; 2 - > o- tem vs | Onsdagen den 28 augusti 1957 . - | | 1 o- oo" LAHOLMS TIDNING | YE fd : . H . - - - ot . ” ER I | oc Arbetarskyddet | "> Jönar sig bra: i Ur skodonens historia ! fom Pösstolm na USA allvarlig. 3.000 japaner i kö” ae konkurrent på vän. Den blev I : . N A komskarens ke - | R ” os . , » Den blev ite stör och konst:g, a färre olycksfall [gm oämbärlia Tak dd RER NN Yarumässorna! fÖ räffegång möt |isumen mena hat one | STOCKHOLM (Pp ; liga arbotcs kedja. Utan skor skulle 'Om flickan barfotad kom uppå varumassorna . T ad ska jag ha den till? und= OS så - Å ress' Å . , : särde han. . NS k En fortgående minskning av yt-|kan a fören väl va Ru sn handeln vad hon då skulle bli förlägen och Dun a OLM (Press) amerikansk soldat — Jag tänkte du skulle ha den kadefrekvensen har Ålts men foten inte ärta fr mod skral; . allt I väla de produktionen över- TOKIO (TT Ä som bildress, förklarade frun. under 1956 enligt arbetarskydds-|"Varma fötter men kallt huvud”, är | fick stickor i foton, i bröstet lung. rensen are Fu od konkur- ö a TP) Fat behövs Inte, Vi har ju ett Dämndens fjolårsstatistik, Det är en |Ju en av hälsolärans frimnis regler. . ” aoten, är bl a skriver Industiitman På | OYT fre täsen japaner köade på [ garaget racket glädjande utveckling, som |-I forntiden var skodonens tor | ne, förr kan hon undvara kläd- Nofd, USA sm umdarden | Måndagen utanför distriktsdomsto. säkerligen har, sin orsak i att|?ch sammansättning enkel. Man be- : ning och scial” ao en, att som under enljen DÅsebashl I hopp ora” RäR l skyddsarbetet ute på förstasen lr. |Sa8nade då endant sy sin Mån bes ow ha lång följd av år endast deltagit för | Atbn PP om alt Hå bi. I l I ly mor förba som därtvenit- des fast vid foten. Dessa skodin Ti. Fen gammal ga i'internationella ässor, nu | — =" rättegången mot den 22.åMie | = er förbättras och som därigenom lades sandaler och var inte säll - I visar större aktivitet, ="... su. ametikanske ' goldaten William & AN 6 t ger ytterligare belägg för tesen att |fodrade samt mer eller mindre pryd- | Den amerikanska regeringen, har |Girard som- åtala N (| arbetarskydd lönar sig, skriver SAF jligt sirade, beroende på bärarens 30 centimeters längd, men de rika nu under tre års tid givit anslog till seg ON RT d för att ha N + 1 sin tidskrift ”Arbetsgivaren”, — ' [stånd och villkor, Så. ipn nraren samt sprätthökarna gick med snabel- sådana” utställningar . 127 länder Ly Vutit en japansk kvinna till döds. NV De frågeformulär, som legat till | började man skydda även den främ- skor, vars spetsar sträckte sig fulla och utställarna har körs t no CT: I Flertalet åhörarplatser var emeller. + SN grund för statistiken sändes ut till re och övre delen av foten först med |6) centimeter frumanr tårna. Det är 40 milj, besök SL ROtera Lid redan u ; NN vå arbetsställen med minst fem an- [remmar soh sedan med hela skinn- |härifrån man fått talesättet: ”han le- erikansk företa Mer än 3,000 bjudna observakna So elellt'in=. Wi, 1 ställda, Ungefär hälften av formu. eller Denna full i- |ver på stor fot”. Dessa långa utväx- och Fått besalla a deltagi t 35 första P den linga Kön kat = > 5 t 4 ” — åter på skorna måste självfallet verka P0 fält beställningar många PR ” oo NE Hol kom tillbaka men represersta- | såsom varje nytt beklädnadsplagg — inkräktande på rörelsefriheten, och miljoner ' dollar, Framför allt räk- ra Japanska domstolen 'skall ut- = er = i” iviteten ar ändå blivit god efter- [snart ett föremål för modets växlin- Idär!”r fäste man i snablarnas