t t YrrtrFYfYY YreTryr TrevverYerYeeTtYrYvTYY yvve Tv" verveeveyveeeveYTYPereyTee Pe YTYFYTT EEE TE EFYYTTFYTTEPYYY AS TETTTT vyrfeettYTnee Tr erYYTEYPEerY FE PEpF OYT TYrYyvryeet Free yveevvt Ub . remyvtYvTt Y ! vv r ' YTryvvY YYytTYT f ” , vrerevevereeYeryavyv FYVT —=L1T' DEN 17 OKTOBPF 1957 : Jordbruket inför öskdogen > i Höstriksdagen samlades i går - helt i skuggan av den stora pen- sionsdebatten, som sätter extra färg på höstens riksdagssejour, även om den väntade proposi. tionen I Pp rågan inte Trots väntat motstånd” "vågar | "man påstå; att möjligheterna till positiva resultat nu är stör- re än någonsin tidigare, Center-' partiet "sitter efter söndagens fol hinner framläggas förrän någon gång i vår, sådan den då kom- mer att så ut. Höstens politiska himmel är : vid sidan. av pensionsfrågan in - partiet. finge hjälp att genom- t galunda fri från moln, För jord- | brukets vidkommande har vi att räkna med minst två stora och" säkerligen svårlösta frågor. Den mest brännande är utan tvivel kompensationen för de väldiga skördeskadörna, fe I öofe 5 Att kompensation måste läm” - nas, bör väl samtliga. partier vara ense om, och den frågan . kommer antagligen inte .heller att vålla några större debatter. Problemet är formerna för den. na skördeskadeersättning, Vid tidigare "jämförbara ' tillfällen har dessa former kanske inte väckt så stor opposition i riks- dagen, Det är först, 'när man "+ gott resultatet av bidragsfördel- ” högermännen' och fölkpartister. ma, I FS FA OA : alltför optimistiskt att:tr ningen, som de verkliga och i många fall också väl berättiga-. de protesterna kommit: Mindre tilltalande ' har 'varit ” att oppositlonspartierna,' Ingenting haft att invända mot förslagen, i agitationen' mot främst. centerpartiet ' flitigt, ut- nyttjat missn et med bidraga. förmerna. " Man må "därmed Toppas, att regeringen, denna «gången för- - mår klara: det svåra. problemet ; med en” rättvis "fördelning" av" skördeskadeersättningen. Den andra för lantbruket sä; skogskompleteringen, ” nr "länge stött. och! brötts utan att. finna sin lösning, och d brukariia tillfredsställande ös. ning. Därtill är motstängarr de soclaldemoh "bland - även ' "om de'vid riksdagsbehandlingen . dandå roll. Många bf:are som » innebar, att. bf, presterade en e- - städerna och också för.de mån- skilt: viktiga -frågan+i höst är + ä V e Den har I Ihänniskorna. själva behålla. rät- "ibjudande vara lockande; : frågan är alltför dyrbar att by- "will av stort värde långt. utan- . politiken. svikit "sitt parti, fann till sitt tidigare hemvist. trumf på hand, och en komprö- miss :med socialdemokraterna i . pensionsfrågan skulle utan tvi- vel kvitteras med, att center- driva skogskompletteringen ef- ter de linjer man önskar, ' — Givetvis kan ett ' sådant er- men centerpartiets' linje 1 pensions- ta'bort till och med mot en ac- ”cetabel ! "lösning" av .skogskom- Jetteringsproblemet; : MA ” Arla-linjen i pensionsfrågan har givit centerpartiet en good för partigränserna, en good will, som högern och folkpartiet ald-: rig räknade med, när de stämp- ladé tvåan 'som ett m löst östning med 'eh, mängd |. J ordbrukarna bör också tänka li- malt talesätt, Man kan myck "EN OLYCKA kommer sällan ensam, heter det i ettg gam-' et. väl ta fram , visdomsordet, , ;" när man diskuterar det aktueila läget på jordbrukets område. : De skador, som det dåliga höstvädret - åsamkat' det svenska; > jordbruket, kan