vevrrereereppeeeyvTt vev veeeyeyyryYY FYRAN? . i. stadgans bestämmelser för stad "obligatoriska "hela landet. För veterinärstyrel- Utsträckt köt blir fö ST OCKHOLM. (TT) Veterinärstyrelsen besiktningstvång inte som förordar att frågan om införande av kött- pv är fallet överlämnas åt de kommu='' ' 2 myndigheternas "prövning utan, att köttbesiktning föreskrives > tbesiktning-- : | reskriven-i. lag?) ooo en é 1 lagen söm allmän regel Länsstyrelsen skall kunna.medge.un-> sänkilda omständigheter. föreligger, F:n -gäller, att. ;,.;- Peder s förbud mot att saluhålla köttra- köttbesiktningsivång, dv ror där költet inte blivit godkärY . obligatorisk endast i städer och tal av 4.000 och däröver. I andra fall som beträffande samt- . Jiga landskommuner, fordras att kommunen gör framställning härom gäller. och som har ned invånaran vid veterinärkesiktning,, andra samhällen där kälsovärds- Skärpt kontroll ö över ör nödslakt ä Veterinärstyrelsen har även legt fram förslag till förfarandet med hos län sen har under sin verksamhet städ- se sökt verka för en ökad anslut- ning på frivillig väg Vissa fram- "steg har uppnåtts och £ n har ca "16 proc av landskommunerna åta- . git sig köttbesiktningstvång. Veterinärstyrelsen, har emeiler- tld kommi till den bestämda upp- fattningen att man inte på frivillig väg 'har utsikter att inom rimlig ktade djur, d v s djur som! på grund av sjukdom eller olycks- händelse befinns böra slaktas ned, och vars kött är avsett för männi- skoföda. I andra länder har man sedan. länge insett nödvändigheten obligatorisk = veterinärbesikt-? ning. Vidare har i Sverige med hänsyn till de senaste årens érfas' renheter framkommit ett allt. star- kare" behov inte blott av att ve- tid nå en total | emellertid den så. gott som. enda möjligheten för "samhället att ifrå- ga” om dessa liysmedel. skapa bes ”fryggande 'garatitler mot att hälso- vådliga " köttvaror saluhålls - Med hänsyn härtill bör självfallet samt- liga landets" Invåriare komma. i åt- njutande. av detta skydd. ” . ve tt i övertar köttb Följ- den blir den att under en lång följd av.år ett! antal kommuner spridda här och var över hela ri- "ket,' saknar köttkontroll. Den me- todiska specieila kontroll av slakt- produkter. som sker inom område med. köttbesiktningstvång innebär terinärbesil kt sker. i samband med slakten eller upp=; slaktningen.” utan även" av att slak ten och uppslaktningen” samt kö tets förvaring äger rum på.ett sätt. som är ägnat att i möjligaste mån" förebygga sanitära risker. som. själv- fallet är förk -med att ta” vr . järnhandelns folk t nap | ipast namnet Bessemer obekant, Llik- m Sandvikens Göransson, de två £;, hand om sådana slaktdj 4 för har på veterinärstyrelsens sen och de flesta kontrollslakterj na inrättats särskilda avdelningar, för. nödslakt. Då möjligheter sås. lunda hu föreligger att inom "större delen av "Taridet på ett sanitärt be-. tryggande sätt... omhänderta ' ni slakt föreslår” veterinärstyrelsen ; att inom hela. riket skall; oavsett. om h eller. slakteritvång Kontroll kd ikt. N > ning åt kommun” N . » Tillförseln: till - de” k | köttbesiktningsbyråerna visar en fortgående "avtagande tendens un- der det 'ott de årliga kostnaderna visar en forlskridande ökning. Den ” minskade tillförseln har. sin "grund I att slakten till avsalu 4 vårt land numera till största delen "sker på do: under veterlnärbtyrelsens kon- råder . inom kommunen, djuräga- re vara skyldig att slakta 'sådana djur. på, offentligt. slakthus, eller, kontrollslakteri, -- Undantag” skall göras för, vissa glesbebygeda. traks ter. sc ov . - Styrelsen föreslår vidare a även ren och .sumpbäver (nutria) skall vara de köttkontroll; troll "atällda ierna sumt I mindre utsträckning på de av vissa städep anordnade offentliga slakthusen, - Veterinärstyrelsens förslag innebär alt kommunen skall vara skyldig att my överenskom- melse ” ombesörja '” köttbesiktning även åt onnan närbelägen kommun, samt. att kontröllslakteri får ingå ” överenskommelse om att överta INråga om 'kött av Ten konstaterar veterinärstyrelsen att den frivilliga + v veterinärbesiktning som under 'se— nare år på lappväsendets initiativ satts igång ; vunnit en. avsevärd;ut=..