TtrertyYttY Yrr vt FFI FYFFVT YTV sv vv vv vev veveryryvv vreyteryvyvyv vt vereriyepeyert te TT Lördagen -den:' 31 augusti” 1957” Kommun. som bygger "billigare NS 21 hänsyn till ökade rän- lösta och dyrbara, som man], + tekostnader och allmän fördy- ” tidigare fruktat. Hultsfredsme-| - toden är i varje fall värd att - & ring uppmanas kommuner odh landstng från olika håll att iakttaga största återhållsamhet 4 olika hänseenden, Tidigare - a Dn : kraven ' på skattesänkning . le - an vabart riktat sig mot Bara bönder?.: staten, och landsting och kom- . muner har nästan helt gått fria ' grundligt undersöka. NH "S.J talet inkomsttagare spelar stör- sta rollen. . : linje 2 har blivit renodlat poli- ” Givetvis har. kommuner och ': tisk ”på grund av att dess hem-| : » landsting ' precis lika stor an-';vist så klart markerats genom Jedning till sparsamhet med "att dess förespråkare ute i byg- allmänna medel som staten, och derna nästan undantagslöst re- på många håll har man också 'kryterats inom 'en 'viss politisk] = = 5 4. försökt para genom rationali- "grupp". sexingar, bland annat inom | « Denna politiska grupp menar a byggnadsverksamheten, — där - sivetvis HD vara centerpartiet. stora - möjligheter : till bespa- Hur skulle det vara, att ta en ringar utan tvivel föreligger. — ; itt på exempelvis linje 2-kom- '' Hultsfreds köping har under ':mittén i storstaden Göteborg. det senaste året givit två strå- i Ordförande är professorn vid lande exempel på .hur långt "Handelshögskolan Olof Jonas- man kan komma på den vägen. son, vice ordf.' major Eskil Först byggde man av fiber- :-Gustavii och övriga ledamöter plunk en folkskola rekordbil- = riksidrottsförbundets instruktör la och nu har man på 48 : Martin Jansson, köpman Stig dygn byggt en realskola: enligt ' Anderson, arbetsterapeut Sven samma system. Sex klassrum ' Andersson, spårvägsman. John har kostat 180.000 kr, vilket är Börjesson, 'varvsägare Holger ungefär hälften så mycket som . Eliasson, ' bitr, jurist Torsten man normalt : brukar räkna Everhed tulltjänsteman, Karl I SINA FÖRSÖK att på alla|: från kritik, trots att den kom- "sätt misstänkliggöra den ”per- munala utdebiterngen för fler- : sonliga frivilliglinjen (linje 2) : talar Hallands Dagblad om, att H La LES 8 Alme DD arvdlig GC SAR (nen Jag tiver bort ett blad. på väggalmanackan." En ny siffra kommer fråm. Jag stannar till o. mina tankar liksom växla in på ett annat spår. Det är min döda vän Kristinäs : födelsedag, : För mitt minne står så tydligt, den dag hon fyllde 70 år. Solen sken och snön hade- smält bort,: och luften var gom en dag på våren, Den mesta av hennes släkt kom naturligtvis för -.att - uppvakta henne, och alla. byborna var , m i Gillander,, spark ; Tillsammans med fjolårsbyg- : Bror Hansson, trädgårdskonsu- get har köpingen nu skaffat sig '-lent Hans, Heynemann, vakt- ,12 klassrum, bespisningslokal, : konstapel Harry I: verk- med. I )k sent bjudna." Vi klädde oss högtids- fabrikör 5. H, Ramme, korres- dent Hilde” Stade, drosk- kök; bibliotek och lärarrum för ' mästare Bror Jansson, sjuk- 543.000 kronor; Uppgiften låter sköterskan .