er Mn a LR t : spelen, vn k sd kommer I ni väl" ihåg, att ' det” är t 8 från agaholmsspelen der rubriken ”Amatö- pelar teater” "kommer ett ag ur ” hustra” att sändas a "Lincolns dakti tionen i går, an är my miner. han, genom, Laholms .Tid- och nyhetsbringande. so Ma intressant v OM LAGAHOLMSSPELEN sh skri- den hr : Johansson vidare: . ”Vid nan tid förra året vistades jag hå min familj -i Laholm, där vi älsade På. anhöriga och "bekanta. Hade "därvid tillfälle. att bevista Lagahölmsspelet; som var mycket intressant. "Vi "har även tidigare bevistat liknande spel några gånger då vi varit hemma i . Sverige, Vi ade plarierat att även irår: göra &N hemresa, men på grund av min frus sjukdom 'måste den inställas. Jag hoppas att årets Lagaholmsspel avlöpt till . allas ' belåtenhet med ”Borgmästareväder” och gott. re: sultat,” vå GOTT VÄDER. och : gott resultat blev det säkerligen på Lagaholms- men. sedan dess har det Varit sämre ; beställt vad . vädret beträffar, Det har kommit litet. för många regnskurar för att det skall vara riktigt trevligt — speciellt för lantbruket. "-Massor av säd . står : fortfarande kvar ute på åkrarna. Här nere på slätten är väl den mesta säden huggen och står i trava; medan” skogsbygden har sitt kvar på rot, Nu vill man ha vackert väder 'så att den vackra "skörden kan bärgas ordentligt. - VID BADSTRÄNDERNA börjar det tunna av betänkligt, och många stugor står tomma där ute, Det är en fantastiskt kort:säsong som en ” badort blommar upp för att sedan ligga i dvala .den mesta tiden av året. Det börjar bli höst på allvar, och ute i skogarna börjar svampen komma i stora mängder... Det finns gott om den varan i år men också mycket folk som plockar — åt- - minstone fkantareller. |Den "sorten - känner alla, medan man med mera skepsis tittar på - champinjoner, fjällskivlingar, blodriskor och allt "vad man nu kan hitta ute i mar- kernå. SKOJARE finns, det gott "om, och man kan inte nog: varna för alla sorters dörrknackare, I Göteborg i >. har > ett . par > smarta: herrar farit omkring och kallat: sig ”importö- YEFYFTE FE FEV TP vA i TErFfrevYv Yv YEYFEYTPOS NYSE FESSYTPEVTFIYT TE TTT PET TOLITA TT PPEV et H— a ”. LAHOLMS TIDNING Vis sågos på den stora. ocean- ångarens däck för första gången Det låg något intressant dJ över honom, gamlingen med det vita skägget och den resliga hållningen, långa tider av slit och umbäranden hade ej förmått böja denna kämpagestalt. Bred- axlad och grovlemmad var han, gången spänstig som en pojkes och : blickens skärpa under de buskiga ögonbrynen förrådde ännu kraft och energi, Visst var han, en smula tvär och vresig mot oss övriga medpassagerare till en början, men en dag då jag helt oförmodat stötte på ho- nom på mellan däck, där han gick ;makligt rökande sin pipa och gubben tydligen var på s'tt allra bästa hui ör, lät han mig höra sin histori; "Jag går nu på mitt ”sjuttiofem- te år och växte upp i det fagra |: Sörmland, Tjänade i min ung- dom soldat ' på "gamla Ma'ma hed. Det var andra tider då du gossel - Vi, månader' om året, åto sill och sluring, - fläsk. och gröna ärter, exercerade, paraderade' och gjor- de vändningar och gevärsföring- ar för kung och fosterland. Nog minns de n:r 38 Frisk på Rekar- ne kompani alltid. Det bäste ba- jonettfäktaren på heden, Över- sten gav mig två riksdaler i pris på hösten sjuttioåtta, Ja se den gamle översten det var då en karlakarl! Nog för att han kun- . t rer”. De gav specialpris på ”ameri- tanska konstfibertyger” och tog 125 kr. pr kupong, alltså c:a 3 meter. Vid undersökning visade, det