Tv TYrr Yryv AA YvtFreTrr FEYFYEYFPLE Yr ve fedagen den 30 augusti" 1957 LAHOLMS TIDNING — YYYYYYVYTTYFTTTTTYT TTT TY Mmyrten, lager, rr fusig,. hi . land, där de slagit si; ett fredligt, åkerbrukande folk, som sinerna glöder jättelika i det. dunk- tyngda av gyllene frukter, och här och .var. reser en Pinje sin flata krona. På ena sidan har man Me- delhavet med dé blå: bergen: och Capri, på den andra utsänder Ve- suvius sina svavelgula rökskyar. Då och då skymtar vita marmorgudar fram genom grönskan, Vi reste för- bi gamla vördnådsbjudande kastell, övervuxna med röda rosot, samt moderna neapolitanska hus som med äkta italiensk öppenhjärtighet blottade sitt innersta för oss, Över- allt öppna dörrar och fönster, Pas- Berade Torre del Greco, som fler- faläiga gånger ödelagts av Vesuvius men åter rest sig ur åskan, Sstå sträckan gick genom ödsliga lava- fält, och så anlände vi till Pompejt. Jag åt min medförda lunch, på Järnvägsrestaurangen,' där: jag en- dast behövde beställa te och vin — Lagrymae Christi Vésuviano — det brukades så, sade en kypare, som förde mig fram till ett ensamt bord. Ensam : fick jag dock inte vara länge. Jag hade knappast hunnit . packa upp mitt lunchpaket; förrän 'en stor Sankt Bernhardshund steg fram till bordet och ställde sig att ” stirra på irig med sina blodspräng- da ögon, Jag blev stel av skräck, men vågade inte röra mig. Lunch- "paketet föll i golvet, men jag tordes inte böja mig ned och ta upp det och ' fastän de kringsittande inte ' kunde undgå att se vilken situation ” jag råkat i, var det ingen som kom "till min undsättning .. rn Äutligen . kom kyparen. -— Var vänlig att ta bort hun- . den, bad jag, jag är rädd för stora hundar, ar — Åh, madame, ät Pehövet ni . Ånte alls vara! Denna hund gör.en inte något illa. Han är så att säga självförsörjande och så fort han ser gäster här, förstår han att det: är - frågati öm mat och då tänker han att det är bäst att hålla sig framme. Men om ni inte vill behöver ni inte ge honom något; Han är inte -fram- inte ens 'känner ill namnet; Apel- Ja lövverket; även citronträden står en döda staden... Av Karin Johnsson . Lo ne Färden till Pompe i är u d Järnvägen höjer de äng oa ah där "deåsa kolonister slagit sig ned, Man susar fråm genöm "lundar av oliv, fikonträd oc! fättekaktus, , Fälten är översällede med vinstockar och blommande ärt- ” Växter, vallmo och tusentals andra förgrika, lysande blommor, som jag nämnes som en av fordens härlis gaste platser, Det gjordé också skäl för sitt namn, Campania Felix (lyckliga Cårhpanien), iänän de väldiga skogarna på Vesuvius slött-|]- ningar blivit nedhuggna ocH Innan de stora fna ut. na slapp visserligen att betala skatt till siha ” överherraf; men de blev dock” tvingade att göra krigstjänst i de romerska legiorerna : 7 öv Under Hannibals krig niot" Roi avföll feta äv Ci hiefis $läder, vilken han ibland flydde | för alt 1 östörd fo kuhna årbetå.., . " Den 8 februket år 63 € Ri Skå. kades plötsligt hela Campanien av en jordbävning, som varade i flera dagar och anställde stora skador ilt I frakterda Bånnbst Våg. vius, En: del av staden Herculaneum föll I ruiner ”och Pompeji blév näs: tan ödelagd. Senbco, som i sina na-| tirhistoriska uhdersökninkar skild- rar ;ded värdå fiatärkatäc Strofen, omtalar att en Hjord på om- kring 600 får dödades, hus och tar tyér kros och att efter j brett sina härjningar, Oskerhå bott- ladé så småningom -bergsbong vilda seder" och civiliserades mer och mer, särskilt sedan de kommit ij be- röring med grekerna, som vid dén- na tid för sin handels skull för om- kring på alla hav.' Tidigt ägde en