verrTtryvYYrY rer vv YrryvT Å - vy YrervY Trevrv vvyrv vvyv vevrvrtyvereryesyvvvT My + Dee . vyreeryevYryYTYvY vreeeytereppEPey ett YvrvYTe rer to MA AMN As betet — a Hm NR mn ten ” ningsplaner” . område ”har: skyldighet; att se... . enliut ; , penslönsavtalet skall”: . omfattas, av ”försäkririgen; ock> Tyrvet frYrvtertvY YverYyfrpftYvT Ye TPPSYYTT veryreev Y i Aon Fredagen den” 30. augusti 1957 vv : = LT pex 2 avovsn 187 " LT =- or -—— : + . M ” - ln M Mi AX "Varför varning för Tvåan? nn Tre dagar av hittils gångna har Hallands Pagblad på ledarspalt varnat för linje 2 i höstens folkom- föstning. Däremot har man in- fe med ett'ord ahgr'pit linje 1, + socialdemokraternas : och LO:s obligatortelinjej. . i Vad är orsaken till detta? Vi trodde" annars, att företrä- darna för Jinje 3, till vilken Hallands « Dagblad bekänner sjg, såg den obligatoriska tjän- - stepens'onelinjen - som "sin främsta motståndare. : : ;.Kan- det. 'möjligen vara så, att HD upptäckt, att skillna- den mellan: linje 1. och 3 i verkligheten. är betydligt min- de, än mellan linje 2 — den personliga ” frivilliglinjen . — och "de båda andra linjerna, som båda £ huvudsak bygger på kollektiv änslutning. : >. > Också Iinje 3, som .märkligt hog kallar "sig friv'lliglinjen, . förutsätter , nämligen, att till- anmäla sig, slipper han. ' Ar- betsgivaren är skyldig att gö- ra det i hans ställe. - . Premierna slipper han dock' . infe' betala själv. se : Linje ” 3 bör alltså akta sig för att trycka alltför. mycket : på ordet frivillig i sin agita- tion. I motsats till Hallands Dagb'ad har också ett annat pressorgan för linje 3, Dagens Nyheter. insett detta, och man : Klart besked =>. = I 'den”ofta förvirrade och ur många synpunkter vilseledan- de” pensionsdebatten har mani den ”press, som representerar |. en inte själv vill i linje 3, upprepade gånger ut-|'. - talat farhågor för att företrä- . " dama för: linje två; då: främst - centerpartiets representanter äl regeringen skulle kompromis- sa. med de söcialdemokratiska - regeringskollegerna oi pen - sionsfrågan. Sn fila . Trots rsäkringar om mot- satser från ledande centerpar- tikåll! har påståendena uppre- i fagra jämtlandsfjäll uppmanar folkpartiet att låta . patsöInrikesminister Hedlunds kollettivavtalslinjen . gälla. för .. svar 'på "Stockholmstidningens vad den är och 'inte klistra på -fa!sk frivilligeti- - kompromiss är otänkbar, och | ot SALLY att. centerpartiet går ur rege- Visserligen "repr r ringen; om sociademokraterna HD högern, men eftersom tid- - lägger . fram ..en ; proposition ningen pronagerar för linje 3 byggd på linje: 1, har hölents bör DN:s uppmaning gälla ä- . med tillfredsställelse av de fle- ven den. Så här skriver, DN: sta oppositionstidningar. ;”Även folkpartiet: förutsätter + - att riksdaren' skall kunna vä-": detta! är klart besked och ett sentligt höja avgifterna för : ultimatum ' till herr Erlander, läggspensl ordnas g samt för | stora grupper, och fer litet utremmé för persön- liga" önskemål, AEA lands - Dagblad, som angriper linje 2 för, att vara. en. polit'sk kompromiss” och ? hävdar, att Ipje 3 är den ' verkliga" frivile Uglidjens, Ef Fe Re Att: Jinje 3. skul'e vara en . " frivill'glinje "förnekar; denna Jines, : renresentanter 4 ;pen- : slonsulredningen' ;.genorn ', att : skriva, att man, vill åstadkom- ma en tilläggspension ”huvud= + sökligen. genom: kollektivavtal eller, andra kollekt'va änslut- å : Man'” förutsätter vidare att' . prbetsglvare. Iinorn., ett avtals= I, ätt samtliga” personer som" så Anmäles till: fö rätthinjen,!! ">. ct