spet- har man dock med att ha vunnit |Teda, huruvida 'den japanska kvin= Fl st com statistiken kommit att beröra |gar. Greker och Fotiare utvecklade sar guld- eller silverkedjor med vil- Zz AS i goodwill, H : nan dödades genom olyckshändelse SS Mi gatefär 75 proc av arbetarna inom härvidlag mycken lyx. on ka de drogs i höjden och fästes rant s Brons 1957” — en motsvarig I Nyligen hade "USA stor fram- eller om Girard avsiktligt var vål] -. KA 137. i SAF:s område, Totalt. redovisas | Första gången skor historiskt på-|knäna, Men dårskapens mått var in- het till vår svenska Brunböna — har | Sång På utställningen i Pozman' i|!"Ade till hennes död, Saken hård, ot + na te rågat härmed, Snablarna försågs även med små "pinglande - klockor | korats i Juan les Pins, Frankrike. eller bjällror, på det:att var och en |F lickan är 19 år och heter Evely visligt omnämnts till skillnad från sandaler är 1 egyptisk papyrus år 2.200 £ Kr, och för första gången man började kritisera skomodets överdrifter är I en urgammal krö- nika från Ulm, där man läser: "Anno 873 såg man i Tyskland prydliga or- i os Va A 17,074 skyddsombud, vilket betyder : att det finns 1 medeltal ett skydds- e ombud på 25 arbetare, I de omkring : 4,500 företagen ' som besvarat for- . mulären fanns det 1,702 skyddskom- . - mittéer med tillsammans 12,863 le- ,. Polen, den första USA deltagi £ | väckt stor uppmärksamhet emedan FD JOS bakom järngardi Amerikan det till"en "början såg ut som om[ DETHÄR GÖR MEJMER NM måtte höra, när någon förnämitet| + - + .. Ricke.'.. »o sj P2 fick 900,000 besökare, vida mer | örikånerna inte stalle gå med på | OMP ÄN DELS | : eller snobb, klädd a la poulaine var |— — |år Iyssarna. Nu har. president |2!t målet handlades vid en japanskt - i antågande... Dessutom lät man på ” Eisenhower begärt ett anslag på domstol, - - ” d blar måla eller sy fast al-|skör; man skall avhugga. honom !3y ilj. sån Enliet 21 sr handa fet pråk snåblarna och han skall till staden | pu, ny dollar, så att USA skall | Enligt åklagaren hade Girard, som Det bränns Köpenhamns brandkår brukar damöter. 52 proc av ledåmö na var I densb ; den helige |lehanda figurer, ju pråligare, ju 1 a - kunna 'delta i den internationella |stod vakt På en skjutbana i Sima. - : 1. > tkyddsombud, 25 arbetsledare och | Martini, de där buro speglar på sina j bättre, =") vare to 2. g aa 3, groschen' ana uvida man |nässan i Gorki Park i Moskva |gahara vilken ar a na hyrt av I th r terna I deras pris oa : 23 proc arbetsgivare, Antalet sam. |Skor för att ständigt kunna betrakta | > Vid denna tid blev det också på - 2 io jhästa sommar. Man räknar med att |Japan kastat omkri vathem, när det uppstår större eld. - o , fom ALB a Senna ika fär. | £are, därom "lämnar oss gumman Klio /2 med att | Jap; omkring patronhylsor ”Ppps manträden per kommitté och år na narvaksghet Arn ja har blek ger cr att bära skor en pa får i okunnighetens mörker. ,.' + +. :: fanslaget. kommer att beviljas — för att locka japanska hylsplockare. | Vådor om natten, skriver "Informas 3 . tenderar att minska,' Medeltalssiff- |”? - Ne en röd, på den andra en gul eller |' Med . troget bibehållande av' sna- |man vill gärna ge ryska folket till- När de'kom närmare riktade han I torn", tv . ran för 1956 är 2,5. Detta beror sannolikt på att'man'"i det: lokala efterapad. Att leva på stor fot -” SS blå och så vidare. Men då var också dubbelfärgen nödvändig på byxor- belformen och med likaledes tillta- gande spetsar uppkom fälle att jämföra de amerikansk; varorna med de