| bredning . och omfattas, med , rd ståelse av» renägarna. , Veterinär” styrelsen finner därför tiden 'vara inne att denna frivilliga - kontroll" 1 i lägen. ät en k IN vo £ Hrkga om landets” "nordliga korn: | mupor där & k heinslakt samt slakt ä. gan :bör: sålunda kunna mt: ock riksdagen : för principiellt tällningst de, Om” detta går i.,. hor sick slikt Fö företag eller 'a k privatslakt fort- en farande: har en Inte! obetydlig: ut- nomiiskt' försvarbart a öttbesiktningen" gynnsam” riktning: bör dock refornien genom=X föras först när kmt så finner. Jlämp-' | ligt, "enär. man här ännu: bör! räk= ied-'att er relativt lång | över? gångtid. kän Bli erforderlig: Ren- Från a öl . bakom avden 7 "Berömda" stålframställingsmetoden. tiativ vid de offentliga ”slakthé ab Det är i dessa dagar 100 år sedan ; Bessemer uppfann sin me- "tåd'och 1958 'ett sekel sedan G F Göränsson” fulländade den. En kor- täre skildring av Henry Bassemers -liv”Er” kanske därför 'på sin plats. Hafi'fick ingenting till skänks utan frbeta och strida” hårt innan han nådde "framgången, Men" då” kom den på allvar. ' I - Det var kanske blott en fördom, beroende på den trsprungliga me- toden att vid måttlig hetta produ- Ad cera järnet, som . gjorde .att man ndast till tackjärnet inskränkte framställningen av järn i lättflytan- de: tillstånd och för produceringen "avs smidesjärn och stål. ansåg den med svetsning ” och utsmidning varmed färskningen och puddlingen rör sig, förför "outgrundlig. (Puddling — en Ai England på 1700-talet, uppfun- nen .färskningsmetod att av tack- Tä framställa smidbart jämn. Har til ånrotad. och allmän; att när engels- mannen Henry Bessemer anvisade en Hy, väg,svarigenom sättet: för tillverkning av” "smidbart, järn och stål ofäritligt förenklades, rönte hans pfinning. föga "tilltro och : mötte [lr rie fr tvivel och hån. . -t Henfy: Bessemer' föddes” 1813” och bart ätt försöka sa dessa 4 ) ”besiktniitgtr]E väljs till k "fråga på helt samma sätt som i de sydliga kommunerna: med . övervär gande statskontrollerad : slakt. Man | måste där vara beredd att-tillgris på enklaro former för besiktningen: |” 1 sådant, syfte förordar .yct "styrelsen att hälsovårdsnåtåns ers enskommer med do större privat slakterlerna om besiktningens för- löggande till dessa företsgv ÄN I sådana kommuner där hemslakt eller" privatslakt inte” förekommer ”aåtom” i vissa av landets sydliga | . konimuner, föreslår veterinärstyrel ]. sen utt dessa” bör ges möjlighet att | bofrias från kostnader för köttbe- | siktninkens anordnande under för. utsätlning.att kommunen. hos läns- | halt uppgick under maj 19572tilk 33 MR Ver styrelsen. anhåller om införande av slakteritvång, 'd'v s en- motsva- Irighet HIL;-Slokthustvånget, dock utan skyldighet. att inrätta offent- ligt slakthus., . Ur hyglenisk synpunkt framstår som ett önskemål att de fördelar .som slakthustvånget medför får en så vidsträckt utbredning som möj- ligt, Därvid erinrar veterinärstyrel- sen om förhållandena I Danmark där man numera infört "motsvarande bestämmelser , för sen står det emellertid kiart att man I Sverige inte f n har utsikt att kunna realisera en motsvarig- het. till det danska systemet. För den skull förordas att man inrik- tar sig på att bibehålla den frivil- liga linjen men samtidigt vidtar vissa åtgärder