Är det Kanske” där. "Iivlilig- . Upjens" frihet I'gger::Om "för: ' ringsin= »- 1f0,000 medlemmar genom be- ' der sådana: förhållanden finns . förbunden)" ersätter 'ett större ningen äv den tilläggspension, som, Hnie;1.och 3, till storlek "individen alla - till" den. obligatoriska ”" som nu får välja mellan koa- rimdpensi +: Partiet + har" "Itionen "och pensionsreformen, heller Ingenting ..emot att en . ; Givetvis måste man ty- fackföreninz med, låt oss, säga . värr säga — kunde inte. Hal- - lands Dagblad kosta på sig ett sådant. erkännande. Man för- :- klarar: istället, ..att Hedlund . kommer. att - regera till siste > bondeförbundaren, om han får åda, och att förslaget, när det slut i vanlig ordning påtvingar sina medlemmar ett visst pen- sloneringssvstem med :de eko- nom!ska ' konsekvenser : detta medför för den enskilde.: Un- direkta '. fråga, att en sådan |: GHT-'-säger exempelvis, att |. > En semester inte mind- re-än:65 duktiga SLKF-are' från landets alla. foldränkta.. j Åre. Aldrig tidigare under den gång- na sommaren har solen så generöst idyllen kring Tottgården och Fresks fjällhotell, där den färgglada buket- ten SLKF-damer under sex oför- glömliga 'augustidagar "fick njuta en välförtjänt avkoppling från var= dagens allehanda, - hunnit. till propositionsstad ”kanske är mer acceptabelt för bf-ledningen, även om hr Hed- ..lund själv inte är. med den da gens At dt Hur';vore det med en smula det Ingen.” anledning att göra - istort nunimer, av, Zfrivilli; heten”, . sva - ..Dagens ':Nyheter z erkänner altså öpnet, vad linje 3 bär, i sitt sköter” ;respekterar linje : konsekvens: hos: HD. Så: ofta in ett | vissa fall överläg”. iman - kommer -åt, "poängterar och mera Symp atiskt älter- . man, att det är Hedlund 'som raliv tl linje. l Ett alternativ RT BB RA a IRA. vm) - åcka 3 för.: att” få regera, är. beredd Of mindre . kollektiv. (fack- Still vilka eftergifter "som: helst gent : emot. socialdemokratin. Nu. kommer man helt: plötsligt till det resultatet, att när Hed- lund "inte" är "med längre, då « kommer' BF att acceptera so- cialdemokraternas ” 'pensions- > linje;, NS Let < Så kollektiv. (staten). vid -utform- och (omfattning är överens om. iFeheten för." den "enskilde > "dock endast i fin - En semester som denna hade kun- nat realiseras genom en stipendie- välja ut någon "eller riågra fuktionärer . som: i det ty: beaktansvärda e och hemmens: tjänst. och, som .—"i rje ' fall 'en' stor del 'av'demi"— inte! tidigare ”kommit f åtnjutande av: en förmån som ' kallas: verklig semester.:,. 25.5 : »” Här :må ges 'én. blomma åt ar- örerna, då främst förbundssek ilskott i studiecirkelarbetet. På vår ilkanten anordnas en rikstävlin; utdelat 'sin. välgörande värme över!” fond, 'som Försäkringsbolaget Fyl-|... gia i samband: med sitt: 75-årsju- bileum" för "dylikt ändamål. done- rade kvinnoförbundet. På ett ange” nämare och effektivare. sätt hade knappast: en: del av dessa pengar kunnat : gt" ämne, som rör oss alla och bör bli ett välkommet till- ämnet med samma namn. ; Uddo R Jacobson död: : - Riksdagsmannen' Uddo R' Jacob- son, Vilhelmina,” avled natten till torsdagen ' efter en. tids' sjukdom. Han var 72 år och: hade tillhört riksdagen ' sedan '.1936 : som: repre= sentant för socialdemokraterna, nt on var. född 1.R isel FÅ land. Som : riksd; Jacob i mot grottekvarnen ' N 1 in dag orkade han Inte mer,” . Han lämnade sin maskin och Det måste ibland kännas olus- gick. Han revolterade mot fackföre- - ning och mot företagsledning. Vad -| försvinnande litet, men det