sig vara rent cellulltyg å 15 kr. netern.; De durkdrivna ”försäljar- na” har bl. a. visat kvaliteten på ina varor genom det gamla .ben- sin tricket, vilket är föga känt hos allmänheten. De har sålunda hällt några . droppar bensin över: sitt ”dacrontyg”, som .de lagt på en ”ordskiva eller annat lufttätt un- derlag. Därefter har de tuttat eld så. tyget, eller rättare sagt ben- sinen. När bensinen - brunnit upp har de blåst på tyget, som inte fått den minsta Jilla sotfläck. Herrar textilmän vet emellertid att provet, rätt utfört, kan göras på den säm- sta tygkvalitet. Det lär ha opererat de herrar här — åtminstone tidigare och det är all anledning att 'e upp för bensiptricket" t. lågo i tjänst några! Roskanuaten — de bura in en syndare på några gröna, ge en slöfock litet straff- exercis! Men se” en äkta krigare det var han, Och löjtnant Kant- Zow sen, jag minns honom som igår den granna karln. Vem kun- de som han få pojkar att sträcka på . hasorna ..i'.den noggranna marschen? Du skulle ha' sett oss sörmlänningar = vid : förbimar- schen för kungen på Ladugårds- gärde! "Att vårat kompani : var vivel' om: ellan mötena arbetade jag Mim varstans och hade mitt torp irtarrenderat. Kunde själv ha brukat roten förstås men, då dras. med, De äro. möra i mun i men svarta i själen ser.du: gos- fe! Och skälla: med rotebönder |. och annat skoj! Nej det fick allt varal:: : i Vak från mitt "regemente och.begav mig 'som mången "annan :1' min hemtrakt ut till det stora andet i''väster, för' att skaffa mig en bärgning, Det blev att slita ont 'och fara illa"i de stora” skogar- na i Minnesota den första tiden. Betalningen var usel, tre dollar om dagen och något annat än törrt bröd” och: "det härskna chi- cagofläsret fngo vi inte" innan- för. västen; förrän på? Tvårsidan då. vi foro in till Minneapolis för |t att göra oss några glada dagar. Jag minns en irländare" på den tiden " du,;" Pete, saloonkeepern på Madison Street. Han försök- te lura:oss svenskar på konfek- ten en: gång den kanåljen, Så mycket stryk han fick då hade han wväl''aldrig fått förr. den ynklige Jurendrejaren, 3 :« Tre "år arbetade jag i ett guld; grävarelag i: Alaska, inte fingo vi: så mycket. i våra inmutning- ar att' det är värt att tala om, men alltid hade man, en sparad slant. i" skall du se! Knivar blänkte och revolvern satt löst "i fodralen- Tor, en ' kanadensare försvann helt rätt och slätt. Det blev för- 7 hör; för, sheriffen 1 långliga tider, ren "alla: tego som ' muren; Jag det "allra. bästa det rådde inget: Beter mötet 79 tog jag avsked. ”trunken”:”Det osade hett om öronen ibland däruppe. Hade allt mina: misstankar i 'alla fall," men då man är ensam svensk i ett helt guldgrävarlag och I'gger , etthundrafemtio mil från närmaste "ranch, då' pratar man inte brevid munnen, . Men en sådan högtidsdag som den då vi efter denna långa tid kommo in till Seattle! on ; rån det "bergiga Co'orado till . Pennsylvanias : slätter, från New - Yorks stenöken t'll.Cali- forniens apelsinfarmar, härs och tvärs över den amerikanska kon- tinenten” hade han härjat -om- kring en mångfald av -år, men till. sist tröttnat på detta :om- flackarliv, köpt sig en stuga och en :liten' jordbit v'd stranden av Michigansjön . för att njuta sitt välförtjänta otium. ' " Han . hade ej'en släkting, ej heller” någon . gammal " bekant, som nu, efter en närmare tret- tiofemårig. .... . utomlandsvistelse hä'sade honom välkommen till fosterjorden, Men en obeskr'vlig längtan att ännu en gång, nu.i sin "ålders . höst: få återse sin barndomsbygd med "alla gamla