YrreryverYrYFPYT ESA FYYEFYY YTPYTFFYTTA 2 oe VRT re as : T vervyeveryvYyveYyryFpYyEFYFYVFYFYVETTDTTNT —LT DEN 25 SEP SN Den engelska ”räntechocken Den engelska riksbankens besiuf tyska markens värde, vilket fram- att böja räntan med två procent kallat en kapitalflykt från Eng- från ett förut re!ativt högt läge — land till Västtyskland. - från fem till sju procent — kom Ur rent politiska synpunkter är som en chock, inte endast för all- = det öst Det räntebeslutet o också utan or:.så för nn ekrarna av checken . partiet, d v s & det konservativa par- är förmodligen inte minst framträ- tiet, har vid det ena fyllnadsvalet dande t västtyska finans- och af- till underhuset efter det andra sett färskretsar, som trott att en de- = sitt röstunderlag minskas, medan valvering av puwdet var att: vänta arbetarpartiet och även det lilla li- och berett sie. att göra stora Vinster berala partiet gått framåt. Trots. sitt. därav. icklande stöd från Bank of Englands beslut. är har regeringen dock inte tvekat märkligt I flera avseenden. England = att sätta igång en blixtoffensiv mot har sedan den svåra ekonomiska inflationens styrkor, som mänskligt krigen I början av 1930-talet ända att döma bör göra den ännu -mer fram till'början av 50-talet fört en impopulär än vad den redan är. ovtpräglad lågräntepolitik. Diskon- Detta tyder onekligen på ett täm: tot var fram till år 1951 stadigt ligen stort mått av moraliskt mod två procent men detta år höjdes” hos premiärminister McMillan och det med en halv procent. Sedan har hans kolleger, men Englands eko- visserligen = ytterligare , höjningar nomiska läge är antagligen! så pass företagits men perioder med sänk- prekärt, att regeringen mäste bita ” ning av diskontot har också före- i det. sura äpplet, hur. illa det än kommit, I princip höll man fast vid smakar. - Och 'dessutom är rege- lågräntepolitiken. Vad, som nu in- . tingens taktiska utgångsläge kan- träffat måste bedömas som en fak- 'ske inte heller så dåligt gom det tisk brytning med denna princip. kan förefalla, Den engelska oppo- Man begagnar räntestegringen som igitionen har med stora” bokstäver huvudvapnet £ kampen mot infla- isagt, att inflationen måste "stoppas. tionen och sätter främst sin lit till Nu kan regeringen svara, "att det den psykologiska chockverkan vap- jär just det vi försöker göra; Därför net framkallar, Det är värt att no! Jär det inte alldeles orealistiskt' att tera, att den engelska regeringen våga förutsätta, att det kan bli nå= och Bank of Englands ledning age- igot slags nationell samling i Eng- rat I fullt samförstånd, ljand kring uppgiften att stoppa in- : Räntan får således nu £ Englan Hlationen.. I full utsträckning spela den roll ; Skulle inte dåtta behövas i i Sveri för penningvärdets bevarande, gom ge också? : : den enligt de klassiska national« : 25 SEPTEMBER 1957 LT = = ekonomiska' teorlerna bör och kan spela, Men vl lever inte I dag under gamma förhållanden som vid 1800- talets mitt, då dessa teorler utfor- mades. Då kunde" räntepolitiken. ensam användes för. att hålla pen= ningvärdet uppe.'Det kan "den Inte göra I dag och det har den'engelsk regeringen och den engelska riks- En nära förestående räntesänkning ' oe vårt land är föga sannolik; fram-; öll professor Erik Lundberg i ett föredrag i går. Det har han troli- Igen. rätt 1, även om det. engelska exemplet därför inte på något sätt behöver