var en betydde han? Frågan var svår för honom själv. att: besvara. Men då han "gått -stod tre vävar på det stora väveriet stilla, Produktionen sjönk under ett skift. Visserligen sänkning i alla fall. Hemma i den Nlla trädgården gick kuggen som fått vävarna att stå stilla och pyss- lade med sina blommor och kände att han”i det ögonblicket hade ett visst mänskligt värde. sx. soc År ut och år: in hade han stått vid vävarna. under sitt skift och gjort sin plikt. Han. märktes ald- ga ti dö ker fram den måndagsmorgon ka koncernerna och. fabriker- NAv Ingvar Wahlén - "ti i ett -"tigt att. bara vara kugge E stort maskineri, att aldrig för- stå att man har ett värde som nänni De stora na ger .aldrig arbetaren ett eget ansikte. + > : att han. är den som vantrivs därför att han är född med van- vseln inom sig. Han förmår ej göra om sig själv så mycket att han dar, sin individualitet. Den tior å han inte går till arbetet. ' . N "Ikuvert och en gång. om året for ”Idessa frågor,' Arbetaren borde be- ” Jän 'en ingenjör som. bara gick sina rig utåt. En liten och tyst arbetare som bara gjorde' det. han skulle och för den -sakens skull en gång i veckan tog emot ett" avlönings- på tre veckors semester, .- "Varför ' orkade” han nä inte . en dag? Varför var revolten hans enda väg till frihet och människovärde? ; Var och"en som haft ett själlöst fabriksarbete med några få hand- grepp under. ett. åtta-timmarsskift står "säkert inte" främmande inför handlas mer Personligt, han skulle känna sin 'betydelse "och var han mycket skicklig skulle hån "genom premier få vet.hur viktig han var för industrin.. Han: var mer viktig ronder utan. att uträtta, något. Jag vill beskylla många stora fabriker för att hysa ett minimalt intresse för: de anställda. Dessa sköter. ett stort arbete, som helhet betraktat är det just' på dem" och deras tå- lamodsprövands arbete allt hänger. Skulle en dag arbetarna känna sig alltför mycket som kuggar och läm- na sinå platser, som utslitna kuggar har för sed 1 ett maskineri, skulle deltog han i:flera spe- ciellt. i frågor som gällde krono- och - äg PR havarnas servitutsrät t, För bättre I langmark gjorde" han" också” aktiva: insatser. Vidare 'verkade han på många om- råden i det kommunala livet, +; 13 < Jacobsons "efterträdare 1 riksda- gen! blir; stadsfullmäktigeordföran- den 1; Lycksele, -vandringsrättare Gunnar Lundmark. s M - Den tyska armén; idsvagn. i kla tors .: amfibi Iz reteraren fru Gärda" 5 e , "som -— med god hjälp av sina medarbe- - tare — elegant genomförde de ofrån- komliga: detal, : N a sättas' in 1'slutet”av”andra. kriget men den kom aldrig till:an- ändning PR ä Ef RM OM IR KR HAM DOME IR os fr DAM NV St po många mlinniskor r fr Fön om att hälla "aln, vikt” ohelu'vn av do tiktigaste, I- blund hänger ' vederbörandes hälsa och. villbofinnando på den saken, Vära niringsfysio. " Joger nudtigger stor inöda på att hjälpa folk, som visar bo- nigenhot att öka I vikt, att håla sla "In oppshydda! t YTlms Nga proportionor och många Får omkring I ständig: ångest för” alt "gen in en oförsiktig "diet öka på sina bekymmer, DET ÄR KLART att myc- ket kan göras genom ett ex. cinplarlakt — levnadssätt och förståndig dlet, Frågan är e -meltert!u om Inte. problemet > trasstala till lite väl mycket. "VI har framför 089 ett utta- ”HIande av en auktoritet pX om. I rådet ten dansk tidskrist, som AA Ad k hövs. ve vis: : börjar! ånvända ” en ' krydda, - månad, så US Kirsisrb ot vå so Morgondagens rätt:—. H LUNCH: . Muslinsomelett i S:Ugn med gräddstuvado kantareller, ,;: - mör