livlig” Vvaruomsättning rum i Pom- Peji, sor på grund av sitt läge vi floden Sarnus' utlopp i Neapelvi- ken från början blev hamnstad för flera" oskiska städer, Acerra, Nola och Nuceria, som På Sarnus förde sina varor till Pompeji. Det var helt naturligt att de påpassliga gre- kiska köpmännen drog nytta av si- na förbindelser med oskerna och i Pompeji anlade faktorier och han- delshus, som blev av. stor betydelse för deras hemland, Också drog sig en . av ”världshandelns stråkvägar redan tidigt in i den neapoli däribl; då Pompeji, efter romårhaå Hederlag vid Cannaé. Mer då ly kän vändé sig öch' Hannibal beseg- fats, hämnades romarna på de stä der, som avfallit och lämnade de; derkuvädes” Campanien och romar- na var; segerhertar., Nu flyttadés emellertid Krigsskådeplatsén' till än dra trakter öcH pompejanaihå fick under ett helt århundrade ägna sik åt fredlig utvecklihg, De slöade då till: och glömde gärna bort att det fanns något som. hette krig... tills det en dag plötsligt åter var över dem, Efter förtvivlade blodiga | ”stri- der stod romårna nu som segerher- rar. öv: :-sela den italiska halvön: Den. makt de vunnit över sina.f d bun. sförvariter " b de de. tillld: åt sitt öde. För andra gånger” un lf skalvets ootbrandé måhgå I fiiskor ffråde dimkring, berövade tic na sinhens fulla Bruk. Vid utgräv: ningarna har.det. dock visat sig att Pompeji inte helt förstördes, ty man stått "emot jordstötarna. Man kah ännu på Visst murar, ätuckbe- Klädnaden fallit bort, läsa bskiska éch latinska upprop från tiden för kejsar, Augustus. , "Ded' härjade, släden uppbyggdes j dock srart igen, fast den nya uUpp- byggnaden blev dock ej så prakt,” full, som 'dén förstörda. Det blev sharate . påbyggnäder. och ' répåra- tioner av de gamla” .bygghädifhnä, vilket. tillkärnager Sig i viss enfor- rmighét, 1 såväl byggnådsstil sor i att göra de underkuvade folkens liv outhärdligt. Dessa var nu rättslöst isgi åt 'de ri ska ä viken. 'Att grekiska nybyggare re- dan. på ett tidigt stadium slagit sig ner i Pompeji, finns det tydliga bevis för, då några av de utgrävda byggnaderna från den äldsta tiden tydligt röjer sitt grekiska ursprung, Kanhända har också feni in- fiytande försökt göra sig gällande. under Pompejis äldsta tid, men det kerna, - sv. !: Från denna äldsta tid finnes ett storslaget, fast delvis förstört min- har - hastigt undanträngts' av 'gre-, männens förföljelser 'och Itymheter och deras anhållan om att bli upp- tågna som romerska medborgare -— något som-i någon mån skulle kun- nat skydda dem mot orättvisor - + Man tycks hå Halt mycket bråttom fnöd att få "allt fär- digt till en viss tid, Enskilda med- borgare; som ville föreviga sitia nåmn; skänkte förmögenheter till statyer. och teimpelbyggen' för ' att därmed smycka den nyuppbyggda staden tvid. besvarades av åenaten' med nej..; Folktribunen Lucius 'Drusus, . som slutligen åtog sig de förtryckta fol- kens sak, blev mördad, innan han kom i tillfälle att göra något, och i sin förtvivlan beslöt de olyckliga | :. att göra uppror mot Rom. Till de upproriska slöt ” sig även Pompeji. i Pompeji, som under li «det g 1 doriska templet på stadens arx (borgkullen), som till en början bildade dess militära såväl som re- ligiösa medelpunkt, . hs " Två århundraden efter oskernas ankomst till Pompeji kom. samni- terna, ett intelligent italiskt bergs- folk! :som' sedan någon tid stått i livlig förbindelse med de erckiska , "och . kol vid kusten. . Oskerna tog med ' glädje emot dettå. folk, som de till stam och. språk. var närbesläktade med De öppnade sin stad för dem, slöt sammans med dem i: kampen mot Rom. Från denna