medföra . smitta". för . vår Isledni När ” Statsbesöket i Beograd i ” | Jugoslavie ns pre deklarationen från Gom sident Tito och Polske partiledaren Gomulka undertecknar här den! göme ulkas nyligen : avslutade besök I Beograd. " få uttömmande svar gavs. Hät- | fullkomligt klar.” Löntagarelinj jer ' Måndagskvällen pensionsde? batt gav knappast den upplys- ning man kan ha rätt att ford- rä, .när i frågan så initierade herrar sitter vid mikrofonen!” "Många frågor ställdes, men ska anklagelser och obestyrk- ta påståenden fattades däre- mot inte, och trots att pensi- ”onsfrågan” skär igenom de oli- , ka partilinjerna gjordes många " försök att politisera debatten. Även «för --den -ointiatierade aren stod dock en” sak Såväl linje ett som tre riktade sig enbart till löntagarna." Ala andra” lä des" utanför. . . kslednt erkänt. om diskontohöjningen har följts" av: restriktiva ålgör der itrhga om ban- 'kernas utlåning. sUenna måste ba= gränsas enlig! ut Vidare har" regeringen givit order. om att de iAWiga tnvesteringarna skall skäras ner väsentligt, Dess- utom" tillämpas sedan Butlers tid »« som finansminister en ganska kraf= hash I. vdade direktiv. ' Luadberg därpå propagerar för. de gynnsamma verkningar, , som den enaste svenska räntehöjningen bör :| föra är ett instämmande. härl » lika, . självklart. Han Iäoligen bl a: "Sparandet bör öka inte minst genom snabbare amor» teringar : när lånen blir så dyra. De mindre företagen, som spelar så stor roll för landets sparande, bör genom, räntet tig av'k Räntopolitiska åtgärder kombi " Hr ökad ajälvtinansertn ns en ve abklunda med fl politisk och" tillsammans vorkar de som en stark" Ibroms både på investeringar och;; konsumtion, - ganska långt I: England men de var dock Ingen överhängande: fara för en plötslig ytterligare försim ting av penningvärdet som utlöste” dlskontohöjningskuppen. Det Nar "en långsamt fortgående" utveckling I denna riktning man. ville dämma upp, Innon det var oåterkulleligen för sent, Do viktigaste inslagen I denna utveckling har varit den sal= ' tade rlikning Suézräventyret förra hösten presenterade England, de' fortskridande ”stogringarna av lev= 4 och åken på kraftiga —lönehöjningar från tjän- atemän och arbetare samt spekula= tionerna I en devalvering av pun= det och en uppskrivning av. den Inflationen har som "Bekänt gått ” kan också vara den, att skuldsatta " människor, vars . utgifter automa= | tiskt ökar. genom öjd ränta, här- "igenom, berövas” ghet till amor- teringar I samma" utsträckning som är ränteutgiften' är mindre, I vis- 3a "fall kan' naturligtvis ett högt ränteläge; stimulera småföretagare till ökad självfinansiering, men ef- . dersom småföretagarna' i regel har svårare för” att självfinansiera in- . vesteringar än storföretagen, så är den; höga «räntan: ett, tveeggat svärd ven här, :. Följaktligen — ha sikert i många egnahemsägare, . småföretagare — och inte minst: jordbrukare som fått sin skörd förstörd denna höst - svårt att förstå den välsignelse som vårt nuvarande ränteläge en- ligt professor Lundberg skulle "medföra för dem, Men de får an- tagligen dras med den ändå: -- '. största -.. Eller! menar företrädarna för Visserligen är löntagarna den befolkningsgruppen :' .i , vårt land och alltså mest mat- yttig. i röstfisket, men det är- väl. i varje fall. för linje tre oklokt;"ratt enbart rikta. sina |. .. locktoner till löntagarna; vn