M frerererv ververYYreryetYtTPrYIYYT YT TYVTYYFYYTrYT TF EVvY veYyrveeerevevv Å . - LR yyrvYr yvtittrreeefeveyTe IV fö - oa inre vv vervyvYYYYTE VP PVSYTYVEY ETT ryvv a —— = LT DEN 6 SEPTEMBER 1957 LT = = Vad kan jordbruket göra? | MAN FRUKTAR mer och håller för de påfrestningar, | = ” mer, att år 1957 skall gå till som kan ppatå: Ten i > til historien som ett dåligt jord-- me Fm änn en syn unkt| — : bruksår,. Anledningarna ' till: anser vi det oriktigt att hål- denna fruktan är många. Viv - Ja "samma . system. för enda såg tidigt 'i våras på avstånd syndabock. ; den svåra situation, det dan- «Tillgång och efterfrågan har ska jordbruket hamnat i. (Som. blivit något av en slogan i ina vi tidigare , påpekat 1 denna ; ' De tre orden kan sägas vara eh spalt sjönk” priserna på väsent- . gyllene regel i all ' produktion liga jordbruksprodukter UPP -- och händel. Vårt jordbruk har till 25 procent under fem vec- ; "alltjämt en viss överproduktion kor). Det "danska jordbruket ' ” de” åtta procenten brukar ä a) i sin kris- . ofta nämnas —- och den över- pe 6 ke om vändorna. ' produktionen I'gger på ett gan”=|- lndrats s a ' ska begränsat område, = ..7 ÖVERPRODUKTION Å bety- DEN SVENSKE jordbrukar ; der export — och då kommer ren hade: till en början svårt ' den internationella "marknaden! att förstå de svårigheter, som ; tydligare in. i bilden än tidi-/ uppstod för. kollegerna i Dan- : gare, Det råder för närvaran- mark. Den utveckling på jord- :-de 'svår avsättningskris' ute' i brukets marknad, som iaktta--. världen — inte. minst i Europa: gits på eftersommaren, har e- ' Nedsatt. efterfrågan ger; ovill- mellertid givit upplysningar. .. korligt nedsatta priser... ... Just den här tiden på året är 7 ET BRA SÄTT anser vi det lantbrukarens tur att "gör ; : därför vara, att lantbrukarna Ta& affärer”, ' Hans produkti ons, gemensamt. — i sina ekoriomi- apparat är dyrbar. och kompli=': ska »föreningar har de, förnäm- cerad, och. hans :arbete . be- "liga rådgivare. — går "in för att gränsas inte av några '8-tim- Ibaka på marslagar -— med. andra ord : hålla produktionen t'llbaka på behöver han mer än väl göra de punkter; där man nu har en |! Det. tycks - aldrig Na någon" ände på regnan et i denna; ” besärligt nästa dag.. På "onsdagseftermiddagen "sken solen så, - ska landskapet och på de allra flesta: ställen passade man p potatis" eller skö a om andra angelägna arbeten, —”Men å " Hur.: är: det. . I egentligen: med skördesituationen av i dag inom olika ;. områden? '. Laholms ; 'Tid-. . : ning, ställer. frågan till disponent . Knut/Ringblom "vid vall; : Deren Läntmannaförening, . uj lika, hög grad som lantbru- karna. "får! "bära bekymren ; fö den” genom: väderleken" felslagna :. skörden;! STR Visst får vi del & av de. ”svå- r att tjäna lantbruket. tuationen av. i dag är. bekymmer sam, : mycket ” bekymmersam, det» i ären sak! som . vi ”absolut- inte kan: : blunda för. Mycket : stråsäd, speciellt brödsäd,' har: redan: för- störts. och det som ännu står utef är 1 farozonen. för totalskada om! 6 inte regnet slutar -— och det ser det: ju tyvärr inte ut att:göra. Värst ; är » det. med ”det "som är skuret, det syns ju på långt "det: grönskar i travarna isponent a - i betydande överprod ktion en god affär, när: hans? salu” i En: sådan” återhållsamhet på vara äntligen är områden, : där > det ."”bränns”, "DET ÄR VÄL