s i «vo > nyttjande av avfallsprodukter som » "> Andefsson, Ellinge gård, hade ploc- v [| Frödigen den 6 september" 1 1957 YFFYVTYTTUTVYVETTVYY LAROLMS TIDNING TYVYEVYVYTtTYYYTYYET TITT reTV Litet land måste ge mera än stort. «. till försknin Etocksoum (TT) frank ne tekniska forskningsråd ängen er att de genomgripande ngar av: marknadsförhållan- dena -som ä a er r ställer stora LÅ um eller planeras niska igen forskriingsresurser. kan Uppstå för” svenskt näringsliv under dessa onidaningar och ta till . Vara dé möjligheter som ” öppnar sig för "ökad export bla av nya ä kräv på Sveriges tek- |. m vill an bemästra de "svårigheter som |. Produkter måste ' vår -tekniska forskning stå väl rustad. ; Mbt denha' bakgrund är det alls) ” Varligt att svensk forskning i jäm- förelse med andra industriländer står betydligt sämre rustad än des- "För ett litet" "men högt in- I” Gustrlaliserat land är det inte till- ”räckligt att satsa samma pröcen- tuella andel . av nationalproduk- ten som större 'stater- på - teknisk |. forskning, Denna andel bör vara högre om'man önskar behålla” el- |: ler t 0 m bättra sitt läge under den " snabba tekniska utvecklingen: . , 15 sin skrivelse. om anslag för . håll fr rå-). a utbildningen: av. forskare” som : en mycket viktig: uppgif . Rådet har under" en "följd av år: genom stipendier” med gott: resultat: kura-] nat ke blivande” forskare en 'grund- ” läggande; 3 vetenskaplig skolning. Denna verksamhet behöver emel- Jertid vidgas, — Genom att ge dug-j1 ' liga! forskare. en kontraktsanställ. "> ning på flera år och dessätom i förekommande ''fall.. .ordria' deras pensionsfråga” strävar rådet: efter |; s att ge' dessa forskare -den trygghet och de ärbetsförhållanden 'som är . nödvändiga för 'en:skapände -verkz samhet. Utan ytterligare medel kan ” emellertid denna verksamhet inte få den nödvändiga omfattningen, . Rådet har genom en utredning: kommitté belyst de aktuella forsk- . ningsfrågorna i samband med auto- matiseringen - och: räknar med ett . behov av 60,5 milj kr under kom- ” mande budgetår. Ett" liknånde förhålt ande råder . för Vattenforskningen. Även här be- . gär rådet 0,5 milj kr för att under. nästa budgetår fortsätta de åtgär- der rådet inlett för att stimulera het » En I itté” inom Ingenjör apsakad har utrett forsköinäsbehovet och rådet kominer senare att med denna ut- m redning som bakgrund hos stats- makierna'. föreslå åtgärder föratt N tillgodose detta, samhället". syn- En Ulikprocession iå väg ran! kan väl utgå åtrån, att de kEflesta skandinaver som besök r Små 'städer, blommande idyller oth! gripande" och oförglömligå fornmin nen; Ischia,. "Capri; Castellamnre Aräalfi,: Sorrento, Ravello, .Hereu Heanum, Pompeji, — det är namn. som evigt lyser; lockar och klingar som ingått i hela den västerländska världens medveiande som omistliga smycken av kultur- öch naturskön- het i oupplöslig förening.” Då vi i dessa anteckningar tar våra läsare med till den halvö, som i söder, utgör” gräns för Neapelbukteh, sker det emellertid icke för att uppsökå någon äv de nämnda 'platserna utan för; atf på en' mycket okänd liten ort uppsöka” ett av Italiens allra] 4 originellaste och underligaste”forn- minnen” -— om vi nu skall ' tillåta oss anv ida” dennä i det här sam- "icke 'fullt adekvata be- ör att komma till vårt avsedda-mål' kan. vi välja två vägar: åntingen ed båt runda Sorrento- nerligen viktiga” ortråde. Det nöd- halvön till den lilla 'åt söder ut- vändiga medelsbeloppet.