D a hål vrvyvvvv Femme vryvvetvrYYYYrYYTYfYTYT Då vvYevYrY YeereryvtyfeYYYFYyrPerftY v vYrrYevre ee = Torsdagen ”den- 10- oktober" 1957 ” 4 - "ee pen 10 oxtoxeR 1957 LIT = = Lantbrukaren och kollektivet - trygghet på ålderdomen, men det är inte någon lovvärd soli- daritet att lixrikta användning- en av de sparmedel, vårt arbe därutöver ger oss, "- = För övrigt måste mån väl er- känna — utan att därför. under- skatta eller misskreditera orga- nisationerna' — att den enskil- "de inte alltid är tillfreds med, ' vad de ledande inom organisa- lg tid genomdriva en tilläggs- = tionerna beslutar. Det finns ex- pension för sina medl pelvis många lantbrukare, Motparten — arbetsgivaresi- som är missnöjda med prissätt- dan — däremot har k it till . ningss; ; ; os den uppfattningen, att pen- Avtal och överenskommelser sionsavtal för arbetsmarkna-' ingås ofta utan att båda eller dens alla områden kan ordnas ens någon av parterna är nöj- och ordnas snabbt genom kol- .da, men olika faktorer tvingar lektivavtal. Något motstånd fram avtalen, och en hel grupps har man inte för avsikt resa, intresse kan ibland göra ett av- Tvärtom har arbetsgivareföre- tal motiverat, även om den en- ningen redan före söndagens skilde. får sitta emellan. NM omröstning inbjudit LO till en Tilläggspensionerna är dock överläggning om pensioner Be- ingen sådan fråga. Med den ut- Vi upplever just nu en märk- lig omvärdering i olika frågor, som mer eller mindre intimt hänger samman med pensions- debatten. Företrädarna för lin- je ett, som tidigare hyst en mycket stark tillit till sina or- ganisationer, förefaller nu helt ha tappat respekten för dessa, och menar, att de inte har till- räcklig styrka för att inom rim- ” hent Georg Andersson — kan. jag lämna klara och konkreta siffror på skörden, för jag har fått göra många ut- redningar redan om dessa saker, säger Andarsson, Mest är det hus hållningssällskapet, som har frå- gåt: vid skilda tillfällen, och: sva- ren har sedan gått vidare till sta. tens: jordbruksnämnd, Avsikten är givetvis att skaffa ett under- lag för de skördeskador; som fö- rekommit för att med ledning av detta avgöra, hur stora de ofrån- komliga ersättningarna tiill lant: brukarna skall bli. ns 1 Statens jordbruksnämnd är dåén ” myndighet, som i främsta rummet ”"övervakår ””spannmåls- handeln, och av den statistik, som nom kollektivavtal. Iovade = folkpensionst Vad resultatet av dessa över- kan ingen med fog påstå, att läggningar blir vet ingen nu, det är nödvändigt. att i grup- men klart är, att arbetsgivare- pens intresse lösa löntagarpen- föreningen inte kan backa ur sionen på enskilda'eller andra sin position som nyfrälst an- gruppers bekostnad, så som i hängare av en kollektiv pension - vissa hä den sker både en- för alla löntagaregrupper. Kol= ligt linje 1 och linje 3. . es lektivbestämda pensioner inne- Frågan om tilläggspension bär inget tvång, säger man, bör vara en fråga för den en- .Den enskilde medlemmen litar skilde, ett sätt bland fle på sina organlsatloner och be- traktar Inte deras överenskom- melser som tvångsåtgärder, Därför anklagar emellanåt såväl linje 1 som linje 3 de lantbrukare, som ansluter sig det kapital han vill och kan spara, Ingen lantbrukare som "hävdar den' principen kan anz klagas för bristande solidaritet. Bristande solidaritet, mot sin till linje 2 för svek mot före yrkesgrupp är det däremot att ningsrörelsens solidaritetsprin- stödja en pensionslinje, som va- elper, . ">. . re sig det sker av statligt tvång Dessa påstående håller dock (som. i ettan) eller kollektivt Icke vid närmare granskning, tvång (som i trean)'leder till Det kan aldrig vara tecken på pensionskostnader, vilka ”ger bristande: solldaritet att hylla utdelning åt enbart löntagare en princip, som ger lika möj-, men måste betalas av hela den ligheter åt alla — och lika skyl- " samlade produktionen "alltså - fs - Röd At digheter, Vi är alla överens om, även av lantbrukarna. ta og de ul hela "partiet |. » Det regnvåta 'septemberväd-,' Wiktorsson, i Egernahult att varje människa bör garan- : S, J, |.