- Aina . Johansson, fontustisk, men man garanterar lantbrukare Albert Johansson, trots den. låga kostnaden för; 'verkstad att, hållbarheten'. och under- hållskostnaderna är likvärdiga med skolor av konventionell typ. Ett tjugotal liknande pro- Jekt ligger redan under utar- "hansson, - leg.. läk, Sixten Jo- hansson, åkare Östen Johans- son, kapten Sigvard Johnsson, Jantbrukare " Karl. Karlsson, entreprenör Yngve ' Karlsson, : betande; och. tydligt är, att redaktör . Torild Lindblom, man här kommit fram till nå-. boktryckare Edvin Lindfors, got som är värt för andra kom= — tyghantverkare Stig Lundberg, muner Att ta efter, fö å Ingrid -M lärarinnan Ester Pehrsson, fr. ; Håller Idén vad den lovar,” kanska. skolproblemen' "1 La- Rut Pettersson, handelsträd- rbetare ; Kurt. Jo= ägare Adolf Svensson och kon- ”torist Sven Thorstensson. INGEN SKULLE VARA gla- dare än vi, om samtliga eller majoriteten av dessa lade”sin röst för cenerpartiet bondeför- : bundet, Så är det dock inte. Samtliga partier är represen- terade, vilket visar, att linje 2 inte , är: någon politisk 'linje utan en linje för dem, som inte vill låta' vare" sig fackföre- - ningarna eller staten bestäm- ma över sin pension, ; ; i FREE Re . holm Inte "behöver bli så svår-". gårdsmästare "Ake "Pettersson, NN dn SENOR Till vänster: Ensembleldén blommar mer än någonsin: dräkter med hetlånga kappor, dräkter med rockar, klänning. år Mej käppor 0.'ac vv, vilket Ju alltid ger "ett Aegant och vårdat Intryck, Den Här en. emblen från Patou hör till de tlegantaste med sin löst sit. tande Aräktjacka och 'raka kappå, " bägge knäppta med okt knäppning, så när som på Mmidoksappen,' Kragen och mössan, är I'däver, som står vackert "mot den himmelsblå yltegabandinen, Den tlulhöran- te byen I exakt kamma him» Mmelsblå är däremot I Jersey och kragen är en rultkrage, skuren på snedden. I mitten: De flesta dräkter I höst som visas av de parisl- 20-talsinspirerade, men här är. ett Ladantag — från Lanviny > Castillo — mest påminnande a "svensk" nattonaldräkt. Klän- - ningen har fyllighet över höf. Ilona, som är”något att väl knöpa! I ena'sidan och med snål > rund ringning. Över k'änningen bära denna åtsit. tande" midjokorta jacka, dud- betknäppt med persian på krage och skjortblusman- schetter, hophållande en ryn- kad ärm, Tyget är en grå- svart, flskbensmönstrad tweed,. Till höger: De allra tunna- ste ylletyger, skira och lätta, Använder de flesta modehusen YLLEMOD "ska modehusen är raka och. om" någan > holländsk - eller : "stgna för den inte> riktigt” Pliakbetonade, Livet är slätt, ' AN Morgon dagens rätt. mn NIDDAG: Rätt makrill ” > med stuvade: potatis, ” « I MIDDAG: Stekt rödspätta med brynt smör. Skånsk rögröt, ' Skånsk rögrtöt 13 dl risgryn, 4—5 dl vin- bärssaft och vatten, 1 bit kanel, Socker. Beredning: Skölj risgrynen och koka dem ' långsamt tillsam mans med utspädd saft och en bit kanel tills de blir mjuka, ' Späd med mera saft om så be- hövs med gröten skall vara ganska tjock, Smaksätt. Ser- Yeras med mjölk. + I häst till sina och aftonklänningar. Här har Dior glort en vacker kort Uten nilddags., teater. eller cock- tallklänning 1 lättaste ylle erépe, helplisserad från axe — "mgens goda råd: oc När nl har handskats med fisk eller lök, gnid händerna väl med salt och &kölj dem I kallt vatten för att få bort det, mesta och med grosgratinband om midjan, Typisk för hösten är också dekoletaget, de på 20- talsvis snåla ärmhålen