MIDDAG: Höns- och grön. det. Sd jämvikt ”mellah . kosten och 'arbetet. :'Om, man har "det - och Nkväl” ökar i "vikt kän - saksaladåb med curry- detta" exemipalbero på”att'män | majonäs. ses ses ””Fruktkompott; -:' som. man tidigare Inte använt! Höns. och grönsaksaladåb med i Gör man det kan kroppsvikten "7 eurrymajonäs: .. NN öka med hela 400 gram Per "4 al hönskött eller blandat i soo > hönskött och kokt skinka, 2 SA” VIKTIG är | nämligen > + —8 tomater, 1 knippa persil- nyddorna £ör; en "del männi”. i fönsbuljong I Serra td skor, Äter man: ytterligare ett. ''plad gelatin — 150 g majo-” lägg och't, ex. en bulle utöver . näs, 1 dl tjock grädde, cur- vad' man”-ätit "tidigare 'ökar . FYler ara s St ins vikten. med 34-delg , kg. och diicker man 'en flaska öl pr dag Innebär” detta att man . gladeligen ökar 1 kg i vikt pr SÅ LITE VILL det til för att öka I vikt, om man. nu är tilsponerad; härför — och det - ären" del: människor i högsta: Arv” Beredning: Skumma av 'allt fett från buljongen och sila . - den. Häll åen I en kastrull till. ' - sammans med den lätt sönder. vispade äggvitan och det för- ut blötlagda gelatinet. Låt "alltsammans - koka några mi. - nuter under försiktig omrör- di och" däri; rönte stor. 'uppskattning från de se- mestrande ; kamraternas ' sida, : Ett chevalereskt inslag i den kvinnliga fägringen - utgjorde! riksdagsman- nen och ordföranden i riksstipendie- nämnden, Karl. Andersson i Björka. äng.. Att 'dagarna i Åre också för honom :blev en" angenäm" semester gick inte att ta miste på.' Och und- Ta på det, .: Varje” dag -var en" solig : dag i ordets alla bemärkelser. Ingen. ob- ligatorisk plah” hade ”uppgjorts — man gjorde vad man ville. Lapade reska -fjällmiljön, plockade: söta, doftande fjällblomster,:- vinglade" i och så vidare. Med andra ord: man utnyttjade de — för att citera del- tagarna — ”efterlängtade semester- dagarna” alldeles förtjusande, "> => . Två sakliga och ytterst intres- santa föredrag hölls för de semest- rande damerna av dir Norström och ombudsman Knut Nilsson, som för ett litet -tag. tittade. in. i semester. Pparadiset.: Dels gav -föredragshål- larna orientering i ”Vardagens ju- ridik” och delsi viktiga försäkrings- frågor... ino. brå la ' Trevliga utflykter med frivilligt deltagande "anordnades och: bl -a besågs Tännforsen, ett av landets vackraste och mest kända fall med en total fallhöjd av'37 m. Därtill företogs en långresa till Norge, --' Om kvällarna bjöds på improvise- rad underhållning, Det var ett ho- kus-pokus som förbryllade och vi- sade att' man med enklaste tänkbara | medel plus god portion fantasi och påhittighet ' kan trolla fram det otroliga; ig Ca ner : Hundraprocentigt . kopplades in- t+ SLKF-bestyren av under dessa dagar. Man diskuterade bl a studie- ämnet inför den stundande höst- säsongen och beslöt kalla den nya studieplanen ”Vägar till hälsa”. Den skall utarbetas av rektor Ester Ar- fwedsson och dr Helge Kristersson och såsom grundböcker användes ”Fusmors hälsa” av Bertil Falco- ner, Röda korsets ”Handledning vid oiycksfall och sjukdom” och ”Sjuk- försäkring för alla” av Ernst Mi- chanek. I studieplanen ingår för det första det primära på ifrågavarande område, d vy s råd och första vård vid olyctdfall ete, för det andra frågor angående . sjukförsäkringen. En grundlig orientering i elemen- tära frågor rörande kroppens och hemmens hygien ges i den nya studienlanen vartill kommer en all- män överst i anatomi och fysio- sol, traskade omkring i den pitto- . linbanekorgarna upp. åt Åreskutan |. krig et/<” Bi i Stridsvagnen : som. kallades .”Mu- sen” var utrustad -med en: 18 cm:s kanon och: hade : upp: till '25 em tjockt : pansar som :. de-: allierades Ppansarvärnsvapen inte bet på. Två modeller.” byggdes... 