(60.243 kg) hade under 4 procent "ret fullbordade skördekatastro- | vet det: mestå-om regnvattens- YR rn le ae ne teras : en: penslon, som" 'ger . "Er för DIESEL . märket är. on. or. T55 hor on 2-eylindrig, d-takta, direktinsprutad I har en cylindrig, 4-takts, direklinsprutad dieselmotor, 42,5 hk - gistelmolor, 30 Mk vid . 20 då tvimin. fint. I -avgusti:fick vi in 439617 | inda "till 1923 enl teorol : : Vikt 1710 4; - . Ike med: - se : «till 1923 enligt meteorolog | derbördssiffror mot 1954 års tal? ons ; ned i rätt plöjningsläge.: ' 9 vik 20 ko. - kg. :med' groddskador 'under 4 Rystedts statistik. effe nt : Från knäredsbygden, som läm- skärlg. oa oc 8 + Behöver Ni en traktor som kon suga I extra vid d je tena — då är Volvo diesel lösningen. extra vid de tyngsta arbe En Volvo diesel håller längre tack vare kvalitet ollt igenom, inte. minst i en motor som vid officiella vppmätningar givit slitagevärden ” som är tredjedelen av normalt, Tåt oss diskutera igenom problemen med Er och | ör op d ifts- kalkyl. I Volvos kompletta traktorlinja — med fre Uiesel — finns lust den traktor som är mest ekonomisk för Er, = el En Volvo diesel är billig i drift tack varg den stora livslä de lå Pränsleförbrykning, högt androbondsvörde och den service I sär. an ge år Von bilddde - me: jese Provrum, specialverktyg och Hallands Lantmäns Centralförening ir Al - värdiga och bättre, att placera "| 2u8ustileveransérna fördelade sig 36.855 kg. | o” EEE SS SN gjorts : upp för 'Laholmsortens Lantmannaförenings del, kan man finna, -att det inte är riktigt ka- fästtof för rågens del, medan vårvetet har råkat mycket illa”ut. | Att rågen ldarat sig så pass hyggligt vill jag helt och hål. '”Jet skriva på skördetröskornas konto, och jag skulle tro, att "1 1” Skörden är inbärgad, och pu s tagning. Men hur har skörden egentligen ko bra eller dåligt är det egentligen ställt med Aktuella och reellä skördesiffrör. sysslar våra lantbrukare mest mmit in? Att det inte. blev: bra vet alla, men hur denna sak? Lah olmg med - höstplöjning. och betupp- "Tidning :har- frågat dispo- på IL tens L 113.639 kg. samt öv 11.530 kg. 2 fin annan ' intressan och september, fat; sedan vår” kom i bruk år 195 år var kostnaden ett deciton spannmål för, torkningskostnaden” ä ändrad ..— 97 öre, 1953 74. öre, 1954-42 det också. var mycket! vatt 2,11 kr, 1955 då vi haäe' det xeptionella, torkåret, -endast--17 Eg Sistnämnda "att: torka 4 tojkning, -.säckhyra” och : frakter öre, 1956 1,60 kr samt i år, hela 2.38 kr, Detta ;bevisar hur” dyrt” Höstvete Vårvete' + — Som slutemdöme -skulle jag ”tanske: säga: inte; är. det roligt saxken. fi lantbrukarna eller oss nen det är inte heller något rent satastrofläge.; Vi. får» väl ta; itu ned situationen" med, friskt mod I avdragits är följande: (inom pa- ga” pris,, söm" lantbrukarna” fatt för 'sin spannmål, och. som ty-” värr icke på långa håll när upp- går till de. priser, som fastställts — och som'"det i vanliga fall or das och skrives om,' + öv Det medelpris, som erhållits för brödspannmålen” som levere- rats till .css sunder' augusti>—sep-' tember, ” sedan kostnaderna. för rentes 'de fastställda priserna) 6: (31 . : 0: dvs 4 23:60 (28: och hoppas på bättring nästa år. 