för att ur ekonomisk synpunkt göra det lättare för kom- munerna att införa slakth glesbebyggda områden ' av Norr- land hör vara fritt från besiktnings två d eg kyven under. maj, jähfört. me föregående vår; heteridet YJorbruks- | Ekonomiska Meddelanden. Den'upp? .glök I-år till” 346,0 "milj kg, vilket ; & var. iz proc högre. än under maj 1956. - Den" invägda injölkens' medelfelt. proc mot 'J70 under samma fjol. Ätgång en av: 'skummad: 2 för, direkt” konsumtion, som im uppgick I till 96,6 "milj, ke var 2 Bros” större än.under motsvarande månad : i fjol, Försäljningen av 3,0 procentigt: onsumtionsmjölk steg med 1 fr. jämfört: med 1956, medan för: ningen av :3,5 procentig k-mj 1 ökade med 10 proc. Den sammanz ”| lagda försäljningen av k-mjölk steg "proc, Förbrukningen av - tunn - grädde minskade 'under maj jämfört ; med i fjol med 5 proc, Däremot steg ' konsumtionen av tjock grädde med Pro. En jämförelse mellan maj i fjol och samma tid i år visar att mjölk-: invägningen i Mälarlänen, och Öre-' bro län steg från 51.648 till 53.567 ton, eller med 3,7 proc, i Östergöt-i lands, Norra Kalmar och Gotlands län från 32.536 till 33.561 [CNE proc), övriga Småland, , Blekinge och Väst. "etter slakteritvång. Styrelsen fö toslår därför att slakteritvång skall I vissa fall kunna införas inom en kommun, ' även en ren landskom- mun, utan att kommunen skall , Vara nödsakad att upprätta offent- ligt slakthus, Så bör kunna "ske i kommuner som ligger så till att "slakten kan äga rum i slakthus upp- Ne äv annan kommun eller ef- er överenskommelse: på kontroll. släkter Sådana kommuner där endast statskontrollerad slakt fö rekommer bör kunna få slakteri. Jeelng vtan särskilda villkor, ra Sverige från 127.293 till. 136.590 (7,5), 1, Skåne från 55.715 till 58.346 (4,7 proc), i Värmlands län, Gäst-' rikland och Dalarna från 21.303 till 22.373 (5,0 proc), i Mellersta Nerr- land från 20382 till 20.873 (2,5 proc), 1 Västebotten från 13.198 till 13.331 (1,0 proc) samt i Narrbotten från En östgöt surt. Han blev arg och 6953 till 7.070 ton (1,6 proc). patron som var känd , för sitt häftiga humör blev en more | je bjuden på gröt som luktade? och kastade ut" -Jtallriken genom fönstret -Drängea iuktär även ban 'på sin tallrik och Jjsör som Patronen, en då" blev k i unga år till" London. ”Fat-. tig på mynt men med rika gåvor ick. han med glatt mod framtiden till mötes”, skriver en av håns biö- . grafer. Redan vid 20 års ålder blev han förälskad och gifte sig och det '; "Jånses, nästan som : säkert att. han aldrig skulle" blivit vad” han blev .om han inte under onda tider haft sin maka vid sin sida, ty hon .upp- hörde aldrig. att tro på hans TA åga och höj hans" "mod uppe I h in "mången ; ;gång genom + skor, vrånghet och; orätbvisa atm till förtvivilan, ut : "Zurad av staten: Nm ,” IA 2. av .Bessemers första uppfin- ningar bestod i ett sinnrikt och fö- 1 gatk sätt att: mångfaldi ri stämplar och han konstruerade även en stämpel som gjorde varje ef- terapning ” omöjlig. ”Jag betvivlar nor." En -tid efter bakslaget: "med ;sin stämpel kom Bessemer att å åse skju med i iver kastade sig ö att åstadkomrpa t en förbättring Som | las till stål... ör 100: år. sen ärigenom: "delvis förbräspa. dettas kol, så att det på en gång för and. Bara bluff - 2 sade. sakkunskapen : Underrättelsen. om denna Besse- mers uppfinning väckte ett” oerhört i uppseende inte blott i N England utan | över hela” världén.” De förnämsta” bruksägarna' .skyndade. till. London han saknade insikter i Vi tog .han anställning 'sorh' arbefare på ett gjuteri" och gjorde sig. ge- nom praktik herre över detta äm- ne. Nu byggde han ett eget labo- ratorium och försök. vidtogos, men misslyckades gång på gång. Nästan allt. vad. han ägde uppslukades