linje tre, att dess rekommen! dation; av pensioner. jar > SPP-systemet, -där arbetsgiva-) ”"red..får. betala, en god del, av ' sina anställdas" pensioner, . gör, förut. agitation , bland företagare, av. "olika slag -meningslös. I så "fall särsman i detta avseende: ärli , gare än i frågan"om t. ex.ivär- debeständighet och skatteme- Skytte” - Laholms Skytteförening uppmanar. sina deh ji, ee 1 " [kontakt med vind, väder och hav; "+; var den bästa' skolan ' för deras . ansvarsfyllda yrke”, heter det, '-. »i Tr Pamir . Nö Hamburg-tidn gen Die Wilt.. skriver att Pamir-katastrofen aktualiserar frågan om segel= ” fartygens färder." ' -="”Man kan: inte” undgå” att” fråga sig om det inte bör bli" slut på användning av "segel- - fartyg för utbildningssyften och = om man:inte betalar ett för: "högt pris för en sådan utbild- ning. Man bör noggrant ta un- . der omprövning frågan om wu . bildning på segelfartyg verkli- . gen alltjämt är nödvändig för : ; den tyska handelsflottan”, skri- . ver tidningen. . "Tidningen Neue Fhejn.. Zeitung anser att Pamirs systerfartyg Pas- "sat bör tas ur. tj "Säkerhet för människoliv är viktigare än tradition - eller "hård" utbildning : i den gamla stilen”, skriver tidnin- gen "som tillägger ätt: Pamirs öde sär slutet på en sjöfartsepoki” =. » Tidningen Morgenposts ”sjöfarts- "expert framhåller så ändra sidan satt. utbildning av sjömi "fartyg i dag är lika nö ”Matståndarna till denna Upp fattning . synes : inte tänka: på att Pamir .i över :50' år. har: trotsat : tusentals stormar, ” otaliga, "gånger 'rundat Kap Horn och alltid lyck-= ligt och väl kommit i hamn. Fler- talet kaptener''och' fartygsbefäl i lalla sjöfartsnationer, som : har, fått sin utbildning" på ' segelfartyg, är nu liksom förut av den meningen att denna tid, då de fick verklig daltaga i kretsfältskjutningen : som anordnas. av föreningen på - Hökafältet: Möt upp mangrant, vi. "behöver "många funktionärer. Laholms-lottornas vpr. . Annonsera i i LT Kamelen börj AMERNAS.. "HÖRNA - rjar bli klassisk kerligen att bli lika konstant - Det är . som gått genom kamelhårst Hiänså Ssynålssgon ger för höstsäsongen -57. Ka- medhårsulstern kommer sä- 1 vår garderob som poplinkap- Pan. Den här, som heter ”Dod. ge", är en tonårsmodell med den nu så karakteristiska vi- da ryggen och dubbelknäppta breda slelfen, helpingvinsku- ren och med påstickade fickor. Den finns dock icke endast 1 kamelhårsfärgad velour utan I flera andra färger, bl. a i marinblått, som visar tendens att bli modefärg, 4 . Ugnstekt fläskkotlettrad med ananas, (6 pers.) 21—2 kg fläskkotlettrad salt, vitpeppar, ingefära, salvia Till atekning: sk amör eller margarin 2 msk vetemjöl 4 A skybulj städde CE Beredning: Putsa köttet och - torka av det, Lägg kotlettra- den med den feta sidan upp På ett stokgaller I en långpan- y- EJ rätt: LUNCH: Böcklinglåda. MIDDAG: Ugnstekt fläsk- kotlettrad méd ananas, - Äppelkaka med vaniljsås. na, Gnid in köttet med kryd- dorna .runt om, Stick in en köttermometer så att dess spets kommer i den tjockaste delen av kotlettraden, Sätt in steken i ej för varm ugn (173”). Värmen skall vara jämn hela tiden, Obs skall ej spädas eller ösas. När termo. metern visar 85” är steken färdig, Stektid omgring 134 Sås: späd skyn med buljong. Red med vetemjöl och späd med grädde Avsmaka såsen med salt och peppar, Vid ser- vering, lägg halva ananasski- Vor I rad