'Men' en sak är säker och det är: ätt skördetröskorna är: till myc! ket god- hjälp” sådåna här” våta år, slutar hr: Andersson ne .Cel, ” MAN HAR HAFT mycket'. säd att torka i Laholms eget spann- målslager' den 'här' hösten, Tork-|'" -- ningsavgifterna” är . rekordhöga i -år' på grund av det dåliga vädret. 70 procent av all här "inom vårt område har skörde- — tröskats, Detta bevisar, att | skördetröskan är bra att ha ett sådant år som detta; vn ta — I min sista utredning "har Jag delat upp spannmålen i så- dan, som levererats i augusti och sådan, som kommit in under sep- tember, berättar, hr 'Anderssor. vidare: Vändpunkten kom om- kring den 25. augusti, då grodd- skadorna ' mera : allmänt började visa sig, Allt höstvete fick vi i. grogdskador..— -med' andra ord var. det, leveransgillt som bröd: 3pannmål, Normal :våttenhall” är 16,5 proc, och under. 20' proc. vattenhalt, låg' endast 6.000 kg, medan 31,184' kg låg mellan” 20 ach 25 och 23.059 mellan 23 och 30 proc, vattenhalt, «vac v— Av vårvetet 'kom 7.444 kg in under august! månad, och "..- la detta parti hade mellan 20 och 25 proc, vattenhalt. Där noteras inga 'större groddskador; Värre blir det 'i september, 'Leverans- gillt... vårvete kom ' det ."da in 33.877 kg, . mellan '4—10 proc: kg under 20 proc .123.668 kg mel- lan 20— 25 proc. samt 82.644 kg mellan 25-30 proc. .. + o. fö — "Rågen inom :'vårt - oråråde kom 'i "rätt stor utsträckning in proc, 82.058 kg med skador mel- lan 4—10 proc. och-24.755 mel. !an 10 o, 20 proc. Vattenhalten för sålunda: under 20 "proc. 166.126 kg, mellan ,20—25 proc '344.34G kg, och mellan 25—30 Proc . > — Men går vi sedan till sep. tember, så blir siffrorna myc. .ket sämre, Under 4 proc. grodå skador fick vi då in 33.604 kg, mellan 410 proc. 236,027 kg. . mellan 10—20 76.092 kg. samt över 20 proc, 57,401 kg. Vatten- halten för rågen under septem- ber var följande; under 20 proc. :.. tember : brukar ' vanligen: : fen på många' håll i vårt land. - inte, minst här:i södra. Halland . kade: man anledning att se pessimistiskt på situationen" — från den 24 augusti till den 24 cp föll i Halmstad och : söder, om, residensstaden” 180 mim, regn; en siffra, som är he- 1a 240 procent av"den normala. " Antalet . regndagar” under angivna månaden vär sjutton. ” Man tycker nog, att dessa siff- LJ " andet i dess helhet får man ock- :å gå mycket långt tillbaka i ti- 'eri för att finna motsvarigheter. ur: betydde , större "chanser till rågot :så när välbärgad skörd. För. att finna en-höst med så in- tensiv-'och" långvarig regnperiod som årets måste vi gå tillbaka "DET VAR VÄRRE 54 CI KNÄREDSBYGDEN! N Gunnar ' Ry : i en redogörelse 'om' de, katastrofala 'hö G 'opp .Efter-regnperioder i 5! en -tids” betydligt " gynnsammare: väder.: en fortsatté utan :ens' tecken från normala väderleksför! t Å : komma” vor Tuktar rekord. När det gäller |" "Ika Jordbruksföreståndare Vig ol "Rystedt: <a känd: inte ii "år mängder,i knäredsbygden, Han . har .uhder många. år fört me- teorolögiska : anteckningar, på . Skogsvårdsstyrelsens "gård "RA JE I. It :— hans: Fart ” avslöjar åtminstone" en ”sensa- tion; Det regnade bra myck- et mera: under”. sommar- ' och höstmånaderna ;1954 än iår, ; mellan i nederbördsmängderna då och nu är betydande, bevisen har hr Wiktorssori 'vac- kert införda i sin ”väderlekslig- gare”.".År : 1954 var ' ett" inycket siffra... — 1954. är "också rexord för de senaste två decennierna när det 'handlar om riklig neder börd, säger hr Wiktorsson." 