tid röjer sig allt ' tydligare den grekiska konstens in-:' de lugna och fredliga åren fått del vis förfalla, sattes hastigt i försvars- skick . och hären drillades, under teat- rarna började spelå, trots att de in- te. var helt färdiga, och det glada, syndiga, sorglösa ' och lättsinniga liv, som levdes före jordbävningen, var snart åter igång... ” ; Men så kom den sista fruktans- värda katastrofen, Plinius d y har i två brev till historieskrivaren Ta- citus skildrat hela katastrofen, I det ena brevet berättar han om ' sin morbroders, den store naturforska- ren Plinius d ä död vid försöket att ar 'funhit murar oc "pelare som]. SE Rö a FölSar lonmaddd målbingar som täckt hela väggytor- idéer tagits. Ett offenligt tempel för fe! Isisdyrkan fanns bl ar: Ett par av de bäst båvarade N i A Na » Utsikt över. Forum, SS nen rota ESS SS NN med Vesuvius i bakgrundén. sen å Pompeji är Casa degli Amori- Marlna, nl dorati — . Amorinernas gyllene|Merin KE eye (högre polistjärsternan). På ett a. hå. , Dessa väggdekorationer röjer] nat ställe står det; "Välj in Brutus |oskrinet a Men I sn : ven först och främst grekisk påverkan, Balbue i tvåmannarådet, Han kom-= men även från Egypten har många] mer att sköta. stadens finanser per- hade de stupat och Här Me nu då sex skeletten och grinede bredvid den” ärgiga ' kaséaklislan av "brons, ' "Man: - också göra sin' entré il Gripande ä? musect, där.de dödå Pompeji från sjösidan, genom Porta] Pompejanarria vila, Några är endast En kort ata Stråda' della | SiPsavgjutningar, utförda ” 1 toms för direkt till det "gamla| rummet I asklagret, men någrd ins hus — och Casa Vetti, Amorinernas Forum, "med .sin praktfulla, tämli-|nesluter även skelelten, och rikan gyllene hus 'har fått: sitt namn av |gen, väl, bevarade pelargång. Här-|har väl bibehållit dödskampens fa« Peri: — däribland köket — var orörda, De sentida fann emel- | Här avkunnade tvåmannarådet sina sig till: "dem" och deltog senare till- verkan på, det. pompejanska- beg s väntan på de er- väljer, ute hr . ställer sig en stund och' tittar . på den, och ser det då inte ut som om han skulle få något, så gar han till någon annan — alltid diskret och försynt... I annat fall vet han att han skulle åka ut. Kyparen tog upp. mitt paket och "hunden följde med ögonen varje rö- relse jag giorde. Jag sköt försik- tigt en . brödskiva och ett stycke ekinka till honom och han krafsade !i ner' det på golvet: med tassen och slukade det helt. ' Sedan kom han närmare mig, och då han såg att jag inte var rädd längre, lade han högra . framtassen 1; mitt knä och han tog inte bort'den innan jag skakat den, Han tick allt vad som blev över av min lunch — till och | med teet och vinet dch det sista jag ”teåg av honom var då han stod och glafsade i sig vinets som jag hällt upp i en kopp. Det såg ut som om han fann : det smekligt, om man skall döma efter den yviga svans- viftningen .«. vius -och helt nära . I Vem som anlagt btaden Pompeji eller här den anladés vet ingen med säkerhet, men vad fom är känt är att redan på 500-talet £ Kr flyttade | oskiska bergsbor ned på slätten och grundade ett nära ft kring Vesu- Eg framåt och sedermera: i ett ständigt stigande; dades den sedan långt tillbaka på- började stadsmuren, gatorna sten- lades och en mängd nya byggnader uppstod. Förutom -templen (Venus- templet och flera andra) höjde sig propyléerna "(grekiskt ord," som egentligen betyder förhall - eller Port), vilka 'var rena kopior. efter tarna till bla | latset i Tiryns och som här bildade ingången till stadens arx. Här utan- för löpte en rad praktfulla pelar- gångar, "vidare