över kotlettraden, -. Servera brynt eller kokt po tatis till samt sås och en god - grönsallad. ET-annonsen för EFFEKTIV ANNONSERING. , ' i i 2 SYYVNN mma FYSYISYYVSTYVTTYTIRE . NYREFEIN teg.f. | Tidni Bild framhåller att er- faret folk inom handelsflottan tar avstånd från segelfartygen som en farlig lek med romantiska idéer, > (ridningen citerar "dock "även 'ett uttalande av ett tidigare befäl på I Pamir. ”Även i utlandet är man full av beundran för den tyska se- sgelfartygsutbildningen. Inom 'han> idelsflottan - och i rederikretsar i "dessa länder har man den inställ- en att blott en dylik utbildning utgör en garanti för: att man får duktst sjöfolk? - : Moget att buggas ur upp ” för länge sen? ; Pamirs sjövärdighet är en fråga gm förs på tal av londontidningen aily Express, som undrar om far- Tyget överhuvud ' taget borde ha gett sig ut till havs, += - ”I januari 1952 sände Pamir nöd- signaler, och vid samma tid följan- de år var den 50-åriga fyrmastaren åter illa ute. I januari i år sände amiralitetet ut en varning till brit- tiska fartyg att hålla sig på gott avstånd från. Pamir På grund av kollisionsfaran. Pamir under! fulla segel var bland det vackraste man kunde få se, men fartyget var i alla "Till den höga dam- ” . klackens lov ' : > ' Äran att ha tagit den utskällda höga damklacken i försvar tillkom- mer brittiske läkaren doktor Owen d h som i den brittiska lä- karnas lov. Ealigt doktorn finns det ingen anledning att ur medicinsk ikt göra i mot att damerna går med höga klackar, | tvärtom. De höga klackarra tvingar kvinnorna att tänka på god kropps- lig balsns Under gåtgen och för- kartidningen sjunger de höga klac- och åvseenden föråldra ba För sex år. se- dan var det moget, att huggas upp' och det var bara ett lätt sentimen=' tysk som räddade fartyget,” skri-, ver tidningen. : : I en första : officiell; deklaration talt betonat ingripande från en rik . ta 'ronden. Där låter han den på alla sätt väldige detektivkommissa=" rie Zander,. den kallt" saklige och framför - allt jornalistiske journa- listen Brenner och dennes en aning pratsjuka, humoristiska” l ystiska hi delserna ' i den. lilla; »badortsstaden. Som 'ganska tidigt visar sig" vara > Halmstad; i Å Peter "Heiden bö ide: 1954 - med Mördande . fakta," -en' kul. sak med många, mord, och - örtsatte 'sedan 1956 med Bevingad löd, den sist- nämnda med en mycket förnämlig intrig : och flygande start i spel- öppningen, Ett, steg till, och Peter Heiden har tagit plats bland landets och en "del av världens stora i den' genren, tänkte mani! när | man läste Bevingad död, ".=7- Nu har det steget tagits och nu bjuder : jag ' Peter - Heiden att ta plats, mellan” Agatha Christie och Maria Lang i mitt hjärtas favorit- bibliotek," Och jag tycker! att fler skall: följa exemplet.” För det är inte bara en” deckare ' man får i handen "när man” läser en "Peter Heiden-bok,. Den; har. en" deckares alla . fördelar, man. bör inte börja med "en ' Peter, Heiden på; kvällen, från 'Pamir-Passat-stiftelsen' för-- klaras det: på' måndagen att man" nu måste räkna med att Pamir gått under med man och allt.” et 'Pamir-Passat-stiftelsen har grun- dats av. 40 tyska rederier och dess uppgift hår” varit. att bevara 'de två systerfartygen” såsom skolskepp; "- |. Jå: är den nattens sömn, förstörd, - Man släpper inte boken. förrän. den dig; sveriska ”—; = utan ansatser till a i det "av "brådskan betingade : språk->. liga glarv som; en journalist 'gärna lägger sig till med —. och get. är det kommer ' betydligt i läkare> och : journalis röjer en. kännedom & ol när. det gäller”: jourfalistike; det gäller ; läkaremiljön Ingående es studier i ämnet; gör, 'att, man: sslip- per TT logiska: krumsprång, som” - gör "en.:så : heligt -ilsk, nära man: - läser én' mindre genomtänkt 'dec= 7" > ov kare, En läkarefru på" stranden på & att ' börja - med ' inte: visar: ”några” mystiska ' sidor.! En. som "sett " och vet: mer” om » dödsfallet, dör helt” plötsligt: och. under ' lika" naturliga , förutsättningar mitt för ögonen på = är ”utläst. Men d har den rent litterära . kvalifikationer. "Den gamle. chefredaktören, som. grånat " vetandes" -djupå källa: och Zander > Deri: Väldige filosofera öv brot- för den tyska h delsfl de" på -måndagen” att Pa- tycks h befunnit ' sig i farvatten: betydligt öster! -öm” den väg 'soml. , den - vid"; tillfället "rasande :orkanen; - beräknade: orkanen. ändrat, kurs så att Pamir) centrum, varvid: den plö ”öm-. « Stiftelsens "ordförande "är Otto! |: ta. "Det troliga är att! : småningom,t thämnade:! mitt iUdess'" perlig: korikatör: som .med "bara "ett Ae drag kan levan- mor ..Zander., Eb, > ce tredje. dödsfall inträffar, innan den” dramatiska slutscenen" spelas "upp :t tjänsten," öser livsvisdom «ur sitt lo dras åt till. des: "halvkvävd kastningen till motsatt. vindriktning! åstadkommit "svåra skador på fär tygets. rigg, På : Pamir be 88 man; ” men"”dr:: :Wachs: om ' att: fyrmastbarker tillhörande. samma rederi. som Pamir. tidigare] företagit färder runt Kap Horn med blott sammanlagt 34 man: ombord / Pamirs Ordinarie"; befälhavare kapten Eggers, :som 'på grund av sjukdom inte var med på fartygets sista resa. berättar 'att var och en; av Pamirs sex: livbåtar kunde 'taj 35 ' man.- Tre tomma . livbåtar--har hittills : påträffats . drivande,” med årorna surrade, De. tre övriga var! de på nav; ttens tak, den' högsta. punkten på fartygets] överbyggnad. enligt kapten Eggers 400 ton, me-l dan skrovet hade 'en vikt av 2.400; ton. . Någon förskjutning av farty- gets spannmålslast på 4.000 ton trodde han inte 'på, efter som den lastats ända upp till under: Iuckor-! na, men i händelse av ,en Jäcka: skulle . å andra sidan luckorna” sprängas. . På mändagseftermiddagen ingick; till Reuter ett radiotelefonmedde-t lande från okaptenen på det tyska fartyget Päårthenön, som deltar fi efterspaningarna efter Pamir. Hanj meddelade att vädret och sikten: förbättrats, men att man trots detta inte under hela natten funnit något! spår efter fartyget eller några över-: levande. Inte heller har de övriga 18 å 20 fartyg som deltar i'sökan- det haft något att rapportera. Vem vill köpa « ett ”-Pansarskepp ” ”RÖSKRONA (TT) - bed som vill” bliä ägare till ett pans? arskepp eller en pansarkryssäre' vända "sig till örlogsvarvet i Karlskrona.. Där utbjuds nämligen; till försäljning ' skroven av päånsar-, skeppet Sverige och pansarkryssa= båten som byggdes för frivilligt in- samlade medel öch "sjösattes 1915. Fartyget var efter d : Master och rigg på "Pamir vägde | ren Fylgia, Det förra ä är den s.k .F-. - ”Bohdböneriket” och Kullbergsöa" Er . tämligen välkända begrepp i Värmland, Den siste ”kungen” i den illustra' orden vär min farbror, bläck- fabrikören "Gustaf Rosendahl. Hans ..