är avsevärt. > y>- Kommit r räl d ett årligt anslägsbehov / än r 10 år av ca en milj kr. 7 ; Biotekniken uppvisar intressanta utvecklingsmöjligheter, bl a märks här nya metoder för konservering av livsmedel genom bkbestrålning, kontinuerlig frystorkning och låg- temperaturindunstning i indtstriell skal, Ett bättre utnyttjande av mjölkäggvitan och vasslan är ock- så aktuellt, Även genom bättre ut- , cellulosaindustrin avshitar kan be- tydande fördelar nås både ur eko- nomisk och hygienisk synpuäkt. : kornås skrämmande omfåttni; g gör det nödvändigt att forskningen ut- står" - nyttjas för att minska märskligt li- > dandéå och 'ekonomiskä förluster; 5 | ästa budgetår, begär rådet 6,3 nå kr till den tekniska forsk- ningen, "fördelade på ett reserva- tionsänslag ' om 4,6. milj; 1,5” milj för stara .omlöggningar "och -' ett särskilt" publiceringsånslåg om” 0,2 Åt svamp - dog| ESLÖV” (TT) ”. Ett fall av svampförgtfining med dödlig utgång har inträffat i Eslövs- traktén, 63-åriga fri ' Signe An- dersson, maka till läntarbetare Nils kat svamp som hon sedan förtär- de, Senare kände hon sig itllamå- ende "och fördes tillsammans med en dotter som också ätit av svam- pen till: Luhds lasarett. Fru An- derssdiis liv kunde inte” räddas utan hon har nu avlidit, Dotterns' till- stånd: har däremot förbättrats. Man . vet ännu; inte vilken , svamp som ” orsakat förgiftningen. ” Utom av maken sörjes fru An- ”dersson a av barn och barnbarn. " -Exkung. Simeon I" : gästar Sverige ” STÖCKHS IL (TT) [ Exkung Simeon Il av Bulgarien Ommer fredagen 'den 13 september med flyg från Zöärick till Bromma skjutande udden Capo di Conca. Eller också taga landsvägen från] Sorrénto till Amälfi — inom paren- tes sagt en Tjuvlig väg, till största delen sprängd . genom bergsklippor och med en förtrollande utsikt över Neapelbukten i norr. och Salerno- bukter 'söder;. Något tiotal km innan Amalfi tar vi av åt Yger och kommer fram: till. en li- ten obetydlig fiskarby, som heter Conca Marini, strax norr om den nyssnämnda udden. Har vi tillhands en ordentlig. italiensk karta note- rar vi icke utan förvåning, att den havsvik, som skjuter in.väster om » di Co bär ett högst över- raskande. : Aqua. fetente. Det betyder ”det stinkande vattnet” och ss såsom förä passande för denna -paradisiskt " sköna nejd. Vi i ringen, : "Vare sig man kommer till Conca Marini landsvägen "eller$jöledes,ser man :överalit: på kustbergens, top- par gamla fastningstörn; eller ruiner av sådana: De kvarstår som minnen 'sarazenernas tid, då de ut- gjörde ”vakttörr ch" tillflyktsorter i händelse av sjö; övaröverfall, vil- ka på den tiden var ganska vanliga företeelser i, dessa" nejder. Även på den lilla udden sydväst om Con- ca Marini ståtar högt på klippan ett dylikt gammalt torn med medel- tida anor. Men: detta förn har tilll skillnad från alla sina likar vid den- na kust alltjämt en verklig och viktig mission att fylla — om icke i livets så dock-i dödens och de dödas tjänst. Det utgör nämligen en begravningsplats — sannolikt har egendomligaste” vår världsdel" ar ll det "gumlå ige i ide läng och besvärlig varför de som. bär kistan ibland tvingas” göra. : . halt för att med: en : oemotståndlig klang och !. skall em iertid, strax finna förkla- I | Bin med :de-dödas torn stningstornet, Fa jorden, som är "alltför "sällsynt, och dyrbar, utan de dö= 2 lingsbehoven, Så mycket, jord, att den: räcker till att begrava de dö- da i, hår: inte. Conca Marini; Så den! underliga” nästan hedniskt vers gamla tofir: inen, "som. därmed på en fång tjänstgör” som gemensam- hetskrav: och mausoleum för hela byn: 5 i «Efter. et den sedvanliga Jord- fästringshögtidligheten ägt rum en- ligt nkätorlsk! ritual 'bärés' den döde i sin kista in. i.tornet, och kistan staplas på de gamla, som förut står där, ”varetter portén,' stänges , och resten överlämnas' åt näturen: Nu förstår man varför viken väster om. tornkt.kallas YDet stinkande. vatts/ ” Aqua fetente. Det beror. liklukten, som med östliga” vindar ofta; föres" längs 'kusten . västerut. Man, förstår också, varför örtsbor- na i Conca Marini icke. följer sina dödå anhörig ända till tornet utan stannar. en bit. därifrån på bi vägenj. ns. Synnerligen ”hygienisk” begrävningssed . utan ' jord. givetvis icke!" Men : eftersom kyrkogården ligger: långt ifrån mänsklig bebyg- gelsé, på «en klipphalvö långt ut i havet, blir ingen besvärad av följ- derna. Blott neré vid tornets fot har man;s skottat” ihop en liten "plätt av jord och anlagt en riktig kyrz. kogård innanför / starka: stenmurar — vilka är åvsedda att hindra jor- den från att regna eller blåsa: bort. denna , » lilla 7 finfatyrkyrkogärd som fallit offer.d ör någön "stilttsam sjukdom; Därigenom vill man för- , att' smittan: skall: kunna a sig. Alla andra döda T Cöncå "får nöja sig med en 'grav- s under, öppen, -himmek: i" Capo di Cöneas gaml sarazener' torp: . Stadion för 100. 000 LD på. "Årstafältet - må Stofstadion för 109,000 "ås dare; "ett" paftihandelscbnirum för frukt och" grönsaker för Stockholm och ett: mässområdé som”skall er” sättaldet tomtutrymnie där S:t Eriks. mässkn nu håller till blir. de mest markanta. exteriörerna' på Arstafäl- : att uppvisa —'en begrav r "ingalunda någon lätt sak att ta sig upp till ”detta begrav ningstorn. Men det är heller icke obetingat nödvändigt för att kon- statera faktum, Genom en kikare kan man från långt håll iakttaga, att det längst nere i tornruinen finns en tillsluten vit portdörr av trä med ett påmålat kors och där- över, också målat i primitiva svarta boketäver, ordet ”Cimitero”, 4 vs begravningsplats, : » Man frågar sig: Varför just en för att några dagar ink som greve Rilsky” gästa grevinnan Es- e Bernadotte och sin gode vän greve. Bertil. Bernadotte, omtalas i SvD. Den. Unge exkungen, som f£ n är bosatt I Marrid, är född 1937 och " son till' kung Borig IN, Efter dennes begra' lats? Och till på köpet tet. Den för Årstafältet nu av Stock- holms” stads "byggnadsnämnd föst- ställda genezalplanen. ger déssutom utryr änme för ( en ganska, betydande bostadsbeb gBelse,' lagt om- kring 8,000, rumsenheter.” ; Stådidnånlöggningen har: beräk> nt att rynima c:a 601 1900 sittande åskådare e med "möjlighet att vid be- hov jördna' ståplatser så att man kan a emot en "publik på upp till 109, 000 perso Till en sådan mos dern ”idrottsanläggning hör att par- keringsutrymmen upplåts, + Byggnådsnämnden föréslår att ge- yIplanen antas av stadsfullmäk. i ett otillgängligt rui ? Förkla- ringen är möcket enkel: Fiskebyn Conca är ett litet samhälle, beläget i en