rnavåreet Fä hlinse VIL veta vad som Halland? /? Prenumerera då på ortsorganet UNI händer 1 södra LG LAHOLMS TIDNING j : DNING f CNSDAGEN DEN 28 AUGUSTI 1957 SÖKER NI : "> Huseby, Florence Stephens, « pring' Carl, Berl Gutenberg — det - är namn som den 'senaste tiden ofta "ståttiatt läsa i tidningarna, ' Men ", artiklarna 'om” husebyhärvan har » varit 'så många och så långa, att det inte "varit lätt.för läsarna att bilda", sig” en uppfattning om» vad '. det hela egentligen rör sig om, Här lämnas en kort redogörelse för vad som hittills är känt i detta märk- liga rättsfall. Det är. en delvis otro- lig historia öm baggböleri, hästskoj, ocker och annan svindel, Polisut- . redningen hittills har resulterat i en rapport 'på nära 700 sidor. Där figurerar kunglighet och adelsmän tillsammans med procentare och bedragare," Vad” den s'k huseby- kommissionen hittills 'grävt upp är dock troligen bara början 'till -vad - som sannolikt kommer att visa. sig vara 50-talets största svindelhisto- -Tlå i vårt Iand, Moa :: På vägen mellan Växjö och Vis- Janda i Kroriobergs län ligger Hu- - Beby. Det är ett storgods, till area- . Jen, .Smålands största och ett av de största i landet. Det äges av fröken Florence ' Stephens, som till för något årtionde sedan var en av. landets rikaste damer, + "Fn har godset skulder på över 3 miljoner kr. Hur denna väldiga skoldsättning kunnat ske samtidigt lupp till en miljon netto" per” år, ge prinsen blev direktör; Direk->' y- törslönen var på 150.000 kr —men hela årsomsättningen nådde stund- om inte upp till mer än, 50.000 kr! Detta kan betecknas som ganska typiskt. för” affärerna på Huseby den senaste tiden, stege er ' Fröken. Florence Stephens ha- de tydligen ambitioner att väl för- valta sitt arv och utvidga det. Då jordlagen skulle träda i kraft 1946 var hon i febril. verksamhet för att köpa. bondgårdar i orten. Det blev snabba affärer, och på någ- ra månader slog hon under sig ett 50-tal gårdar, "En. del köpte. £ hon enligt uppgift per telefon utan att ha sett dem. Gårdsköpen väck- te mycken harm i orten. Man hade dunkla aningar om att storgodsets uppslulsande av, de självägande bondgårdarna inte skullé ha något gott med sig. Farhågorna besan- nades också fort nog. Äkrarna föll i vanhävd, byggnaderna" fick för- falla och skogarna skövlades. T o m hundraåriga "vårdträd 'på' gårdspla- nerna fick falla för yxan. : ' SS : Trots de mycket hårda skogsav- verkningarna . 'på Huseby, . vilka enligt. sakkunnig uppgift bort' ge Chefen för husebykommissionen, . stadsfiskal C. A. Roberg. man kunna säga, Han är 46 år gammal, född i Örebro," och "sön till" en skinnhandlare. Innan' han kom till Huseby hade han ett myc- ket skiftande förflutet som affärs- man. Under vinterkriget: hade han en hjälporganisation i Finland, som hjälpte ' flyktingar "över till Sverige. ' Det hela slufade med att han" efter en polisutredning has- tigt lämnade landet. Så gjorde han fick det solida Huseby” efter hand trassliga affärer. Genom "sin vän och arvtagare prins Carl fick hon gom det avverkats skog för många miljoner är ännu inte utrett. Huseby nämnes i hävderna re " dan. 1419... Under -århundradenas Iopp har det.håflt kända adelssläk- .ter till- ägare. Redan på 1500-talet anlades "ett ; järnbruk spå Huseby, Detta. utvecklades efter hand och > var' en, tid Sveriges: största" bruks- . rörelse. Ur de omgivande "sjöarna hämtades. myrmalm, "som på Hu-" . Beby. förvandlades. till" "kanoner, ' för 'den .svenska ” grahater > m., m: krigsmakten.” På .: 1800-talet hade Huseby ;: även: garveri, tegelsla- geri;” kvarn, pappersbruk och såg- , «" verk. Är 1867 köptes. godset av. -den till" Sverige inflyttade engels- mannen J.S Stephens, Denne 'gif- te. sig 