minnen, barackerna, heden; där han; trampat så månget fjät och minnet av en äktsvensk sommar- kväll då naturen klätt sig i 'sin allra | fagraste: festskrud,-: med blånande skogar, leende: 'b; dungar. och” solbelysta insjövat- : hade "inte lämnat gubben. någon fo utan driv't ut honom på denna låga resa, "vc, Och den strålande majmorgon då vi tidigt passerat Penilands- sund med: Skottlands klippiga kust på ena.'och Orkneyöarnas dimmiga och oregelbundna pro; fil på andra och 'motsatta sidan, sett" Lindesnäs försvinna i mor- go idiset och de första konturer- na ”Vav: det karga bohuslänska Jandskapet ” "smed Marstrands gamla: "ärevördiga fästnin skym- ta. fram vid horisonten, glänste det något vått i ögonvrån på den gamle : hedersmannen dä stod för sig själv dä fram i förpiken hög och tak, lik en gammal viking, ensam med sina tankar.” ””Gämla Swe det bästa Du: rk- Joes YIFPRAAYSFTETTYTIT TAR Yv OSYYFYTYTereTEYEYYTYTYFETEY Rn ”Arbetskvinnor i det Laholm”. som kar varit” Emma och Helena i Gam a by, hur många är det änt än Å dag, som minnes dessa båda glansstrykerskor. - Man hörde aldrig, att någon 'sa annat än deras förnamn, ingen: kom H väl på den idén, att ta reda på om de enå' hade" 2 namn, om - vrkomän "och kvinnor, och bland dessa :hade' vi många, s som ä de , sig > åt gl ykning. Det var ett bra yrke,” där man” aldrig behövde befara" arbets- löshet så länge, alla herrar gick med = stärkkrage : och: lösman- schetter. .G'ansstryka kunde man inte i hemmen, utan .det. måste man anlita syrkeskunnigt folk till. - I Emma och Helena” var kända föratt 'vara special'ster på, det- ta område. De satte en ära I' att andra, och jag tror -nästan,:att de lyckades i denna sin strävan; Från arla till särla stod "Ze. vid sitt arbetsbord — och nåde den, som kom och 'störde dem i onö- dan, Då var de sannerligen inte goda "att tas med. vt al om Jag var. deras” "gunstling rer. dan som mycket ten, ty:jag föddes i samma. hus, som de - bodde i, och man vet ju, hur” : barn kan -ta allas hjärtan..De var för övrigt, snälla, bra män- ytan. var, "niskor, bara :p lite i'"sin ungdom! "Mörk var hon; och "ögonen var "mörka och kun göra sitt arbete bättre än. alla: hon egentligen": ' hette Ingrids hade nog varit en riktig skönhet | de' riktigt blixtra, när hon blev. tpprörd, . Helena ,. såg inget ut |. för . denna världen, men i gen- Å nsam: stop JAG PÅ KOLTUR, ' FÄRÖFJÄLLET, : HÖGST DÄR DET. STUPAR - .DIUPT I ATLANTEN. > HÄNFÖRD JAG SKADADE . 2 «VIDA. .OMKRING MIG :- 2 ÖVER FJÄLL; ÖVER SUND, Ib. SAKTA KOM RULLANDE ' > DIMMAN FRÅN VÄSTER, 5 SVEPTE I DOKET : C + STRÄNDER OCH HAV. + ENSAM PÅ TOPPEN, . HÖJD ÖVER TÖCKNET, : JUBLANDE GLÄDJE . FYLLDE. MITT HJÄRTA. > ÖVER MIG STRALAR HIMMELEN KLAR, oc JORDEN FÖRSVUNNIT, SNART BITER ÅNGEST EREMITHJÄRTAT. , VART BÄR MIG FÄRDEN? > ZAKANSKE JAG ALDRIG. "SKALL JAG I SEKLER " N ”ANTuGT EN KÄRE. "'" BRYTER DET VÅTA; GRAVITA "TÖCKNET. :NU-SER JAG LEDEN, - TYCKTES JAG SEGLA I RYMDERNA FJÄRRAN. '. OCH JAG ÄR DEN ENDE =. | : ENDE I VÄRLDEN PÅ SEGLANDE KLIPPA, ÅTERSER MINA? 0 cv » SVÄVA 1 "RYMDEN MOT OKÄNDA VÄRLDAR? an DÄR ÄR' JU LANDET: ov KLIPPAN' HAR STANNAT! SOM FÖR: MIG TILL BYGDEN « OCH MÄNSKORNA ÅTER. Emden | ÖVER FJORDAR. - Nee w så: ft ut, men var i hjärta": och grund, en: mycket |; vek varel: ;stedt. "Som barn trodde jag ”all- tid" alt: de gamlas: strykerskornha ;var. mycket förmögna, för de / gamle 38-Fr isk "på att inflika valkiga varbetsnäve till. avsked” det han sträckte mig sin stora, | därnere på Stigbergskajen, sochi, 6 da. "gick nästan. var :söndag ut” Hill ;Tivoli" och, drack kaffe; av Denna! lyx kostade vid "den Tded 1257 Töre. koppen, och då "kunde jag ju. inte fatta annat -Län..attidet, skulle mycket pen= gar till föratt” :kunna unna sig "nöjet... Nä pengar samlar inte de” till: den, förståndiga grupp, , som unnar'sig själv lite redan - de lever, Jag kan: se dem, när "7 jag. vill; när de gick ut om sön dagarna,” alltid "oklanderligt. klädda i dräkt "och vita stråha : tär, i . " Stråhattarna hade" sin 's . skilda: historia” Hur: gamla + .;dessa ”matroshattar” var vet” .. Nag inte, men nog hade de ål- " dern inne; ' Det var "en "tidlös: En olklar;' vindstilla S SJÖÖRING Schlaraftenland för sporifiskares> Aurlandsälven med Vassbygdivattnet, som rinner ige- nom på sin väg mot Sognfjorden, är ett av Norges bättre -- . sportliskevatten för sjööring. : med lax och framför allt fjällöring, 5 ööringen och Uaxe 2 "Cen går upp från Sognfjorden, kämpar sig en mil uppför i. den strida Aurlandsiälven och leker på senhösten i äl vens' övre del ovanför Vassbygdivattnet, ” " Fjöllöringen är stationär och i "kan å set "näringsrika vallnet uppnå en ansenlig storlek. i delta spontfiskets Eldorado a att man när smn helst kan pöra sturfångster — "även en eolklar; stilla sommar: "Cig fordias det en gud känner tdom både om fiskevatinet" och isens vanor, för alt man & i På ett. fångstreswtat” Bom till- i äribelsevis molsvarar platsens, Aror. mång itykte, > KONSTERNA AR A MANGA: Sn na knepen & är som bekant a . Do arbygdivatinet ligger sol | blan årekach ci me den minsta vin AN tand är fisken utom des då ofta bästa resultatet. upp de få platser i sjön, vattnet är i rörelse förhållande. «=, =. . Två givna platser stall I mer med älven, Mo i ardag är lugnvattnet bakom stenar V' ä, lämnar sjön bland de. Men det finns också bra, vill man trots detta även fiska mitt på dagen, bör man. antin- — Jaxen' går helt sonika "direkt på"; gen försöka i älven eller söka de . där under alla”. är i första hand på båda sidor om den". : plats där älven forsar ut i Vass- bygdivattnet. Man kastar från 20 Nisse Sandberg: välme- ö "sidan rätt ut '1 forsen och låt strömmen pressa ut betet mot > lugnvattnet intill, Där står i te-t gå huggsugen: rovfisk och lurar: : på diverse matnyttigt som komet 9 säkr ” ich: évatten” 0 ipöring ssäkrgö. fisk ToloIdteIBISISL iven, vajtnef; bätre fisk latserna.. kring ”brudslöjorna” oc äringfärg binder jag fast på li. nan en ”Tippet and Silver”. flu-, . vattnet träffar sjöns yta. Här ” markskongen : vara lämplig på ga på en d lång ke oförskämda voblern. Vassbygdivattnet - 8 ”bruds ö jorna” > E';riterad; och entusias- tisk sportfiskare : med . en. rad böcker i ämnet ' bakom sig; ger nägra glimtar från. Aurlanides- "älven, ett ellorado för 2 vd män. med spö. N ö 0 sgare. Vid en varierad inspin-' . Ming verkar det som om voblern . jagade flugan.: Mindre och me- 7 . delstor fisk blir.av konkurrens-'. "hänsyn ' mera "intresserade ' av .. Md flugan än de annars skulle va- ra; och de större öringarna och en aptitretande och i deras tyc. "ANDRA FINA fiskeplatser i i är nedanför Kr som kommer 1OIOISIONONOIS! . upphängaren, och voblern kan . rafärgad abuspinnare i er av de mindre storlekarna. .