ot IS YYYYYPVEYTYYTYTT? YFFeFeraeer ja rrvteetrYeer STF YYYYYYYS YTV EV YT YYT TY YPYYFYSYYYTYYFEY PIPPIN md TYFEYTTYTTYTTOTYFEYYYYYYT YFYYYYTYYTP TOTT EFYYTTT ETT NEREALETERENET. OR-ESE "SÖKER NI: VY kontakt med befolkningen ” |oor so 1 södra Halland? - FN ' veta, ved som händer 1 södra - Halland? fredag: kl. kväll 'kl. 18.30 har på sitt program torsdag till Laholms > ABF. vec . fattande: föreläsningar och indu- "te riksdagsm. Ingemund Bengts- . born, :Ett flertal, företag besök- - Prenumerera då på ortsorganet an - WULAHOLMS TIDNING: | LMS TIDNING ” TORSDAGEN DEN 15 AUGUSTI 1957. Annonsera då 1 ortsorganet ole LAHOLMS "TIDNING a : - bd ” . FIFA:s VM-kommitté på Örjans : Kurt Gassman, Schweiz, Karel : Sverige, Stanely Rous, England, och Ottorino Barassi, It Italien. = .; Vall. Fr v hrr Ernst Thommen och. Lotsy, Holland, Holge: Bergérus, FIFA:s VM-] -kommilté, som tog. nan: .. : | Kommittén synade planen, 0 VM: Kommittén I på Örjan Örjans vall i Halmstad hade på onsdagsförmiddagen besök av en titt på dén blivande VM-are-: ädningsrummen” och ”läktarut- ry! För VM-matcherna en meter på vardera sidan.” ” skall ordnas' så att Örjans vall - blik på 22.000 presoner. se ; Det planerade nya läktar] bygget blir tyvärr inte klart före den 8 juni då VM- matcherna startar. Men "provisoriska läktarutrymmen planen att utökas med kan räkna med att ta eniot en npu- J. Skogaby BK 5 Samtliga spelare tränar i morgon 18.” Obs. ändrad dag. Båda lagen match lördag, . - H : Hasslövs IS T A- och B-lagen. tränar i morgon Samtliga fotbollsspelare tränar Fall framåt - " för ”Gnaget” SANDVIKEN (TT) Stare El Även det ”aridra mötet i allsven— skan mellan Sandviken. och: AIK slutade efter en' segsliten och även intressant uppgörelse oavgjort, den- na gång 0—0.' Sandviken 'skaffade sig "redan de första minuterna en dubkelhö och även andra farlig- fredag 'kl.'18.30 på idrottsplatsen. i Centrum, Laholm, och med söndag den trevliga fil- men ' ”För ' ung - för : Paris” - med Daniel Gélin och Dany Robin i. huvudrollerna. GHT 'skriver om denna film bl.. a.: ”Moralisk lek med omoralen;, harmlös, älskvärd och roande”. . Forts. fr. sid. Be ent perten” :r Åke Hansson; vidare visades filmen om binas ' liv. HMvå uppskattade arrangemang har varit. Barnfilmsklubben, som samlat omkring 120 barn i åldern 8—12 år, Klubben sam- lades 4 gånger. Förutom filmvis- ning, förekom "framträdande av olika förmågor bland: ungdo- marna: edt ; Så tänkte vi. 20 och så blev det, en serie" om- stribesök samlade ett 60-tal pen- sionärer. Serien började med en föreläsning om Laholms historia av borgm, -Malmquist samt La- holm av i dag åv kommunal- borgm. T. Dufva, vidare föreläs- son såmt pastor 'Gunnar -Sem- tes. . Dessa -. ställde: sig mycket välvilliga: ch på . flera platser bjöds 'på förtärin : Studiearbetet : inleddes" med ' startmi e 'i La- holms" ”medborgarhus ; :den ' 30 sept., som "då för första gången togs i bruk, Under året har: 35 "cirklar, med 274 medlemmar, varit i arbete, 34 cirklar har be- viljats ' statsbidrag. Sam lagt heter innan AIK fick ordning på sina led. AIK missade sedan ett par fina 'chanser, bl a en i 12 min av cE ”Tjotta”. Olsson. Under första halv-. |. lekens 10 sista minuter var det e- mellertid Sahdviken som hade” ett starkt grepp om spelet. Efter 8 min -i-andra halvleken kom matchens enda nätkänning, men sandvikscen. tern Lennart Anderssons mål ogil- lades fullt riktigt för hands. I 20 min krockade Lennart And och AIK:s ch Lennart Carlsson gan- ska illa, men båda kunde dess- bättre fortsätta. I 31 min hade AIK en utmärkt målchans efter inlägg från hy Liander, men alla missade kapitalt. " Även andra . halvlekens slutminuter gick klart till