av jordbruken," man: så flitigt? » I der not. för resp. viktgrupp” och” - klass, TYYTt rer TY fetsöreet rd MOSSTINGE éa YTtrrYrytt oy vr rv PAN rYevYYrverryyYyYYT Py Vy TTT > Adler | GRED | ARD | ant | sommp [ocanm | DR AREAN VEFALVIPIL IFUNA FFPYN OTSUSTTY STETY YETEETYYTIYVYT FYHR TTT PV HY FIF FE PITE 7” 7 AA a . FR erg EEE NEAR RR IRA SARAS Ut . . on | ss : —= = LT » DEN 12 SEPTEMBER 1957 LT = = Trygg jordbräkareungdom FLYKTEN FANS Jänds- bygden — uttrycket låter Iitet - tragglat vid det här: laget. — tiden, so - har i mycket stora delar varit :'dem deras en flykt från jordbruket. Under gränser”, åren 1930—1950 förlorade stora |, delar av vårt land ända upp . till 30 procent av sin 'jord- ' bruksbefolkning. I sådana di- strikt sor Örebro och Koppar-. , bergs - län var 'minskningen ! ännu en bit påtagligare, medan ' vi'i Halland kunde notera pro- > centsiffror, som låg mellan 15:: och 20.. — Denna: flykt från. : jordbruket är alltjämt märk-.: bar landsbygdskommuner ' med jordbruket som bärande näring .redovisar varje: års- skifte de markantaste folk-': minskningarna — även om det? naturligvis finns undantag, . " DE DISTRIKT; som hade ett : . högt procenttal småjordbruk, drabbades hårdast, ' när ”folk- vandringen inom landet” bör- jade. Särskilt delar av Mellan- "sverige, där storindustrien slog :: igenom fortast och'mest effek- . "tivt, märktes industriens stora" . förmåga att suga till sig arbets-. kraft från . jordbruket, Den anställda jordbrukspersonalen, som håde minst anknytning till” gårdarna, gick först, sedan följ-,' de jordbrukarnas barn — sist lämnade "en "och annan jord-..; brukare sitt' eget. företag fi att också han gå till industrien, innan han hamnat i ”gubbål- : derm”, vev Denna utveckling - har” inte . varit så. påtaglig i de rikare... jordbruksområdena' här i södra . Sverige. ' Visserligen” har ' stor-> : industrien' växt fram 'ävern”i Skåne och Halland; men jord- + brukets bärkraft har här" för- dröjt. avflyttningen d bruksföretågen. "att sig är sådan ' 'VI ÄR FULLT på: det klara : med, att. den pågående struk- turförändringen « bruksförtagen har > sin nytta. : Lantbruksstyrelsen', och.; lant- , bruksnämnderna -' har « sina uppgifter hela ”omställ- ningen” . under. kontroll. Dessa institutioner ser till," att ratio-|:; naliseringen går fram efter lin- jer, som' verkar uppbyggande — inte! nedrivande, som mån- ga tycktes” tro under nämnder- nas första år. De ser också till, - rationaliseringsmetoderna anpassas efter de olika bygder- , nas - olika -förutsättniågar man tar ställning till, om de : icke bärkraftiga enheterna skall slås samman, när tillfälle ges, ”om- de skall" kompletteras på ” annat sätt eller gå in runder en större enhet, .SÅ LÄNGE "denna. ”omställ- ning” fortlöper under kontroll och med största hänsyn tagen + till de humanitära frågorna kan man inte ha mycket att invän- da... Vad man ' däremot" klart "och bestämt måste :undanbedja rationalisering”, som bara för något tiotal år ' sedan 'gick fram över de små- grådar, -som ligger . utspridda över ett stort område runt Hu- iseby gods de > Kronoberg.-: Den affären ! är 'så aktuell 10 "långt diskuterad,” "att vi här bå- ra behöver .påminna NN M tli nare på de senaste årens ut- veckling — och lugnt avvakta som . kommer att gel yttre rationella inom . jord= ; vitet .och lönsamhet, ger de ge- + nerationer. 