s—L = —— vev | es Att MAAADANAADMANADARIAANNANDAMA NA EES PRESS Sv + När den stolta sD barken Pami byggdes i seklets början basonsir ännu en avsevärd - sjötransporter på Både stora och smärre hamnar do. minerades av deras master som yreste.sig mot himlen: som skogar av tackel och tåg; Under första " världskriget föll en -stor del av de . stolta seglarna offer för ubåtar och hjälpkryssare, men ännu” un- der. mellankrigstiden återstod ett flertal berömda skepp, exempnlvis Köbenhavn, som' senare försvann i Sydatlanten på samma mystiska sätt som Pamir, : i | 1: Ännu ' på 30-talet deltog de svenska storseglarna CO B Peder- sen och Abraham Rydberg i kapp- « löpningen med ålänningar och tys. kar” på ”vetetraden” till 'Austra- lien, Segelskeppen kunde "ju vis- serligen inte tävla med maskin. "drivna fartyg i fråga om hastighet, men det gjorde inte så mycket. » Under | seglingstiden tjänstgjorde > sk - som-;lagri trymmen, medan, deras laster kunde byta ägare” ett par gånger på börserna, Dessa 'stora ”windj; ” del av världens ” segelskeppen, - ut= . S s s LAHOLMS HDNING >: oo Sn fe | : ; - « ST er mA ARN sme osar ver von org V 8 AA Debens kurs ad vd kl ge 'Skrämskott + : ansens kung dör vid fullm Öm mun » hård: Han hade, med hjälp av sina . kompisar, sjösatt ett stort träkar som man använde till att bada! i, och med detta hade han lyckats ta sig fram till civilisérada trakter, + efter en färd genom farvatten 'som var fulla av korallrev och männi. » skoätande infödingar, ov Uppresan stod det inget i tid- ningarna om, men stämningen om bord var så dramatisk den kunde - bli, om man fick tro den austra- liska journalisten, Han hade lagt upp skildringen så att den påmin- : de om forria tiders sjöfärder, där , katastrofen ständigt var nära, till följd av farliga skär och rasande stormar, där disciplinen var järn- hård och myteriet hängde i luften. Han hade inte ord nog att be- römma besättningarnas sjöman- skap, men skepparn var inte nöjd ändå, Han ' tränade pistolskytte varje dag för att demonstrera ' han var redo, ifall atti..vsvi Men det hindrade inte att han också fick med stora sjok av den 2 verkliga sjöromantiken, sådan den beskrevs i visorna före grarhmö- £ tid. Om stjärnbl d gjorde en karakteristisk 'och upp- skattad. syn 'i- hamnen i Sydney, . ochi deras: besättningar var väl sedda "gäster, överallt. De repre- ” senterade ju sjöromantiken på ett . helt. annat sätt än. ”steambåtar” « och andra modernare flytetyg. . "— Det var roligt att komma till Australien med ett veteskepp, för- " säkrade mig en gång en av de.un. ga svenskar som var med, Alla var - så hyggliga, 'och om man ville, så kunde man både äta och dricka" gratis så ..Jänge "man "var kvar. ' Kapten blev' intervjuad i tidning- :.arna, och de svalde gladeligen allt "vad han skröt om sig och sin skuz ta. Och det var inte lite, + «vs cs ! För att tjäna lite extra tog man” "en gång med ett par passagerare - på resan till Europa, däribland en australisk journalist, som efteråt” - skrev en bok om resan. ”Strange Searoads”, hette den, och nog be- skrev den en underlig färd till sjöss. Nedfärden hade "rönt ett visst intresse i tidningarna, bl a därför att en av pojkarna hade rymt nere i sydliga farvatten där- . för att: tjänsten ombord var för Litteratutpris=. i fn Utdelningen av årets nobelpris när« tropiska nätter, när den' skyhöga | . riggen knakade i den milda brisen, Om den gemytliga samvaron un- - der frivakterna, då de brunbrända och topptränade unga männen ta- lade om vad de skulle göra när de en" gång var' fria från denna : eländiga skorv... . — Vad tycker du om det -. frågade min vän sjömannen. — Det verkar som om austra- liska journalister handskas ' lite vårdslösare med sanningen än man där? gör här hemma, tyckte jag. — Det] kan väl inte vara sant, det där?” — Det är sant praktiskt taget alltihop, försäkrade sjömannen, ..: Vilket skulle bekräfta att segel sk iella atmosfär: höll sig på toppen ända till slutet, låt . vara att dess charm framstod i : klaraste