knappast repareras, Det är nämligen inte ba-'. ra det väsentliga skördebortfallet, man hår "att räkna med i” sta hand på utsädesvarorna.: aktuellt på . jordbruksfronten - jordbrukskonsulent Birger skapet i i Halmstad. / : Det. r naturligtvis en del svårigheter med att få fram gott utsäde, efter. en sådan här dålig sitördesäsong, säger konsulenten. tet extra på kvaliteten hos det utsäde! iöm de kommer att an- vända efter den senaste skörden. bondeförbundsförslag, en. arga bondeförbundsäta- ren Hallands Dagblad deklare- rade i går att det rent politi- ska ställningstagande-som det "gen linje stick ” i stäv mot koa- litionspartnerns spelat en bety- tidigare i! fogillade. av koalitions- härmed ien möjlighet att. Mera "Mycket ligger i: detta'korista- terande; och den stimulång” som valutgången "givit: "centerpartiet "kän .bli. början till 'en ny fram- "”gängsperiod för partiet.till | nad för landsbygden, de mindre ärutöver, som i linje 2,sett ; enda möjligheten” att åt » | problemet inte så stort, man kö- "Just de två gräsen klarat sig bra Vad sr ålen ' beträffar är per oftast sitt utsäde från de sto- ra firmorna, och genom sina fö- reningar där. man ger hållbara garantier. s — Något annorlunda förhåller det sig med vallfrö-utsädet. Nu har vi visserligen inte så värst många ”vallfröodlingar 'i' södra Halland, men de finns där ändå. Mest rör det sig då om odlingar av" timotej och ängssvingel, och jag har den. uppfattningen, - att irjärförelse med andra liknande grödor, Deras frön mognar tilll; skörd ganska tidigt'—' i augusti — och därför hann man klara av tid den delen av skörden de värsta höstblötörna. : RÖDKLÖVER BLIR DET VÄRRE.MED.. '— En'annan fröodling. förekoni i södra "lä : Jatty: ;utöver.folkp wi dtrygghet: ordna” sin ålder- iefpartiet inte gör sig in på en sg med. asotäldemo- ratern "Det är känt alt en av. de z främsta orsakerna till att: bon- deförbundet' inte lämnade regö-- ringen efter förra valet var, att man ville före Skogskomplette- ringen I hamn, först; -köpslägan, om pensionerna, då "må: den. falla, här, värdefull en lösning ä än är, : is sb OLIKA FABRIKAT OCH UTFÖRANDEN > st Begär prisuppgift. — LAANNFÖRENING os Tel. växel 200 a ocg |. Gynna LT:s annonsörer detta: räkneexempel, Den nedsatta kvaliteten: "kommer att spela en del spratt långt in på nästa år — vi tänker då i för-' Om detta problem" och annat: handlar . dagens intervju. med - Bli t vid” hushållningssäll- ' : samt, "den detaljen 2 är”det sämre ställt -1957. stora. skador, som man måste ta med 'i täkringen, när det blir aktuellt med nästa: insådd. Rödklöverfröet. blev; sent bär- "gat här nere'— på sina håll såg man. hur : :grönskotten slog ige "nom ute på odlingarna,; — Jag :har: tittat "närmare på en: del, fröpartier;; av .rödklöver, säger hr: Blixt. .Desöå studier har: gett vid. handen, att grobarheten ligger:en bra. bit, under det nor- mala; ;15—85. :» procents grobarhet vill man ha: = i, år. ligger. pro- centtalet ända. nere vid 60. hos ett "och" annat” ' halländskt' parti. Fröet här också antagit en brun- tällv den nor- MYCKET VIKTIGT MIZD KONTROLLEN : fröodlingar ligger ändå inte ämst till,'omtalar kon- 1: 'Mellansvérige,, där fröodlingarna förresten har myc- "| ket större. betydelse” än här, har gen: något så när. kar. kla at sig på detta område, är Skå - och det kan ändå var 5 våra. «lantbrukare.s | Svårt ogräsår väntar > Sydhallands jordbruk?” . . HÖSTPLÖJNINGEN