CS YYrverevv vryvy move v vervvYyv Ye eY Feer vYVTY rryrv 5 ”Torsdageri den 29'augusti 1957 - — LT DEN 20 AUGUSTI 1957 LT => ”Vårt gröra sommarrum” NYA ORD berikar då och då vårt svenska språk. Ejölv har vi först på sistone upp- täckt ordet "gröno nråde”,ett. ord försesten, rom de senaste veckorna den lokala pressen. När stads- p'anen och byggnadsstadgan för Mel'bystrands badort of- fentliggjordes för några veckor . sedan, b'ev ordet ”grönområ- de" anledn'naen til en riktigt livlig — dfskuvsbm. Inte ordet — men de fria, parkliknande arealer, det vi" vara namnet för, I Me'Ibystrand ansåg man dessa — planer översrbetade, Grimområdena var för stora och för många, ansåg man rätt ul'mänt diörute. » Vi skall här inte närmare dlakutera — Mellbystrapds-hor- naå ställningstagande. I stäl'et vil! vt ke närmare på orsn: korna tl arkitevternas Iver och intresse att få sina stads: och byggnadspinner Cuppiffar de" med litet äkta natur. Ingen skall tra, att fackmän- nens "grönnmråden” är deras egna påhitt — för att få ett extra stänk av konstnärlighet Faltt skapande. De anser utan tveknn, att dessa öppna plat- sor fr rena nödvändigheten, > Så lAnwt har de också: de van- I'ga lekmlännen med sig. Litet "kylingrum” vET la ha — det är först när detaljen by'r upp-. : haunssad, som Iekmännen rea= vera negativt '— som nu Il Mellbystrand. . OT "”GRÖNOMRÅDET" ' får "vf rnnara vara tacksamma, för. Och har varit torksarama för det I många hundra år — trots tt ordet som sagt är alls detes nvkomponerat.. För, vad tir vår hederliga gamla träde. gård om Inte ett ”grönområ- Munlarna var de, som allra. först ”Brde oc8 nordbor att klitta fröor och plantör 1. jor- den för att vå så smån'ngom/ skullo «kunna dlädja oss över! > gröna — blad, blommar och frukt. Och munkarna hada iris ” tv. aldeles hopplösa elever. ., Trols utt vårt land Hggor så" synts allt oftare i - fig I en eger täppa runt hu- illa tll under polcirkeln hade en .gynnsam havsström (Golf- strömmen) givit det förutsätt- ningar för odling av de kul" turväxter, 'som kom. till oss söder ifrån — från äldre kul- turer. Men det tog många, inga År, innan svenskarna på allvar fick upp ögonen för]: just den HNl'a detalj, som vi kan kalla ”täppaodling.” SÅ SENT SOM på 1860-ta- Jet var en svensk skribent be- drövat ledsen över svenskar- nas tafatthet, när det gällde att ordna det litet skönt för set, En tafatthet,. tyckte han, jordbruket var betydligt mer — Det var i främsta rummet Fyn och Jyllan, som vår resa gällde den här gången, och jag måste säga, att vi blev synner- ligen väl mottagna, var vi kom. Danskarna är ett vänligt och trevligt folk — men allmänt undrade de, vad vi hade där att göra. De tyckte, att det svenska dagar och fick både se och hi ”Jantbruket har att dras mad. . som gavs ut 1864;-> : författare- och . hans som gränsade till direkt ovil- ja. — Vi vet inte, om det var en tanke bakom, men artikeln publicerades i första utgåvan Fo'kskolans läsebok, den, av Denne : rade trädgårdsägare — t. 0. m. "nå - tjusiga” villaträdgårdar — - med växtor” naturligtvis, som efterfö'jare lyckades hur som helst få de uppväxande gene- rationerna med sig, och i dag är Sverige känt vida omkring I världen för sin trädgårds- kultur .— den visar sig inte bara runt våra” slott och her- resäten eller, 1 städernas park- anläggn!ngar, Det är inte mån- ga v'laägare I det här landet, som inte samtidigt är Intresse” uppe, bland de kala berghäl- larna 1 Bohuslän kan man fin- släp. sig I ett minimum av jordlager ..+ "VÄRT GRÖNA SOMMAR- RUM” — den,: som gjort slo- sanen, är trödgårdskonsulent Gösta Engstedt '— har blivit fodring :av' svin och nötkreatur samt ut potatisodlingen. Den se- nare saken får vi kanske tillfälle att återkomma : till, men demo- strationsgårdarna var ett intres- sant kapitel, Landet är indelat i distrikt, ungefär motsvarande våra län, I varje sådant har ut- representativ 'nötkreaturs- och svinskötsel. rationaliserat och mekaniserat än det: danska, och att vi här arbetade under bättre betingel- ser, I vissa fall kan man nog ge dem rätt, men nog har vi en del att lära av våra danska vänner. — Vi ägnade oss i främsta rummet åt studier av de danska demonstrationsgårdarna för ut- valts två gårdar med för orten — Beträffande nötkreaturen kontrollerades varje dag de . enskilda djurens