1 jordbrukare, , som kommer, .en säkrare näring och : en tryggare framtid: Det är så- DEN' YTTRE rationalisering + dan trygghet, jordbrukets ung-t + dom”; måste ha'rätt att' kräva. haft på tapeten de senaste'åren,; I Och det :traditionsrika svenska har bitvis givit sig själv genom ; ; jordbruket: de här omnämnda". folkvarnid- 5" Tiunigdomi soch' ringarna. Vi har enligt alla till ” gängliga. statistiska. Juppgi er. har rätt att -kräva e den en utkomst, som kan'konkurrera med and- rådens, Där en sam- hällelig”a angelägenhet av före 0gs Tedani. 1950, va omkring " 50,000 | jordbrukarö;j.— som "ansåg, att deras barn? Te skulle ' övertaga gårda är sådan, statistik, vi.faller” ti bakä på, när vi nu som tidigare | - anser',ått den yttre: rationali-|. seringen tav' de: svenska: jord- bruksföretagen' bör få kommå spontant — för att denna” ras - tionalisering kommer, är' 'det|: ingen som helst tvekan om. De, ” som "höjer sina röster" för. väd vi vill kalla tvångsrafionalise- ring, borde titta litet noggran” med kali och super. i i samma korn. därtill bor" genom så | Järna mönster," . + för, naturvård” ” Mäårkägarna inom Järna Na- + turvårdsområde har, anledning att vara belåtna i dessa dagar, 'har. skogsvårdsstyrelsen skött ' "att bilda ett: skogsvårdsområ- 1 ”niatyr som: det." 18.000 :tunn- Jand: + stora ' området -: utgör. "Dessi har varje skogsägare i fått. en ingående redogörelse för. den, nu slutförda invente- i ringen av området. — Som skogsman och natur- vårdare ; måste man vara glad och. tacksam över att skogsäga- reföreningen i "Stockholms län funnit Järnastiftelsens' verksam- hetsområde lämpat för att bilda ett 'skogsområde; - säger 'länsjäg- mästare Folke Thörn, ordförande i i stiftelsens” verkställande ut- skott... Den” inventering som nu männa.. naturvårdssynpunkter, detta' i enlighet med Järnastif- telsens mål att skapa ett möni sterområde för naturvård: och viltvård, REN De? religgande mönsterpla” nerna syftar till att. skapa” ett omiskt' fördelaktigt - utnytt- jände.; av. skogsmarken,:, vidga 3 tningarna för ett. rizt |. djurliv. och. berika 'landskäpets naturvärden, Dessa intressen bör gå händ i”hand; något som. våra 2 markägarna blivit ”allt- mer” övertygande "i om, . De "sätter värde på att arbetet bedrivs med utpräglat” "Praktiska "syften. Att söka fåjtill stånd en riktig” av- vägning av..naturen, och en för-|. nuftig. : planering. avs naturtill- gångarna har påtaglig nytta som ker : glädje åt: både: människ och djur,” Detsamma gäller” Järnastiftelsens. arbete för k kultär innesmärken för att inte bygga upp och vårda viltets bio- logiska miljö. : d -Det är alltså "omfattande ippz gifter” som Järnastiftelsen har på sitt: program, alltifrån : praktiskt skogsbruk; till "avancerad - vilt- forskning: "Den ” 'grundläggahde förutsättningen ;- för : "framgång är. att .man ; vunnit "gehör. hos markägarna, som inom. den när- Halmstads Slakteriförening - AVRÄKNINGSNOTERING gällande den '9/9—14/9 1957 sö Priserna gälla utan avd för frakt; - p. d men inkl hedar n 2vd må ör ral slakt, yeterinärbesiktning Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd Mel. S; päd- Får ”L-m' Hä t Uj hh. : Oxar Stut tjur större kalv kalv: kalv . MES prima . " t.o.m. tjur i > ert Pökg oc. a i ” Bopn 4:50 4:88 ' 4:83 4:65 7:40 585 5:35 4:35 6:05 3:65, 3:85 | I+ KAL ATI 4:73. 