j arsa YSYTYYOFYEF FP FET E PE TYTYYYYTYTTEPEPFEPYFT ETS va j frevvrereevv Torsdagen den 17 oktober 1957 . vo. a rvrevevev vev : OO IYEYSTYFESYVTTTYETTTTFETTTETTYYTTY TT a ”LAnoÅMs TIDNING YYTYTreTYTYT? ”AYTYYYYYYTYYYTTETYYTT YYTYtTtTTT YTreretY YYYtYFSTYYTYYTTT EN «de resulterat i ett, säg, 2—3 gån- inte mycket om” den ' pitaltillskött, som följer av ett fram- Vad är ”räntans'. "naturliga höjd”? STOCKHOLM ör) > ' Man kan observera en "tydlig ten- ” dens hés räntenivån” att stiga och Yigga relativt högt under. perioder av internationell risstegring: 1860 och 1870-talen, från mitten av av 1890-talet till 1920 och efter andra världskriget, och att falla och lig- ” ga relativt lågt t ex under 1880- och 1930-talen, då Prisfallstenden- "ger dominerade, framhåller. prof ∨j Erik. Lundberg. i oktoberhätfte av Skandinaviska bankens kvartal. . ekrift. >, Det var. också under dessa sena- re perioder det klegades. över mätt- |” | nad. på kapital. och. och. svårigheter a finha. lönande använ ning. fö ga randet. Ser, vi på et. i. Sverige under. efterkrigstidens.” lågräntepe- iod. fram till 1954 skulle, efter kor- rektion för stegrat levnadskostnads- index, den verkliga räntan på lån- ga stätsobligationer tom ha ett negativt värde på drygt 1 proc, Man |: : får en tankeställare, om man jäm. |. för” med: situationen. undér perio- den 1920—31,; då effektiva avkast- |” ningen på långa statslån i genom- enitt låg i 4,5 proc samtidigt som prisnivån tenderade nedåt. Det var under denna tid fråga om en verk- lig "ränta för långa statslån på kan- . ske-bortåt 6 procel =: : Det förhållandet .att' £ Sverige kapifalbildningen sej 1920-talet tack vare ett relativt högt sparan- ger” så stört käpitalbestånd säger H ”naturliga” Den: rö förmögenheten rör sig om 250 mil-]' . jarder kr, så ätt: nyinvesteringars värde för närvarånde uppgått till knappast mer än 4 proc av: detta |" belopp — och dessa 4 proc' kanske inte mer än korresponderar med det årliga normala, behovet av ka- åtskridande med.3 proc per år. : Det årliga ' sparandets volym har: minst 3-dubblats sedan 1929. Men efterfrågan på sparande” "för investeringsändamål har tydligen |]. stigit ännu kraftigare. Det var ju snarast frågan om ett potetiellt flan "hette Las. Casas. "och > var. skop och levde på "1500-talet. et var. han" som kom upp med "”densen.« De offentliga utgifterna är " å och för sig mycket litet räntekäns- + sparandeöverskott vid 20-talets slut, som. kom till uttryck i kapitalex- port och 'prisfallstendenser, och spareandeunderskott under efter- krigstiden. : Lö: 1: ten: problem har blivit att denna fått driva ' fram inflationsvinster och andra inflationsinkomster, vilka i högre grad än andra inkomster re- sulterat i sparande, som därmed har karaktär av oäkta” inflationsspa- rande, « Låt mig utgå fån att. "omkring 4 proc hade varit en;”naturlig” av« kastningsnivå för långa 'statslån vid slutet av 20-talet, den tid vi se- nast. var nära jämvikt på en nå- t " gorlunda fri kapitalmarknad. Vil- ka skäl finns för en lägre eller hög- , Te nivå under rådande betingelser? Det finns eniigt min mening star- ka skäl: att tro att en ”naturlig” nivå, ligger väsentligt över 20-ta- lets 4 proc, Även vid jämvikt på - kapitalmarknaden - mellan sparande och invésteringar kan. det förmodas föreligga realistiska förväntningar om viss bestående kostnadsinfla- tion,. som motiverar en någon pro- cent : högre räntenivå än annars skulle vara fallet. - Det bör understrykas, att även - en väsentligt höjd 'räntenivå inte iskt stoppar inflati liga. Om politiskt sett inte önsk- värda effekter på prisbildning och inkomstfördelning av en räntehöj- ning till stor del elimi och rades. Det kostade drygt 2 miljo- förslaget 'att Amerika skulle impor=" tera negerslåvar från Afrika, oci Dagens situation i "Amerika, åtminstone: i sydstaterna: « -negrerna -örbetar- hårt, medån solar sig vid badstränderna. Negertruppen: på bilden "ovan är. i färd med 7 - N med selleri. Badmotivet är r från, Miami Beach med vita lyxhotell i bi ”Fenintäg” vi Sjukvården vinner”. A .