Sandvi- ken, men 'skotten smet mest utan- för. Slutminuten blev Cycklig för AIK i det vy Bengt Anlert vid ett försök att stoppa Lennart Anders- son fick en allvarlig skada i foten med bårbärning och ambulansfärd som följd. - : Sylve och Östen | i HBK mot HIF « HBK kunde på onsdagskvällen léverera det glädjebudet att både Åke Hallström och Östen Ståhl kan 'spela med .i kvällens match mot HIF, Däremot får man undvara Göran "Forsberg som spelat höger-' Waern: inbjuden | + till Australien MELBOURNE (TT ' Reuter) > "Staten ' Victorias 'friidrotts- förbund har beslutat inbjuda ” tre europeiska stjärnlöpare till tävlingar i Melbourne i decem- ber, nämligen Dan "Waemn, Sve rige, Miklos Szabo, Ungern, oc: Roger Moens,. Belgien. : ' Meningen är att tävlingarna : skall gå på Olympie Park i Mel. - bourne den 4, 7, o 11 december, | De .tre. ovannämnda får in- : bjudningarna sedan australien- . Sarna fått nej från flera andra stjärnor, bl a flera amerikaner, . irländaren Ron Delany, britten Derck Ibbotson, ryssen Vladi- mir : Kuts och tysken Klaus Richtzenhain. s er Onsdagens fotboll ALLSVENSKAN : : Sandviken—AIK. | DIVISION II Norrland Boden-Luleå Holmsund—Marma Skellefteå IF-—Lycksele Sundsvall Gefle IT Östersund--Skellefteå AIK 11 " 1-5 Nn ” Svealand ” > Brage—Köping ' Ti fa HammarbyIFK S Stockholm 5 FL : so + JUNIORFOTBOLL: BOIS-—Skreanäs ' | HERBERT > > VÄRLBON,. > ocyK STEN, = TAZSr - YEjoRDE ATT ot va " =. > fed ST INS å ie pen rå VAR. . ei A . Rin JÄGR LÖR HAN. + "över: 190 kilometer frånjör sig har H +bert i 'Dahibom, Guniiar. . var lika för man”och kvinna, men des det inte mindre skicklighet att ”dast kvaliteten som kunde ” skilja | för .de högre ' ämbetsrrännen den Göransson och de andra svenskarna när de står på startlinjem i +: Ca gång v var r det högsta mode. ee - i | >" att båra bjällrer på kläderna ”I den antika konsten är dräkten gestaltens - tusenfaldiga eko”, har Goethe sagt! Uttrycket är mycket träffande, ty hos de gamla grekerna återspegla- de dräkten den kroppsliga skönhe- ten. När den förnäme greken "kom Promenerande, var redan hans sätt att svepa sig i sin himation tecknet på att han var en man med upp- fostran och bildning, och grekinnan visste också att föra sig .med ädel grace i sin veckrika mantel, som dessutom hade ett smalkfullt färg- val. Men det var inte bara manteln som var färgglad. Det gällde även fotbeklädnaden och den obli, is: ka solfjädern, en liten detalj i klä- dedräkten, som grekinnan Jade stor vikt vid: Rom tog moder från Grekland — Hårvården var' tidigt starkt ut” vecklad hos grekerna. Ända fram mot slutet av andra, århundradet fKr gick greken i välskötta, sval- lane lockar och långt helskägg, och det'var först vid denna tid, som slätrakningen bröt igenom. Gre- kinnans' skönhetsvård stod inte ef- ter mannens, hennes ' toalettbord var översållat av” doftande : oljor, smink av alla sorter, penslar och Polermedel — en sed som hon tog i arv från sina egyptiska och asiatis- ka systrar — och det. behövdes nog väl, ty det hörde till god sed bland bättre familjer, att. .både män och kvinnor gick med "obetäckt huvud ialla väder, Men det saknades inte huvudbonad . i kvinnans . garderob. Så t ex kan man på gamla grekis- ka" bilder få se en - underlig , hatt, som något påminner, om, den van- liga kineshatten: Denna bars” 'ovan- på” den frisyr Peplos + som i sg själv tjänade som huvudk IT väntan på de franska: Rh De franska modediktatorernas ukaser har kommit och visat sig ' innehålla föga av revolutionerande nyheter. Men modet har skiftat våldsamt under tidernas lopp från klassisk enkelhet till viddartidens förgprakt och barockens överlastning. a Riddarväsendet var starkt Präg- lat av mannens kvinnliga ideal. Rid- daren .var Kvinnans tjänare, han bar hennes fäger och utförde sina bragder i hennes tecken, och man- nen hade också i hela sitt yttre nå- got kvinnligt. Manligt skön var den veke, skägglöse ynglingen med det vackra lockade håret. En dam, som ville gälla för att vara en skönhet, måste vara ”inte för lång inte för liten”, hon .skulle ha gyllene loc- kar, mörka ögonbryn, klarblå ögon, läppar. Vidare vita jämna tänder, små öron och små högvälvda fötter. 