också dessa Kombinerad > med = nödvändiga affärer, som - i dagarna 'givit - underlag till diskussion! lant- +: brukare ”och” lantbrukare” mellan! Höstens' priser skvall rar nämligen om, att danskar na inte är ensamma omi ati ha kommit > in i en kris vad rö jordbruksnäringén.:. Samtidigt . Vir -menar: inte, att problem, som rapporterna "kommier + om; is Tösningen heter. återgång. till ett kräftigt: "prisfall på fläsk, étt-rmerå' extensivt jordbruk. får man konstatera ett sänkt ' Vi: måste s;alltjämt : hålla" fast iInlösenpris först på oljeväxter " vid 'våra, villiga, produktions- sedan på: höstsäd'”' år skörd, Inte heller” po at pe serna håller sig, priser, 'man fick nöja. sig. "ned sr för den 'tilliga matpotatisen, :nvv områden, so har gått igen även nu, när 3 befolkade” >. örhandlingar om I ”över- . skall. "skapa Sen man börjat med den egentliga :stö YFE > different: ering. vad "rör |. potatisskör den. ST DÄR EN Av de” störa ”an- ledningarna till att jordbru- . kets män just nu fruktar ett dåligt 1957, Man har i diskus- sionerna ' angripet det nya prissättningssystem, som man :' kom framtill efter ett ärligt arbete inom..den ; fackliga 'o v grödor och animalier, : ' gotå. irriterade. "erux, som” världsmaårknaädens "labilitet har skapat, är nog. En överraskande . » räntehöjning, som ännu ingen; ansvårig kun- "i > det ärendet; : -bör. kunna ge alla" jordbruks- |: företagare” en tryggare mark- ; tröskades det. en hel a del —med | vattenhalten - på. ear 25-301 ipro- Då ma vatte högst. , upp den; ena dagen och ter sig lite : lovande för: 'skörden, så blir det lika” tråkigt : och s i skift och i den. mån, som vi kan hinna med dét;'så torkar vi ock- så . : foderspannmäålen : för medlenimar, Men: kvaliteten kan .Klarnar "det "Desvärliga I hi vackert över det sydhalländ- å att åka in säd, plocka upp i torsdagen var det stopp igen. — Vi'har två förkar, som går - våra i te fäddas.: Man. får; räk- + landet”; gör inte "saken ljusare. I Man: får nog säga: tatt: det är betydligt värre nu än den våta Potatisskörden ganska Må 1 i Hörby - ör lovande, i . Liksom +stråsäden förut gjort "ser potatisskörden ' dock ganska lovande ut och nu får vi bara hoppas; att- väderleken inte förstör > den" " också, disponent + Ringblom. "Som det ser, ut”just”nu kariske man kän hoppas På eh .medelskörd såväl kvarititativt som 'kvalitativt. Men ista tiden" ha bladmöglet e et nu synes ' bli. ielst i som ingen åt- , "del "odlare? "öckså efter fjolårets ' missräkning med / -p0- oo s ; brukarna i i denna situation ge- Inom: "extraordinära "åtgärder så att bladrögcisporema förintas "och ndra tränga ned” Har spöre "årets a = "våra ie 1-1. m "bruket förstår man gott. de .nå- |. :skussioner, "som ' förts och förs. ”Redan del-': ganisationien, | Vi vill inte alls förneka, att det i prissättnings- systemet, som ännu är- nästan nat hjälpligt motivera, och”en ' väderlek, som ingen människa rår för, har pecentuerat. pes- Det är bek, ja mycket beky t för” den hal " ländska skörden just nu, framhåller jordbrukskonsulent + Birger "Blixt för HN:s medarbetare.” I södra och mellersta Halland står 7” 1... stora mängder säd i skylar”och gror. I "skogsbygden :har' man " krakat säden i större utsträckning, men. även ' den gror, Och i norra länsdelen, ' där skörden. inte” hunnit riktigt" så långt, "gro . säden på rot, Alla sädesslag gror. Den : sädesskörd som tidigare. ir a net under de senaste veckorna reducerats till under medelskörd. Och detta ' är under förutsättning att väderleken nu slår det försent från” brurirö att; ka en liten kvantitét: prima 7 potatis än 'en' stör, där brunrötan :härjar, «eo: 1 —. Trots fjolårets-låga priser, larna är, rätt så optimistiska. De tappar : inte: sugen. trots "vissa motgångar och man får hoppas här nere, 'Bladmögelangreppen är svåra över hela .landet,. men nerligen väl och jag skulle. tro, längre i fråga-om sprutning och fortsätter | | I potatise så måste jag dock säga, att od- r att ; det - blir ' en -skaplig säsong |: här nere skötes odlingarna syn-i' att: vi "har. hunnit bra mycket | - år? lovat god medelskörd i-Halland har genom det envisa reg- - helt oprövat, finns både en och = flera detaljer, som: inte simismen, "Halmstads Slakteriförening:.” AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 2/9—7/9 1957 le Priserna gälla utan avdrag för frakt; slakt, veterinärbesjlitning 0. d. men inkl. hudar och Organ... vo bA Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd Mel. Späd- Fi Oxar Stut 'tjur större kalv kalv. kalv : ve tom. tjur Jökg | Ex.pr. 4:50 4:93 4:88 4:65 7:40 I+ 4:dd 4:78 4:78 4:55 7:10 I 4:39 4:13 4:73 7 4:50 "6:60 5: I" 4:33 4:65 4:65 4:45 6:30, 4:9 dt 4:27 4:60 4:60 | 6:05 4:8 1 4:24 4:53 4:53” 5:85 4: U— 4:16 4:35 > 4:35 5:55 4:5 MM 407-000 0 825 4:35 ut 3:91 4:75" 4:20 3:80 325” å 00 U— 3:81 4:55 4:05 . . IV 3:61 ' 4:30 3:00: 2:85 LI För får och lamm, som levereras ulliga betalas för köttet” 120 öre pr kg, över ovanstående notering. Fläsk (utan ister) i Avdrag för: z . : Ex.pre I Om Im Storboskap, får och lamm 914 kg. ' 2:62 "2:62 2.62] B (= mellanfeta) 20 öre 10—194 2:62 2:62] C (feta) - Ha 20-344 vu 2:62 2:62 | DAT överfeta) 60. I5—49' 82 2 Söt 0 "BM 202 fd PET mattan) år 55594 . 3:75 3:40 3:20] 5 GC öretetaj - : & ” 60—6734 , 3:80 3:55, 3:25 ” . föra ” 3:80 3 3:25] Enligt Jordbruksnämndens: be- 73 . 3 :20 3:—] stämmelser utgår slaktdjurs< ' 80—8914 ,, Nm 0 5 avgift för: ' : 3 H 90 ” 1 a 2:85 2.80)A. Nötkreatur (storbosk) för > hel kropp vägande 150 ell däröver ke Suggor och svin över 150 ) ke. Si "Mindre än 150 kg cc 8 (utan ister) För rn halv k kropp väg. 75 kg. , Ex, pr. H 2:72 Mindre än 75 kg. nd Klass I : 257 Kalv, hel kropp '8&—- » IL: . 2:47 Kalv, halv kropp Sr II: 2:37 B. Svin T Äldre orne, flådd 2:17 För hel kropp väg. 15 kg. Hel- och halvgalt, oflådd 1:— un- och däröver | gro, der not, för. resp, viktgrupp och För halv kropp väg. 74 kg. - däröver : 4; NITVERSEE "Visst har mindre kvantiteter råg 9. även andra sädesslag redan bär- gats. in. Den är av någorlunda « god kvalitet Men det jag här sagt . gäller i stort sett för hela länet. . Och det är inte endast sädesbä blir tjänligare för sädestorkning och -bärgning än hittills. svårt regnskadad.. "Detta bekräftes av disponent Sven. Bjering i Hal- lands Lantmäns, Centralförening. Visserligen har ännu inte" inlevs- rerats några. större partier säd till "ningen som blivit lidande av reg- ”net,, Ogräsbekämpningen har in- te. kunnat. ske i önskvärd omfatt- "ning. Vi har haft bladmögel på po- ".tatiseX på vissa håll. Möglet har "regnat ner i jorden och brunrötan har angripit potatisknölarna. myc- ket svårt på dessa platser. Ej hel- ler på trädorna har ogräsbekämp- ningen kunnat fortgå normalt. på --grund