bergstrakt, som stiger brant ur havet. I likhet-med de flesta sådana bergsbyar i Syditalien rå- död 1443 blev han kung vid endast sex 'års Ålder, Sedan 1946 har han levat i i FFendslyl kt.” ln or der här en svår brist på jord, Var- je kvadratmeter mylla måste sorg- tige och däreffer snarast överlö til segeringen för fastställels lfälligt skrapas samman i klippskre- | vs , upphovet till" : ordning att påven präglar sina egna "nats i: maj av både Vatikanen och å- - I prägla 250: miljoner lire, s fastslogs i det ”fredsfördrag” mellan ;lutan. måste :beställå och betala. sina : egna, mynt hos: den italienska. sta- tens "myntverk? i" Rön: Vatikahens | : loch: vikt motsvara giltiga: italienska " [mynt och bära liretecknet; Påvesto- konl.. befolkningen då" istället - Pål, kande idén. att begrava sina döda |, | märkta resultat. Spion tr med des- t vå | tisdagskvällen. Turkarna på Cy- Påväns pengar misstro i Halen.” - ROM (AEP) I 07 Från landsörten och de små ty! arnä i hela Italien rapporteras att allmänheten vägrar att ta emot del mynt på 20, 50 och 109 lir - som I inte bär ”damen Italiens” välk? da drag utan har präglats med påven Pius XII på den ena sidan och med olika religiösa symboler, kotset och ordet ”Fides”, på den andrä. Rézge- ringen o. den katolc] ka kyrkan mås. te sätta in en upplysningskåmpanj för att klargöra för de mi Det är möjligt. Men har vi råd att” LE Samhället har inte råd med bitis- men, säger finansminister Strä vara den förutan? Varje tid har haft sina trafikbesvärligheter att: dras ' ned så varför skulle Ånte vi ha vå-- ra? Det är inte bilismen som drivit skr ram trängseln på gatorna, som ställt kråv På nya vägar ö s v utan det. är , utvecklingens krav på en allt; större och snabbåre samfärdsel Det kravet har gjort sig gällände sen lårigt tillbaka. De första medlen var bärstolarna som också: blev fö- regångare till droskorna vilka körde ' växte och det ställdes större krav på ma italienarna att det är fullt i i sin mynt och att Vatikanens mynt är lika goda" som 'de andra som utges av den italienska staten. Urider. "de gångria två shånaderna har: Vatikanen kastat ut' omkring 200 miljoner lire nya mynt. Påvens kanslt bågekar ätt påvestolen enligt överenskommelse som: underteck- ttäljer, har rätt att årligen utprägla resp, låta utprägla 100 miljoner. lire i form av italienska mynt. Då avta. let' har fått återverkande giltighet får påvestolen under. detta år ut- Påvens rätt att få utge egna mynt Mussolinis .', fascistiska” stat”. och anen sår 21929; . Det har: er av sefterkrigstidens. nya” ”ienska republik. Där stod .visserli- gen. att påven icke får upprätta eget myntverk” inom Vatikanens murar pengar måste enligt avtalet i storlek leri har aldrig gjort bruk av sina rättigheter förrän i juni månad i år, då efter den närinda nya överens- kommelsen första mynten med på- venså. bild "lämnade det italienska myntverket. | / F Fjärrfotografering farligt spionvapen i STOCKHOLM (Press) . Det är sannolikt att spioner of ta k ätt. ända sig av den allmä In. Droskan — namnet härstammar från Ryss= land — kan ju blott medtaga ett li- tet, 'antal Passagerare, : varför man började fundera på ett bättre system att, kunna betjäna allmänheten, sär-. skilt då många personer skulle åt sarima: håll.' ösningen kom från London; oc te é Buss-pionjären rälnerad Visserligen hade bankir Lffitte re- "dan 1819 insatt. hästbussar i Paris, |. |men trafiken blev inte av någon stör- re omfattning. I all tysthet arbeta- de en engolsman på att .skapa verk- lig busstrafik i London. Den 7 juli 1828 insatte Shilliber en 'omnibuss i Loridon redan då stora' gatutrafik, Dagen därpå följdes" den av ytter- soner. och drogs av tre vid varandra spända kästar. 