4:55 7:10 5550 4:25 15:85 > I 4:34 4:68 4:68 "4:50 6:60 5:25 4:85 4:05 5:60 3:50 - -Föl ' 4:29 4:60 4:60 4:45 6:30: 5:05: 3:65 ' 5:40 > > prima > äl da 4:55 > 4:55 6:05 4:80 0 Te 5 S 4:21 4:48. 4:48 5:85 4:65 4:60 3:40 510 340 "is I 4:11. 4:30 4:30 3:55 4:60 nn SO 50 3:40 M+ 4:02 00 :25 24:35 7 ut Mo 3:86 d15 "420 3:03: I 3:16 4:55 4080 Iv 3:56 4:30 3:90 För får och lamm, som levereras. ulliga betalas för, köttet - 10 ö ö re” pr kg, över ovanstående notering. Fiäsk (utan ister) es "Avdrag för: | Eupr I rT Im Storboskap, sär laram 2:62 2:62 2:62 = mellanfeta 2:62 2:62, 2:62] C (=feta) t 30 2:62 2:62" 2:62 |D, (= överfeta) & I BO02 2:82 2:62 ellanfe "10 332, 2:92 2:72]. PB (EM a 0 3:65 3:40 3:10 BD övertet oo» 3:10 3:55 325] >” (= överfeta) or 3:55 3:50 "3:25 | Enligt Jordbruksnämndens be- 3:35 3:20 3—| stämmelser utgår slaktdjurs- 315 3:10 295] avgift för: | 3 É 2:90 3:— 2:85 2:80|A. Nötkreatur (storbosk.) för Suggor och svin över 150 Hel- och halvgalt, oflådd 1: "un- el kropp de 150 SPY vägande ke. kg. > |" Mindre än 150 (utan ister) -- " För halv Ike 75 kg. ns 0. däröver ' Ex. pr. . > 2:85 Mindre än 75 kg, Klass I 250 Cd Kalv, hel kropp ” :60 Kal m.. 2:50. IB. Svin halv kropp Äldre orne, flådd 2:17 i Får hel kropp väg. 15 kg. if "och därö däröver halv kropp väg. TIZ kj - me om moforsågen från en kollega. vi ger Er gärna te-' "= Parboer som '. BUSKRUIARE Partner iom BORRMASKIN Partner som "MOTORÅRA LJ NS | ' Hallands Skogs- | . ägareförening = och skogsbruk s roms utan också fått veta att|: iskogsäbareföreningen planerar . "de i det Mellan-Sverige i mil: slutförts har: inte endast tagit): s fasta -på skogliga utan även: all-|+ resultat samtidigt som det keel tala om "nyttan och : glädjen. av NR att "på ett "ändamålsenligt sätt |; "> | köpt skolan; ock det' är numéra ; ägas av ett Nee :sade han, Längre lantimannakurser ar är 1 rg välbesökta undervisning = eleverna; var mogna för jordbrukets maskin- ålder,” påstod "vi! Det kan" vara: av' intresse .— speciellt för de unga: sydhallänningarna,' som just. nu' går i lantmanna: & skola '— att: höra” något: meta om livet:i' de "danska: ung- domsskolorna, . Det” jer sig : nämligen” på flera : punkter från det svenska. . ma Jordbrukets "undervisnings le- talj- är väl utbyggd : i vårt 'syd-]- ligaste ”broderland." : Konsulent- verksamheten ; t, ex. :bral, mycket mera "omfattande än, vår —' så. till "vida, "att. "danskarna | anlitar konsulenter i långt" flera] specialfack än vad vi. gör. Direk- tör: Bachman; som "var: ciceron under vårt danmarksbesök i.vå- ras, uppskattade dessa konsulen- ters " antal.; till. :800'. — ' landets aktiva” jordbrut tarekår : numerär på "c:a 200. 000, "nakurserna i Danmark. — de är mycket populära. På Dalum .hade.-man "inte mindre än 55' "elever i den Jånga kursen — en ganska representativ siffra fick vi veta, . . Naturligtvis drar ändå de kor- tare vinterkurserna där som här de” absolut" största elevkullarna —"Dalum,, hade vinterhalvåret 1956-—57 inalles 250 elever, 7 - I Förs: satt; ; ytterligare precisera ; mejerifollk,. "Den "drar varje & år fö bät tt; , husdjur, : örbättringar, I mi dre” tal elever, kaninavel;: Alsdjursuppf hushållning, hygien,:.mej tering," .maskinz. och; mekanise 8 "TIMMARS ARBE' | DAG, FÖR