av otjänlig väderlek, Dess- utom föreligger risk för att höstsä- dessådden "blir försenad.. Ännu en nackdel , med det onormalt rikliga nederbörden ä är att gräset på betes- vallarna nu är så vattenhaltigt att det blivit åtskilligt sämre som fo- der, Konsulent Blixt ' I tillägger, "att t o m linet i södra länsdelen börjat vilket. är mindre vanligt. Regnskadorna är redan faktum, sä- - ger hr Blixt, och nu återstår bara att hoppas, att ett verkligt väder- leksomslag inträffar snart, så att jordbrukarna kan rädda vad som räddas. kan av. en stråsädes- skörd, som i år såg ovanligt fvan- - de ut över hela länet, Beträffande rotfrukterna är kon- sulenten åtskilligt mer optimistisk. Med ' undantag av de bladmö- gelsangrepp . på potatisen, som konstaterats här och var, lovar så-+ väl potatis som sockerbetor och foderrotfrukter ganska gott. Men även dessa behöver en period av torrare väderlek och sol. " . fit sö örsämri katastrofal "vid samtala med enskilda Jord- - brukare i olika delar avlänet fram- står den entydiga uppfattningen att brödsäden ” "redan. är. synnerligen . Centralfö; , "varför : man grundar kvalitetsomdömet på mind. re leveranser. Men redan dessa ut. gör dystra bevis för att regnei an ställt stora skador på brödsäden, Under . tisdagen gav provtag- ning. av till resultat, att groddskadorna pi höstvatet låg mellan 0 och 8,5 pro cent. När man vet att högre mält- ningsgrad än -5- procent' inte. till? låtes för att säden skall, godkännas det klart hur allvärlig 'situationen som ' fullgod kvarnvara, framgår det klart hur allvarlig situationen är. " Vattenhalten i' höstvetet- låg Centralföreningens goda torknings- resurser möjliggör ju effektiv tork- ning även om den höga vattenftal- ten medför att proceduren tar läng- re tid än normalt, För, vårvetet var ”groddskadorna 1,2—12 "procent och halt. levererade sädespartier : mellan". 20 och:.26 procent,;men. Jordbrukskonsulent Birger Blixt är” mycket bekymrad på det halländska jordbrukets vägnar. över de svåra groddskador regnet anställt å säden: inte kunna ddas för sitt, egentli- ga” ändamål. - Kvali för kvarnduglig . brödsäd kan inte ' uppfyllas ”och då återstår endast 31 £ 19—26 procent. Groddprocenten i rågen låg mellan 3,4 och 5,2 procent och vattenhalten mellan 22 och 24 procent, Mältningsgraden för ;råg, för att denna skall godkännas som kvarnvara, ' är. 4- procent... Nu är som sagts dessa partier, ur vilka "proven tagits, starkt begränsade och kan därför inte anses normgi- vande för situationen i stort. Det att ända den till 'fod mål,.' Situationen 'på det området är. emellertid långt ifrån ljus. Det finns ett betydande fodersädsöver- skott i Mellansverige, Salupriset” för fodersäden ligger. nu omkring brödsäden” i sydvästra Sverige tor-"' de infe kunna nå upp ens till den prisnivån. Räknar man med att i för.. fullgod kvarn- finns emellertid ledning 'hysa farhågor för, att den säd som står kvar ute på fälten är ännu värre skadad än den: som redan " är bär- gad. - Me d Centralföreningen tar, "så Iångt dess kapacitet tillåter, emot säd för torkning. Trots detta torde. emel- lertid åtskilliga mängder brödsäd . vara för tiden 1—10 september är 33:85 för råg är det lätt att räkna ut vilka våldsamma förlusterregn- skadorna tillfogar jordbrukarna, Återstår att använda brödsäd som foder -i den egna' Produktionen” ” Hur detta tillvägagångssätt