- at i Ett anhat'; bra ställe är det starka strömsuget där älven läm- nar: sjön för att fortsätta 'ner mot Sognfjorden. Här står fis " ken i regel djupt — alldeles in. till botten. Tunga. mörkfärgade spinnare är här det bästa betet ". och :speriellt en dubbelspinnare 3 med'v en högervriden och en: : vänstervriden propeller är sär. skilt effektiv. En annan fördel ! med dubbelspinnare ä är att den = . aldrig tvinnar linan, "> «cs j "Fiskar man i den strida Aur- = (andsälven får man söka upp de - 0 få någorlunda lugna höljor som 0 - stenar, där forsen inte är: allt' AR. för strid och där det finns ett i Jugnvatten, stort nog för att ett acceptabelt 'exemplar av släktet Salmo kan stå där och Ira på rov. : vid utkastet alltid placera betet snett ovanför där man tror fis- ken stär, varefter man bromsar ner betet mot ståndplatsen, rv Nise Sndbörna ne ordnar 4 är. det en sådan dag gillar a Väne IN de även här få hugg än annars, ' från snön I fjället och störtar 7 "anka an Veni köd len svårar lar man på, fiskens' av: sig "utför tvärbranta fjällsidor - fallesta fö försåt, p; ata ädar där men of och följer den” kän-. direkt net I sjön, Här är vattnet? ' : ot i båt ”e NM sådan” dass nan hb on undsju fiskaren Göte” Borg-r i rörelse och rikt på syre. Fisken :. : är V real örav mer är, rd de epor saltips, så behöver. r' gärna 1 dl strömdrag som, > frsedda fiskeplarar sen (4, rån den ströms specl tan, byte, "åtmin- . blir” och väntar på 'de maskar, -- man kämmit I kamlg ti innan man inte bli u 2 Jag avser « kryp. och flygfän som ”brudslör > +. Fiske 4 Pikyn nin Le Fc, stone inte här. BE ionen av. jan”, river med ;sig. Den bästa : dogtuikoingar ge ngn eller 2 den finurliga M03 qUngea 15 simetoden är långa kast rätt in & sa 1 pervärmen där bo; aik: " vobler och f ugn > r Rupb KR et, där det nodstörtande 2 än Norglär . rv oe em ovanför TN brukar den norska flugan 'Tele-'? lämpligast bytas ut mot en zeb. 5 j finns,. eller fiska bakom stora ” linan och låter strömmen pressa. . smgkat' de ”Donausons”. talikegang får ingalunda ny. Det har gjorts K& flerfaldiga försök att framstäl- la ”rysk' kaviar”. bl. a. just i Kanada, men ingen har förut - åzgonsin . lyckats : hävda sig i ; konkurrensen med "den ryska.” kvalitetsvaran. .Inte förrän Do i Spinner man i i älven bör I man Fb t Ungeför, 13. av störens vilt utgörs av tommen; här. tullas de pd den darbara vå äre vin Nordh? C gä, kriget ligger på det kommersiella” "planet, och hanc lår "om kaviar, 8: k. "rysk kaviar a har alltid varit svag för rysk kavl viar: och varje gång: ;han förklarades | vara minst lika god, Mr Harry, "Donaldso naldson år sedan. oc Han. offrade” ett hett livs be. sparingar . på experiment -med stör-rom, och kunde till.sist bju- da på en "kaviar som enhälligt m "den ry. dag blomst”, "ger. Tare som dl rysk — Så här ska det "smaka, s sär] nadensare och gourmé, dess-] + utom framgångsrik kaviar». "använder." , allså at stör rom, och samma " exempelvis den kanardeiia . äter annan föda osv: Sådant in= - verkar på den r: Det kan, aldrig I "än imitation; Och de 10 ten T QUEBEC ; Mas SN Mr Horry. b. Donaldson, - D : svt a . producent... ot far en "hå literi industri kring; en donaldsoriska kaviaren. "Törs man förmoda att detta dnitiätiv kan leda tll att väster > "Jendet så småningom. ”kan bli Ve självförsörjande i- fråga om Ls rysk” kaviar? Kan iman hop- pas på prisfall? ..., iu : Frågorna ställs till grosshandd et Carl Jäderlund ; i Etvc ska 2 kanadensiska. anför 5 " duktiénen' när aldrig utan”. - dandeta gränser, : Det är för övrigt omöjligt alt 14 "fram en kaviar av samma tig "> vad jag, lt även om man - den ryska,” nea HA : samma. de lesereran. talöm av tt svenskarna no kaviar som. -glofsar i sig om året koninier enbart. österifrån den” som: "skall försörja PA vå - ett sådant, arbete, men de'hör- " " > huvudbonead,' «som: bara” bets
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.