ELEVEN, | ningen); däiftsekonom ”äkenskapsdetalj j verksamheten. ra . Undervisni ngen vid. de: sven- ska Jantmannaskolotna är” till "sd vissa” "delar Praktisk- teoretisk — man eftersträvar att lägga. den "| teoretiska "undervisningen så, att i : ran 'sömtidigt'kan studera .dess ; praktiska” konsekvenser ute, på sKöljordbrukets odlingar eller” il fullt: upp. att dir. Bachman” lant sannaskolor . är. under isningen i allra största utsträckning teoretisk' — studie- [resor..allt, som. oftast till gårdar i granäskapet ger emellertid till fälle att”-studera praktiska an- ordningar. och: det "dagliga arbe tet på"en gård. Vid" skolorna” tillämpar ” man . åtta timmars arbetsdag. Eleverna . pluggar i :lärosalarna från åtta på "morgonen till sex på kvällen — endast ' en 2-timmarspaus. de- lar upp dagen: : I regel. här man ' rénoverat, de äldre: lantmannaskolorna, 0. sko- lorna i: Dalum 'o; -Lapelund var tiptop. -Undervisningen i i maskin- "ära 'har,'de 'senaste åren byggts på undan för” 'undan.— och det verkar; som, 'om man "här! gått eri bra bit utanför den teoretiska bundenhet,: 'som "lärarna annars tycktes hålla en slant extra' på. Maskinhallarnå "var. på ; båda skolorna : riktiga drömhallar — bättre utrustade än många sven- ska lant; iaskolors t: righet . skolor” i ockstill det "procent - talet får I man lägga alla” yrkes? ;män, som i sin ungdom. gått, en LANTMANNASKOLANS " LÄNGKURS? POPULÄR Md vn : Vi hann. närmare istudera' tre lantmannaskolor vid vår resa i Danmark". = Noördsjällands;: Da- Tums": intill ”.Odense och Lade-], lunds; På: Nordsjällands "skola hade just 'vinterkursen' avslutats och det var 'endast"ett fåtal ele- ver. kvar. över : sommaren.” Man tick därför genast uppfattningen ätt de längre. kurserna hade svårt att dra folk.— här hemma finns hur som helst den svårigheten? Men 'vi hade snart anledni ; korrigera vår uppfattning. Falk IN Det. var som, bekant i Danmar den I första folkhögsko-" lan" inrättades.” Den' "skolfor'mens : anda finns i mycket kvar "i de danska lantmannaskolo rna; Ofta ställs man också inför - ” samma skolutveckling. som i vår eget land — många av de” "nuvarande lantmannaskolorn a! har : tidigare ” varit samman- lad s : folkhö kol ren sedan vuxit ut till ELEVERNA GER lorna i regel landstingsägda: FINA. BIDRAG några ägs av. hushållningssäll: skap; ett par är. enskilda skolor, någon annan en stiftelse: .1, Dan” elevförening; ; och de bidrag; som "med jämna mellanrum kommer mari. de. allra flesta lantman- därifrån. är- "mycket; "bety delse- olorna egna"institutioner..— fulla: för: -skol ksamh dock -beroendé av statsbidrag... ans. verksamhet. Dalums skola hör till det fåtal danska” unidervisnitigsanstalter, som ägs "av eleverna':'själva. Gamla elever” har, helt enkelt har inte glömt sin skola, och kronor ' till ett mejerilaborato- rium' där, Att ett,sådant bidrag blir populärt säger sig självt. . eleverna, som väljer skolans: sty- relse och : rektor, "medan idenne i sin tur väljer lärare, —' Rek-| tor .V. Fog. Petersen: framhöll; att - förhållandet ” var unikt. — liknande /skolor brukar annars Forts, å nästa sida, . maste. tider har att vänta er Y ny '”- Present av-'stiftelsen: - speciella viltvårdsplaner - utarbetade” av jaktvårdskonsulenten- och hans medhjälpare. Sedan står fisket i tur. BL a strävar man