1944, :”Mysen” 20 km'i tim; (TT-Reu- . Ison 1 "Syndfull skapelse” "känner att |bart en kugge som ingen "märker. en Underlig situation uppstå. Först då skulle "alla i en företagsledning förstå: vad den' enskilda - arbetaren betyder. Man skulle få upp ögonen för-vad er'riktig arbetare är värd. . Ju längre. den moderna männi- skan drives i maskinhets, jti större lir : hennes. revoltbegär. Konrad Jonsson är alla och envar inom in= dustrin, Han har kanske ågo sär- i | prägel: därför att han. refelterar '- mer: än de åndra. Han "begär ett människovärde, han begär att bli digt bara' sättas åt sidan. Hans ord må väga tyngre än alla de ledan« des I företaget, Han bär människans ; fria röst inom. sig, En gång hade, vi. i detta land trälar som tvingades göra- vad deras .herre : satte dem ' till; Inom industrin är ännu männi=" > skorna delvis trälar, De' går och kommer och gör sin plikt och kring : dem lägger statistiken ut deras ar, betsk itet. Men .som . är. de nollor. och av intet värde. Det: ska inte vara så inom indu< strin, :Varje arbetare måste känna att han 'är.mer' än ett namn, mer begär att. bli betraktad.' som mä- kanske teknikern ofta saknar, '- i os - ur inycket tål vi? a . Frågan är felställd! Frågan” är bur långt vi kan drivas i vårt ar-. Man skulle känna större volten är: dviklig,, För Konrad . Jonsson " var, den oundviklig. För ning av det. individ r Konrad Jonsson "alla och envar, > Fridell "skriver 'om en" arbetare som inte längre orkar: Konrad Jons- plötsligt en' att han oundviklig.' Detta är en mycket all-. varlig företeelse ur rent mänsklig synpunkt, Att åsidosätta människan och hennes villkor bara för att dri- . va fram” produktionen .på hennes måste' revoltera.” Han vill vara med och ' bestämma, 'vara' mer' än en- bekostnad och utan att hon därmed '' känner'sitt: värde må för de flesta Han känner hur han pressas un- der. maskinen, hur” skinhet; det, Jag har själv arbetat inom .ett dödar arbetsglädjen. och hur' han betraktas "som ett: ingenting. Och dock. är det på honom :och hans kamrater .som så' mycket hänger sammanhanget." - par olika områden av vår industri, Mer än som kugge blev jag aldrig "betraktad, Jag -tror att . arbetaren skulle må väl av en viss frihet, men en frihet under ansvar.: Kunde en arbetare bidraga till öka=' Konrad "I är ten, den där som inte orkar stå i opersonligt förhållande till sin om- givning: Man kan säkert också sär Fältskjutnings vo i Lördagen den 21 septemi "åsen. . BER are : -Anmälningstiden går ut deles givet att allt vad landet mönstra 6 man i varje gran. ... "== Man kan räkna med att Hal- lands skytteförbund På ett värdigt sätt 'skall arrangera detta SM, sä- ger ” förbundsordföranden Anders Vanäs till Hallands Nyheter. Vi har Ju gott om rutinerat folk i förbun- det och vi har" dessutom tillgång till de militära förbanden i Halm- stad, 'som ställer” folk till förfo- gande... . ot TRON - - Sålunda kommer kapten Sven Lindblom vid I 16 att svara för fältskjutning efter direktiv från förbundet och kapten Jean Rosén vid Fl4 att sköta motsvarande syss- la vid söndagens skolskjutning. ' Vid .: lördagens fältskjutning blir det samling vid I .16;s skjutbanor På Galgberget där man inleder med en : stunds k-pistskytte, "varefter skjutlagen, 27. mah i:varje, buss- ledes förs ut till Nyårsåsen, Med jade lag följer en flicka — en nys et — som