byggdes” offentliga badinrättningar och staden försågs med vattenledningar, inte" bara of- fentliga utan även i privathus har man ” funnit spår efter vaftenled- ningsrör samt rör för centralvärme, Fula »och obetydliga privatbyggna- der" omändrades' och utsmyckades efter "grekiskt "mönster, folket fick mer "och ' mer : smak för lyx och stadsväsendet utvecklade g ia alla riktningar «++ Aa , Det "första säkra årtalet i Pom- Pejis historia' är år 310 f£ Kr, ty då — berättar Livius — ”ankrade- den romerska flottan vid Pompeji under befäl av P. Cornelius, : Manskapet steg i land och anställde vidsträckta utlopp i den floden Sarnus' plundringar men överfölls av pom- sk viken. p i förening 'med- andra i Si dalen 1i de städer och "Antagligen hade desla koloni historieskrivaren ” . dem så — utsänts ligen överbefolkade mottog ” de ' livliga Strabon kallar ån sin säker- oderstat, och som de var ett kraftigt bergsfolk tryck av. det ner. De blev nedgjordes eller drevs tillbaka till skeppen”. Det var. under ett av de långvariga samniterkrigen som den= na händelse inträffade, och när kri- gen slutade, var Roms välde i.dessa delar ' av landet stadgat och den s na, Och dessa lät inte länge vänta På sig. Under befäl av: L Cornelius Sulla gick de först till anfall mot staden Stabiåe, som krossades efter en kort strid, vårefter hären 'tåga- de vidaré mot Pompeji. ”När Sulla slagit läger utanför Pompeji”, be- rättar -Appianus i sin romerska hi- storia; ' ”skyndade ' den ' samnitiske" la, där han idog hjältedöden”; + ” > Sulla ' uppgav. emellertid ' beläg- ringen av Pompeji, som 'därigenom slapp dela Stabiaes öde. 'Efter; ettj” hård tstånd nedslogs' dock upproret och "Pompeji förvandlades till en romersk municipalstad. Fol- ket : erhöll »romersk. medborgarrätt och det romerska språket blev det officiella, vv "Nu var: Po kel slut, Staden skyddades nämligen av en militärkoloni, . som Sulla - låtit förlägga där. Det var dock ej en- bart av omtanke för Pompejis sä- kerhet, som Sulla efter fredsslutet sänt omkring 2.000 krigsveteraner dit, utan det var för att han, sedan han, blivit oinskränkt härskare i Roni, ville belöna sina -tapprå kri- gare genom 'att i förläning skänka dem; stora delar. av stadens mark; oskisk | undan av den väl skötte den jord, |som omgav. deras boni 3 FA Att stadens invånare inte blev sär- skilt förtjusta över att få dessa oväl- komna gäster över, sig är helt na- ”turligt, men på 'sämma gång som Rom fick tid att vila ut från krigets "vedermödor, kom också en tid av "lugna All Pompeji, som fick. staden "att på nytt blomstra upp. Visserlil gen rasade borgarkrigen, vilka sön- » derslet det stora” romarriket i dess innersta, men på. dessa stridigheter lyckades kejsar, Augustus göra slut I och med sin seger i slaget vid Ac- tium år 31 £ Kr. Pompeii upphörde . nu att' vara en fästning utan blev|m en öppen stad, där handel och in-] . dustri' tillväxte' dag för dag. Mér- curius och Venus i förbund. förde - spiran i staden; som också blev en . omtyckt tillflyktsort för fika och förnämå romarb,' som i Camp>aniens | ”Överflödets gata ”, fältherreri; Lucius Cluentius” genast 9 till Pompéjis bistånd, men blev'av Sulla tillbakaslagen. Efter "att haln skaffat sig gallisk förstärkning åters slagen och förföljdes ill staden No- |. med, den r ka "flottan bi: de hotade städernas Invånare. I det andra : beskriver han de lidanden, han och hans moder hade att utstå i Miseum på andra sidan om den napolitanska. viken. «oci Det var år 79 den 2426 augusti som Vesuvius fick sitt utbrott och utspydde först ett regn av het pimp- sten och sedan; ett vaskblandat regn, Jag tog ingen guide med mig utan trädde ensam in:i den döda staden, En andakt och-stillhet rådde.