foderförbruk- ning och en gång i veckan de- ras avkastning, mjölkkorna beträffande mjölkmängd och fetthalt, sinkor och ungdjur beträffande viktökning. : Dessa uppgifter bokfördes nog- ' svenskens iälsklingsplats, I den ogna tippan eller på koloni- tatten ges: chansen att. få ar- "beta : med jord och växter. — något uv' det mest inspireran- de, en/människa' kan sättas att arbeta ;med., — Det är väl denna; svenskens . svaghet för jord och grönt, arkitekterna här för ögonen, när de ritar ihop s'nn stadsplaner, . ' fre . pressar Original Raussend ot kn L Dt [ MAL Tel, 573 Na Mekanisk a" I ! a ' Infordra offert. . sv Reservdelar” till "densamma -t lager. s Lä Kilrenmmar och kullager till skördetröskor, STRÖM: &'JOHANSSON TAN OLM Verkstad, Tel 573 hörligen biljett till slakteriet. Genom den noggranna kontrol- len av ungdjurens foderförbruk- ning och tillväxt får man fram de exakta kostnaderna för upp- födningen av dem :såväl när grant och «resultaten bedömdes enbart 'efter strängt ekoriomiska riktlinjer.: En ko, som inte läm- nade tillfredsställande betalning för konsumerat foder, fick obön- det gäller livdjur som slaktdjur. — Bygdens jordbrukare be- "söker mycket flitigt dessa- de- , monstrationsjordbruk för att studera resultaten och för att med djurägaren diskutera vun- na erfarenheter, ”Siktet” var strängt inställt på ekonomi, och detta var säkerligen mycket välbefogat, Som jag inlednings- . vis sade, så arbetar de danska Jordbrukarna för närvarand Det sägs ibland, att det svenska lantbruket arbetar . under hårda villkor, men nog får man konstatera, att det danska har det värre. Den slutsatsen drog jag i alla fall av en resa, som vi jordbruksintruktörer i Halland företor i Danmark i mitten av juli, berätfar Bror Håkansson i Laholm för Laholms Tidning. Vi var i Danmark i:fyra öra mycket om de hårda förhållanden," som det danska ligen bundna vid världsmark- nadspriserna, medan vi i alla fall har ett treårs ramavtal. Sålunda räknade danskarna med, att man driver denna efter mycket stränga ekonomiska principer. — Däremot ansåg man kött- produktionen betydligt mer lö- nande, och det di lt.uterades i rätt stor utsträckning att övergå till större köttproduktion: Emel- lertid var danskarna mycket villrådiga beträffande raserna, Man har mest röd dansk ras samt rätt mycket Jersey, men ingen av dessa har perfekt kött- ansättning. Därför var man myc- givetvis tack ' vare dess bättre ket intresserad av låglandsrasen, slaktutbyte. ' : : Cel. SKUMMJÖLK Nobelpristagaren, professor H. Theorell, har i ”Welt det Milch” understrukit vilken stor bety- delse skummjölken har för män- niskan. Om -skumimjölk använ- des till svinföda, blir äggvitan därigenom 4 å 5 gånger dyrare. Man .måste uppfinna en nyttig använding av skummjölken som 5da eller som komplement till födoämnen. med KÖTTPRODUKTIONEN tror danskarna alltjämt på. Men vil- ken ras? Inte den röda kon och|' inte jersey, säger de själva, — Får vi föreslå hereford — en ras mycket = tillfredsställande köttansättning. Här ett ungdjur av hereford. TRÄDGÄRDSMÄSTARE I LAHOLM GER TIPS: : Vilka växter är då lämpligast att plantera på hösten? Den frå- gan ställer sig varje intresserad trädgårdsodlare” ” ne '— Ja, först och främst är det perenna växter, säger trädgårds- mästare'Bertil Persson i La- holm, De vårblommande växter- na får man mycket större glädje av, och blomningen blir så myc- ket tidigare, om man planterar dem redan på hösten. Naturligt- 'vis kan man sätta dem även på våren, men då kommer blom- ningen i gång så mycket senare, och vissa växter kanske inte kommer i' blomning alls, förrän året därpå. . 0 oo. een Rosorna anser jag också det är fördel med att plantera på DEN EKONOMISKA DIESELTRAKTOEN., J La AL Trädgårdsägare får. bråda tider. Dags att tänka på nyplantering Aster och lövkojor slokar dystert efter de senaste dagarnas kraftiga regn, Av som- marens rosenprakt återstår endast en och annan vilsen rosenknopp, som ivrigt sträcker " sig efter varje liten solstrimma, som råkar titta fram genom molnen. Hösten har kom- mit... För villaägarna innebär det en tid av intensivt arbete i trädgårdarna. Rabatterna skall läggas om och eventuellt förbättras. Det är tid att tänka som man vill ha utförda i god tid innan frosten sätter in. hösten, Det bör emellertid inte ce förrän i slutet av