2. ; Och hur står sig den aktuella eftersommarens och höstens ne- Skillnaden är väsentlig. Trots att vi j år tyckt oss drunkna i regn å knäredsborna ”skryta med” att:ha haft ännu värre väder bar Z n erleksprofet stregnen ',att årets höstmånader: väsen lutet av augusti:och + börj ' säger hr Wiktorsson. Skillnaden |" Påståendet” kräver bevis — och : | talande oktober-syn...; + -- an av sep i. mitten av: ill att - vilja i sr Nederb rdsmängder, -. Annonsera i uppmätta i Egernahult iv AT 1954. - Juni-114,4 mm; " Juli 228 mm. :- Aug: 142,2 mm: Nu Sept; 197,5 mm; :« 'Dö fyra månaderna gav'allt- NN på 682,1. mni.;: medan . motsva- 486,4 mm” Ändå får man säga, att denna höst varit. den av- gjort sämre, ur skördesynpunkt '— skördekatastrofen har den- . grott var 138.137 kg, mellan 10 | Visserligen "hade vi 'svåra” sep” |regnvått år.. Den: totala "neder-| nå gå it uppenbar i i , an bal i - tot i hela i tort, teylindria, utad 20 0 37.407 kr.samt över 20 proc emberregn a 1937 och 5 ” |bördsmängden var "1.367 ' mm,, ne ven om "regnsiffrorna i dieselmotor, $7 hk vid... 2.193.kg. Ser vi så på vattenhal- | an. av ri ägt ed a höstblör | vilket är: ungefär: dubbelt upp | var botydligt högre 1954 än i år, | |! vikt 2950 kg. en för, vårvetet låg endast .5 302 lutet av augusti — vilket i sin mot ett normalårs nederbörds-| pade man ändå större 'möjlig- : j ” heter "att klara skördearbetet då. "Man begåvades nämligen . den "gången med en och annan period. uppehållsväder ':— i år har regnet hållit i sig dag för ” dag och vecka efter vecka. nat ... dagens jämförelsesiffror, rapporteras samtidigt, att en hel del: säd fortfarande står kvar ute 3å' fälten -— antingen i hässjor eller skylar: I sanning ingen till- H : Äss. ABSTRAKT OCH KONKRET -- På en utställning för abstrakt konst sig häromd. SÄr 195605) ] .så en: sammanlagd. nederbörd |: rande siffra:i år höll sig. vidl. : DELFIN junior A är helau-" i tomatisk och' arbetar :helt :) oberoende" av Jjordfasta' hin«-; -| der. Vid stenpåkörning lyf- «; ter sig plogkropparna, pas-. , » serar över hindret och gäår'”, därefter automatiskt shabbt” SESAM junior. är en pålit- ' "lig och väl beprövad plog ' . för steniga åkrar. Vid sten- . ; påkörning slår plogkroppar- - . na upp individuellt och åter- går 1' arbetsläge 'genom . backning. 1- och 2-skärlg: SEFYR funior är- en; lätt , . plog till' lågt pris för rela-" tivt .stenfria &åkrar.+' Vid : stenpåkörning slår: plogen '- - Upp genom vridning kring . ' bäraxeln och återgår”1 er... genom lyftning och , i Paris k gen författaren Francis Carco i säll- skap med en god vän, som tydligen endast med motvilja följt med till — Jag begriper inte, sade han till slut, att de kan bli så förtjust i såna här obegripliga målningar. med hydrauliska lyften, 1. och 2-skärlg. .. .; > je : Hallands Lantmäns Maskinavdelningen 19.916 kg. mellan 20—25 proc. po ben 6 — Säg mig, sade Carco småleen- nm . 238.039 kg, mellan 23—30 proc. ar 3 EET A | de; förstår du dig på elektriciteten Centralförening |: EGERNAHULT — Skogsvårdsstyrelsens gård i Knäred —har | Nej, det kan jag inte påstå. (CC Maskinavde va . ” sedan många år egen ”meteorologisk ”bokföring”: Våtaste 'un- ed stearinlj nöjer du dig inte] 4 I " der de två senaste decennierna är utan konkurrens 1954: — |" Jus. : ; som er — Varför skall just jag gå in till chefen och klaga på ackorden? — Du är den den ende av oss "som inte har bil - Traktorn av i morgon för jordbruk av idag = men blev trots allt mera svårbärgat... Det kan i detta sam- manhang påpekas, att Egernahult. blivit en viktig ”skola” för alla skogsvårdare i södra Halland — senast förra veckan ha- de man anordnat en stor skogsdag där nere. vt | jun" nonan - | Motor AB Laurin Ridhusgatan 14, tel. 18510 Halmstad! FEL, 23-423-463 TS ne . Tel, 25 0.425; Lv > allberra LANTIAHNAFÖRENING Vallberca LANTMANKAFÖR NING - "oc Tel 52 och 100; 'V Efter koatorstid Ysby 62170, ” i PES Tel vå sel 00 + - en : 5 ÄTRAN NANA KAMRAN NANNA ann | | ger ee | FET EFTN FIYTSTRTEYSTYTYYTVYTTTS oe ANAR AMMA ARA AAA AAA RA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.