av dyra experiment och 'när han efter flera år av motgångar inte kommit närmare målet var han betänkt på att uppge alltsamman. Men det vil- le inte makan. vara .med om utan de honom: ständigt. att fortsätta, med vad han föresatt' "sig. Detta bestod i att .använda en lång- kula i slätborrade kanoner och åt denna ge en roterande rörelse för att sådana kanoner skulle få samma skottvidd som” de. dyrare 'räfflade pjäserna. När han till sist ansåg sig stå vid målet framlade han sina deller för krigsd för! att underhandla med ättigheten, att "använda, hans inom! några få månader. nära en halv miljon 4 svenskt mynt, varav deleri till en” vän öch" förlagsman. följde ett våldsamt "baksläg. Man började” litet. varstans tillverka en- ligt Bessemers' metod, men resulta- tet blev i de flesta fall ett rödbräckt järn, - så benämnt därför" att det till följd av för hög svavelhalt kräck- tes: sönder under t en, när "Ika frukter och bär," k örh. rätt uppfinning och: denne inkasserade han "dock var skyldig den största Men på den första ' entusiarmen” på mat oc "STOCKHOLM. (TT) / "sf kel i Jor lb vig gav” ut- 2 miljarder Svenska folkeis salntligh" kleifter fö ämnen uppgick under fjolåret till 12 m ch dryckzifj i na tv R 3äl HAr njulningss:' iljarder kr enligt. en ”arti- d av tf. förste "aktuarie, "priser. Räknad i 1956 års Priser - Hans' Lebert. Denna summa överstiger me de belopp för 1955. Ökningen beror till d 7 proc motsvarans största delen. på höjda +: konsumtionsvolymen ; a sti ittlig. P ring”, har . git med 2? proc. S di, Samtliga varor och , Varugrupper av ca 5 proc ha inträffat, nsumtionsvelymen uttr; rier var under 1956 i stort sett oförändrad jämfört med 1955. by yckt i: kalo=-, smör har gått red med 18 proc me="' visar 1956 höjda - dan k värden "med vädaniag för smör samt gruppen smör och margarin. För dessa hänger värdeminsknin- gen samman med en avsevärt sänkt konsumtion av smör. Den relativt starkaste 'stegringen i konsum- tionsvärdet redovisas med 13 proc för grupperna mjölk och grädde samt. charkuterivaror, Ökningen beror.. på högre priser. Även vär- det för grupperna 'specerier,. ma- garin”. och fläsk. har stigit relativt starkt” eller med 12 proc. Öknin- gen av' specerier och margarin har] band ' med - en : g. : Uppgången för fläsk beror däremot | på en” prisstegring under. det att volymen minskat, . . . Konsumtionen per person och å år av bla” vetemjöl; importerade färs- rin stigit med 15 bro. Mi P Monsumtionen per ” person '; av fiskkonserver och beredd fisk, fladensill. - svägdricka och läskedrycker mins= med 7 proc. Den rätt" betydande sumtionen under” 1955 av. ;såväl av den varma sommaren: ” Per: person understiger kal förbrukningen £n med 8. proc 1939 års nivå, I. fråga' om de, olika. ringselementen lägger man” mi ke getabilisk äggvi 8 mjölk, tunn grädde, sthör, ost samt kött ' och. fläsk har sjunkit, medan Konsumtionen av bl.a , socker, och sirap, inhemska: frukter och bär, kaffe och margarin har stigit. : Den.. beräknade - förbrukningen. av socker och sirap. steg med '6 proc. under 1956; Detta får ses mot bakgrunden" av den. mycket goda skörden av. frukt och bär vilken ökade behovet av secker för kon- servering och syltning. Dessutom förekom under hösten 1956 ham- stringsköp. i samband med Suez- krisen. "Konsumtionen per Person av kaffe syns, under” fjolåret 'hå ökat med 87proc Även förbruk- ningen, av te, och kakaopulver vi- stor " del av. .den beräknade .kon- det behandlades i-rödglödgat 'till- ”en glänsande. meteor 'som spårlöst försvann 'i rymden efter att "ett ögonblick ha bländat "den metallur- giska, världen”. Men de höga herrarna i detta 'be- å | värdigade inte ens deri' unge man- nens: förslag med en ' grarskning. män .vägrat honom;> kom i rikaste