1 sällskapslivet måste hon uppträ- da ytterst korrekt efter eri visa co- dex med många Paragrafer. Hon måste föra sig värdigt, ta små steg, aldrig sitta med korslagda ben, und- vika livliga gester och' högljutt skratt. Men en motsvarande codex gällde även männen, de försökte ef- terlikna Kvinnan och lade sig till med en dräkt, som hade . kvinnlig anstrykning. t Samma iakttagelse gör en annan forskare, Georg Buss, som' påvisar att på miniatyrer , från slutet av 1200-talet kan man knappast skilja männen från kvinnorna. Buss på- pekar samtidigt att tygernas kvali- tet var mycket hög och hade ett na- turligt. tidssamband med den euro- peiska. textilindustriens uppblomst- ring och"den begynnande impor- ten av. särskilt arabiska tyger. "Den grekiska hi dräkt stod alltså i di- rökt: mötsats'. till : hans, väsen, som rades av romarna i deras toga, som hon kallade 'sin ”toga för: palla. Ha- de det varit en konst för greken att värdigt bära sin”himation, så kräv- bära toga eller: palla så effekfullt som möjligt. För, romarinnorna kom det dessutom till att.i dåligt väder kunna- dra' manteln. över. huvudet, ungefär:som kvinnorna i det gamla Turkiet aldrig visade. sig offentligt utan att ha ansiktet betäckt; , I det äldre Rom 'hade man sinne för grekernas färgglädje i klä- |: dedräkten, Den romerska togan be- höll länge sin vita färg, det var en- dom åt. Under kungatiden infördes kuruliska toran, vilken. hade en krigare. Hans skjorta var av kvinn- ligt snitt och över den bar han en fotsid mantel, som helt dolde. be- nen. Den. . egentliga, benklädnaden bestod. av' två höga strumpor, "ofta i.olika” Det kvinnliga uttryc- ärktes av det rosiga, skägg> lösa' ansiktet och" den ' spetsiga hu- van eller den med påfågel rosiga kinder med mjuka, blodfulla I. modets lagar. Peruken hade börjat sitt intåg redan under Ludvig XIII, ' men nu blev den fullkomligt ge- nomförd som stilsak. Med Ludvig : XIV:s död bröt en ny sedeepok in över Frankrike och smittade värl= - den. Tvånget frigjorde sig, baroc- > kens pompa efterträddes av roko- kons grace. Hastigt mjuknar klä- dedräkten i stil och linjer. Allon- geperuken viker för den lilla vit- pudrade peruken med en efter smak varierad piska efter nacken. , "Fracken kommer änn : Närmast : före”. revolutionens ut- brott £ ck det franska modet utstå en invasion av 'nyheter från alla möjliga håll, Från England kom frac= - ken och redingoten,. från Amerika den. runda - hatten, - från : Tyskland ”Wertherdräkten”, som i tyska hov= : kretsar lanserats av pjälvaste” Goes the. Den närmast föjande tiden lar de grunden till nutidsdräkten ge- nom ett egendomligt växelspel mel-= lan modet och uniformen.» Draget, av ”sportighet” kan man historiskt leda tillbaka till den tys- ka folkandan efter fransk-tyska kri- " get. Det: blev sporten. i. alla. dess varierande former, som började sät- ta sin prägel på” den” manliga och - kvinnliga, dräktutvecklingen.': Här har ' givetvi även England 1 hög grad bidragit med sin . Sportmenta litet," 2 iMen' än sist har tiden själv hjälpt till att göra den' moderna ' klädseln ? internationellt. enhetlig. Deét' allt "livligare kommunkations+ väsendet har fört länderna närmå- re var, dra, de 'upprepade världs- utställningarna” har - lagt .