- YyfrervYYveYTYTYTYET TOY TENN verYtrerYyrY yryvryvyYrY . vevvyer YYFPRP fn RE ERA ET ferry YrTYTYY yyrtyYsYFfYYTTT" YErYfYYPFEE FEV YA vreyTtitryefYYYt VY YYYFyYPVY TV ryyterye yt vrvyrvoevvYvvYevvyvvvyryyvTt 4 vyyfyyyvYyvyevTt PETERS N —=LT' vittgående ' konsekvenser 1 DEN 3 OKTOBER 1957 Läntbrikarna och | pensionerna” Ä "ATT UTGÅNGEN av höstens folkomröstning "kommer att . Ör hela det svenska folket är ställt utom-allt tvivel. De skilda lin- " jerna medför olika fördelar och nackdelar för olika yrkes- och ” befolkningsgrupper, och det är inte säkert att omvälvningarna blir störst för dem, som om=- fattas av försäkringen, De som '- av en eller annan orsak ställs utanför kan komma att drab= > iska av " pensionen; > nyhet, även om de kostar ar- -betsgivaren ytterligare besvär, tid och pengar. ct. fär Av mera vittgående , karak- ”tär är däremot frågan, om ar- betsgivaren helt. eller / delvis till försäkringsinrättningen; Få Nå, dessa pålagor: är 'nära| släkt "med arbetsgivarens nu- varande plikt: att AR bas av dé. tyngsta bördorna. . säkringssystem, " Såväl. bli. Däremot tvingas "han enligt tälld. "försäkri "Treans representanter i utred= ier. han bör vara skyldig att se till. att de anställda, - som enligt ' "träffat kollektivavtal omfattas Sefyr unior DELFIN junior A är hetau- tomatisk och arbetar helt " oberoende av jordfasta hin- der, Vid stenpåkörning lyf. ter sig Llogkropparna, Dpas- serar över hindret och går. därefter automatiskt snabbt ned 1 rätt Pplöjningsläge, 2- skärig. " SESAM junior är en ”pAut- lig och väl beprövad Plog: för steniga åkrar. Vid stea- påkörning slår Plogkroppar- Da upp individuellt och åter- , går 1 arbetsläge genom " backning, 1--och 2-skärig,. " SEFYR junior är en lätt Plog till lågt pris för rela- tivt stenfria åkrar. Vid stenpåkörning slår plogen ' upp genom vridning kring : bäraxeln och återgår i ar... betsläge genom lyftning och sänkning med hydrauliska . tyften, 1- och 2-ski skärig, - ö Hallands Lantmäns Centralförening Maskinavd. 4”. « LC -» Haliberga lb. LANTHANNAFÖRENING VÄ Tel 52 och 100, 3 Efter kozatorstid Ysby 62170, Jordbrukarna tillhör den ka- " tegori, som inget av förslagen : vill tvinga in i ett pensionsför- " ettan som tvåan och trean lämnar ' för jordbrukaren liksom för: övriga fri företagare rätt att .själv bestämma, om han vill . tilläggsförsäkra sig eller låta - "linje 1 och 3, att betala in sina . ningen anser till och 'med, att . " skall bet för sina” LINJE har full: "LINJE . mäktiga ” "fall klart, LINJE kän al [ligheter Därtill få "utgifter ensionsutgifterp; : För jordbrukarna - ger alltså)” äggspensionen antingen den », genomförs enligt linje. 1 eller'3 "en helt, annat. än. ljus framtids- bild. ; "”Avhästningen Nordiska skogsarbetsstudieorgani- sationernas råd (NSR) har möte och exkursion den, 1-4 oktober, Då samlas experter från Danmark, Fin- ' land, Norge att så inte får ske, ' En lön- tagare : liksom "en företagare teckna. sig för tilläggspension eller avstå, förra fallet” själv bekosta hela sin pensionspremie;. ”: ; 1 däremot påstår, att arbetsgivaren" hela' pensionen för dei ”an- ställde, och vad detta