färger först när resan var "Och urder förutsättningen att Tesan inte slutade så som Pamirs, Gömming men inte . : "Waggerstath | Statistiska” centralbyrån har god- känt följande namn som släktnamn, ämli Ryagård, Alenbrand, Als- mar sig, och redan nu är k perierna igång om vem som skall lyckliggöras med det mest upp- märksammade priset — det 4 litte- ratur, Enligt ett förljudande skulle den danska författarinnan, Karen Blixen" ligga särdeles väl till, dels genom hennes tidigare produktion och dels på grund av hennes senaste verk, som utkommer i höst och som inte lär wvara "alldeles okänt för S. ta akademi Iokanni a JAG LZ vt Billigt es. . Den filesofiske mannen skaka- de betänksamt på herr ymen — Titta på den här: kostymet som jag skaffade, sa han, Ullen är -Arån Australien, tyget är vävt i Italien, . tråden är gjord I Finer land, kostymen är sydd i Göte- borg på amerikanska maskiner, och jag har köpt den i Stock- holm, a — Vad är det för märkvärdigt "med det då? , — Är det inte märkvärdigt, 'sa den = filoroficke mannen, att. så mångå människor kan förtjäna på en. kostym som jag inte har ber talt? . DE FLES terskog, Gömming, Jägstad, Nim- mermark, Anneflod, Botéus, Jerpan- der, Litsesjö, Lundehed, Malmgran, Ramklev, Tinglev, Wejlid, Wernsand, Alkstig, Hideblad, Arrdal, Gansten, Garpme, Pelland och Sveninge. Av skilda anledningar blev det avslag på namnförslagen Algén- att |. Det var inget fel med den här läkaren, Han var lika duktig Som sina, kolleger, men ändå såg - han sin praktig krympa med varje dag. Vad gjorde han för fel? Han kunde ' inte begripa saken, Han var vänlig mot sina” patienter, han” var inte särskilt dyft, bans . diag- ordinationer' ledde vanligen till bättring. Varför försvanh då | hans patienter? Han'rådfråga- de till sist en äldre kollega som åtog sig all sitta i' mot. tagningsrummet ett par : tim- mar.” Bee be 1! Men ,redan efter en 'halv- timme / reste sig den äldre kollegan och sa att gåtan. var löst... : — Vad säger du? Nå? . — Ja, det är bara det att du måste "lägga bort din gamla vana att gnola Närmare Gud till dig när du skriver ut re- Förtroliga stunder Svar till ”Blyg i flicksällskap”. Ni är en 22-årig pojke, som. trivs bra i pojksällskap, känner er hem- ma bland era arbetskamrater men är förfärligt blyg i flicksällskap. Ni har egentligen ingen anledning till er blyghet då ai enligt egen utsago inte ser illa ut och försöker hålla er så välvårdad som möjligt. Men har ni tänkt på en sak?. Att blyg- het på sätt och vis är en sorts form för självupptagenhet? Den blyge tänker oavbrutet på hur han ser ut, vad folk tänker om honom etc, Försök i första hand intressera :er för motparten. Tala om sådant som ni tror kan intressera: de flickor ni är tillsammans med, var artig och naturlig och tro inte att en grabb nödvändigtvis måste vara ”tuff” och framfusig för att bli om- tyckt, Tvärt om, många flickor fö- redrar lyckligtvis en stillsam och artig pojke: Lycka till och bjärtlig as i ”Gallie”, ” - Svar till. ”Ormrädd”. Tyvärr känner jag inte till något bra ut- rotningsmedel mot: ' ormar, men kanske någon av de duktiga läsar- na kan stå till tjänst med någon effektiv .metod., Ska naturligtvis i så fall ' vidarebefordra 'svaret i spalten. På förhand tack: .' - 2. ”Gallie” ”Undrande” ' kan' tyvärr inte få svar på sina frågor, då vi inte be- svarar. juridiska problem' på den här spalten. Vänd er till jurist el- ler Rättshjälpen i länet, så får ni exakt. besked. Och hjärtligt wväl- + pkommen med andra frågor. i ”Gallie” . - " Svar” till ”Margareta”. För att komma in på Statens polisskola måste man först ha anställning vid polisväsendet eller uppfylla 'ford- . ringarna för antagning till polis- :l aspirant. Och; för dylik anställs ning måste "man vara lägst. 