i. södra 'Halland har kommit igång” " på sina håll. Man. sticker. em>2llan med traktorn och plogen, när man char tillfälle. Jordbru'tskonsulent Blixt i Halmstad ': framhåller, att stubbearbetningen i år har blivit eftersatt på - "grund av det: dåliga . vädret — däremot bör höstplöjningen kunna försiggå i normal takt och omfattning. Den uteblivna stubbearbetningen.. kommer e-nellertid ätt medföra, att o- Här. har. vi, konstaterat |. [g gräsen. kan bli mer än vanligt svåra nästa år. e — Det är nämligen en stor tillgång att ha t. ex." klöverfrö i tillräcklig mängd inom det egna landets - gränser, :. Våra klöver- stammar. har . mycket hög, stan- lard och en import är därför in- "önskvärd. För det första är eh importerade varan inte all- id den bästa för vårt klimat och |" för våra jordar, — för det andra är den: dyrare än svenskt frö. Nu blir-det väl ändå viss import 2fter-' höstens: bakslag '— "från Canada, möjligen, som bör ha de stammår,. som "mest liknar våra i egenskaperna. . — Det är. en sak; jag gärna : vill ha framförd, säger konsu" lent Blixt. De lantbrukare; som -har eget .vallfrö-utsäde, måste "särskilt ' efter det här årets skörd :vara' noggranna "med grobarhetskontrollen, I god tid före insådden bör man sända ett genomsnittsprov. till någon fröfirma för att få ett hållbart "grobarhetstal, "Skulle ”grobar- ”hetsprocenten'. hålla sig så låg .som'i ned mot: 50, bör man "starkt överväga att köpa annat "utsäde. . ENSILAGE AV: BLAST i POPULÄRT. HÄR NERE. Över. till. en annan lika popu- lär : bäst : på: med "skörden Avi rot- frukterna ve I- mång fall ulfodrar man även om den förekommer spar-' [IKE ER "tera | blomsterlökar är följande. : Gör. en enkel planteringsskiss för, tulpaner; narcisser och hya- . cinter.' Tr2 saker bör” angivas: Var Ni. planterar, vilka sorter Ni satt samt hur” många av var- je Sort. I själva planteringen bör" en läg väs icka"'som ' märke: - För alla holländska blomster: Re va Luckra tipp jorden 30 em. Sjapte :s 2.-Plantera. "lökar. cm; under ytan (räknat från er .”lökspetsen). Större lökar något djupare; mindre , lökar något " "grundare inom de angivna grän. serna! Smålökar som krokus på 288 cm, djup. S 3: Plantera . fökarna i grup- per, e större på ungefär en de-' cimeters "avstånd från? varand- m "rad, fa Ett extraråd," och ett gott sår dant, . är. att. plantera. rikligt, Den enda sorg detta stimuleran. "de" trädgårdsarbete kan ge, är att man på ' våren, konstaterar ”ätt man varit för sparsam, att . man satt” alldeles för få. PASKLILJOR OCH NARCIS- "SER, krokus .och Färlhyacinter, |. snödroppar, : kungsängsliljor, "scilla.”och” Chionodoxa ger en -blomningstid med mjuk färg- verkan från april” till juni. Kro- kus är vårens säkraste förebud, "De luftiga blomkuporna i vitt, gult, ljusblått, mörkblått,: lila, violett och blandade färger ger "Oss. vårens första färgklickar .och de är för alla lika kära och "lika välkomna som den första "lärkan, Krokus i april och pärl hyacinter i maj är en fröjd för ögat, Man planterar dem bäst i oregelbundna grupper, stora el- ler små, utmed gångstigar 'och trappsteg, i kanten av rabatter ” och vid foten av. träd och bus- kar. t och plantering; redan på och! galt) i "Kylet' och Sröda och gula nyanser i. kronan. Alla” nar " cissarter (påskliljan är en trum. . petnarciss), återkommer år -ef- ter: år om :de lämnas ostörda. Sak samma: gäller alla” smålö- karna som trivs och förökar sig