medför ' för exempelvis en, jordbrukare "ligger väl i' öppen dager.. Vis- i .serligen säger företrädarna för "linje, 3, att ettans talesmän far med propagandalögner, när de "säger, att arbetsgivaren skall : betala, men med tank "bakom linje 1, är det, "mycket hårt klämda! £:: | tilläggspension ; | systemet, | " löntagaren betalar?en tredje- del av” pensionspremierna och i arbetsgivaren två tredjedelar. Också här får. alltså företaga- ren vara "med att betala till ina "anställdas. pensioner; ” i : r ;hela vårt. folk setalaäspensions: Fi 5 svidkömmande finns”. dock :sav|- äl.ytterligt små om: de anställda; SA LL 2 'sägér klart ifrån, personlig : frihet att -och han måste i skall bekosta krafter, spm varje att ärbetsgbvanna bli Blir 3. rekornmenderar' en enligt.r, SPP- Detta :: inhebär, F att kompensationsmiöj? han ökade | Yt mäskinanskaffning företag, '”s som lyckas], för det SJ. och Sverige för att söka > Det är jonhufvud sina arb undvika onödigt dubbelarbete. + Skogstranspor' terna " hör till” de hest framträdande frågorna just nu. Ifråga om avhästningeri ligger Sve- | rige i täten. ' - let, säger direktör Axel C:son Leil SDA, ordförande i" den. nordiska samarbetsorganisationen, Den forces rade: takt ' som karakteriserar ' av- hästningen är oroande därför att vi behöver andrum så att vickan an. Passa oss efter denna utveckling, som tyvärr kanske är oundviklig. Vi måste ha tillräcklig tid På oss för att lägga om skogstransporterna. till 'maskinlinjen. Det kan inte ske ren "handvändning. se i Det nordiska samarbetet på skogs- arbetsstudiernas område är av stor betydelse,' betonar jägmästare Lei- jonhufvud, »Förutom en årlig träff i Stockholm för genomgång av ar- betsuppgifterna samlas vi med 2-3 års mellanrum till möte med exkur- sion, som nu i Danmark. Förutom transportproblemen ägnas stor upp- märksamhet åt barkningen, där, vi har många, erfarenheter att utvå-la mellan de nordiska länderna.” . ' pgifter och 7 beklagligt att så är fal i Forskningsstiftelsen också . anmäles > VISAR: "SNÄRT mn'tt' uppe i sockerbetsskörden: LT':här ti konsulenterna' ' Nils > aktuella läget på ””betfronten” :i södra Halland. Skörden i är. : blir: god rent kvantitativt ”— "ring ”åv dennå ; odlingsgren.' pp emeller' | hjälp vi digare i två intervjuer (med : UU Knutson ” "och Birger Blixt) klarlagt det" . sockerhalten Y'ggér emehertid. i kunnat ordnas med: imäskinens i "Kar: "betupptag-: : ipeka, att när nu prissy inom vissa : gränser fasta ' import- avgifter”. passerat ettårsstrecket det ligger i detta systems natur att go- da och" dåliga år skall. jämna ut varandra, Ett bokslut bör därför göras upp först sedan tr den gått till ända. | prissystemet” ett år sten v kort tillbakablick STOCKHOLM (Press) Den 1 "sept hade" jordbrukets nyå | "prissystem fungerat ett år, Lant-' bruksförbundets sekreterare, Erik - Swedborg,.har i Lantmannen läm- , nat en översikt ifråga om prisut- 'vecklingen under premiäråret, In- -ledningsvis anser han sig böra på- 12 proc öv mittprisnivån, medan” de :reella priserna: på” "grund av den' allmännå prisuppgången : legat ” ungefär lika” mycket under denna nivå.” i hävdade har animalieprie" serna varit, Prisnivån för vegeta= .