« grunden till en, förr oanad kontakt ' mellan -. olika nationer och deras kulturat- mosfärer; Den industriella” utveck: lingen" har. drivit fram "massfabri- jädrar prydda baretten,' under, vilken det fatet i vä Idshandeln; och de' socia- - na "har" bakåtkammade” håret" föll 1 i mjuka lockar i ner över skuldror " "Frånkr ike modediktator na "Övergångstiden mellan” riddarvä- Männioleadl av idag klär sig som hön har råd till; utan hö insyn. till. stå klass eller yrke. Det ä på den utvecklingen, som KR sendet och -renässansen — 13- och | la försök att'skapa en "reform: 1400-talen' — kallas Buss ”dräktens | fräkt”, är dömda att Stranda! Den” karnevålsperiod”: I andligt — kul- moderna klädedräkten följer inga - turellt hänseende levdes livet med |konstejorda lagar utan teknikens brusande rytm, Geografiska och tek- och hygienens självskri ivna bud, ; niska , uppfinningar ökade” männi-| + >, :S .Stenstr m känner igen från Sverige. Svenskarna kan dock trösta sig med att det är" Wareghems fotbollsstadion på lördag för att "tävla om VM-titeln i amatörernas landsvägslopp. Och det på en vbana som de knapi ast; en stt a ” lagts så rättvist som möjligt ingen av de-d : kommer att faroriseras. Sålunda kommer de'-belgiska åkarna, som... = är starka på. slättvägar men svaga när det gäller bergsklät ing, >. att träffa på både raksträckor och backar. ET ot Elt& apropå: NÄR: TOLVAN > GAV KR 8:35 > Ni 'som' grämer er över. "se- = 'Tom ”Hurrieane” Jackson har av ' New Yorks" boxningskommission haste, k d på. tipset kan trösta er med att det varit värre, I tiosets begynnelse november 1935 fick, således ”tolvån 32:71 medan 10 rätt be- lönades med 84 öre! Det var 7 på kupon- back de två senaste match och med att Hallström återtog sin vanliga centerhalvplats blev Boris Karlsson högerback, Den- verkliga överraskningen serverades emeller- tid i anfallet, där Östen Ståhl pla-; cerats” som vänsterinner; Sylve Bengtsson som ' center och Gösta ”Gadden” "Nielsen petades, ut som Vänsterytter. t Helsvenskt 1 :Oslo-golf ;- : OSLO (TT — REN De internationella "skandinaviska golfmästerskapen började på bog-" i Oslo på må gen den gången och fördel- ningen mellan tecknen" blev följande: - ” te Aston' Villa—Stoke' Bolton—Birmingham » ' , Brentford—Leeds - H ”Derby—West Bromvich Everton--Surderland +. Huddersfield —Arsenal , Middlesbrough-—Manchester. . ” Potsmouth-—Liverpool Preston—Grimsby '- Sheffield W--Chelsea fö Wolverhampton—Blackburn Charlton—Leicester - =, ' 32:71. är dock inte poltenrekord : på 12 rält. Yr januari 1940 var det : bara handbollsmatcher' på . tipset "och raden fick följande var tunga efter regnvädret har 699 sammankomster hållits. Em träff med ledarna :för. de olika "eirklarna' har under året varit 'anordnad, , där problemen ventilerades. "Säsongen avsluta- des :Valbor fton , under vilket dock inte tycktes - inverka: menligt på spelet, . Fjolårsmästaren Gustaf Aäolt Bielke mötte en över de stark 2 s GF FRAM--Majorna ' Karlskroha—Djurgården : Redbergslid —Uppsala IF. - Hellas MP... i motståndare i dansken Hans W-Lar=- sen, men ' segrade ' till. slut med 4/3. trivsamma former med talrik publik, Deltagare ur musik- och Jitteraturcirklarna underhöll. : Antalet anslutna 'organisatio- ner har under året varit 20 st, då Handelsanställdas förb. avd. 108 samt Laholms pensionärsfö- rening tillkommit, Modlemsanr talet har ökats med 429 st. oc: är 2.229, Pensionärsföreningen kar vann för sina' matcher, Resultat: > -G A Bielke, Sverige—Hans ' Ww Larsen, Danmark 4-3, Chr Lind=.: berg, Sverige—Roy Mills, Storbri=' tannien. 