ryska, : sitt vapen mot dem och sköt varvid den 48-åriga Naka Saki träffades, Härförleden ringde man. till en a sedan så kal N de så k Journalist som är känd för att sova gott. Själv hörde han inte signalen, : lade k vil . Tidigare har Sovjet deltägit I de' var försedd med en tjock träplatta, | ;, E mässor Nagit I de, internationella — mässorna mycket > Girard förnekade : att han hade na och på så sätt att mot den röda kastat hylsor, Han såde att han inte skon svarade det gula, och mot den skyddssamarbetet allt mer "söker . Någon bild eller närmare beskriv. : är-enligt-statistiken- 3,78 skador-per > sjukdomsfall .på väg. till och från andra, mer praktiska vägar 'än ning av dessa kuriösa skoplagg fi ns nrdåe nn & Är M kommittéarbete, + Da inta bevarad, däremot hönsen vi gula skon det röda byxbenet: « gal- Dågonting er de Zan mja skri mera energiskt än USA, ' Under |hade tänkt skjuta på hylsplocker. | men hans hustru stog upp och ava. ' Yrkesskadefrekvensen för arbetat | bättre till de s k snabelskorna, Man | !eriet på Gripsholms slott finns ett t - låren 1950—1954 "hade 'rysorna sto- | skan. Jag sköt över deras huvuden |rade, När hon fått besked re i medeltal för samtliga företag 100,000 arbetstimimär, ”Siffrån inklu. defar då olycksfall i arbetet, yrkes- arbetet, Skadö svårighe ad laine greve till detta groteska mode för att dölja sina kallade dem :även: skor a-la På deras franska ursprung. En God- 1rey eller Godfroi av Plantagenet, H av: Anjouu, lär ha givit upphov Uu- (bogsprötsskor), vilket syftar Fa fötter. Detta gjorde han var i medel 0,83 sjukdagar Per 1,000 arbetslimmar, 1955 var motsvaran- de siffror 3,09 och 0,82, Man kan huvudsakligen för att hans fram- gångar hos .det täcka könet inte skulle alltså notera'en minskning i frek- vensen med $,1 proc. Förlängningen av, sjuktiderna beror ; förmodligen ria”, Det en stor don Juan, men detta är, som |Kipling säger, "en helt' annan histo- "förringas, Han var nämligen Porträtt av en furste från denna tid, klädd i denna brokiga och under- liga dräkt), 0 seen ' > Förbud och böter För ; Skosnablarna = tilltog — efnellertid alltmera i längd och grannlåterna på dem blev allt mer och mer kost- samma. Nu började man från pre dikstolen 'ivra” emot snabelskorna och myndigheterna utfärdade 'på si- na håll förbud mot deras bärande. 1 Ulm tillät icke rådet snablår” av ingd”, och i Smutsskorna var' faktist en' nöd- vändighet på städernas ännu ej sten- lagda gator, - där det till och med kunde hända att folk drunknade i smuts 'och orenlighet! 'Själva Paris, Lutetia, ”ljusstaden” fick länge hål. la tillgodo med det mindre smickran- de epitetet ”smiutsens stad”, - Björntassar slog ut snabelskorna Alla — fördömande .: predikningar och alla förbud kunde ' dock inte hindra att: skosnablarna bibehölls ända till början av ' 1600-talet, då ra utställningar på 133. inleinatio- nella mässor — amerikanarna :del- tog inte i en enda. Sedan dess har anslag beviljats, dock i år ännu in- te mer än 3,6 milj, dollar — det är vad ryssarna kan använda på en enda stor mässa. ma or : Förra året deltog Tjeckoslovaki- en i 77 mässor. Östtyskland i 65 och Sovjet i 45, USA kommer i år inte "upp i mer än 16 mässor. An- slagen är också för små för att för att skrämma bort dem, Jag gjor. de bara min plikt och jag beklagar att det gick som det'gick, sade han, Den japanske försvarsadvokaten ifrå dömstal, befogert att handlägga. ärendet. Olyckshän= delsen inträffade under tjänsteutöv. ning öch 'den enda avsikten med FRAN in och ruskade i