|godoses på länsplanet, då erfordras på en revision " '. STOCKHOLM (Press) ! , Stora fördelar står att vinna på 1: av den föreslag revisionen av länsgrä änserna, hävdar År riksdagsmah Erik Fast, som är ordförande i i Svenska Jandstingsför- bundet, 1 en, artikel i förbundets]: tidskrift. Fördelarna -' gäller ” inte "J minst sjukvården och dess, fortsatta. . byggnad. Hr Fast.anser att ju längre. det dröjer, med reformen, ju svårare ärdet. ay | :)'D längre] det drar ut på: tiden; Erfarenheten | visar, att om ett centrallasarett skall” Kunna: ombesörja . »även.den. specias | listvård, som man nu anser: bör til det ett. folkmängdsunderlag -på- c:a 300,000. eller.därutöver. De räjong-1,, sjykhys som. planeras av. en pågå- w ende Utredning, avses inrymma .så- daha specialavdelningar som erfor], dra 00 befolkoingsunderlag på minst |” Endast. trev här: el folkmängd. 30Q,000. Inte. mindré 'ä enjfolkmängd under. 170,000, Därtill kommer, att' Kalmar län med sinä "1 237,000: invånare lär. uppdelat på två landsting ; ;och; att. Gotlands län har] en folkmängd, på "endast. 57,000, Då. förstår man hur. svårt det skall vara att; Thom dessa” "låndstingsområden kunha. hålla moderna: specialävdel- ; ningar på. sjukhuseh,;3 3,0 tia Om en Justering av länsgränserna- skall « ske, bör det också ses, till att rådet ller me ets gränser, Det måste "betraktas behov r.en. enhet i minsta läget, Gävle stad inte skall tillhöra Gävle- borgs, äns landsting; Den nuvaran- dsti; ar ar åkt rats genom 1 Little. Rock, Många. frå- j ållning bland negrerna i'syd 'gan'sig om dessa skall bli! upptakten fill en méra'r aggressiv: där, k t ofta genom kri gang rörelser: av. "det: då började 'denna .hanz del med människor. Det första ste". get var taget i en hantering, som: ett . obeskrivligt lidande samt ett rashat, som visat sig kunna förblin- da "människorna, Det färskaste ex- emplet på detta heter Little Rock. Det som berättats därifrån har väckt - förvåning, indignation.. En rysande värld har blickat in i den- na” , fruktansvärda tragedi, — mån-- ga” kallar ”ået" . västerlandets, kast- problems +: — Och vad är det som har hänt? Alla vet det. Det var bara det att det kom några små svarta barn till en av skolorna i Little Rock, De kom därför att de hade laglig rätt att få undervisning i skolan. Vad som följde vet alla. En dag spräng- de några vita män folkskolan i ansåg sig ha anledning härtill, — Kan man tänka sig: en sjuårig li- ten negerflicka hade just börjat i skolans första klass, Så skolan off- ner i svenska pengar. Dessa raskravaller utspelas allt- så i Amerika, demokratins” hem- land. Ja, demokratin här ärsäkerli- gen i mångt. och mycket ytterst solid; Men' den tycks upphöra att gälla så snart man kommer. in på negerfrågan, ' Inbördeskriget och Ku-Klus-Klan Slavt medförde att massor Ael stora och växande investeringsut- gifter blir lättare att finansier tack vare räntehöjningar, så.är det lätt att måla en 'situation, där nuvaran- de höga räntenivå inte hindrar fort- satt inflation. Det har visat sig att en ' skärpning av kreditpolitiken tenderar att medföra ökad omlopps- "hastighet hos pengarna. Man får därför inte. lita till räntehöjningen som allena saliggörande medel, Den kan inte klara enlöneinflation. Dess effekt måste underbyggas med en restriktiv ekonomisk politik i öv- . rigt, Risken för ökad omloppshas- tighet hos pengarna får sålunda bla mötas med marknadsoperationer och tillräckligt stränga likviditets- bestämmelser för ör bankerna, "Nix Nixell! - Som släktnamn har av statistiska centralbyrån godkänts Emneby, Tegnebrö, Arrestig, Jangklint, Ka- nesved, Kärveman, Närkander, Rö- ' 1e, Attéus, Magnemyr, Mannebratt, > Bixman, Vikhult, Westhamre, Vig- geborn, Arefjäll, Marborn och Ra- destam, "+ Avslag blev. det däremot på för- slagen 'Axerdal, Axergren, AxXer- sten, Gynér, Janinger, Juninger, Lodensjö, Lornstedt, Lornander, Oliverstrand, — Neyron,: Nebratt, Nixell, Nohén, Norrlan, Uverdal, Weldenstam, - Welderstam, Welde- "> Ismugglades in till USA. av negrer fördes in till det land, som- senare skulle bli USA. 1700- talets uppsving för bomullsodlingen i Amerika 'betydde ökad lust bland plantegeägarna. att köpa negrer och därmed säkra sitt innehav av ytterst billig arbetskraft. De svar-| ta salubjöds som boskap. Priser- na ' på slavarna varierade, "men gamla handlingar visar attnoterin- gen kunde pressa nedåt till exem- pelvis' 100 gallon brännvin. För detta fick de vita demokraterna ett människoliv, ett lastdjur att förfo- ga över... 1808 förbjöds slavhandeln i Ame- rika. Detta betydde emellertid icke att hanteringen upphörde, Tvärtom florerade under lång tid