- bilier .har varit låg, beroende” på s 'utveck- ling, ; Fö animaliernås - dei är; den” tillfr” ”sställande "prisnivån främst sammanhängan1e med prisutöeck= 1 lingen för kött och fläsk.” . '.Mätpotatisen” har varit 'sorgebar- Sekr ' Isom'.i gsmaskiner av olika. mär- S betömråden: på "Ö- ococh på: Gotland. Den > gäller; upptagningsarbetet med maskin, "Dagens' bild visar en uppt gningsmaskin i verksam- den” "maskinen . betyder Ven. hel "del i insparad arbets- "kra Mean räknar nämligen av utvecklingen-; av prod 'företett ganska stora växlingar. Vad dag betraktas med bekym- Imer' ar inte prisutvecklingen un- lder det gångna året utan den om- 'ständigheten, att priskurvan vid lövergången till nya året pekar ned- åt och att man. har svårt att se hur den ånyo skall börja svänga luppåt., Vidare ger det anledning till oro, att levnadskostnaderna va- trit i stort sett. 1 oavbrutet sti; detta trots att produktpriserna inte gå upp 'uan tvärtom sjunkit från | isept i fjol till samma tid i år. Detta har "medfört. en stegvis jordbruksprodukternas bytes- 'värde,. Genomsnittligt sett har de faktiska -' net; Överproduk och brister i" "Iden - inh iska." mari dsfört oh g k att | har "åstadkommit "ett mycket då- i; Fat prisresultat.: Det ovägda medel- F priset blev kr 22:98 pr deciton, vil- ket ä proc ”under . mittpriset : (29:503. Med hänsyn till marknads- läget borde potatispriset under årets början ha legat 6 å 7 kr högre för att a. världsmarknad set, Senare under året' har skill- naden "minskats till halva näm” da belopp. Det är det alltför stora ut- :;1 budet: av- svensk matpotatis som "pri — Sockerpri- serna shar däremot varit ett glä jeämhé.;Det höga världsmarknads. |priset på socker här sprängt öva ä och "satt med. fagta importavgifter ur kraft i lika '. hög grad som för potatis men” på ie producentpriserna legat ett helt annat sätt. : > hjälp numera kan uträtta ; samma arbete,' som förr kräv- de to man. i bilden ”-visar : :uppsam- och tömningsanordnin” | astningsarbete betyder" snab- bare. och, bill'gare transport. | i deras" naturliga” grup- fr Känner vi igen de allra vanligaste. ' ; skadeinsekterna?: 7 — Frågorna” kunde” ställas i jen, .Jång? "råd; "och mång: | "ett ärligt ””nej Vår ”käpp -"häst” — Påståendet att: jord brukarens : arbete är en, hel. : :vetenskap — ' håller även” i det in här' resönemianget. Jordbruka- . ren; har” de” senare” åren fått ra. dra. 0585. ill minnes Bibelns om” Egyptens; gräs- för Udet Insektsangrep har "GOTT .OCH ONT ÄR ia | SVART ATT. SKILJA, "gäller" Be pr äxtsjukdomar, ogräs" och insekter ; «har jordbruksnäringen haft utomordentligt god hjälp av den kemiska industrien :'och déss forskare. På alla områden har vi fått pålitliga kemikalier, men frågan är, om'inte insekts- bekämpringen -visat . sig -vara den svåraste grenen. När. det gällt sjukdomar och ogräs har man' så småningom fått fram ” ”urskiljande” : be: kämpningsmedel, som, bi t bra på ”ont”. men sparat” ”go de kemikalier, som används mot insekter, har man ännu in- te fått in det ”specifika”, ;'som skiljer på skadedjur och