4—3,: Karl Erik Mattsson, Sverige—Asbjörn : Lunde, : Norge 4—3,' Ola Bergquist, Sverige—G W McQueen, Storbritannien 5—4, H Wickström, Finland—Erik. Osland,' Norge 1 upp, Gunnar Carlander, Sverige—J P Philips, Biorbritannien. ithiod Ugpsala-Kalnraterr KFUM Köping—-Örebro SK, "Västrås. SKK City. Gefle IF—Södra BK Lv: Sandviken—Gefle GIK - Skövde AIK-—IK Tord Sanna IF—GF Frithiof Växjö--Karlshamns-kamraterna Det . formligen ”drällde” av N vinstkuponger, varken elvor el- er tior fick pongar och tolvor- na fick nöja sig med 8:35 per åå ja ND fa ån ND Få få ja DD EPERPERAEEN - på obestämd tid. Han. skall på "nytt undergå” "Jäkarunder- sökning >: varefter. kommissionen - åter skall ta ställning till avstäng- ningen. Den unge .: tungviktaren fick så mycket stryk av Floyd Pa- terson att .boxningskommissionen anser att de måste skydda honom i hans eget intresse,” i : - För någon vecka sedan ägde 6 en stor. tävling i fri idrott rum med: de av sex vä iska länders landslag. Tyskarna notera- de därvid klar seger, Den franske journalisten” "Gaston Mayer före- slår nu'att Västeuropas sexstats- grupp skall tävla mot Sovjetunio- nen, I fall ryssarna: inte accepterär, skall ”Lilla Europa”. tävla mot ett: kombinerat lag:från de nordiska . länderna, Tävlingen: planeras äga ' rum år 1959, «efter EM i fri idrott. : i i Rekordlåga pooltips "STOCKHOLM (TT) '.: CN I senaste tipsomgången förekom på stryktipset 2.137 tolvor som får 313 kr och 28.365 elvor 24 kr.: På tiorna blir det ingen utdelning: > > På siffertipset får 30 vinnare med 4 rätt 930 kr och 3 med 3 rätt 40 kronor. , . -Pooltips: 1-5, 212, 3—51 (vinst för 2 rätt), 4—4, 5—2. > > eo Torsdagens fotboll” : | Allsvenskan : . n Djurgården—Eskilstuna ". GAIS—IFK Malmö = " Halmstad—Surahai styck, ' Den delni: står : fortfarande som rekord i Tips- tjänsts historia, 7. co oc har varit ansluten avgiftsfritt. 1-8, ns w N 3 Malmö FF--Göteborg ' Tand i' purpvr. Denna begagnades skans ”synkrets. . Men klädseln var även av adelsmannen, :--' narraktig, Moderna och modepåhit- Men med tiden blev, kommunika. ten växlade över dag och natt. Det 'tionerna livligare ' med Grekland) var -under' denna "på modebland- och inflytandet - på "den romerska | ningar underligt rika tid, som frans- de "grundlägga sin dräkten gjorde sig gällande. Togan | männen : börja och vallan utvecklade sig till in- fortfarande rotfasta ” position som veclade praktplagg,' som det "tog modeskapare, Den första officiella broderade kläder och sandaler med rundlig tid att drapera hållen självaktning. Detta mod kan man studera på pompejanska vägg- målningar från tiden före år 80 f Kr, där den romerska dräkten framträ der i brokig prakt; Samtidigt äg- nades hårutstyrseln intensivare om- sorg. Från kejsartiden ger kvinno- bilder bevis för att inte ens den konstgjorda kaffyren föraktades, här var det de germanska kvinnornas rödblonda hår, som fick tjäna” som mönster. . > . vr -”Ars amandi” utvecklades inte endast av kvinnorna utan även av deras kavaljerer, som i salongerna och baden kurtiserade dem efter alla konstens regler. Martialis hå- nar dem, emedan de bar håret i ringlande lockar .och hade krusat helskägg, fast det ”riktiga”- modet fordrade. slätrakade ansikten.” De parfymerade sig med balsam, skra- pade armar och ben för att få dessa glatta och blänkande och hade guld- röda remmar, som gick över vader- na. Dessa romerska kavaljerer tor- de' ha varit oemotståndliga, medan de romerska legionerna slogs. för Rom, . Feminina riddare sar " Historien går. vidare. De 'romer- ska legionerna stred mot germa- ner; romerska legionärer blev bo- fasta i germanska ' länder, det ro- merska modet blandar sig med det germånska; och därmed gör åter en- kelheten sitt inträde i klädedräk- ten. En tysk” forskare i kulturfolkens kostymhistoria, Jacob