mått honori till del äv en härskåre il tf: främmande / land. Vid ' en audiens som han någon tid därefter hade hos Napoleon. II fann 'den- ne sig så tillfalad. av den unge engelsmannens idéer att han; be- reddé honom ' tillfälle att fortsätta sina försök vid skjutskolan i Vin- cennes,. Då Bessemer därvid fann att vissa ändringar. ännu var nöd= | vändiga i-projektilens' form; vilket naturligtvis skulle medföra nya 'och ganska betydande. utgifter, bem; i Vid. sedermera "anställda: hva sök i-Vincennes nied Bessemerg. bättrade: projektiler varmed” resultat, anmärkte uppfinnaren” av | dat efter honom benämnda | geväret, överste Minié, som, fått i uppdrag att övervaka skjutförsöken, att god- set i kanonerna inte ägde tillräck lig tstå åga för att ut- ihte ett ögonblick. att r skylle frikostigt belöna den'viktiga tjänst jag gjort henne" ”, skrev han +) till en vän. 2 | deller för generalpostmästaren, som | lovördade hononv' för att han inte gjort: sin första -uppfinning bekant, ty den skulle ha ruinerat post- i 4, verket, som redan förlorade 2 mil- ligt gjorda efterapningar av stämp- lar." Som : belöning fick Bessemer välja mellan en -:summa en. gång för” alla av 90.000 kronor eller en "Sefattning med 14.000 kronor i år- fig lön. Bessemer valde det sena- re och lämnade ifrån sig alla rit- ningar och modeller. . Men bakslaget kom. När Besse- mer ånya infann sig hos general- en för att påmi om den utlovade befattningen hade den- ne funnit att befattningen blivit överflödig” genom Bessemers upp- finning och på begäran av Besse- ner att då i stället utfå den lovade nenning umman, fick han till svar "tt det inte fanns någon skriftlig |ra, Tärbindelse på den, varför han inte Ner ägde rätt att- erhålla: den. Ja, man lit honom förstå att han <'Srde orätt i att försöka preja sta- . 2 på porr, och att inzen bett ” oåom om hans stärsplar. Med det ' Han förelade sina idéer och mo- joner krorior om året "genom skick- |: härda en långvarig" "skjutning ;med så väldiga projektilex "om dem Bes- semer använde, . : En snilleblist > : Dessa överste Miniés ord var det som hos 'Bessemer' väckte den tanke som med tiden skulle leda digade" kejsar Napoleon."honom salt fe d hos: hans bankirer i, London; ”lyftd ug hur stora” belopp j uppnådde över, all" förväntan: gott |” svenska,: namnet ..av:, vår landsman brukspatron G F Göransson, ty ge- nom:; hopom ; blev; metoden. först grundligt "utarbetad, och Honom blev det förunnat att först av”älla” producera ett” fullt du; ligt besser HET fel; "det fack in varmed de besk kisel öppningar genom vilka blästern in- släpt ;, var orätt: placerade; Följ- |, av var att gången blev kall, rsta : delen stelnade inuti England, men så tog Görans- son. saken :om hand. hösten 1857 och lät vid Edskens masugn. an- ställa" blåsningar i tvänne ugnar, till vilka" ritningar lämnats äv Bes- semer, Den första av. desså ugnar gavlar och: upphängd på tappar, den andra med botten, vertikala väggar och välvt tak: I båda for- "| morna insatta i eller helt nära bot- ten. Även nu blev järnet till eri bör- jan av mindre god beskaffenhet och kunde endast delvis tappas”ur ug- nen, då tillräcklig hög temperatur inte ådd Men till en den mest omfattande -revol tion inom hela stålindustrin. Beiseiner 'stängde in sig -på' sitt. laboratorium i. London, till vilket han ensam hade nyckeln och dit han inte släppte in någon, och nu vidtog åter stora experiment som hade till följd att han till sist lyc- kades gjuta kanonrör med ovanligt stor motståndskraft, beroende på en [d Men det gällde nu att operera i stört och. genom -ovederläggliga siffror bevisa överlägsenheten av hans metod, De första försöken miss-. förtsattes a av Göränssön ned okuvz lig energi och kröntes till, sist' med nen för