maken, . . = Det brinner > så hon — och . kröp på nytt I säng, tyckande alt : t|hon gjort sin plikt. gick hon Journalisten vaknade bars halvt upp. I varje fall missförstod han b Ted, Han dgi igen "var att skrä bort civilister som” inte hade rätt att uppehålla 'sig på skjutbanan där svaranden hévakade' materiel enligt bågen "och sa: reste sig på ena arm« Ja, köra du, det brinner tak« tiskt änn var, enligt vad man påstår, år 1090, som. han 'stol di krij med sin uppfinning. I början av 12:te seklet hade modet snabelskor nått Tyskland och därifrån kom det snart än en fingerleds ! i | ; vanta i . Fr On om finger] man skall kunna göra några mera " Varefter han släckte sänglampan, i imponerande .expositioner, På ut- - ställningar under senare" tid har USA visat bl a amerikanska ratio- plötsligt — som det ofta händer i mödets värld — smaken slog om till fullkomlig - motsats, .och de sg k björntassarna eller oxmularna blev & Ma. förbjöds, gesäller och tjänstefolk (1453) att nyttja skor med. utsirade snablar. De ålades att i stället nyttja s k ”getskor”, vilka åtminstone till viss del på «ökningen av , färdolycksfallen, som i genom. snitt syns svårare än andra yrkes- order, 'framhöll han, övriga olycksfall i arbetet, har näm. ligen ökat till 11,3 proc. no För tjänstemännens del var fr el liga nöjde sig med snablar av. 20— trädaren av ett sådant förbud kun- de få böta från 5 groschen ända til skador har undergått en mindre 'ö 10 gulden;' och -en mästare som tog sig orådet före att tillverka förbjud- vensen i deltal 0,54 :yrkesskad på, 100,000, arbetstimmar. : Motsva= jning: från 120.000 år 1955 till. 132.000 0,52 proc, Ari” Jår 1956, Antalet arbetstimmar har rande siffror, 1955 var na ”skodon, kunde på en tid förvisas från staden område. Det hände at hantverkslärlingarna gjorde uppror, saken bättre. Vad som förut lagts på längden, placerades nu i stället på bredden. Vid klacken skulle björn- tassen eller oxmulen för att anses industrien och en mängd praktiska vardagsartiklar, :som har, visat sig vara mycket publikknipande. Man kan säkert räkna med att|. -» skador. Färdolycksfallen, som i 1955 |7. aka & ; härskande, De. spetsiga snablarna > FN till vårt land. Snablarna växte inom |sannolikt fått sitt namn genom nå- rd ällande för |Naäliseri toder för jordbruket, . + års undersökning va .10,6 - or de. ” - hade varit fula och för RA . sökning "var Proc av I kort till en rent sagolik längd. Som- |gonslikhet med getens fötter. Över- foten och björnta a gjorde inte |atomteknikens användning inom «8 riktigt comme il faut vara så smal USA i'f att att den klämde hälarna. ordentli - in mv . jsatsa betydligt mera pengar på de medan tårna hade sin rymliga bo. |? NL a. jan ss Ul talet sjukdagar, var 19556 0,13 per] emellertid också ökat och man kan 1,000 arbetstimmar, dvs samma siff- |inte'av siffrorna dra några slutsat- ra som 1955, ev cn. Det totala antalet anmälda yrkes- 21: Han Batt tyst och såg på hen. nes hår, som glänste-som: guld i skenet från den: snart utbrunna brasan. Hennes blick sökte sig in -;'4 glöden, liksom om den där vän- tade svar på tusende” outtalade för att man nekade dem att bära skor av två färger och i staden Zittaus stad i en både uppåt och åt sidorna utstående klumpig och stoppad ; trä- valk. Nå, björntassarna hade åtmins- tone den"förtjä Satt de. genom. sin bredd plöjde :riktiga gångstigar i smutsen. sm Fars "Detta nya skomode fick inte alls samma varaktighet sort snabelditot. Björntassärna försvann redan under 1600-talets andra, hälft, De