'med: en dotter:till amiralen, Carl Henrik, Kreuger, vilken ' var + . kadettkamrat ': med ' Oscar IL 'Det : war” väl denna bekantskap med Oscar. II:s samt J S Stephens ge- mensamma' bok-' och kulturintres- se ,:som ' var ' anledningen ' till att kung Oscar ofta gästade, Huseby. Gustaf, V. fortsatte sin faders tra- dition att” stundom; besöka godset. "> Sedan "J 8: Stephens avlidit, kom bans äldsta "dotter fröken Floren- 'ce, nu 76 år gammal, att sätta sig som ägarinna' och. härskarinna på Huseby. ..Det ' har : uppgetts, att hon anser sig vara nära släkt med k huset, . Släktsi förhållan- det är icke på något sätt styrkt, och det kan erinras om att det fun- ' nits och finns ett flertal personer i : landet;" som utan all grund upp- getts 'vara ättlingar till 1800-talets svenska kungar, Säkert är emel-" . lertid, att Florence : Stephens haft . och : 1 ligt Det är I - svaghet för den kungliga glansen, som lett henne till den tragedi, som 'den s k husebyhärvan måste. vara för henne” personligen, På senare år har hennes intresse för kunga- huset: huvudsakligen "inriktats på prins Carl junior, som hon gjort till "sin ' universalarvinge. Tillsammans med honom” startade hon på 1940- talet ;två bolag. Det ena AB HB- produkter, uppförde på Huseby en ..snickerifabrik för vilken den un- oh | ÖN har. ett enormt intresse för & t för . mycket : sagt, att det är hennes - anvisning på en ny förvaltare, en Saffärer" med 7 et.gelska tråktorer Ma om : ee t po . " Berl Gutenberg, som nu sitter häktad.” rivande ' karl, som” skulle rycka [och transportabla elverk samt gräv- upp : Huseby. - Den nye ' förval- liskopor, . Grävskoporna . exportera- taren,' som tillträdde sin plats den |des till Finland: Gutenberg hade 1 juli 1955, var en affärsbekant till |köpt dem för 10.000 kr stycket men prinsen och' hette Berl Guténberg. |sålt dem till Finland för 120,000 I pr st. Affären fick dock återgå då Gutenberg blev rädd att själv. rå- ka illa ut på kuppen. = cl Här i Sverige' hade Gutenberg olika: aktiebolag, vilka nybildad Vem är då denne Berl Guten- berg, som det skrivits så mycket om i tidgingarna och som nu häk- tats som misstänkt för ocker eller HUSEBY” — baggböleri, hästskoj och annan svindel i modern version Dörrar och plånböcker öppnades överallt där han kunde skylta med prinsen. : Betecknande ' är historien med den unge' godsägaren i Rim- botrakten. Denne hade först av- böjt affärer med Gutenberg. Men när han kom till godset i prinsens ': sällskap förändrades läget ' Den unge, godsägaren köpte på: stående .. ' fot 38 hästar för en-halv milion kr.--Godsägaren blev grundlurad. "Han fick köpet att gå. tillbaka — . och gick i stället med på att över- ta 56 elverk, som enligt en upp- gift baron De Geer skulle vara äga- Te till. Men dessa elverk Var prak- . tiskt taget värdelösa. : - Detta får räcka som belysande exempel på Gutenbergs' affärer. Böcker skulle kunna skrivas om dem, På "Huseby, där han drog in med pukor och trumpeter, blev han inte gammal. Efter knappt ett och ett halvt år 'var han, som ” han sade, färdig med Huseby. I orten hade det under tiden pratats allt vildare om att allt inte stod rätt till på Hureby. Godset och utgårdarna förföll allt mer. En brand härjade den gamla masug- nen. Snart var ryktet i gårg, att elden ' anlagts. Brandförsäkring ut- betalades emellertid. Detta som ett sxempel: 14 vad rykiena kun- de berätta, : SS Med" bekymiver sig traktens folk"hur. det gick utför med Hu- seby. Skogsvårds:tyrelien ' ut- färdade ' avverkningsförbud, när skogsskövlingen gått för låret, Vid tinget. i Alvesta hopades. lagsök- ningar och växelprotester.” Då "in- - grep." kommunalmännen "i Ekate- Jöv, till vilken kommun Huseby hör. . Genom "överförmyndaren be- gärde - man att fröken Stephens skulle sältas' under 'förniyndare, Men fröken Stephens gick till 'mot- anfall och "arbetade vidåre med en fantastisk plan, till vilken av allt att döma Gutenberg var upphavs- man, .' Denna , plan «innebar, att den gamla myrmlamshanteringen skulle -tas upp igen och gjutjärn exporteras till :Tyrkland! Av ”hus- kungen” ' godsägare Läggeberger köpte man också båtar, com skul- "le "ombesörja transporten ' på' de småländska sjöarna. Men det be- fanns senare, att båtarna var vär- delösa skrov som låg på botten av Stockholms ströms, . totoe I Läggeberger hade fålt fordringar på Huseby. på inemot en' halv mil- jon. kronor. Hans affärer med Gu- tenberg och fröken Stephens är lika fantastiska som så många and- - ra saker som hänt på Huseby, - Sedan överförmyndaren hos hä- ” radsrätten i Alvesta ansökt om Flo. rence Stephens 'omyndigförklaring, gjorde landsfogden i länet en po- lisutredning om vissa affärer på Huseby. Men- förmyndarproces- sen lades ner helt oväntat, sedan fröken Stephens överraskande kom med en inlaga, vari hon begär- de att bli satt under förmyndare. Landsfogden lade också ner sin ut- redning, då han inte kunde fin- na något anmärkningsvärt i Huz bys förvaltning. Och med lands fogdens intyg på fickan, att in- genting lagstridigt förekommit på Huseby under Perl Gutenbergs förvaltning for denne från Huseby. Förmyndarna, det är två styc- ken, fick en besvärlig uppgift. Bok- föring. och affärer var i en hopp- lös röra. De fann sig föranlåtna att göra en anmälan därom. Så grovt. bedrägeri? . En äventyrare, spelare ' och lycksökare .' skulle och ombildades allt eftersom de Mir ee "blev kända och omöjliga på mark- naden. Ofta var det hästar. med i Rimbo; H : . . Jämte" en besynnerlig lastbilsaf- "fär är det Gutenbergs första affärs- . uppgörelse . med fröken Stephens som nu, fört honom i häkte. Dessa såväl som så många andra huseby- + affärer är rika på häpnadsväckan- - de detaljer. Gutenberg som då än- ” nu inte var anställd på Huseby vände sig till fröken Stephens och "bad att få låna 800.000 kr — för "att rädda' prins Carl. Gutenberg stod inför konkurs, vilket skulle . dra prinsen med. Ett lån från frö-= da. Det slutade: med att fröken : Stephens skrev på växlar för 435.000 Dessa växlar hamnade så hos indu- i ten och folkpartiriksdags- ” mannen baron Gerard De Geer på Lesjöfors, som fått punga ut med mycket pengar till följd av SÅN SN — Jisutredningen om . Husebyhärvan har f ö mer och mer visat, att De Geer haft affärer tillsammans med Gutenberg. " För Gutenberg snart 'nog, att hans samröre med AR AFP ASSA IEOARA sr j Å ret antr enat rn POPPE RP ORAP a " spelet. . Gutenberg : hade "nämligen - ett egot stuteri, Trehörningen vid ” ken Stephens skulle rädda dem bå= — É -sina affärer med Gutenberg: Po= E 4 visade det sig "prins Carl hade en nästan förbluf= i kare. arrendator Einar Joha ” fande effekt vid alfärsuppgörelser, f =. wiwnonmuvs: frodigt tillsatte riksåklagaren den Huseby- kommission, som nu håller" på med! a. FE i utredningen" om förhållandena” på Hittills har tre personer häktats för ocgentligheter, En av dem har dock frigivits. : Berl Guten- bergs anhållan 'om att bli försatt på fri fot har för. tredje gången avslagits. Det uppges, "att åklaga- ren begärt uppskov i frågan om åtal mot 'prins Carl; som ' misstän- kes för delaktighet i ocker eller grovt bedrägeri, "te os . Till förmyndarnas ' första åtgär- der hörde att arrendera ut jord- bruket på Hu "cby, "Etter; många år av 'en' jordbuksdrift, som står på gränsen. till vanhäd, bär åkrar- ma på Huseby åter en god skörd. Fast det” dröjer många" år innan jordbruket, där kommer i kultur. Det. finns åkrar som «inte gödslats på "årtioriden. Men i Bödselstaden kunde man räkpa årsringarna, när den nye arrendatorn satle dit vag- nar och gödsellastare. ..." - Utgårdarna, 'som :Hi under sig, utbjöds till: försäljning. I nigra fall brukas; de nu åter. av släkter, som i hundratals år: va- rit ägare till dem, Men detär skogs- skövlade , och vanhävdade gårdar :I med. "förfallna" "byggnader, . som dess jordbrukare nu fått ta hand om. 