och fina, för detta .va vanligt kafferep. Inemot 15. år kade 'hon' vistats i vår by. nu; Hon koni-dit för att :sköta' -huset åt vår granne, Anders Petter, 'och för att vårda hans-mor, som; var gammal och orkeslös darinna: Hon hade väl skött och passat många sjuka och. hjälp- behövande 'i:; sin dar, :och hon brukade säga: :”En kan välvinte göra emot. eller va stygg mot gamla!” . Som en främling kom hon till byn,- och hon kände sig nog också så, till-att. börja med. «on "längtade tillbaka till: sin födelseby, ' och., sina nära , och kära där, Glad var hon när de hälsade på hos henne ibland, och hur. lätta voro ej'hennes” steg; när hon fick gå hem nån. gång 4 och då. . Men Min . mor .och' Kristina voro ganska : jämnåriga, och : båda ”älskade "barn: och i blommor. När någon utav dem;hade en grann. och hy blomma, då' skulle nödvändigt den: andra; komma och se. den.” Så gick man till varandra, såg på varandras föns- "I terträ',, bjöd varandra' på kaffe och vad, man hade i kakväg, arbetade på sin stickstrumpa och talade om 7” aktuella : ting." När gamla. Malena levde, då satt hon på sspisbänken . med - sin sticki nuka fll ning, och när man: kom; då var hennes”. ansikte "med de; tusen rynkorna, ett: enda leende, och hon tog en så hårt i hand och sa: ”De va” längsen du va” här!” Kristina kom in, med 'sitt näs- tan vita mittbenade hår så slät- kammat, och, med nystruket för- kläde, dagens besök till ära. Me- dan kaffet kokade rökte hon sin Pipa, :och gick "och tittade. på, och 'småpratade. för 'sin' myrten och Pperlagonior. Bar det så till, att Anders Petter var hemmavid, då kom också han till kaffebor- det, och han var en mycket un- derhållande värd. Han hade va- rit inte så'lite ute i världen i unga år, och på hästarna bruka- de han fortfarande. resa: ”upp till. Kallskrona”; där han hand- lade, "med linnevaror och -hem- stickat. Han hade nog varit: en stor charmör på sin tid. Med sin höga panna, fina näsa, legnde ögon. och röda -mun: inrarhade i ett vackert mörkt hår och ett välvårdat stiligt helskägg. Så ha- de han ett gott minne, talets gå- va och ett gladlynt sinnelag. Med "honom talade jag gärna om vår ungdomsrörelse :- vår studiecirkel "och - mera sådant. Då blev Anders Petter så intres- serad och upprymd, så han då rakt inte kunde sitta still, utan måste upp och gå.på golvet. Och då lät det gärna: ”Jaha, se så hade vi också, där, och där, och så, och så, — å de va' så roligt”. Då måste jag skratta. Kom då Kristina in i detsamma med sin kaffebricka, satte hon den kvickt ifrån sej, för när hon såg och hörde på två så glada skrattare, då måste hon skratta med, Men när kaffet var drucket och handarbetena framtagna, då tog Anders Petter sin tidning och läste och lät sig inte störas av Kristinas och mitt stillsamma Tesonemang om ditt och datt. Om mera allvärliga saker talade vi Kristina var yngsta barn, Hon hade haft en enda bror och han hade övertagit hemmet, men nu 7ar det brorsonen som ägde det. mor hade dött när Kri- handskarna I samma erial av lukten, larna med kantställd pliasé som klänningen, mn FST TERS RT Sn MT INU EEE sen ml a ” | ss '| dan hon levde :hade hon:gärna Hon. var en god vår-| stina. var ganska ung,-men me-|: skickat iväg ”den lilla grebban”, hit :och -dit,. till£systrarna som var gifta, och