om de får vara i fred där de en gång planterats." Att ha små- lökar på alla upptänkliga, stäl- len på fomten gör en vårprome. nad tr en spännande upptäckts- « färd, Man kan knappast få ut mer glädje i form, av. färg och skön- het för sina pengar än då man placerar dem i blomsterlökar. Stoppar man slantar i jorden i form av dylika är de förvisso — MN DET EKONOMISKA Då krokusen blommat över, +. FRAKTORKÖPET” . q : RAR RA KADNASALAA NEFSVESTITETd " DEN: VÄRLIGA delen av trädgå: den grundlägges. genom planering ke borta. De "kommer. igen I i färgsprakande mångfald, de va- » Tarii åratal och, sprider glädje "lika länge, t i VATT MAN INTE nödvändigt i bahöver äga en' välvårdad och . genomodlad trädgård för att få "glädje av .blomsterlökarna, ökar deras 'gångbarhet; Vackrast är «de kanske i stora grupper av : samma färg i rabatter, stenpar- « tier-eller längs trädgårdsgångar, men i synnerhet smålökarna kan med stor fördel naturaliseras i glest. trädbevuxen -terräng . vil. ket passar bra för den som har skogs- eller mer vildmarksartad tomt. Vintergäcken” naturalise- rar sig väl och återkommer se- dän i åratal med sina glänsande smörblommegula blommor; Snö- droppen naturaliserad på skogs. | . jord "koramer .också igen år ef- lar år. så länge den lämnas o-. 2 å mye- ket lämplig för. naturalisering, ee Tuciliae har ”blå 'stjärblom- Atomordentligt gott att, ha: den fråga... Man . håller nu som setblasten direkt. Men med åren rar det blivit allt vanligare; att nan ensilerar en del av blasten ör framtida- behov. Det är ju nöjligheten, men för att resulta "et skall bli riktigt bra, bör man ärika på ett par detaljer: ' För det första måste man sel: - . a, : en exakt'siffra 'som. svår 'på - - + den frågan, men vi kan än- :då ge oss-in på ett.räknere- "ill, att blasten före ensileringen ir ren och frisk — 'jordbemängd ast ger aldrig en.god konserv. Jet är också till stor fördel, om nan har möjligheter att: skära slasten, när man" skall ensilera len. En hackelsemaskin ' till Yxempel, som kanske stått oan- -änd många år, kan här komma ill god nytta. — Om man har 'skurit blasten "ehöver man "inte tillsätta något tonserveringsmedel. Är däremot nsilagemassan hel, bör man sätta till något traditionellt kon- er veringsmedel "ilons” kanter; och ar 'visat'sig, att något av de sura REN ger nea LL mm i Un . KALISUPER PK 5 Super och kall i” ” ”vorje korn + bor > kerbetsarealen. - den ligger nästan. helt inom - " södra 'länsdelen tor Sydkallandek n .sockerskörd på 5500 ton... 0 år? . omöjligt - HUR CMYCKET SOCKER -kommer : södra , Hallands .betdistrikt i att: levereras från ” ” : Naturligtvis I är. det att i dag få fram, sonemang:. Den totala soc- i-Halland'-—-" — är i år : c:a" 800 hektar... Man brukar " . räkna 30(—50 ton sockerbe-” "per, hektar som god'«+' skörd — i år bör hektar- skörden : : 40 ton: per. hektar. . : i räkneoperation . - ”hax40. tonx17 proc). kommer hålla Sig omkring ee »:0- HÄLSOSAM - von e NÄRINGSKIK ' inte: ens " bevaras 85 Z av näringen i betmassan, under det att-- |..> 60 7 blir kvar vid - dålig : lagring utan "|: | - tillsatsmedel. - Arvå å års s försök vid Svenstorps Gård, SN Örtofta, gav följande 'smörsyretal: ' MN 3 Obeh. 081 NH oc . 102 ” on” '=provet taget 0,5 m under. ytan t Rekvirera omgående hos: Eder leverantör. God- sr känn endast KOFA- i origin alförpackning! ” »” AADLARA FITETSEYTTIG
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.