skall vara guide runt banan, Sedan ett antal mål beskju- tits på Nyårsåsen för bussar skyt- tarna vidare till Ringenäs, där de sista. målen ligger och sedan blir det färd till Tylebäck, där sekre- tariatet är förlagt. - På kvällen följer. så 'prisutdel- i band Lux :gå"på en' värdig bana det daj förbund att sända ut de första skjutlagen till årets svenska mäs- : terskap i fältskjutning. Den tävlingen går på Nyårsåsen och Ringe= ; näs och på söndagen blir det så SM rst den 3 september, men det är all= - har av elit i gevärsskjutning möter. upp. Varje skytteförbund, det finns 27 sådana i Sverige, har rätt ' för Hallanäs skytte" i precisionsskjutning på Nyårs- s :;I sammanhånget bör kanske näm- nas att det vid fältskjutningen blir sammanlagt 8 mål plus ett inskjut- ningsmål. 48 ' träffar ' är ' högsta möjliga, men det anses rätt otro- ligt att någon skytt når den note- tingen. 4... i Pennor " Arrangörerna lovar att det skall: bli. en värdig fältskjut- - ningsbana, en terräng som skall visa norrlänningarna att Hal-' land har hav — det gäller av= snittet vid Ringenäs — och skå- ningarna att Halland har skog "= "avdelningen på : Nyårsåsen, En sak spm speciellt intresserar i sammanhanget är förstås hur det halländska laget skall se ut. Men på den punkten är Hallands skytte. förbunds ansvariga, d v s Anders Vanäs och J A Persson synnerligen förtegna. De säger: Md 2 '— Vi. måste avvakta söndagens förbundstävlingar i Varberg. Först efter dem vet vi ungefär hur ban- skjutningslaget skall se ut. Vilka Jönsson i ning med ett i I 16:s matsal, >. ;:l/ På söndagsmorgonen är. det så dags för banskjutningen, som går på Nyårsåsen. Skyttarna skjuter vardera en dubbelserie, så en en- kelserie och 'så ytterligare en en- kelseri, De 20 bästa fortsätter så med vardera 5 skott i knästående och 5 i stående och den som där= ed årets k logi Dot är således ett fatt umer med, Frågan” ä, bara" hur många bröder som det kort oasen har vi så säkra ort som Allan Olofsson I Halmsta Nn ilsson £ Kungsbacka, Ike mas Alwerud 4 Falkenberg, Gri- meton-skyttarna och många andra. Det blir det kanske allra besvå ligaste problemet 4 ned årets svenska mäste de prodt sresultat 'skulle han få känna att det verkligen är hans - förtjänst," Detta" skulle också ge honom 'en. känsla av, befrielse, en känsla åyv egenvärde som trots det mest monotona tempoarbete i alla - fall skulle 'skänka en befrielskäns. la., Och ju friare en människa får känna. sig "dess" lättare är det att ' leva i sina förhållanden, jag tror också under hot om en något säm-. re levnadsstandard. Att bara låta människorna få'bo bra, äta gott underbyggnad " är inte nog. . Man arbete, det sam man i alla fall ger så oerhört många år av sitt liv, Ska människan arbeta under en ständig |känsla av att ingenting betyda nöts hon söder också 1 det lättaste tem» poarbete, och denna fara att köra' sönder det mänskliga .. materlalet finns alltid. I och med det är fa! ran stor att vi ska'köra sönder ' hela vårt samhälle, vår kultur och ” vår framtid, 00000 i Detta är väl inte meningen? Så mycket kan det inte vara värt ba! ra för att man inte vill uppmärk« samma de små (men oerhört vik=" tiga) kuggarna ;£.maskineriet, Vi nå serade tid, med ackords- och mas: skinhets, pressas det mänskliga max ' Ungerska flyktingar. i ren opposition lämnat sin anställning vid ett av våra tag, Här är det givetvis inte av='. löningsförhållandena - som . ensamt spelar in, Jag hade åtminstone gan= ' ska klart för mig att vår levnads- standard var avsevärt. högre, Men kanske fann de