21 år. . Folkhögskola är en mycket lämplig grund. Dessutom bör: den som . vill bli: polissyster kunna be- handla svenska. språket, ha färdig- het i maskinskrivning, körkort för bil samt teoretisk och praktisk'ut- bildning i sjukvård och sociala frågor. Så ni ser, att det är. myc- ket ni kan syssla med under vän- tetid. Vidare upplysningar kan ni få kostnadsfritt på närmaste Ung- domsförmedling. Lycka till! . . ”Gallie” -Svar till ”Bantande”. Då ni inte anger storleken på glaset, är det omöjligt att säga hur många ka- noser' var oftast riktiga, Hats |" M? regntiden kommer ormarna till skogarna och inföingsby- arna i Franska Västafrika, > 1: ” Regntiden ' är > efterlängtad men ormarna farliga; Aakoubafolket har insett att enda möjligheten att und= gå deras dödliga hugg är att blidka dem, göra -sig till vän med dem i god tid innan regnen börjar. Därför anordnas varje år den stora. orm- dansen; berättar Hassold t Da. visi sin just utkomna bok. ”Troll- karlarnas by”. rat ms Trollkarlar letar upp €xemplar av ide farligaste ormar, de kan finna: den svarta kobran,. som . kallas G'brou, och sandormen” som kallas Dagoutemé, På en öppen plats i byn samlas män, kvinnor . och. barn, trummorna trummar och två män börjar sin dans med döden, Var och en håller sin ”partner” i ett stadigt grepp om huvud och stjärt så att de inte kan hugga, ty ormar- na har gifttänder. och giftsäckar kvar — syftet med dansen är att inge dem förtroende så att de kan berätta för ormstammen att de ha- de blivit firade med dans och mu- sik och att man har-lovat dem att ingen. skall göra dem något ont om de 'i sin tur avger samma löfte, Emellanåt gnids ett'av krébuskens sövande blad över. ormarnas nä hörrar. Sic ; fon Davis och hans hustru Ruth, som är utbildad filmfotograf, blev viltne till en sådan dans i Yho, ”trollkar- larnas by” Dånsen var frenetisk. Den dansandes föttter, som - var: täckta med apskinn," trummade: på | mar- ken medan 'de svängde 'ormarna runt, Ibland höll de dem "bara. om stjärten och kroppens mitt, men höll dem hela tiden i rörelse så att de blev yra i huvudet 'ellér', helt enkelt "inte fick något tillfälle, att mage; smekte dem och höll ner de: ras'shuvuden 'så att'de inte kun hugga, och 'alla' 5 ng: S Ho! Du ska komma nu, Regnets : 4: Stora Moder isso sv Ormarna:ska sjunga när du sjunger över våra fält... nattens och den unga De ger oss "Dansens effektfulla final var ett IAsamt ; » De här ormarna haf gifttänderna kvar DS hugga. Till slut gick .en av dansö-: rerna hed i brygga, der andre plas kö rade”båda "ormarna på hans naknab ES ing älje varje år, firas: och äras på alla sätt men måste, när året har gått och fullmånen står på himlen, dö om natten för. en gyllene pil. Davis och hans hustru blev senare vänner med der: utvalde”konungen, en. ung mati som hette Dag. Dao var inte alls lycklig över sin höga ställning" och: ville inte- alls dö un- der den måne som nu för varje dag blev alltmera fulländad rund i sin form, särskilt som hans hustru Ireli just vid, den tiden skulle föda deras första barn. Men han, var fullt på det klara med:att.det var ett öde som inte stod. att undvika. När Da- vis. talade om för: honom" att han hade smugglat in ett förråd av lvs- medel åt honom i'en grotta bakom vattenfallet; stirrade Dao bara hårt som dödens," :" SN . -" Sammä' natt som den tolfte" må- nadens fullmåne steg upp' föddes Daos och'Irelis son, Ireli grät, men inte av smärta; ty hon' visste :att det'var Daos sista natt, Davis visste det också, för hövdingen hade för- klarat "att ': Davis och Ruth måste hålla sig borta från byn den natten, Alla måste stanna inomhus, Ty när månen stod som högst. skulle. Dao dansa. Han skulle dansa' på der öppna platsen mitt i byn, ända tills vinden kom farande över , skogen och genom; gräset och' den gyllene pilen fällde honomi.i dura + , Först här det hade skett fick de äldre männen komma ut för att på en hemlig : plats begrava liket av Dånsens Kung;-i stående: ställning 'och med pilen rätt genom kroppen. På "morgonen fick kvinnorna gå till den öppna platsen, men där skulle de bara finna de bindlar och arm- band och? den: shäckprydda” krona som Dansens Kung hade slängt av sig: när han; darsade' döden till bandsur som hade stannat. på halv fyra. Endast ”habiantrollkarlen” var inte där. Davis och' de andra gick till hans hydda och bultade på, De stötte upp dörren, Och där låg han alldeles 'stendöd :— med eri gyllene pil genom ena ögat, stol os a Hur; detta hade" gått till kunde ingen förklara. Ingen hade ju varit där när.Dao dansade sin sista dans. itr medan ormarna snurrades runt i en vild ' piruett " och deras huvuden cr "I därpå plötsligt stacks in i de dan-; sandes munnar, det, slutliga provet på den ömsesidiga tilliten: varken ormen ellet. mannen skulle bita till. En av. dansörerna' utmärkte” sig för särskild smidighet och glöd i sin dans, och, någon viskade till Davis att det var Dansens Kung, Dansens kalorivärde. Men som ledning kan jag säga att 5 cl brännvin inne- håller cirka 110 kalorier, Med häls- eV ”Gallie” ni i ”Bla ”g”bohouin, Dhi”;. sade folket: i 'Yho; ”Fåret har ätit pantern”. , ' När Davis och Ruth kort därefter skulle lämna trollkarlarnas by, be- slöt'de att tå Ireli med sig. Ireli kom !med"sitt barn i famnen och i hani- f den en ynkligt liten korg med sina i få ägodelar. Och hennes ögon lyste. . ”Vi ska väl gå nerför stigen förbi vattenfallet och grottan bakom fal- Jet med demonerna i?” viskade hon; « ”Ja";' svarade. Davis, i. te ”Det kommer: att finnas en til utom demonerna där” viskade hon, och hennes "andedräkt . kändes het mot”. hans ' kind.” ”Min: Dao väntar på oss där”... en oo : may; terror inom egna, landamären. "| losofiska skola gentemot de förga- "| heterna glad, Nej, när. Onkel Sam på 'honoit utan att blinka, med ögon | . ing när vi p ser bort till det stora landet i väster och hyllar detsamma: som bälverket för vår kultur. Det är som att driva ut. Hin med Belsebub. Detta Ered- myntg” folk "som predikar mänsklig het, men själv är i avsaknad Aärav, Som Hårt fördömer: Malans terror i Sydafrika, men själv tolererar sam- Bli klok på; Amerik Det har nerika den gom kan. två gånger sänt sinä söner -Jatt.blöda i'striden mot junkerdö-| mets., och. hitleri SAGT oca "SKRIV > Pengar är bl a det vErsta man kan drabbas av, och det är därför naturligt att det är det första man - försöker göra sig av med. Vill man så kan man t ex köpa någon liten pigg nyhet till hemmet, Bläddrar man i samma veckotidning, så fin- ner man bland annonserna ”den misikaliska hållaren för toalett- Papper”. ES : Detta måste anses som en påtag- " lig . möäsikkulturell”. landvinning. Vatjé gång nl drår i papperstul- en d skomentalitet, men hyllar samma fi- EN de 'i södern, Med rätta j S Då bv en glad låt!” SI sanning ytterst fängslandet Glada öv kningar vid varje ker USA åsiktsförtrycket bakom: järnri- dån, "men hur är det med åsiktstrl- heten hos dem själva? Approcessen i Dayton och.-Mac',Carty gör ingen anhängare - av de -mänskliga rättig- skall framträda: såm falesman 'för kulturen ' verkar det: närmast bocken som trädgårdsmästare: ', « Något av denna. amerikanska men: talitet återfinns '- i Mykleprocessen, ” Visst kan 'skrivandet or erötiska. ting vara' anstötligt, På hur det 'skrives. I vårt land har det skrivits både rått och 'vulgärt — dikt och en av de skönaste som skri-” vits på svenskt språk; Måhända” får åtalet mot Den röda" rubinen "säm- ma löjets skimmer över'sig, som" på sin tid Giftasåtalet. mot Strindberg. 2 £L SE äö : är öjesälskarn- de ungdomen tolerera: den. lahdsplå- ga som kallas" vocalister?; Och som epidemiskt sprider sig. Flickor -utan plastik och röstskolning, :ja i fler- talet fall utän sångröst.; När. sedan inte ens käckheten' finns måste man reagera. -- Den : sluddriga ' textnirigen beror väl främst :på,: att ”sången”. i de flesta fall. skall utföras" på neger- ik och. att: i; in- te. behärskar. det utländska; tungo- målet, 'varför . betoning" : och ;, uttal blir därefter. Skall | man : offentligt och mot betalning framträda fordras det den ödmjukhet mot: konsten”, att man åtminstone hjälpligt lär sig sin läxa." På. alla ”andra ; områden fordras grundutbildning” Innan man. ställer sig bakom :en disk' eller en maskin fordras lärli la, så " bör "men det. beror |' och vackert; Ingen”vill väl förneka |: att, Frödings 'Morgondröm ' är stor « ” dragning, Det är annat än i pen- ninglotteriet det, Men irritationen - över alla människor, som kommer ' och knackat på: dörren blir m ” förstås inte kvitt ändå, «=> => : N Cello i Expr.). : - Jag tycker ungdomen är så gränslöst mycket trevligare nu för - tiden, Nu reser sig flickorna upp för mig i spårvagnarna, och det "händer aldrig att någon pojke an- tastär mig på gatan. ' 7 ccs 5 4 ; >, Prekär situation: : Den unge löjnariten var ute och, red på Djurgården i säll= skap "med ' sin älskade, Allt var. ljuvligt utom ett enda, och detta enda gjorde den unge löjtnanten > så generad, så generad, Det var : ten: hade tuggat i sig lite" för." mycket havre, vilket med -jäinnä mellanrum gav sig hörbart till känna. Vid ett'sär- » skilt "ljudligt: av "dessa tillkä; någivanden' blev. den unge löjt- | . nanten blosbatide' röd. Han viss- | : åt i' en dylik" situatio. stötte < : Till sist >han fram: fasta, Å; ursäkta! också vara: fallet! ifråga 'om' vocalis- så för en heldel äv de band gom spelar "dansmusik.” Där: 'medverkar de: olika" musikförmedlingarna: till Eh det a " musikorpaletarins tt Utan någrä' som "helst "kvalifikatio= ner, får :vilket ”gäng' somhelst" an- ling :.och' genom” denna ”uthyrås ”efla sluta sig. till ortens - musikförmed- S e det "högsta. a analfabeter -bland sina' medborgare. vilket vid. flera tillfällen demente- Egering. gängse tariffer + oavsett: bristen på kunnighet.” Många". ungdomar. lockas av : de” lättförtjänta > pengorna; "att bilda. dansorkestrar. Nivån" grunder, : när "mån får-likä" mycket betalt fastän man är/okunnig om .no- ter, . harmoni, "samspel "och "dylikt, De kunniga musikerna” får, genom denna masstillströmring till” yrket, mindré' engagemangstillfällen och "et proletariat: skapas. il an- seende sjunker helt naturligt under utan några som helst förutsättringar, | pari. Musikerförmedlingarnas"; .uppr b löverskålig tid-irke äcka till för att ge grunhdindervisning åt alla arn' i: folkskoleåldern. Spaniciu har > gift, som borde" vara», livets höjande, har, med nmivarande” poli- tik, blivit till förfång för de" som verkligen "kan" nämna" sig” il ina edborgare är intet annat” än” renodlat 'tiggeri. dagen,« röster höjdes "mot. pénning- lotteriet är för längesedan förbi.:Lot-. teriraseriet har; spridit sig. lavi tat, Varulotterier .med uppåt”: nen andelar är en' syn' Förr fanns åtminstone den att vinsterna” skulle”. vara svenska varor. Men nu reklameras med:vins- utländska" fabrikat, Avén. på. detta Två slåg av bettleri omhuldas här iv i landet —' lift och lotteri, Bådadera | Den idylliska tid' då, 4 sveriska riks- [ja ter bestående, av. bilar av" allehanda lä 'gnbggå :geniknölarna "för att finna ">. säljande -atorvinster;: Ellen; hat inte; längre tillräcklig, dragningskraft; nu mer flyg med i bilden, område sker en" åavtappning av vår vi Ingnevall, Krisby, Svenå, H: stadh, Waggerstath; Eivorland, Zett- rebordh och Runerbordh, lorier det .fråga om. 'Köp den - a. lilla b 4; ”Kaloriguiden” - (1:75) så får ni utmärkta uppgif- > ter på olika rätters. och: dryckers identifiera ängd vrakgods har gjorts utanför i r före "irl den försvunna fiskebåten ”Betty" från Grisslehamn. Den grova sjön har antagligen gjort det omöjligt för de två fiskarna, Berg til Myrberg och Rolf Nilsson, att hissa segel; På bilden ses fru Hil= dur Myrberg, mor till en av de försvunna, fiskaren Bertil Myrberg, en tlandfluten båtshake och en del andra redskap såso' tillhörioa den båt 4 vilken sonen var ombord, . Häradskär, vilka antas här- [Clan Oo fc) ” ZEARu>E "> vet-NI händelsevi bäst? 2 : tt meta med fluga eller mask här? Och; Vet NI hå 8 vad det är för fisk sora nappar. ME PA fs TA! OCH: BASTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I. LAHOLMS TIDNING: AMADA KAAAMAADARAA, HH te' inte riktigt hur man bar'sig ee ” enligt" uppgift . omkring 40" procent- . SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.