-över den härjade jättestaderi, som jag in- te ens vill försöka skildra. Ett ro- merskt Sodom, som in te det bib: liska Sodoms ödet: : Genom "staden löper två huvud- gator i.norr och söder, vilka korsas av ett par andra gator i öster och «I | väster och alla utmynnande i stads- is. krigiska tid, murens åtta portar. Parallellt med dessa gator löpte mindre gator. Sta- dens äldsta "centrum tycks ha varit koncentrerat kring det stora torget — Forum Triangulare. Sedar finns det ett ännu större torg från senare tid, Forum Cicile, med Jupitertemp- let och en mängd statyer av romer- ska, kejsare” och "andra berhärkta män — alla från senare tid. Här om- kring ligger också flera andra tem- pel,' såsom Venus-, Åpollos-' och Fortunatemplen; ett tempel helgat åt kejsar Vespasianus, fyra offent- liga, badhus' och: ett par teatrar. : av vilka den ena hade plats för te. mindre än 5.000 åskådare; « I Pompejis sydöstra del ligger den väldiga amfitertern, avsedd för 2a- diatorspel och kamp mellan vilda djur och med platser för 12.000 åskådare! Vid de större gatorna har anträffats . många stora hus, som tillhört rika och förnäma pomreja- naré och som bebotts av en enda få- nulj. Utåt var dessa bus — i tikhet ned husen i Österlandet av samma kväss — - avstängda för all insyn, men invändigt var de "smyckade med allehanda" dyrbara ting, Man kan se bord av brons och marmor såmt bord, stolar, sängar, skåp och kistor äv dyrbara träslag. Golven härliga . klimat. sökte vila och av: koppling från ett j gt starsiads liv. Cicero hade här en villa, till har värit belagda” med mosaik och väggarna har varit utsmyckadå anel” lertid rmassor "av väggdekorationer]domar-och här avslutades viktiga och väggmålningar, vilka gav godalaffärer då den gjorde:;tjänst som i linblickar i det dagliga livet i det något slags börs... tigt intryck. ' Från Forum kömmer ifrån till basilikans inre” "rum, som des nämligen för många ändamål. Jag gick en 'stund omkring i de grävde en, stor del av dess befolk - "I såldes lagad mat, varm korv, öl, vin, gamla Pompeji. Man har här fun- en obetydlig reparation, . Trädgår- ten, blordmor,' träd och buskar som |n sökt smak, och man blir förvånad, frigivna slavår, troligen br r hette Vetti. Ock', vad får man mera|d "veta? Jo, att I detta praktfulla hus [enligt med god ton att. smycka sina hus på, detta: sätt, det till och med väckt anstöt bland phalloskulten framträtt i. ett mera ohöljt skick hos ett kulturfolk;. Allt gick I phallos tecken. Till och med över bakugnarna fanns en. phallos uthuggen i i stenen, Det fanns också privata” "hus; med "rum helgade åt har: förts ett'så "oanständigt liv-att de' allt annat. än pryda” pompeja- narna. I atrium lät de båda bröder- na prostituerade kvinhor hålla till och att dessa .varit av den allra läg- sta klass som "existerade därom lär åtskilliga inskrifter på väggarna bä- nit en valtenledning, som ännu i|gamla gatorna, Jag vandrade om- dag fungerar perfekt efter-:endast|kring i gamla palats, tittade in I af- färshus, apotek, "med. ormen' som den har också med hjälp av vägg- skylt; gick in på årénan, besåg teat- målningar kunnat återställas i sitt|rar,' skolor för ungdom och skolor ursprungliga skick, med 'springvat- för gladiatorer. Väggmålningarnå i den en gång haft. - Allt 1 detta un-|äv dei fruktansvärdaste jag skådat. derbara hus andas förfining och ut-|Det var ju ingen som till" att, bli. stående framför konst- + då man hör att huset: till hört två verken, mån. man kan Jätt förstå, ur otukt och ra vittne. Som