hade barn och be- hövde. hjälp, och för, resten fick |: hon- vara : nyttig .: hemma.:: När | : hennes far:blev änkling fick hon vara: med > honom i ”lillastua”. ”Den som sitter i lillastu,a.har'et inte roligt,' den äter .på undan- taget; och de' är nådebröd” bru- kade Kristina säga, netto »Så' gick däri byn en, liksom |: Kristina "lite till åren "kommen, | ' ungkarl," som i var. skriven för hemmanet ' och :som behövde en kvinna 'i huset. Han kände-nog till-att Kristina var en;arbets- människa, och en:sådan behövde han..” Han. gick till tösens. far, friade" och fick ja. En stadgad <arl, med gård och grund skall väl:inte avvisas, försökte fadern övertala. Och innerst inne tänk- te han väl som så; att behöver jag själv. hjälp 'eller passning, ja då e&': grebban inte längre borta äin-hon kan -.komma hem . emel- "anåt. Så blev det då äktenskap, Kristina ' fick eget hem . att sköta, och fast, hon” inte fick några barn hade hon nog bestyr ändå." Sin svärfar. fick hon passa så länge han levde, Sin” egen far äck hon springa hem'och se:om | så länge han levde; Till slut fick 30n vårda sin man på hans sista. Inte för jag tror: hon" hade' or- sak att sörja mannen 'så mycket när 'han' dog, för han hade mest varit ' hård. och" fordrande,' och sett ; till att;-hon inte hade. för nånga lediga stunder, Ofta hade hon 'gått på kyrkvägen och grå- dt, när han sett hur. andra. var klädda: i. nya. kläder;" och "hon jämt fick gå i'det gamla. Maken) ansåg; som”det ofta förr var, att an flicka när 'hon gifte sej inte skulle - behöva "nya"”:kläder ' de första tio åren äv. äktenskapet. » Nu sålde hon gården och satte rengarna på bank, pengarna som hon med 'svett -och »möda hjälpt till att spara ihop. Så sitter hon i-:”lillastw'a” igen, men denna gång hyr hon den av. nye äga- ren, hon är självförsörjande, och | a0g blir det liksom ”morsam- mare”. när ”en systerdotter blir iru i huset. =>; >. Te - Anders Petter. är en gammal Sekant och jämnårig till henne, rån en annan by på andra sidan ån. Han har på arrende övertagit |- sitt: barndomshem; för "att där kunna: ta vård "om. sin 'gamla nor, och han behöver en-:hus- Sållerska. . Han" ber Kristina flytta över till dem, och som hon innu är frisk och stark, tar hon letta som ännu en livsuppgift. . Så kom hon då till vår by. Hon mjölkade korna, passade grisarna .. och, hönsen, och hon vårdade väl gamla” Malena så |. länge hon levde. Hon hackade i potatisåkern, hon räfsade och tog upp säd och allt vad hon gjorde 'gick raskt och väl. .Men ibland när utearbetet blev. allt för ihållande kunde ; hon säga: ”Når ja inte når mä å hydda, å ha rent omkring me", då blar ja ke" ået!” NT Så småningom började hon allt tröttna på slitet och släpet, och hade fått värk att dras med, En dag fick hon ryggskott så svårt att hon inte ens kunde ta sej ur sängen” själv. Då kom Anders Petter och bad mej mjölka hans kor, och se till Kristina en tid framåt, tills han kunde skaffa stadigvarande hjälp. Så små- ningom kom hon på benen igen, men när en tid därefter ett litet ms i hennes hemby blev till ders Petter lämnat arrendet, och sålt djur och lösöre, flyttade de båda från byn. . : -En gång hälsade jag på dem: Forts, å sid. 7 . : "I höst eller först frampå nyåret - makten: och : åren efter befrielsekriget ?