efter att -låstadkomm: . s«Maskinavdelningen . havslaxöring och omm vd 4 HALMSTAD, Tel. 18630, ringsfisk, An Åt De ASA. sne, ene ADA. FU FET FT VY tr bf Vr frefeeye tt t 4 tum är; att de längre” läntmän- ” med nio månaders studietid — j " v|den långa kursens elevsiffra villj.. .. vi "påpeka, att Dalum också har | en' avdelning” för. . utbildnirig av! 5.500 medlemmar- har Dalums . Direktören vid. Carlsberg — — ör): fabriken alltså — var själv elev | i Dalum, . för. 25. år. sedan, Han |. fjol somras ordnade han , 40.000]. 235 kronor i: månaden kostar |' det att gå p åen dansk Ilantman- |. . naskola, men” det är ytterst få [0 VR NVA. NEANDER ON vg PR KR Skörd av stråsäd, oljeväxter ete. . . Lv. Sedan skörden bärgas gödsling med fosfor. och kafomsöded alm kvarligger även ra oto 7 som uillföres före halmens nedbrukning <>. 3. eller Å. "NATURLIGT Vis ” DET ENA, Å-DE ENDA RAKA ATT 'GöpsLA |. ". MAN KAN Gödslingöns planläggning. för 1958 är hyperaktvell - | ” Årligen utges. en skrift. med. titeln .”Gödslingens plan-- .. läggning”, som ger sakliga och vederhäftiga råd i denna vik- tiga angelägenhet, I dagarna 'har den; utkommit med | sin! a i femte årgång, avseende plånläggning: Vänför 1958, som” nu": bir aktuell. För . varia jordbrukare '-Eii rad av vårt lands främsta' experter behandlar-i. den 64-si- Idiga illustrerade skriften aktu- ella Äväxtodlingsprobler” såmt ger råd'och anvisningar; grunda= de på: de senastet'rönen inom forsknihg och förs ök. i : Professor R Forssell i | Skogs- och ; ;Lantbruksakademien har av k arhällninga och 'där- shed: vallodlingen medför. -Pro=I'n fessor: Lennart. Hjelm '-ger .i.--en längre: artikel:ytterligare' belys« |: ' . skriftsaktiebolaget .. Näxt-närings , av ning åt detta problem kring ani- malieproduktionen, Professor-E "| Akerberg framlägger synpunkter på: - foderväxtodlingens .. utveck- lingsmöjligheter;; agronom :"C Larson ger” råd "öm "gödsling och kalkning; med” ledning av för- söksresultat, professor O Franck framhåller ' hur ” 'man kan spara köpkraftfoder . genom "rationell kvävegödsling av :slåttervallar samt har utarbetat en gödslings- kalender för året. Statsagronomi möjligheter ätt tillgodose betes- behovet, direktör S Kristiansson rekommenderar fortlöpande an- - teckningar om, . växtodling och ' gödsling och ger anvisningar hur sådana journaler ” bör, upprättas och" "direktör " G Forsnian ger slutligen synpunkter” "på handeln med: gödselmedel: Vidare "får >: . |jordbrukaren' / "anvisningar för ” ningsmedel: hemma på "gården. 2 | Gesioa hemtagning' på. hösten - och Fagring på gården; undgår /. 4: -Nytt; erhålles utan kostnad vid hänvändelse till 'jordbrukskonsu- tenter..och jordbruksinstruktörer. i > hushållningssällskapen' samt., genörn: "lantmannaskolorna:.samt=- från centralföreningarna och öv- riga försäljare. av handelsgödsel,-. men kan även köpas i bohag deln, : varvid. priset är 2 kr frö 'jol. spreds denna skrift i inte" mindre än 70 000 exemplar, vil- : ket : visar att den i. hög” grad uppskattas, / : dr G, Giöbel;skriver om ' olika | > Ridhusgatan CM KR AB: Nn | HALMSTAD : PAT Tel, 18510 . "för potatis - NPptagare a: | Ekengårds | ELEVATORUPF PTASARE s Sänd - alla Cupdlysmingar : "och kälke 3. . I I - | I F i 1 i i i I [| i i + [| I | ot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.