väl. var förstod jag förmer, gå Men, så blev straffet ock- att män i ett av sovrummen funnit | ifrån. har man ett underbart pPano-|39. Man ser hur dödsångesten förs några små medaljonger på väggar-|rama med. Vesuvius i bakgrunden. na med förgyllda amoriner på blå Den gamla basilikan: gör ett mäk- bakgrund" och täckta med 'glasski- vor. Detta hus har man lyckats | man först in I én stor hall dch där- återställa i sitt ursprungliga skick, Detsamma gäller Casa Vetti, men | mäter 55 meter i längd och 24 me- här har under forntiden utgrävare|ter i bredd och är utefter sidorna varit framme och lagt sig till med |smyckad med mäktiga pelare, mä- allt av värde som de funnit, Bland |tande cirka en meter i genomskär- annat hade de tömt.två stora kas- ning. Vid ena kortsidan finns ett sakistor, " som stod i atrium, men litet välvt rum. Det är domaresä- li i rum|tet — tribunalet; Basilikan 'använ- vridit» anletsdragen och händerna . knyter sig I kramp och smärta, En stackars slav hade försökt rädda s3ig genom att krypa In I bakugnen, där han mött döden; Ett barn'har fallit framstupa och en hund ligget på fyggen med alla fyra benen pressa de mot buken, Han har atått bunt den och lyfts upp av den ajudandé lavamassan, så ' långt håns länkår' räckte, varefter han, strypta av kilt halsband, Ett Par arma människor har knutit, dukar om huvudena för att inte kvävas äv do kiftiga BasCr- na, Fåfäng möda! Domen var över dem, och . eftervärldens medlidande grumlas avsevärt, då man ser do minnesmärken de lämnat efter sig, NE jag köm tillbaka till Neapel, vär det mörkt och jag vandrade om- kting en stund på måfå bland sta= dens sällsamma gator, De två tusen pa åren efter Pompejls undergång har — ' inte. förändrat mycket, Försiäljaro. ågra av 'patriclerhusen ;var något)på frottoarerna, med' endast en tid= tvi ning under varorna. En försäljnra le f en [sålde kronär olja. och enkelt och flärgfrltt ' sera, verade i bara handen ..: På en'ga= den allmänna moralen varit, då |ta tycktes alla husmödrarna haft. äma”' familjerna "funnit för-|stortvätt, eller - »kanske' ett: vatten= ledningsrör hade "sprungit? ' Aanie= "a Aldrig har vällkärror skramlade fram, så att smut« sen stänkte I högan sky, hästar åk= te .kana t.smörjan, pisksmällar och hojtanden 'ekade;, "jutande "bilborn, ursinnigt klämtande, spårvagnskloc= kor,,.' Matronor, som 'grälade,' med korgen . på huvudet; trasiga barn, skörlevnad i. allehanda | som, slogs, och. krälade". I "smutåon.. Och över allt detta. glittrade stjär= , kokta I ligt. Ett -hus k fag norra från en sammetsblå himmel inte det jag såg. B na såg ut så att vara präntade med fötterna. En tavla fanns där, av sådan art'att den . måste. döljas" bakom en trälue- aldrig att: glömma. Familjen hade tydligen överraskats av: lavän och försökt fly, medtagande endast kas- skyär . och i bakgrunden 'utspydde Vesu= vius sing flammande gula rök ' ka. Man: fick é den” om man ville, : Jag har. va Pompejt många "| gånger, men .varjé gång jag kom- mer, hit :är "allt lika, nytt för mig, Under ” Pompejis. storhetstid tycks gatorha: Strada Stabiana och Strada dell'Abondanzå ha varit huvudstrå- Vad” vet. husmor: om hemekonomin? nä nog att påstå att kvinnor 1 all- ken. De ändra” "gatorna är mycket /|mänhet är rätt dåligt insatta i ekon : Experter på hernekonömi ä är ofi- iska ängelägenheter, jä-t o ur tiorog ee i En undersökning starbetarfamlla jernas "budget i Moskva har visat, att i jämförelse. med förkrigsårat 1940 har ärbetarfamiljen börjat kons" . sumera mindre "bröd, medan kdn= av andra mera värdelul'a smala, men. någon: körtrafik före- kom inte på det gamla Pompejis ga- MH tor. Om en resande. kom till staden, södra porten — Porta” di Stabia — och han kunde lätt få 'nattlogi i nå- göt av de härbärgen, som låg tätt invid stadsporten, På samma ställe kunde . han , även få plats för sin|1 fynd ; arkeologernas ” spadar blottat i2, i dag i Neapels äldre'stadsdelar.