utträng- des av de uthuggna eller. genom- brutna 'skorna, 'vilka merendels hade två starkt kontrasterande färger, tex svarta med vita: puffar och tjänade som fulländningen av en överdrivet dyr ; kostymering, den s,k pluder- dräkten, som , vid denna tid gjordé mycket väsen av sig och fördömdes av "prä pet -med ett i d tvivel kommer detta att nödvändig- göra också effektivare svenska in= |]: satser, ' om. vi, skall kunna bevaka |. våra inlressen på de olika mark- naderna. Och här är det inte bara fråga om pengar — det behövs ock- så effektivare utställningsteknik. flser som jävar faktum att yrkes- |ordningsstadga av :1353 ; heter» det: skadefrekvensen minskar något, : , ”Ingen ' borgare ;' skall bära” snabel- Så ”.m- Vad det är förs — Det ör den an= >"! argligt att vara dra i ordningen, an Därsynt. nom I stället, hon kunde inte tala. «= Jag går och lägger mig nu, sade hon "likgiltigt, medan hon kastade en' blick på hans trötta” ansikte. Kanske det var sista gån» ;+, gen .bon' såg honom. Sista gån- Igen. de rn : Henry satt kvar (| fördjupade sig i en tidning och, Sy | Lillan gick långsamt uppför trap.» ” pan till sovrummen. Nu hade hon fattat' gitt beslut, -Hon skulle läm-' na Henry'nu genast, StellasA äns tade ju" på henne, I flygande tart' packade hon" det allra nödvändi- gaste. Fr I för. dyra kan du ,. , yta ett klia fårstelk 0 Mobb ateet, ch MOSKVA: Ryska telegrambyrån Tass beskyller. de västtyska myn- dighet för att vid id: byte. med ”länderna i det demokratiska lägret i första hand ta hänsyn till den”; -västsyska <republikens med- lemskap i Nato” ".” De ', Anklagelsen är.'en följd av att utrikesdi € tetii Bonn väg- N användande” oh udejargrdde. den [rat att bevilj visa år ett. fotbollslag . . Las De 3 elska och underjordiska : arse= leran : som” le spela LOS Pe ERE on i | nalen.7.« NE = E np arpa fom AK pe — Kan növisa — Kallar "ni det Utan ord. + "USA utgav t ex en pastor Strauss'en |. S Nl pd Mal Mee rel att skjuta bom?, N : predikan "mot then uthi.the sfor- fa rätten Hill? g > ; Ppöösande : och ”mångkrusadhe Plu-Imet . ? en der-Kläder : undanstuckne + Satanus”, Fd kunna egen ! . : N i ä - (för a ör . barnkammaren. Hon kunde" inte dag BA följonde sätt "Skaka ”Sannerligen — modet är ett ty- motstå frestelsen att smyga sig in duga inte mehra effter the gammel. | ränniskt vidunder! Om och om-igen - | och titta på sitt" barn en gång —. [dags mönster och the hitintills bruk- Panas, nm gami an jr sista gånge borg je Läser; the måste nu wara ful- ja sätta dig emot modesmaken, Det .. Den lilla, flickan. vände: sig i Benomskurne, äldre rr ugEne thet [blir därvid, att endast den ena dår- sömnen; Så slog hon 'upp sit Par at thet therutinnan åkumne watten | skapen förmår uttränga den andra”. stora klarblå ögon och strök bort ' en guldgul lock från pannan. Hon vart den : där-ka= . i öpa i therå |Det cyniska ockrandet. på männi- . tistejähe LR JEN, fin un skors lättleddhet och fåfänga kom- 1 t slå mor: nn intet dogse (duga ingenting tilD, om ninen tog vägen? 