«rTesidens « var' Kullbergsön — eller ÖA” som den oftast rätt och slätt !kallas —.i den underbart vackra sjön "Alstern ett par mil utanför Filipstad. Nu sitter jäg vid det bastanta stenbordet uppe på ”töppa” av ön och-tittar ut-över vattengator och skogklädda berg. Det är grant väder .med stickande sol mellan stackmoln och en ljummen sunnan, som viskar N björk och tall i slänterna omkring imig. ' Alsterns vågor sköljer "förbi ” ssträndernas .näckrosbräm som lätta skred av silver: de glansigt vita näck- blommorna skjuter skarpa blixtar i - |solskottet. Nerifrån ”slottet” — den låga stugan med sin veranda av vit- nävrade björkslanor -— tränger ett i dämpat sorl av röster. Men häruppe är soldränkt frid och stillhet. Bakom mig står på en utbyggnad från grus- planen tronstolen, huggen i ett enda -"Hblock ur en väldig trädstam. Uppe under den guldbronserade tronhim- meln hänger en vällingklocka av åld- rig herrgårdstyp. Ja, där. brukade alltså bondbönemajestätet på sin tid i "högsta ornat ing i aktiv tjänst till 1947.. - J — WASHINGTON: Fi int bas bondbönans emblem på unifor- men och i handen spiran — förfär- tdigad av en. svärdfisks meterlånga Emel- soch skar d ekonomiska fyperter från 63 | ljertid: nu är det slut På derma ur- länder har nu Mu samlats i igamla vär Det är bara för gårsmötena med Världsbanken ; minnet kvar, och så förstås alla de och in li; regalierna, som förvaras Bland de frågor som främst dis- duteras är den gemensamma euro- peiska marknaden och det i anslut- Planerade frihandels- lägga kroppsty ogaen till hälarna, ning området, dollarb USA:s tullvolitik ec osen I Europa och PRENUMER i ERA PÅ LT "härute på ”Ö—a”. Småningom skall de visst flyttas över ull museet i "' Karlstad. . En fiskgjuse piruetterar borta över vassarna utanför Jönsudden. En gång bittade jag en självJöd älg där på 'tade som et helt apotek. Nu slår gjusen! Och nu lyfter den — häver tungt med vingarna — stiger över -Jägermana — får in, den rätta, le- diga flykten — sättet. kurs på sol- rökiga tallåsar bortom Pardixhyttan. sEa lvwm ak-akar stävt någonstans MaALANADA ASAANAAIDAAADARAGAA 4. ” udden. Den var mumifierad och fuk-|- nerom Västeruds röda bergmansgår- gar under Finnhöjda. Annärs. skär. et vara tomt på fågelliv.” Men. jag minns morgnar bär på ön för. ett tjuguta] år sedan. Vårmorgtiar - med ' i skarblånad i höjdernä, och. hela ryms, 00 den tonande: av. orrkutter, Det var spel av en mäktighet ' jag aldrig hört ee maken till sedan dess,> Så -nog har ' här, varit fåglalåt kring ön ibland - « ja en solen börjar" dala” meditera I tm ÖMTArNA, fa ma ne 1 fred längre, Olle — ben min — kä årabr jag mäste byta då bange ddfiske.: Så, bordet mot en si genom isen en "påsk vi Pimplade abborrar. Så. tar vi tillbaka. | Mat längs öns branta västra sid vo ellan tallarna. brinner ljungen. röd. | blir det buren En sk artig gå KUA” | aplig gäd fivas ombord. Och en stand sonat är OM egerstolt fång rm bär sten upp till LI Men ' över ö- a on —: stillnar aft björkar OMMmer . något ”blägutfonen i vv björ uar Uprigher. | Det blir källt” envä vaande stränder, Bortitråra ägget wishållet hörs koskällors klia, ser | men snarkar. utdraget, GI ho r sorlar” från de ' de, ter tressanta ting.f, hida varade, 4 den” originella ön, En adetna bortgångne Sark AN le ha n "står jag vå snipan HH 2 minns hur Jae på nek, Ungen sk Nn såna a ände. ovå de .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.