första gången den 18 juli 1858 Jämnådé ett gott Kvickflytan” a? ” Konservativa stålkunga fortfarande, omöjliga allt 'misstroeride mot metoden .med ens skulle försvinna och alla intres lyckades dock då hans ugnar inte fungerade som han ville. Han lät riva dem och bygga nya, men trots att de gav bättre. resultat, var han alldeles förtvivlad över de sto- ra, summor de slukade. Men hust- run gav sig inte, utan uppmuntrade honom ständist att fortsätta, När han till sist var nära ekonomisk ruin fisk" han ett understöd med pengar "och äterunp'og med för- husbonden alldels vild: — Va tar du dej till? — Jag trodde vi skulle äta ute, ”. ekadet avvisades han. Och dock MLA Pe ctaisn under de 5 Taste åren sas VA RÄinning gaa sir dubblad ,.enrer2zi sitt ar'eie, och nu kom ,konverten, til världen, .eller sättare sagt meinden at inblåsa -en au fana et tackiän kad. och liga Men trots alla ansträngningar både från svenskt håll och av Bessemer själv kunde inte en enda av Sheffields stålkun- gar förmås att inlåta sig på några nya försök. — - , Bessemer hade denna illvilja, Tillgripande sina sis- Pengar anlade han i ShefFeld e! egen stålfabrik och giorde på det redan första året en icke obetydlig vinst då han kun!e producera stål av bästa kvalitet till ett pris som; med 130 å 270 kronor under: teg det vanliga, då vppgående till mel- stånd. "Man kallade hans uppfinning dades. Bessemer . till ära. för. det | var av cylindrisk form med plana sådan framgång att Bessemer-ug- Man skulle nu” kunnat tro att" serade göra sig till godo den märke ji ökningen för dessa, varor som hänför sig: till "hamstringsköp |- undandrar sig. dock säkert: bedör mande, = > 'Tillbakagånt i mjölkk tioneri.- hänger. samman... med” en minskad förbrukning , av mejeri- mjölk: och : med« en : beräknad insh av mjölkprodi n egen förbrukning. Minskningen torde”, ses mot bakgrunden av. de betyd: sar en mycket stark uppgång, Huril: förseln av. kolhydrat: som en: följdy av t:den beräknade” konsumtionsökningen : r socker vitamin bar, kat på uund av, de beräknade stö inhemska frukter" 'och bär, p tillförseln av C-vitamin" har Under . 1956 -beräknas "tillförseln : per person av. såväl. A=. som: Covis" taminer ha varit" 15 påoc. större än. under 1939, : en k ww i vådaskott under . älg jakterria! r "STOCKHOLM (Press) ir » Det: händer för många. olyckor, ' genom vådaskott under älgjakter= na. Oftast beror de på vårdslöshet eller : bristande mnervkontroll' "hos skytten, Men man kan med :mycket enkla: medel : mången , gång. för. hindra” sådana, ”onödiga”. olyckor; Att aptera ett vitt band om huvud bonaden t er är ingen konst men denna Nilla "försiktighetsåtgä gårna nder senare tid. - . I fråga öm matfett har” den set dan en följd ' av" år, om: man uns' 'gen från smör till margarin accen=- 3 | tmerfls. under, 1956, : sannolikt som. en följd av smörprishöjningen i a|novermber 1955. Förbrukningen. a Vv. laget ställde jag mig. emellertid li=- har f; .. jägmästare ; Sven . Forsberg ; bl Jar Nn Ett - faktlag Inom Stuguns -jakt- vårdsområde'1 Jämtland. har sedan vita bandet i sina huvudbonader ' under älgjakten, ' och . vådaskotten . har lyst med sin frånvaro;, När j jag ” för fyra år sedan kom att' tillhöra / Ian:. 900 1.000 - kronor. per ston.Å Denna vinst använde : han till, att] utvidga: sin' fabrik och inskränkte! på samma. gång . sina dT Ai te -:frå till. åtgärder. "Skulle 7 inte älgarna rentav. få lättare att, ” - upptäcka ' jägarna. genoi synliga bandet? Men det visad der till det allra ste, På så sätt lade han årligen nyå byggnader till de "gamla" och ut- sträckte samtidigt omfånget- av si- ” na'operationer,.;. 