'I bygden ser man med 'gläd- je ätt det åter kommit riktiga jord- brukare till dessa gårdar," jord- brukare som tänker stanna där och som-:vårdar jord, skog, djur och byggnader, .. Visserligen är: gårds- köpen ej definitivt klara, ... Efter- som de sålts av förmyndarna mot ägarinnans vilja måste bl a härads- tten "godkänna dem. Men ingen räknar . med ' annat än. att köpen skall fastställas. Även om" Huse- by är ett specialfall kan nog dess s k'baggböleri med bondgårdar i orten tas som ett varnande exem- pel på faran av att överföra jord och skog från självägande bönder, Hur Husebyaffären skall: sluta vet som sagt 'ingen' än. Utrednings-- kommissionen har' ställt in sig'på ett mycket långvarigt -arbete;. I dess första rapport på nära 700 si- dor nämnes affärsmän och 3 k pri- vatdiskontörer på skilda håll, Kom- missionen ämnar gå långt tillbaka i tiden, Enligt uppgifter, som hit-. tills framkommit; - lär ett i 15-tal personer riskera åtal för affärer eller annat samröre med Huseby, > Jordbruket på Huseby ligg: nsson som här ses betrakta ett ar ”- ett vetefält på Huseby POE ” : . - an sp AA RAM RSA AP PAP PARA AemnAsnA omm ANA AGA ADA? jo] "Ttiken” blev slutsåld så tidigt vid " Slottsbyggnaden på Huseby, | Gammaldags marknader — Av Märta Leijon — / Barnen tjatar och gnäller, Det är marknad i byn eller stan. De måste ha pengar och gå till marknaden, Alla andra barn får pengar och går itll marknaden öch köper glass och slickepi: och leksaker «och tittar på de många stånden, Zfter mycket tjat släpper trötta, föräld- rar, mot bättre vett och förstånd, till pengarna, ua + På den nutida marknaden hänger inte 'stabila vävar av linne oller vadmal i stånden, där ligger inte linnedukar . som blänker 'som si- den; Där finns inte kläde till brud- gumrrockar och utsökta brudschn- lar: och sidenförkläden, Där finns inte någon liten guld: medsbod där Per' och Kersti kan köpa förlov- dess folk. Nu är vl gonska trötta ningsringar, unga flickor smyckeh )på alla, slogs fester som n!lå slaga och stöddiga bönder:det lödiga sil-) lutninar. och nöjesbol ver som är bra att ha i kistan om | anordnar till varenda helg sommn« det skulle bli nödår, 5 700. ren "lång. Det är lätt att kloga, > Marknaden av i dag är. full av det [men varför inte 1' stället arbeta ta och bräckligaste krafs som fram något, bättre som kan åter= tänkas kan... Det enda ; rejäla är | komma och bli allt bättre år från kanske -laggkärlen som någon tå- |år, varieras en smula men ändå va= lig tillverkare ännu kommer med. |r"a trivsamt likt och bli ett minne Det. glittrar 'och det blänker och för livet både för yngre och lldre. barnens : behov blir större och |» Här. kan generationerna: mötas I större, De" står vid leksaksståndet|samarbete 'utan' avund, och här och ser. på bilar 'och båtar” och kän grundläggas den känsla av ges apor, som man kan dra upp så att |menskap som är så "dyrbar och de går, men bara en' gång. Innan nödvändig för de människor som man kommer hem med dem är de | bor kvar ute I bygderna, Inkoms- sönder och det måste till mer pen- |!en på företaget kan alltid använ= gar. Visst är det roligt att få köpa | das till något ändamål som gag- grannlåten,. men det finns säkert |nör bygden. : So mycket bättre uaker i vilken by | Gamla tiders marknader var In= handelzhod man