8 ”Manima! Maumal "Lillan |" tl att föröka Högfördena medh”, jlukrativa syss EEE amma! Mai LI - s di = mer i alla tider att våra den mest H rfar vi att | blev stående, andlös, I Cenom denna predikan e ly -Ide utna skorna "hade horn SM 153 ör övrigt de ur " Orden gick henne rakt till hjär.' | eller 'snablar, Att för övrigt . H 7; dessa: skor . frampösande puffarna tat. Det hade hon inte tänkt på måste vara av olika färger, faller av förut. Hon var mor, hon hade (sig självb io... os oo Rn skyldigheter först och främst mot se RN sitt barn, Hon såg sig förvirrad | +. +. Modets tyranni 7". cring, preci = | Vi å och be- omkring, precis som om hon vak (Vi skall nu också passa p och be- nat u ur en ond dröm. Hur ha- |trakta spanjorskornas och italiens FRAN Sd PP H änka sig |kornas skor under 1600-talet, Då man Men när den första förälskel- | de hon någonsin kunnat tänka sig ser dessa visserligen med broderier len mellan henne och Henry gått | att lämna allt detta, barnet, Hen- |utsirade ren i alla' fall onekligen över, ' började 'de där tankarna | ty» hemmet . . » re den komma. Det var när vardagsli- | -- Det var första gången som den frågor... SN j.— Vad tänker du på, Lillan? |- ; "frågade han 'sakta och helt lågt, i iksom om han varit rädd att stö- : "ra henne, Nä as i Hon tycktes inte ha hört. ho- >. Rom, Kring hendes mun lek " gåtfullt M i sin stol och hade han tyckt om |). bemlighetsfullt ”öch |- det kom honom att där odefinierbarå Nå- got hos kvinnan; Men nu, när de ivarit. gifta i fyra år skrämde det Ihonom eller irriterade honom; falltefter hans sinnesstämning, Det skrämde honom därför att hon i ide ögonblicken tycktes honom så långt borta;.och irriterade: ho- nom, därför att han inte kunde (bli riktigt klok på det 75 ! Han upprepade sin fråga och jhon ryckte till «oxo »— Åh, sade hon utan att ta blicken "från. brasan. — Det. är ingen” idé" att jag talar om det, Du skulle i-alla fall inte förstå, UASå'vardet alltid. Han skulle in. te förstå :>. , Varför kunde hon ivte ha förtroende för honom?, : (Är da riktigt lycklig, Lå " lan? frågade han, plötsligt, men Wer var hon så försjunken i tan- meter!) höjd, så att de alltid behöv- G eller . ledarinnor 2 ön. vär på väg ned; hörde. hon''. plötsligt": någonting s från = I början hade de ju : resonligt lyckliga, att det endast var helt sällan hon tänkte på, att hon" kunde haft 'det: bättre. Um hon hade gift sig med Stellan ha- de-hon' fått fortsätta att spela sin roll av den "opraktiska kvinna hon varit förut. Stellan hade till- Bingar, inte bara " ekonomiskt utan även i andra fall, Han hade en underbar förmåga att uppträ- da precis som om han och hela ten var till endast för hennes skull >.< «> a Det måtte vara — Jag .harlmed 5 förargligt att kom- 'mej den levande. ma tomhänt hem sort "från en jaktö. 7-3 os Jag "undrar oto KARL XIV JOHAN ch eran ESS Jå VY )å) << "Jean", Baptiste :' Bernadotte” "gjorde verkligen en ' anständig ' "karriär — från värvad 17-årig soldat med franska revolutio-'- alltför klumpiga klossar, är man böjd att betvivla att kvinnor — åt- minstone koketta sådana — någon- kar.stt hon inte hörde. Det såg lätminåtone" ibte ut som om hon 1 Men nog hade hor kört hans :oxd.: Hon, skulle ju så gärna vilja, >. tala, til... just nu... men hon kände inte 1å fram "orden. Hon var 'så rädd -att han skulle- bli så- - rad, förtvivlad. — . vets I eller dera: trod Stell kväva henne, . sig något och inte kunde få det re, men hon kunde inte glömma fade honom, det var några måna: lilla sade ”mamma” och nu tycks tes hon förtjust över att äntligen” kunna. säga det som föräldrarna” sagt för henne så många gånger att hon upprepade: ”. oz An - -— Mamma! Mammafl «cor + Några : sekunder senare stod Lillan i. dörren till vardagsrum- met med den lilla på armen, som små bekymmer höll på att när hon önskade När något gick på tok. När s lilla flicka kom titl' världen: de hon att det skulle bli bätt- an. Och när hon sedan träl- sin burit dessa fula och oviga tin- gestar, eller också skulle man tro att det skett