nytto- djur: > När man sätter in spru- torna mot rapsloppor och. wiv- lar och stritar, finns ri d) även "de nyttiga juren stryker: med. -— På dett? områ- de, finns « alltså fortfarande en —- hel” del för intresserade. forska- järil, som vi ej rt hä Tillbaka till "de: inledande frå- gorna., .: För > ett par. år sedan ställdes: "de" vid : Ingelstorps lantmannaskola' i Kalmar län till eleverna i skolans långa lant- mannakurs. Det :'visade sig, att unga jordbrukare. visste" så värst Imycket' om "de skadeinsekter," Fr härj ar ute på fälte; "Idén blev därför ”förverkli- 2 "sad: av. läraren i jordbrukslä- ra — och idén: g'ck helt en- . ”kelt' ut. på att låta eleverna ägna . några «timmar: - själva " arbeta” ihop';”en. in- : "sektssamling. ' Den" skulle” då "innehålla de” vanligaste 'ska- de- och: nyttoinsekter,: som en jordbrukare kommer" " takt med i: sitt arbet : Man stog till av de. kirstim- mar, som ingick i jordbräkslä- ran, :och behållningen. blev in- te dålig. Under lärarens. ledning gav, man sig ut på skoljördbru- kets åkrar: + 'väl rustade! med insektshåvar.' ” Eleverna... ;. hade tillfälle ” studera, var. de olika insekterna . uppträdde, .. och; ofta kuride man studera: deras . mån- ga" utvecklingsstadier. .. Och, en sak till 2 man :hade rika möj- ligheter att göra sig en. minnes- bild... av de skador, som insek- terna åstadkom på "sina Iingsgrödor”. > - Så . småningom växte "samlin- garna; . man examinerade, ' och man läste" in en hel del om de olika smådjurens ” levnadsvanor, deras ”bovstreck? eller" deras goda gärningar. ' Med lärarens och kursbokens hjälp studera- re att göra. [ de man mpliga bekämpnings- te strict hålla sig till. ”skadeinsekternas : förening”. Men kan gärna piffa ; Upp: sms åt att) ”älsk-4. v ett: vettigt: > växt- Det stod så små- lart även för. ”tvivla- der no till” - nytta. Vad säger man vid, våra skolor? : "skall. man ha; insekts- ” ” Priserna gälla utan avdrag a 9. d. men: inkl. hudar och organ.: Klass > Kör Kviga Ung- Äldre Göd Öxar. Stut - tjur större kalv: "kal IH: Äldre' one, flådd 9 Hel-. och halvgalt, oflådd 1:— un- fö : 282 282 "3:22 3:07 3:43 "3:33 68. 3:63 3:48 3:68 3:63 "3:48" 3:58 3:53. 3:38 3:48 ” 3:43 3:28 " 3:08 3:35" 3:30, 3:18 2:98 > 3:20 3:15 3:03. 2:88 2:82 Me Späd Enligt Jordbruksnäräindens be-- stämmelser” utgår före ör - Häst, unghäst ' 'o föl (oav- sett. vikten) hel kropp Häst, unghäst o. föl Mar - sett vikten) halv kroj : Mindre än 75 kg. -e>. Kalv, hel kropp . 3 Falv, halv kropp - För halv "kropp väg. Tie ke, däröver såmlingen” till? frågar slutligen någon. "Den : ger. .en utmärkt jämförelsefauna, svarar vi, ochj' . blir faktiskt 'en riktigt trevlig |!” ” Pprydnadssak”, . trots -att den innehåller” så många. elaka gyn- nare. > Konsörvera betblasten! - Det: betalar I sig "säkert. Silobrånnen kö er ei nu som' tidigare : billigast från Lee Mag "SÅ M R O: AR EN EKONOMISK LÖSNING AV POTATISUPPTAGNINGEN PÅ : FAMILJEJORDBRUKET so ov SALLA RAMILJEMEDLEMMAR ; .KAN "VARA MED” I ; DEN. JATISKOTTA FARBETET” PÅ. > ; + FFYSTTT NYFrEFEEIFST VIE TSSI TE TTTSTEVYTTTYTE AAMÄAL.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.