vill besöka. Det|te alltid så trevliga. Kornas ledsna är: rena dumheten att kasta. kort |bölande och hästarnas ångestskr[ pengar på marknadskrams, men |när de såldes bort till främlingar alla barn går dit och alla barn kö- |som kanske var djurplågare, vill per och alla föräldrar följer med |vi inte ha med. Den saken är bättre sina barn, för annars kommer de |ordnad nu. Men en stund tillsom= bort. ' sa . man med fädernas andar och arbete 3 ig . gå Ang | en gång på året I en sådan stor- var få en de träff för bygden skulle säkert bil haderna ska missbrukas så över till både nöje. och nytta, det kan all måtta. Varför inte' låta hem- |Man Vara viss på. =. vo oc öreni ta; hand Ye : my mnaderna och göra dem till är Känd br ottar ec - nära döden vid Kerstl " och brudsmycken' och kedjor och knappar för socken dräkten och låta socknens förlova ningar gå av stapeln en sådan dog. Då kunde 'människorna I de nya kanta med varondra, Och man kunde” planlägga lantbrukskurser och" sludiccirk!ar och mycket an= nat som skall gå av stapeln under vinterns lopp; tar Vi är nog överens lite var att antingen måste marknaderna bort, därför att do inte lingro fyller nå- got -.vetligt Kndomål, eller: också måste förståndigt , folk ta hand om dem och göra något av dem, som>blir' av värde för bygden och tens verkliga festdagar, där man så långt man kan försöker visa ungt folk att de gamla kunde: sina saker de' också; Det måste då na-[" " brunnsgrävning turligtvis delvis bli utställning av . gammalt hantverk. Men än i dag| HÄSSLEHOLM (TT) -' 1 En känd idrottsman, brottaren Herman Thuvesson från Bjärnum, var nära att få sätta livet till under arbete med brunnsgrävning. Han förgiftades av spränggaser och fors- lades i medvetslöst. tillstånd till Hässleholms lasarett. Hans hustru finns det hantverkare som kan den nedärvda hemarbetsformen per- fekt. För ett par år sedan hölls en mässa nere i Kronobergs län där orten visade upp allt vad den kunde och kunnat. Varför inte lå- ta husmödrarna visa vad de vävt och stickat under året, och i en £al bredvid det deras mormödrar gjort? Varför inte ta fram en or- dentlig kollektion "av gam- maldags verktyg för jordbruk och hantverk och låta de unga försö- ka använda sig av den en stund och tävla? N : . Det är inte tvunget att man skall ha moderna gottebodar. Nyligen berättades det hur bröstsockerb även angripen av gaserna, Thuvesson hade företagit en del prängni £ en tio meter djup brunn. När han efter några timmar gick ner i brunnen föll han omkull på botten. Hans maka som försökte hjälpa honom blev även förgiftad, En tillskyndande person fick upp de båda förgiftade. Thuvesson var då helt medvetslös. Under vägen till lasarettet företogs konstgjord and- ning och den medvetslöse vaknade åter upp. Han fick efter vissa prov återvända hem. . sa en hembygdsmässa att man mårie skaffa mer från annat håll. Varför inte servera ostkaka eller sötosi eHer kroppkakor eller getost elier vad nu ortens stamrätt månde heta. Det kan vara surströmming i Norr- land och ål i Skåne, renkött i Lappland och spettckakor i sEd- ra Sverige? Man måste naturligt- vis servere 'viffet ur trebenta kaf- fekokare och äta gammaldags kringlor och annat bröd till Zan kan ha eit våiffelbageri och en É takar gorin så fort Sukselainen klarade sig från b-bidragen Regeringen Stkaciainen kla- . rade sig hetstinnd sopnm den ass p anor rean som ö åe beställas. Och varför skulleman] a : mand ket d ha en liten gul av barobidregsfrågan i riksåa- inte kunna Per och gen , butik med ringar för en 'breng nad POE 2 é . Ane -. A FOSTER ETTA na bli verkligt be= . som försökte - rädda honom blev . 23 sen m 2 SN ARP SAL ARN En Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.