- Vad beträffar Turkiets utrikespo. - Parlamentsval i-Tarki är panjen har i alla fall börjat. — Det finns i Turkiet två s' et. - Det stundar till val i Turkiet. Om valen, kommer att: äga rum' ännu inte' avgjort, men valkam«. +" - > tora huvudpartier som .rivaliserar om +”turkiska folk= ten .I . partiet”, som byggd es upp av statsgrundaren Kemal Atatirk' under Md jet (1919—1923) och som 'oavbrutet satt vid : - makten fram till 1950, samt ”demokratiska partiet”, som grundades . efter Kemal Atatirks död och som 1950 lyckades vinna parlamen="' "tarisk majoritet. Även vid senaste valen, 1954, återvände demos : kratiska partiet till nationalförsamlingen sont segrare, cv ad r och, ich ih + 3. "Vid "sidan "av. de" iwå Avvudpartierna finns ' det. en "del " rindre. partier, vilka dock aldrig erhållit: tillräckligt "många anhän-= gare för att kunna nämnvärt på- verka den, politiska :utvecklingen. > In: »Frih rtiet”, medanska ' medborgare (till sista nämnda ' kategorien ' räknas judar, ” armenier, greker och vissa andra : konfessioner): Vidare skulle det ic- ställd att få gifta sig Här kan: turkisk S med :en utlänning. Alla dessa löf- tiet” och ”Bond fiet”. Om dessa tre partier kunde förmå sig att göra gemensam seck med det nu i opposition' stående ”Folkpartiet” och bilda ett gemen- samt -block, så :skulle det givet- vis kunna ' inträffa: en .del över- raskningar. .Vad är det nu, som de fröestående. valen i ' Turkiet i första. hand gäller? . På -en punkt är alla partier absolut eniga: Högs- ta vaksamhet gentemot Ryssland, avvisande av varje försök från Sov- jet att vinna inflytande i-landet. Bakom :denna politik står hela det turkiska: folket. utan kompromiss; varje turkisk 'väljare vet, att rys= sarna' sedan århundraden traktat efter, Dardanellerna och Bosporen och städse försökt att slå sönder det osmanska kejsarriket., Ännu ef- | ter 'sista världskriget reste ryssar- na anspråk på Turkiets östprovin- ger. och : medbestämmanderätt., vid de turkiska sunden. Anspråken till- bakavisades . visserligen, ' men de har aldrig skrinlagts.: EN i litik i övrigt råder däremot diver- gerande åsikter exempelvis i fråga om Bagdadpakten,. Folkpartiet an- ser, att Turkiets deltagande i den=: na pakt (tillsammans med" Irak; Pakistan 'och ' Storbritannien) . allt- för :miycket,; isolerat "Turkiet '. från dess arabiska grannfolk. På samma sätt: kritiserar Folkpartiet demokra=' ternas :Cypern-politik, som” åstad- kommt 'misshälligheter . både med Grekland och England. ;'x : :"Hir' kom det sig, att: Folkpar- tiet,- Kemal" Atatärks ' eget - "parti, bragtes ur sadeln redän 1950? Or- et.' bannlyste '; religio= 'det' politiska livet.'och er- fanatisk :. nationalism, Partiet :av- satté ""Muhamreds; lära "med "enig ten resulterade i att ”demokrater= na” vann valet. De fick visserligen. en tämligen 'khapp majoritet, 53,5 proc, : men tack vare det valsystem som : praktiseras i. Turkiet :erhöll partiet därmed 419 mandat i 'par= ' lamentet .' medan : Folkpartiet fick ' nöja "sig med 671 Vid 1954 års" val. erhöll 'demökraterna 4.460.000. rös. ter," folkpartisterna 3.840.000; Och likväl gav denna blygsamma” ma- joritet 'demokraterna' möjlighet att besätta 500 platser i parlamentet! ' Hur, de nu' instundande :'valen kommer ; att : utfalla,' blir av: stort ' intresse; men allt talar för att de= mokraterna. kommer att vinna än: en gång — med mycket snäv mar= . Weekend-sto] :: vållade väldiga”. skador i Tyskland BONN (TT-Reuter) ' . . .