7; 2 Någon nytta av sin företagsamhet | fick inte grundläggaren :- av. 'omni- bussväsendet, han måste snart av- träda från skådeplatsen för sin verk- samhet, men hans företag blev be- stående och lade. grunden till. det stora. General ..Omnibus Company, världens äldsta il för Personbefordran inom städerna - ligare, en.busz med plats för 22 per- jä ån bärstol till Bil oci tindelba tvåa Ce SSSK efter fastställd tariff. Men städerna -b:;, , Sunfördselns utvec! tätorterna och "på I ' började, Bilden" ovan å Kungsh Im 1 kling är ett led i dc JIE tädernas uppkomst och kravet på Te Törbin vtccklingen. dsbygden har drivit nh efter det andra. Det « skadar inte att erinra om h förbindelser mellan det ena trafikmedlet ' ur denna utveckling | visar Sveriges. första 0 trafikbuis, som gick blir det ingen indetnirg ah på v vån” ra spårvägar, | NT "I detta sammanhang" förtjädar q det att. påminnas om "Loöndor:s underjor- |, diska - tunnelbana. " Redan år 1863 öppnades, för trafik detta ingenjör John Fowlers jätteföretag,' Vi svens- kar kommer, bär nästan Jämnt 100 år efter, då Stockholms tunnelbana : väl ullständigt klar till 1963, Aka med sug-tåg” ” . Hur. tokiga idéer somhelst” kunna komma , till. utförande innan man lyckats .fullkomna den tekniska, ut- av Som nu detta. vad vi kallar sug-tåg. För. omkring 100 år sedan kom man idén att praktiskt använda sig av År 1876 ansåg man att busstrafi- ken: nått sin höjdpunkt och ej kun- de utvecklas mer. Den från Amerika kommande. spårvagnen, föreföll 'att helt. revolutionera gatutrafiken, om från den: tiden; ”Omnibussarna har åpelat ut sin roll, 'spårvagnarna” ins tar deras plats, men dessa kunde en: dast anses som ett nödfallsmedél i stället för gatulokomotiv” »” - år 1875. ”Var och en av dessa omnibus- sar, "som man ser i verkstaden i alla skeden av fulländning och som byggas av hårt ek- eller askvirke med järnförband, kostar bolaget 2.160 kronor”. Men ”havremotorerna” häs- tarna hade man ju, inte precis gra- tis, vare sig i inköp eller underhåll. Priserna per resa växlade allt efter fjärrfotografering, står. det i senas- te numret av Kontakt med krigs- makten. Utan att- behöva ta de stora risker, som det innebär att öp- pet ställa. sig med en kamera fram- förstklassiga optiska instrument kan 'göra värdefulla iakttagelser på stort avstånd från det eftertrakta- de spionobjektet.. ”Mari spiorien” Hilding Ander. hade ”t ex skaffat sig'en försti klassig utrustning för fötögrafering av försvarsviktiga anläggningar 'på uppdrag av främmande makts hem- liga. agenter. Han satsade 2.000 kr på kamera, filter; synkroniserat |, blixtljus, exponeringsmätare, stativ sd Ä eftersom de' kände ”till sd liv och själ för.en ny hob-' by, fäste de'sig inte' särskilt vid att han: så” ofta ville plåta”; dem, -— så. snart.det var intressånt i bakgrunden. På så :lyckades han it .o m, under tjänsteresor få många vfina'. motiv tagna på rela- tivt: stort avstånd. Och ingen ingrep mot. hongm! Han : fick to" mitilli stånd- att inrätta ett éget mörkrum ombord. "på. fartyget, : varför : han fullt öppet bedrev sin nya ”hobby”, "Erfarenheten har för övrigt ock- | så visat att det alltid varit svårt ingripa mot fotografer — också då desså , uppträtt mystiskt i närheten till en anläggning, som skyddas av förbud mot fotografering. Och då var det naturligtvis ändå: svårare att tro den så erkänt duglige, kam- raten om att,han skulle' vara spion "och ! det, -4-/0; m. på, vett. flottans ekt fartyg. « Ur täkerhelssyndinkt- innebär alltså fjärrobjektivet en 'stor fara. Själva kameran ser ut vägefär som vilken : anhan' kaniera gom helst. Men fjärrobjektivet;har ett mycket typiskt. utseende, påminnande om gamla tiders' tubkikare, De. större ser ut ungefär som astronomiska tuber. Tuben gör att kameran får ett rycket karakteristiskt "utseende och karr knappast döljas i under klä derna. SR ISTÄNBUL: Drygt tolvtusea tur. kiska studenter har offrat en blods- droppe som symbol för sin offer- vilja att dö för fosterlandet om ge- Dome olitiken av. den turkiska ey li så kräver, medd pern skall som gåva få en'flapga Anderson". alltid brukade” gäll jäven ör - det . -Nnya transportmedlet. att få folk: att över. huvud taget |- EXT Tängd, från 15 till 45 turei otnräknat i svenskt mynit. 4 M ”Aka med gatulokomotiv : -'Om Äran av att ha uppfunnit går tulokomotiven stred för ca 90 År se- dän? "engelsmän och fransmän, Gatu! fy lokomotivet, ja det var : den" enkle föregångaren till 'våra dagars bilar och bussar, Dessa lokomotiv som var avsedda ati likt en traktor :spännas man får tro ett större tekniskt verk |” En intressant uppgift hittas i detta kr verk, Det gäller bussarnas pris" en rörposten också för folktransport, "varför 'man'.i England byggde atmosfäriska järnvägar. En herre vid namn W Rammel igång- satte tett . tunnelbygge' mellan Don- = |vagnar mycket bekvämt vch dot IA don och - Sydenham, Tunneln hade. formen av ett rör och här sögs vag. ' narnå fram, Det låter" fokliskt som ett aprilskämt, men faktum är att banan började sin drift 1863 och bes skrivningen härrör; från ett referat =. år. 1874, varför driften tydligen varv - lyckad. Bilden från en station, talar bätire än ord. Artikeln slutar : med följande ord: ”Man förtlas i dessa ter. tänka sig att prihelpon är miäks = ' tig av en tillämpning i ännu större > skala, som gör det möjligt att mes - delst , en. dylik rörbana bringa till: verkställighet den länge hysta ”plas 00 nen om att åstadkomma en under= : vattensförbindelse 'mellan < England NERE och . kontinenten, "Nämnda rörba« = + "7 nas vidare utveckling är tyvärr ar-' tikelförfattaren obekant, Då den” ej i' nutida 2å tionsmedel får man väl antega att den upphört. et eg X Nila Bererfen. | : a Penningvärdet. - än förr och nu "Det g allt sorå "oftast i'olika sammanhang gällande, att Svenska företagare, är synnerligen återhåll- sam när det' gäller avlöningar 'och arvoden överhuvud. . Skillnaden var nog förr! i tiden mera markant än i våra dagar, sedän en' fortgående” utjämning så småningom ägt rum, . Det är mycket 'intressant att ta del av störleken; av. de löner, som statens' ämbetsmän” på mycket för- närmliga poster kom i åtnjutånde av för 40 år sedan, Det utgör dess- päron a ganska påtagligt bevis för vi) oerhörd ; .värdeförsämring "den. Svenska. kronan undergått. se dan, 