ter sig enligt Pproduktionsprognoserna för. fläsk fram, :bl vev | på den tidiga potatisen har va- rit låga i år; men vi har anled- ar ning att :vänta,-.att. priserna på |: -+ vis under förutsättning att: det priset under den' nedre prisgrän- -| med - -"gemensamma - 22 öre pr kg. Den'regnskadade yörligen: förnämli . ig, 37:35 kr Pr 100 kg för vete och : blastdödning. än på andra” håll, liksom ifråga om skonsam upp- tagning, sortering :,och andra kvalitetsbefrämjande åtgärder, :— Vi får ju in en hel del po- tatis nu. om "dagarna: och efter- frågan. är 'god,: men 'så är ju goda kvalitet — den håller. vår potatischef Sture Carlsson syn- nerligen ' styvt på.: Det är spe=- ciellt Majestic, som kommer in och "den är ganska bra, Priserna vinterpotatisen ”blir högre, givetz inte blir för stora pristryckande utbud, - Just. nu ligger' potatis sen och då får det inte ske nå- gon import, men Priset. bör -nu -.ansträng- ningar kunna lyftas ' upp åtmin- stone tilt denna gräns. ; Ny förnämlig sorterings- : - maskin. > Till "slöt tittar - vi så ut till Sture Carlsson i potatisavdel-' ningen och här visar han med stolthet ' upp en ny 'Sorterings- maskin,-. som nu'- vårit i bruk sedan förra hösten. ? Det är syn- Själva stor- lekssorteraren. är - av » holländsk konstruktion, medan; handsorte- ringsbordet har tillverkats i i Ås- torp efter konstriktion, som man själv hittat har sex rullband, och betjänas av sex damer, som med flinka fingrar plockar undan alla gröna, missformade och skadade: pota- | tis. Dessa går sedan på trans- Portband till stora lådor och dessa får odlarna tillbaka. — = Kapaciteten är helt beroen- Vallbergapotatisen känd för' sin |- på i i Vallberga. Detta] '-1 går uppvisade en rätt god tl försel av smågrisar. Efterfrågan vär stor ” 'men ' endast ungefär” hälften” "av 'djuren såldes, då upp- köparna ansåg .priserna för hö- ' ga.. Noteringen / blev : oförändrad jämförelse. med. föregående vec- ka: och. grisarna kostade 80—100 kr: per-styck :beroende på vikt o. storlek." ent --Prima .”kalvkor. kostade om- kring! :1,1003- per st. och -kvigor mindre ' omfattning. " Prima ar- betshästar ”koståde” 1,800—2,000. kr: och äldre hästar .1,300-—1,700 kr. ton' piiina” ”matpotatis, I men det . kan ju bli både mer och mindre. Just Alt vad vi kör igenom nu går. åt, då efterfrågan är god. tatisen blir en. tröst för- de hårt " i: en; i övrigt” "bedrövlig | betingade" priser mellan kr' 1,000- | och :2;100. : Hästmarknaden var i förklarar hE Carlsson. I I tisdags '.-Ikörde'vi främ mellan 25 och 30" 2 :Man får alltså hoppas, att 'po- prövade 'sydhalländska lantbru- ' " "ensam: eller 'komplet- Ä : teringstraktor! : irektins rutade ' dieselmotorn : torns standardvikt är 1.850 kg. Det väl avpassade förhållandet mel. - Jan vikt och- motorstyrka ger till. : sammans med :de stora bakhjulen . komlighet ' i skog och mark, Bränsle- och" smörjoljeförbrukningen är mycket låg.' Det betyder en hel del om man räknar på traktorns totala livslängd. Vol- 0 T 230 har Volvo- kvalitet i i varje tum, vilket ger. låg repar. rationskostrad och högt " andrahand Tel, 52 och 100. Efter kontorstid Ysby 62170; m — J de på hur pass: bra potatisen är, la. "T230 är en. idealisk ... -Volvo T 230 en utomordentlig fram: > ' det mycket, jord. Påsar : och "några: ager hinner vi inte 2 é
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.