- Veckohelgens". storm -över Väst tyskland 'syntes på måndagen vara i avtagande, äldiga ' skador har. ' ra Västtys) Holsten har” 'skördearbetet 'förse= nats! Vindhastigheten .utmed nord- gonen till:uppamot 20 m/sek, Stormar "och" slågregn förstörde utflykten” för ”tusentels' holländare sista resterna av sommaren. . Tält ' spolades 'bort och många. camping. deg.” I -Haringvliet ”kaffade vidare Koran skrivfecken och införde i stället det Jatinska alfabetet, förbjöd bärandet "av fez, liksom månggifte och" öpp- nade väg för ' kvinnan från har sköljdes , "en: nybyggd fördämning bort-utmed en 'sträcka'av ungefär 200 meter. ' hora +: Lotstjänsten återupptogs tidigt på ånd gonen men i:de flesta re:nstillvaron till det offentliga li vet; ;: Vidare inledde partiet landets ind ialisering och förvandling till en västerländsk . stat, ' Allt . detta stötta , givetvis på patrull i många läger, : icke: minst . bland ' de ' kon- servativa gammalturkarna. Men till en verklig kritik kom det, då Folk- - Partiet efter-sista världskrigets 'slut utskrev en speciell. ”uppbyggnads- skatt”, vilken: togs i bruk för .hu- dstaden Ankaras utbyggnad, me- dan de flestå' andra städerna ' illa .försummades, . Da ' Dock hade Turkiet år 1950 sun- da" finanser, det turkiska 'pundet hade 'en fast kurs på de utländska valutabörserna, «= «7. - - Demokratiska partiet begynte då sin propaganda med att lova bätt- rel åsbetingelser åt bönd na, som utgjorde (och alltjämt ut- gör) ca 80 proc av. befolkningen. Ingen skulle längre få sättas i fän- gelse för skuld, och det skulle ic- hamnar måste lotsarna återigen in=" ställa. "verksamheten framemot för- istyrka Uf i s . Ovädret resulterade i svåra för- : seningar för kanaltrafiken mellan > kontinenten och. Sydengland, men" på måndagsmiddagen som om stor-' men: började bedarra, , Omfattande ' skador har anställts' på spännmåls-" och fruktodlingarna i sydöstra Eng- . KARLSKRONA: 'F. maskinskötas re. David Nilsson från Karlskrona," som varit försvunnen sedan den 18 dennes, har' nu: påträffats' död i vattnet vid Kungsbrun i Karlskro= na, Han var 48 år gammal och ogift, . ' DJAKARTA: : Israels fotbollsför= ' bund . har avvisat det indonesiska förslaget att VM-kvalmatchen i fot- boll mellan - Indonesien och Israel ke längre få göras skillnad mellan fkl Ett av de störstd MEn På torsdagen. Det fartyg.som gästat Stockholm ankrade På Ström är-den eleganta .engelska lyxkryssaren SS skall spelas i ett neutralt land och inte: i Djakart; h 'Cel: Aviv. Åka brukar för det mesta vara förlag är. fullt upptagen med ate"- n "Andes på 25.000 ton, Kr: i 3 - 8: H till vär och höst då Man sommartid lertid det vital ovat d | ; orda 1 europeiska salu köpte hon det,'och när An-[—— Överstyrman Walter M Wheatley ( - LB Traynor. "cm PM Burrel t v) och pursern "ANNONSERA IL! anställts "på fruktodlingarna i nors doch. i Schleswig '": middagen; då "stormen ånyo tilltog" ke. längre vara förbjudet för ven sjökusten uppgick på måndagsmors« +" om i veckohelgen- tänkte njuta 'av +” Å på den ehgelska. sidan verkade. det — ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.