oktober. Visserligen finås det en viss frostrisk, men mot den står tor- kan på "våren, som jag anser vara minst lika skadlig. vintern: finris .det stota chanser att de skall klara sig fint. Kläng- rosorna är' ett kvistigt kapitel. Men numera" finns många bra sorter; "som blommar. på. års- skotten, t.' ex. New Dawn, en underbart vacker ros, som blivit allt vanligare i. trädgårdarna. På grund av den milda vinter, vi haft i -år, har rosorna klarat övervintringen "utmärkt, och ro- sorna har också blommat i som- mar som aldrig förr, : BARRVÄXTER BLIR ALLTMER POPULÄRA ' — Plantering av barrväxter i trädgårdarna har - blivit alltmer populärt, fortsätter hr Persson. Bergtallen är särskilt omtyckt under mycket tryckta ekono- miska förhållanden, Mjölkpri- set var vid vårt besök 12 öre i danskt mynt för mjölk med 4 procents fetthalt. — Kostnaderna för kontrollen assistentens. avlöning och kost- håll samt bokföringsmaterialet bekostades av allmänna medel. Djurägaren fick för sitt besvär endast förmånen av gratis kon- troll av sina djur, — Demonstrationsgårdarna för svin fungerade efter liknande principer. Svinens tillväxt kon- trollerades en gång i veckan och assistenten bestämde med led- ning härav djurens foderstat Lä STO bdladmögletz och förhindra brunröt. är — sc BLASTDÖDA NU! At Vallberga Lantmannaförening vv Tel växel 200 mn. härjningar ” a på potafiknölarna > I . Gynna ET:s annonsörer | utbytet framhölls det ofta, att Grundprincipen var: — Så lite” foder som möjligt per kg fläsk. Vi besökte en ”husmand” i när- heten av Horsens, vars svin del- tagit i kontrollen i två år. Han hade under denna tid lyckats pressa ned deras foderförbruk- ning per kg tillväxt från 4,5 fe. till 1,2 fe, genom att efter assi- stentens anvisning isolera sin svinstall på ett ändamålsenligt sätt samt genom att noga följa den uppgjorda foderstaten, Som en parentes kan nämnas, att bruttointäkten av detta lilla jordbruk på 12 tunnland upp- gick till c:a 30.000 kr. Sin netto- inkomst lämnar en klok dansk inte gärna ifrån sig till nyfikna svenskar, = Beträffande det ekonomiska k var det enda land i Europa, som ej hade minimipri- ser på sina jo ukter, och ändå hade danskarna väl så hårda räntevillkor som vi sven- Växthus i plast k från Eri TY FÅR ALLT större användning. Det här bildsvepet äck försöksg firman R. W. Nissen häromdagen d i Uppland, där stockholms- visade hur man med hjälp av SM-polyeten och en företrädd av fr. ken, direktör skar, Deras priser var obönhör- stålr stående växthus. PA den nedre, vänstra bilden ses expertisen, Yv. ingenjör Clifford Hopkins, Svenska Metallver- Rune Nissen, byrådirektör Gunnar Tedin, Lant. bruksstytelsen och trädgårdsdirektör i Trädgården, diskutera plastfimens betydelse för trädgårdsnärin- truktion byggt ovan- på de nyplanteringar, och ' planteras gärna som skydd mot insyn och är vacker året om med sin djupa grönska, Taxus heter en förhållandevis ny barr- EM TT 230 är en idealisk +. ensam- eller komplet- teringstraktor! . Den direktinsprutade dieselmotorn har en högsta effekt av 30 hk. 'Trak-'” torns standardvikt är 1.850 kg. > Det väl avpassade förhållandet mel. lan « vikt "och motorstyrka ger till. "sammans med de. stora bakhjulen Volvo T 230 en utomordentlig fram- komlighet i skog och mark. . Bränsle- och smörjoljeförbruknvingen är mycket låg. Det betyder en hel del om man. räknar på traktoros : totala livslängd. Vol- ve T 230 har Volvo- kvalitet i varje tum, | vilket ger låg repa- rationskostnad och högt = andrahands- värde, Låt oss visa Er Volvo T 230! fa akberga | LANTA ANHAFÖRERING. / » Täcker man; rosorna väl över| - växt, som är ett mellanting mel- lan gran och en.Cypress samt de am «+ Forts. å sid.:2 + , Tel. 52 och 109. BETESSÄSONGEN går mot sitt slut. och det' är tid att ordna för djurens 'inomhussäsong. Köp nu, vad som krävs för vintern i ladugården, . ' . st > BINDSLEN v: Grabner. kobindslen av ketting ELEKTRISKA > 0ooos | KREATURSSAXAR VACUUMDRIVNA KREATURSSAXAR ' KONTROLLTAVLOR ' 2 | V I N allbexga (LÅ LANTMANNAFÖRENING Tel. växel 200 ” lalvo 120] diesel MYCKET DRIFTBILLIG EE . sas 1 KÖR DEN BILLIGARE AN NI TROR ST Begär d tration. men AAA AANAAAAAAA Anka Lak ifter kontorstid. Ysby 62170. verrefyv TY Ye YrrvevreTYYYY vervvyeevvY vreverYyTYrET ver
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.