att. de' ingenting verkligen betydde, Det var något av en chock och den utlöste" dekså en. spontan reaktion, Vi har inte råd att behandla våra arbetare gå. Jag "|ser det inte ur ekonomisk synsi punkt, 'utan mera ur mänsklig och! ' a, Prinsessans skor kan man nu a köpa i Köpenhamn, De är i finaste vita skinn med små broderade hjär.! för skorna har furstinnan G skrivit och betygat att krig ne säkerligen kommer att trivag & efter har det högsta Poängtalet är fe er or ga rna . vw" + é : om ss N n ning. Tag kastrullen från vär- ” heter HARE ON och dat grad, ' medan, andra fär: tämlt-.. "men och låt den stå med loc- - | säker rätt myc ket I all sin gen okänsliga.' Vill man -gå " ket på några. ögonblick, När . i » Snkulhet. om proslemet för- — nor 1 vikt” och behöver: göra ”.äggvitan då flutit upp och : AA et och människans det kan man; genom att avstå - stannat, låter man buljongen : N Sbefinnänide, sl : från just , sådana” här 'saker - självrinna ' genom ” en -silduk : sESDEN DANSKA itlskrlfe göra det. : och kallna. Häll litet" av ge- : ten heter det; att.en månnis sa ön 4 léet på botten av en vatten- t åka, AM hon får problem med — ; ” X sköljd aladAbform eller i por- ” aln: kroppavikt. noga bör sätta Mi N ” tlonsfr (tl. ex. kaffek : Muslinsomelett I med ' ormar (t. ex. op- b : Mg ned och fundera över der I gräddstuvade kantareller > > Par), Låt det stelna och gar. i Srexelundna arbete, hon”har 3 äre, 2 tsk, vetemjöl 4 di ” Nera sedan med tomatklyttor, ; pen den regelbundna, fäda hon ” Mjölk, 13 tsk salt, 15 g smör äggsklvor och persilja, Lägg I : Intar.- Man: mäste nämligen ha — Eller nfärin — X Il färska — köttet med de vackraste bitar- P . tr. eller mot ” | RN = ” de MÄRTA. konserverade, 1 Il- na på sidorna och häll försik jr Dens een vå an föra am är, 50 g smör eller — tigt resten av geléet över. Rät m . Kjol ch Bhia' är mycket | — de salt, vitpeppar, "nr Städ. ten ställes på kallt ställe att. . praktiskt, men aäkert här|. Ior PEPPAR stelna och stjälpes sedan upp glider sär, Ett bra och bil. | "JÖN salt och mjölk och vispa : "53 Och potatis.-Till - KK sätt alt lösa problemet |” tll en slät smet, Tillsätt ge > ORDÄSEn blandas - majonnäs n är ME ha ett Trsärdand | > dan de Ull. hårt skum vispade säte Pad grädde och smak- PhAl an S&S - es . : PÅ. blusen, om möjligt 4|/' yitorna, Fmält matfettet i en med curry, tf biusens färg. Bak och fram | , hn a eller stekpanna och ' Isen sys två knappar 3 smeten.” Sätt in pannan | om knäppea. 4 tesårtban.. i Medelgod ugnsvärma När stuvning, — Till den fräses lämpligt avatånd som knäp'| — Euldbrun färg (15-20 min) sur grädde, litet ä + Jet och pes från andra sidan på re. | . är den färdig. Stjälp upp den tt en sade Och H Bårbandet, - | och fyll: den »med kantarell. DU simmig. Smaxsätt on Sch ' ywr gr ; . a Md - NS a Nun a : Laholms Tidnin . - nen till tävlingen, ; - ta ut den halländska Tepresentatio- oh den danska gåvan: Maken till skor. na har' nu blivit en 'eftertröktad s ta LA tagen på allvar. Han skall inte stän- > - niska, Hans goda idéer måste lyssa' | nas till. Han har de praktiska erfa= renheterna som lilla Caro. , bete som: anonym kugge innan re= + te sig absurt. Inom: våra stora ka=. . . italistiska. fahoslot sker.mp 0 —- At måste förstå att I denna mekani.! . oh än en som gör sina handgrepp. Han + :"' : | många inom industrin är den lika | och. kunna ge sina. barn god skols.. | måste känna sig uppskattad I sitt er stora maskinföres: tan och ljusröda blommor, Till tack > -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.