1917, nämnda "uppgifter härleda; r Sålunda hade. "aäveranler m och den tidens gator tålde mera säl- I lan. påfrestningarna. Bildens lok' är ett äv de'förnämsta, konstruerat av en herre iwid namn Lotz och kunde uppnå en hastighet, av ända till 1 mil 'i timmen, ja det lär .en gång ha pressats upp till 17 mil på sam- ma tid. v . Vägarna Blev a ”åtgångna av ko lossen men den ansågs ändå fylla ett änt "behov, som frasen bruka- åå: här: skriver, en samtida trafikmedlet: .”Förorter sitt läge först i en rig"/kunnå” hoppas erhålla järnväg, 'sålunda den slutliga lösningen av problemet gatulokomotiven”,..' Väg- förbättrareg uppträdde nu, och . den främsta av. dem, John Mac-Adam, utlovade; att' bygga vägar som höll han; som gav sitt namn åt Spårvägarna "dör upp "som tidigare | 0 sagts först i' USA. Det lustiga med dessa "spårvägar . var « att: vem 'som ville ägde rätt"att sätta in egna våg- nar på skenorna, blott med det för- behållet att de alla körde i samma riktning, Mellan 6 och 12. proc utdel- ning, på det nedlagda Kapitalet läm- nade: USA:s spårvägar, Som bekant Östetrikes förbundskansler Julius Raabs tillstånd förbättras snabbt ef- ter den lindriga hjärnblödning, som drabbade honom under ett besök på en -jordbruksutställning i när- över vilken studenternas bla spkluz: tals. - 1- obs framför 'en ” "vagn, . var inte någrai: lätta pjäser, som vi ser av 'bilden. | tern för utrikes "ärenden. De indé "mest om ältarna övriga". d depar och" statsråden utan "dépärtement fick 15.000 kr samt. statsministern 21.500 kr." Ett regeringsråd hade 13.000 kr, de båda "justitieombuds-= männen vardera 11.000 kr. och riks-' banksfullmäktige : 4.000 "med ' ett -| tillägg av 2.000 för den som. fungez rade somm ordf;, under det ätt förste och andré dep. i samma verk kom- mo ; i "åtnjutande av 35.000. resp. 14.000 kr, den förstnämnda 'summa det högsta! arvode som någon 'av statens ; ämbetsmän ' vi pen i Visby som fade i 10 000 ke s Att vara envoyéer I olika" stater ”] förefaller . att redan på "den tiden vara ' « välavlönade - ' befattningar, Washington och London, hörde" vill de bäst avlönade. bosteriia, 45.000: ora resp, 48.000 'kr, 1; förhållande? til Co dåtida : " penningvärden ävsevärila — belopp, Men" även sändebudet i det: lilla Danmark. var välavlönat, ' hela 32.4000 kr, tt Snla glörmna, ; > Paris, där den då stationerade mes . nisterh, greven A'.L Gyldenstolpa,: =. ' åtnjöt ett arvode” "på 45.600 kr. Till ov 0 detta kom för flertalet befattnings- havare ' fria”. "bostäder "med uppe ova värmning och belysning.” SN - "Menlöse' kejsarn” dr rm dö ol den :'menlöse'. kejsaren”. .stod ' det - L HN för en:tid sedan, Kejsar Franz ve Josef-T: av. Österrike, "kung av: Un=. > oc. gern :redan vid' 18 års Blder fick slå 0; ned i" det” j ungerska . Upproret 188” mä med "rysk "hjälp, och -Radetzky un- deriryckte. frihetsrörelserna' 1 Lom? bardiet—-Venetieri. 