uteslutande i avsikt att döl- nens vind i ryggen till marskalk av Frankrike, furste. av Ponte "Corvo, kronp ja dessa träk genom överd vet länga klänningar och på detta sätt ”lägga en 'aln till sin' längd”. Men bort det! Tvärtom — kvinnor- na bar på den tiden halvt manliga kläder, med ända till knät synliga, tätt åtsittnade stumpor. Denna dräkt blev dock slutligen i Venedig endast särskilt nöjd äbdå. Kronaprins- "som leder till ära och hä = "Och härligheten, det var att bli ins "och kung av" a "Sverige. Troligen var ban inte "skapet i det kalla Sverige var. "tänkt som en pinne i den stege "kejsare av Frankrike, bara man . -väl gjort sig av med den för- > "arglige Napoleon." .. - les : Men Napoleoa -stod i. vägen för Karl Johan in i det sista, det var na Napoleons vana att , skuffa undan sin marskalk när tillåten för = glädjeflickor, varför man också i en kostymbok av år 1600 under bilden av en sådan klädd ve- fanska läser följ: vers: ss on ”En sköka från Venedig ser nan fortfarande kvittrade helt förtjust det ord bon just lärt sig. - "Henry såg. upp och mötte sin hustrus. blick.: Borta var det där gåtfulla, drömmande leendet. Den der sedan, kunde hon inte för-| stå varför hon valde Henry den gången, då hon hade kunnat få Stellan. EA . > Och nu... Nu visste hon att I Just un gille: hon säga det, sä- £a som sanningen var, att hon in- te var mogen för ansvaret att va- 18 hustru och mor, ätt hon inte kunde finna sig tillrätta i miljön, bade åtekillig otur med inrikes- ten, det yrket ägnade han sig politiken och förde en utrikes- I södan hon i hemmet varit föräld- | Stellan älskade henne,” att” har osynligä muren. emellan dem ha- |. Märk: under rocken non BYROr pär, sdenne vante fig för äm De ambitiöst åt alltifrån han valdes politik som gick käpprätt emot ”rärnas 'och'de äldre syskonens väntade henne. Just ni. : I kväll] de rivits ned och Lillan hade åter. . red fotshöga tothor och underligt hjälpte inte I nt att de genom till tronföljare är 1810 till sin vad förståndigt folk fanderat 2 dyrkade "och bortskämda Lillan. | väntade han henne. = Men hon | vänt till deras lilla värld, en värld | > Sr. . omer”. Så mR Nagolen i början av död 1844 Han lärde sig visser- ut. Men naturligtvis kla ata > måste ju förklara - för Skorna försågs med platåsulor av | | OM 25 varit förlovad med ' ligen aldrig språket, kände sig upp den ovana symslan a . IHenry hade inte råd att skämma h rekalk av : «bort henne och. därför fick hon bara annat av en mai . franska revolutiunen, — . - : : G 0. aldrig hemmastadd i data all- varliga land (och Desiré änno Y försäg resande be- | | 2 lämna | en värld av lycka. rent sagolt ol oedanska damerna Karl Johans blivande fra De- . M = rättar at . . set ok Henry - blev förstemmad. Det - Henry | av små. bekymmer kanske, men först. Hon kunde : inte” | » tillsammans med honom dela an- honom utan ett ord. ikunde icke gå utan att understödjas Iskré oa son MR MM ti Pars : svaret. Och det var det ansvaret Lillan reste sig långeamt. ljd | var en vacker syn: en ung mor däv tvenne rigor”, och en annan förs - Så svenska kungaskapet var mindre, bon kölls mest i Paris), ” gom syutes henne för slurt. för av sin makes blickar Reetmt med sitt barn i famnen. : Jrterar att han sett ven vatianskor med WH - j Cdansbo In00A sad ruse det bälte alt sula Lil kyl, - Maj-britt Holngiea! — stölbävr av ucune fols - . | - - + nn - :H i a NI I LAHOLMS TIDNING | ORTSNYHETERNA. FINNER” 7” DE-FLESTA OCH BÄSTA Ol Få av, I Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.