2 . Fjorton år därefter "sålde han denna första" fabrik till: ett tjugo- kostat honom, och under samma tid hade det käpital varmed. han börjat stigit; till. femtiosju gånger det första beloppet, Vid 1862 års världsutställning i London bjöds honom av den 'störe . fabrikanten Platt 900.000" kronor för femtede- len äv hans patent. Anbudet antogs och redan” ett par år därefter hade Platt inkasserat" fyra" och en halv miljoher kronor på denna affär. > Revolution i inom stålindustrin, .. Bessemers uppfinning spred ' sig nu med förvånande hastighet i USA och.-'--Europa, och lyckan. , gav honom. i rikt mått ersättning för de svårigheter han haft att kämpa mot. Innan hans metod blev införd pro- slucerade England årligen 50.000 ton; stål till det tidigare anförda priset, men redan efier tolv år ha- de. produktionen ökats till 759.000 ton) och priset gått ned till 180 kronor per ton. Under den närmas- tiden efter beszemerblå:n'; ngens ä 8 den årliga industrin och för allmärhe-; ten, utgöra den kolorsala sumnsn av $0.900. 000 kr Och genom attan vända Beiserners stål till järnväg: skenor har England ensamt giort en besparing som.vida över tiver [tvåtusen milioner kronor. Man får dock förutsett! gå ända till framirädandet av.Viatte) ångmarkin för. att finna en uppfin- ta tillgångar och förvand!ande allt i ning som i revolutionerande verkar an jämställas med Henry Besse- ssacrs långe så misskända och förbå- nade metod. Och Bessemer 'sjäv pär:han dog 1823 var han inte ibara stormrik utan också sir Hen, "Bescemer, . pe Ilja, "Nils ls Bergs | dets lämplighet som varni (ha var"ogr na lagt särskilt märke till det 'vita håll på de ställda älgarna; utan större, svårigheter än tidigare.; Har älgarna undvikit, passen eller .gått av stånden innan.skyttarna komrnit fram, så har detta förvisso berott på andra omständigheter än vita band, , Min första tvekan om lä; undran över vad' lyckats förbättra punkt genom -en Otvivelaktigt har de handlat: klokt" bär de brutit gammal slentrian. och” försökt något nytt till förebyggan= le av olyckor, Deras exempel ma- nar till efterföljd och förefaller väl värt att NPpmärksammas av ände" ra älgjägare," er För att bandet: skall t ändamål bör det bärås 3 'gär« skilt sätt, Lämpligast' är- om ban- "initiativtagarna , ur; säkerhetssyn= så enkel. åtgärd, kullen). Det. är förvåna; att upptäcka ett vitt ban På detta sätt i terräng relativt tät snårskog, Bärs ban A d. däremot i lodled :blir det stundom I svårare att upptäcka och kan ibl smälta. samman me ibland , ljusa björkstammar. Vid bedömandet = av det vita d som bärs en, även; 1 H ba. Nn 'måste man utgå från att essignal ten sker på barmark och: tid då höstens rika få ä mar i'skog och mark. . Ore Hlam= Hur-skulle det vw började syssla daskottsproblej le man då lyckas finn ara om. arna på allvar med» yåa met”? ' Kanske" skut- a, flera ut= - let att det kan fött för 038 allt närm önskan: agra som . are, varje inga | vådaskott 4 RASADIAA SAL ÄADALDADA AMADA NAMDASIMAA AR AB bh ARARKAR ANA AA kade under fjolåret, i genomsnitt : j kt visat sig vara till/slor. ' ” I nytta, Härom berättar i Svensk jakt. dantar. 1953, fortgående; övergåns' MANA 7 år tillbaka burit. det. där ' bandet, De har gått fram” mot de besatta passen precis som "förr, .och hundkarlarna har: kommit i. skott- ipl he : ten i åtgärden har' förbytts " i be=;' . d exempelvis t älgjak. sjägarens ' undér jak He gått ned avsevärt vilket torde: be=" ": ; ro på den minskade ' fångsten. av. Även konsumtionen. av vilsner, oe nedgången , bör ses mot” bakgrun= os den av den ovanligt stora - kon= " malt- som läskedrycker på. grund vo fett har minskat under 1956, Tilla en 4 ar. di a äremot & 3 . Ingen i i jaktlaget . har heller kunnat finna att' älgar=e > 1 det bärs runt huvudbonaden: "(hatt> >. : nansvärt-lätt ' a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.