|3, som nu. dåliga bostäder. skräde och: all orenlighet kastades 4, i att vatten spolades över "gatorna och förde smutsen till'lägre liggan-|5. de platsef. På trottoarerna hade af- färsmännen sina stånd och här för- olja - och : andra livsförnödenheter. sälja varor på gatorna ritades på husväggarna med färg eller krita. Också de prostituerade kvinnorha, som hade tillstånd att idka sitf nä-17. saken kan Ni vederlägga (eller be- så gjorde han i'regel sin entré från ee åa frågor 4 heiheh Svara ärligt och uppriktigt fa el- ler nej :nedan. För godkänt, for- dras minst fem ja,” st vagn, sin häst eller mulåsna. " DejEr make har? har visat att stor likhet varit rå- vad, tex pressen skriver - : dande" mellat det liv som levdes | om priser, nyheter för hem- under antikens dagar och divet' av imet och Den fattigare befolkningen hade då hushållskassan. som går ! Allt av-lenbart. mat? : tt tan. Renhållningen bestod miljen spar varje år i bal byte och i livförsäkringar? de poster som är störst bland utgifterna i just Er familj: lyse, klädet, fickpengar? 6. Vet' Ni exakt hur Ni och >' - är Myndigheternas tillstånd att få för baren ära förlänger da 4 Er make skulle Fyckas bort - ' hastigt? | den egna familjens ekonomi. Den genom att testa "Er: själv och näringsrika livsmedel ökat, bla av mjölk, smör, smetanå och tvorng med 50 procent, av ägg och kött med Vet Ni hur: stor inkomst ja nej ing 87 procent och åv frukt och bär med 450 procent, 7 I seammanhanget bör nämnas, att affärsnätet växer ganska: ånabhi, « | Enbart under första halvåret I år ji öppnades exempelvis t Moskva 48 : nya butiker, .som säljer antingen. livsmedel eller industriproduk'er, dessutoin ' 44 "matsalar, kaféer och Vet Ni. hur. mycket av vu till” ” Vet Ni. här” räycket” så Vet Ni vilken av följan- ja nej kono iskt tryg-" med 4. 250 Basel Å 090: år | Den 22 augusti inleddes 1 Bed festligHeterna till minnet av att ita. : den grundades av Cafus Julius Cå2= > sar för 2000. &r sedan Schweiziska förbundspresidenten ' Streuli; Basels regeringschef Brechbtihl höll högtidstal och det var fottparad på ; Rhen och på kvällen urpremiär vå” och - . ja nej i Vet Ni om. famlijen har ringsfång var de villé, ade på husväggatna., De. kallade sig 'vid vackra namn och prisade sina före? gen i grupper. — Casa Junanare — ellet var för sig i små kyffen endåst |, möblerade med én bädd, murad av omniing D midotlns elle! far gl vi sten, och en stol... im Såväl husväggar- som portar ut- "paganda, På en väad kan' man läsa M stora desså I så fall är? -r " träden, find uppträdande och billiga FE tillräck-"" >. taxor. Dessa kvinnor brdde antin- ligt. £ö ? er > Ja, men jag köpte ju två atyc- , nyttjades . "också flitigt för valpro-.ken häromdan... . Vet Ni vad Ert hem". ” ja nej -— - får du köpa några råttfålor ned dig hem; Axel > a — Javisst, : men de är "råttor" i Jas iluftspjäsen ' om " Båsels historia, Festligheterna, fortsätter under 10 dagar och bjuder på föreställningar av Händels opera "Julius. Caesar” -loch Schillers komedi ”Der Parasit” samt utställningar . och. parades. , . Värmlandsolle I som är på timr.sre huggning, kliver in 4 affärer. vid" Lorhsen för att parera > Finns dä fesk?" el — Spik då igen dörral a : Sade och gick, vv 2 | . FIEFETTTTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.