4, w: xX:.au Hu tv Undee dessa: oroliga dagar föreköm ou en del: avrättningar, då som nu: När =. - eh 20-årig ungrare blev avrättad i «oc cg svör och förbannade hans mor den = : unge kejsåren (som inte hört hennes a NG näådebön : för : sonen) och: hela: hans : släkt, 'Vi vet av: allmänna: historien = xv:+ . att tunga familjesorger ärabbade, det Habsburgska huset, :. :. En österrikisk vän beri itode enes anekdot om : Franz Josef; av vilken At synes framgår att.denne "varken var tacksam eller menlös, - ; £.; fs ren de en bro 1', "Präg, rande . tidpunkt :åtnj kontorets. ordförande tick däremot nöja sig med 3.200. kr, vilket torde föruts att befattningen var del- chefer i alla departement fick”9.000 kr "under det att presidenterna i samtliga hovrätter hade 12.000 kr och : överdirektören för fångvårds- styrelsen” 10.000 kr. Våra ” ”giméfördelningschefer fick nöja sig med 11.755 kr, under det att generaldirektören för SJ; vilken vid denna. tidpunkt innehades'av A M Granholm, hade. jämnt 20.000 kr, men postchefen'. fick" nöja, sig)" med 23.000 och telestyrelsens med 15.000 kr, ' --Våra Jandshö + "| heter att ”samtliga åtnjuta fri bor då hans hatt blåste ned "I Moldau, ' rt -« En kroatisk soldat hoppade i floden cv och fiskade upp hätten och 'överljun« nade -den -glädjestrålande åt ägaren. "| Kejsaren gav soldaten order! att . finna sig hos översten. Glad Infarna - sig soldaten hos översten :(som'var - mycket sträng) — kanske di . enkle kroaten träffade ”Frantz” själv." Mond - Kejsaren stack handen i bröstfle> kan och gav den luffåde sölda- hn — sex kreuzer.' KOR : Därpå. sa han: Att. vågd "livet; för" att, rädda en männsika, det är bra gjort, ' men för: en gammal hatt. är ett överdåd, Sedan gick kejsaren. Därpå dundrade översten till häpne räddaren: Seså, ditt ”n nu till" profossen och" låt honom .gi- va dig ”tjugofem” (par spör, för" an . . du förstört din uniform. "4 fc : Den olycklige träffade 'sin kom ichef, som” blev och Bf. 8 stad”, hade d Högst på "skalan stod givetvis över- ståthållaren . somm åtnjöt 18.000 kr och > därefter kommer ; landshöv- dingarnal i Göteborgs-Bohus " sämt ue tillbaka "vanlig stnkomst för . f Övriga . länschefer hade -13.000 kr med undantag av ”Göt- lands, som fick nöja sig med 11.000 kr. Det kan 'i-detta. sammanhang nämnas, att vårt län vid ifrågava- W Hederstierna, 'sederméra svensk minister i Finland. 'Underståthålla- ren fick nöja sig med 9.250 och 'vårå Jandhsekreterare «fick! 5.000 + ål- derstillägg på 600: kr. Av-dåtida I tjänst a vafande biskopar var bispen |; i Lund den som åtnjöt högsta ar- vodeb > 15.000: kr, ' vilket" var, blott tusenlappen mindie än vad” dåva- rand rkebisköpen uppbar: I vårt stift,; soma på den-tiden" till herde hade E H Rodhé, var lönen 14.000 biskqpar: fick hålla til godö med heten av Linz. Mcn kat därför gott hopp om bana tillfrisknande 3 es > 13.000 kr. med undantag av -biskor rande tidpunkt regerädeå av C FF" de till att ”spöslitningen” skulle upp= skjutas. Därpå gick den modige kap- tenen direkt till ”kejsäreh och sade: Ers ,kejserliga härlighet, skall "en ' trogen soldat som $:o m dyrkar sin "| härskares kläder, bestraffas, 'så be- straffa mig i'stället, och jaz tar av« sked av Eders: härlighets : stolta" år« mé, Båda slapp. "strat, til” soldatens . glädje (Han omfarmnade sin faderlis ge kapten) men ill överstens leds - nad. or . t fr "Kongress och. | - kyrklighet/:, De fyra stora” kyrkosämfunden inom USA:s kongress (enligt. anta- . let anslutna fedamöter” i sénaten och 1e senare méd 67, äv desså 13 I se- vaten och 54 I represartan'huset, Söm femma kommer: eviskonalerha: ARAAARA. PFIYTEFTEVTYTTYTINN a FE FTTTVETTTEFTTEYY NEEEFEYN AMS. FFFTEFENISSTINTTYYTETETN DECESE IYSTYTEFEFECSTTTITN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.