von Falke, har gjort en intressant iakttagelse beträffande klädedräkten under rid- dartiden. I dräktens "historia kan man se, hur de nya formernas ut- veckling influeras än av det manli- ga könet, än av det kvinnliga, Nu skulle man beträffande riddartiden föreställa sig, att det speciellt varit männen, som. dikterat modet. Rid- dartiden med sina manliga idrotter, sina vapenbragder, tornerspel och jakter borde gjort mannen till mo- Motala—N orrköping med bibo- dräktsnittförordningen är fransk och daterar sig från år 1254. Senare följde Italien och Tyskland exem- plet. 1497 antog tyska. riksdagen i Lindau en förordning, 'som gav adeln uteslutande privilegium att bära sobel och hermelin, > » Ett av det allra narraktigaste mo- det omtalas i ett dekret, zom utfär- dades i Närnberg 1343, där det he ter: ”Inge” m an eller kvinna må | bä ra: vare .sig bjällror, skällor eller av:silver förfärdigade ting i en ked- ja eller vid gördel”, =; => Det ansågs "i" de aristokratiska kretsarna mycket fint att bära små bjällror. eller skällor i dräkten, ju fler dess bättre. Denna klockmod spred sig från de högsta kretsarna ner till folket, så när Hertig Fred- rik av Sachen 1417 gjorde sitt intåg |: i Konstanz, var inte bara han själv |, utan: varenda , man behängd med klirrände : bjällror. Först mot slu- tet av. 1400-talet försvann bjällror- na 'ur modet ovh övergick till att bli narrens utmärkande attribut, : När reformationen bröt in fick mänsdräkten. ett. starkt drag av stramhet.” Detsamma blev följden med kvinnan, som i sin klädsel bör- jade undvika prål och lade mera an på en huslig och ärbar stil, Sä d ien” kunde ' med inkvisitio- nen hålla reformationen borta. Det spanska modet gick 'därför' i sin egen stil och trängde snart fram genom Europa vid sidan av det tys- ka, Drottning Elizabeth av England följde slaviskt det spanska modet och vid sin'död efterlämnade hon en garderob på 3.000 praktfulla dräkter, ' Vid en audiens för ett franskt sändebud uppträdde hon i en dräkt, som hundra människor hållit på att syi tre veckor. I 1600-talets' krigaratmosfär för- svann -det höga halskråset och er- sattes av den nedvikta spetskragen och: samma förändring framträdde i”kvinnodräkten. För mannen blev stöveln och "sporrarna nödvändiga attribut i det civila sällskapslivet Efter freden i Mönster etablerade itill. lägret. a so På jamboreen Flickscouter från alla delar a av värl- den "är nu samlade till den stora > jämboreen i Windsor Greet Park i England för att markera 100-årsda- igen för 8coutgeneralen lord Baden- 'Powells födelse. Bland de tusentals deltagarna . är "också den 15-åriga Surinder Kaur, som 'kommit den linga vägen från Delhi i Indien. Här jär hon på väg för att hämta patten a Syrgas-cocktail =" nyaste parisdumt. '. . I det berömda matparadiset hos monsieur Gras i Paris får man ber ställa det allra nyaste bland aperit- ferna, den s. k. syrgas-cocktailen. I den speciellt för ändamålet utrusta de barserveringen finns åtta soffor, Gästen som önskar avnjuta syrgas-" cocktaileri måste lägga sig, han får en syrgasmask på huvudet och un-' ' der 15 minuter pumpas syrgas i hans mun. Efter behandlingen är han klar iör middagen, och då har aptiten = - ökat så att”han kan förtära dub-' belt så mycket som annars, Behand- ” lingen kostar bara 400 franc, 6 kro- nor, med hänsyn till att gästen en- iligt monsieur Gras' erfarenheter ef.: ter" syrgasbehandlingen väljer den dyraste och drygaste maten.' Ludvig XIV sitt lysande hov i Ver- aill; dediktator. Förhållandet ä är emeller- tid det motsätter 7 ] och- därifrån- dikterades: pu MADBNAMNAA, hör t 2 om FÅ : N NYSETT PFEYSEYTIT VYYTTY Lt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.