en myc- ket livlig illegal. kommers, Det be- räknas att under åren 1808 till 1860 omkring ' 2,5 miljoner slavar Vad som I hög grad bidrog till att aktualisera negerfrågan: i USA var Herriet Beecher-Stowes roman 1852 som väckte ett enormt upp- seende, På kort tid såldes boken i över 300.000 exemplar. Boken för- orsakade en ytterst skärpt motsätt- ning mellan å ena sidan de rika plantageägarna 1 Södern o. folkets flertal, som i, slavhandel såg: något omänskligt "och. förnedrande. "Den bidrog utan tvekan mycket stark till det amerikan:ka mbörderkriget, Detta" krig började "den 14 april 1861 och avblåstes 1865 med Pegerz skulle föra med sig många tårar," " Nashville i Tennessee i luften. De|- ita skiktet, Det som hänt vid hö Sckaol. il till negerfrågån i USA med des lynchningar. Nu går emellertid kvalitetsmärke. son As , emellertid visat att Amerika med president Eisenhowér i. pet ny, tydligen inte ämnar vika” undan för skrä man rest genom. sydstaterna i. Amerika har man: troliger - att förstå, vad som nu sker därborta, framhåller 'redaktör "Allan. Thybell i vidstående artikel. I den tecknar han först bakgrunden; rör sig mot verklig demokrati, "Men i i Södern 2 är hudfärgen alltjämt" d "har de 1 har härtill ska= pat en möjlighet, ja to m tvångs- medel för en sådan sammanslagning. Men. ttills har: ingenting hänt, Det |. är säkerligen många 'söm anser, att starka skäl talar för att. både Norr: köping .och Hälsingborg. borde inz förlivas "med, sina / resp, landsting. Att ården 'skulle få stort gagn re" s slavhandel, 'Ku-Klux-Klan . och : utvecklingen åt rätt håll. Landet 'den omskrivna terrororganisatio-|]i nen Ku-Klux-Klan. Den satte som sin förnämsta: uppgift att terrori- sera och på olika: sätt -hetsa ” de vidskepliga negrerna, Så kom vad det led de omänskliga lynchningar- na.' Enligt uppgift lynchades un- der åren, 1868-1875 omkring 1.200 negrer." =. " Från 1 miljon negrer till 15 Te Nepgrernas antal ökade emellertid snabbt i USA. I början av 1800- talet fanns' det sammanlagt om- kring 1 miljon :negrer där, 'Fem- tio år senare hade antalet stigit till 3,6 milj och vid senaste 'sekel- skiftet var summan uppe i nära 9 milj, 1940 räknade man med 12.8 miljoner negrer, medan man tio år senare-hade över 15 milj. Pro- centuellt uppgår negrernas antal till ungefär; 10 proc av Amerikas totala: folkmängd. Omkring 70 proc av negrerna bor i sydstaterna.” DN Och så ännu en uppgift öm det som , hänt kring "utvecklingen fram mot Little Rock; Den 17 maj 1954 beslutade högsta. domstolen i Wa<= shington enhälligt att upphäva den sekelgamla // principen om'skilda sko- lor för negrer och vita i den ame- rikanska Södern, Di len för- kastade därmed - sitt eget dittills prejudicerande: beslut från 1896,en- ligt vilket separata men likvärdiga skolor ansågs fylla kravet på I med- borgerlig Nkställighet,: - Little Rock — Amerikas skam S "Har man rest genom sydstaterna i Amerika har man troligen lättare att förstå vad som nu sker -i Little Rock — staden, som blivit något av skam. Som "svensk kan man bara så härnere, att en negers -männi- skovärde alltjämt tycks ligga i vad han eller hon kan prestera av ar- bete, Det är heller sannerligen in=- te det bästa eller lättaste arbetet som viks för desvarta, Nästan över- allt där det.vaskas - och tvättas, där Jatrinburkar och sopor hämtas, där är negrer 1 farten. På många håll ser det tyvärr ut som om den demokratiserade amerikanen skulle finna en speciell. tjusning i at. på detta sätt hunsa negrerna, Som, om de vita uppenbart sträväde "efter att peka på en gräns som faktiskt in- te finns Eller i varje . fall." 'inte borde finnas, non ta "Voting HAr, M Marborn' och I Mar- AA JAMAADA LÄNS ARAB ARANARBAAANMASAAMKAMAASAR sJavarnas frigörelse. «= Jag tar en lokalbuss en bean en stad isydsinterna, Varvada plats | ken i bussen. finns fyra lediga plat- inte begripa hur det kan få vara | då: jag stiger på. För det, står ett 15-tal människor” gången; kränger, så vi håller oss ;k aktigt upp 'genom stropparni ket. Men så är jag färdig att. lora' både; taget och: fattningen. " ser, där” sitter." bara en människa, Men den människan är en neger. Hellre står'!mina: medpassagerare än de ' sätter "sig intill en svart]. gjorde. Jag trängde mig neråtibus- sen och slog 'mig ned bredvid :ne- och såg trevlig ut, log vänligt. Men alla de, andra — ' minst”50 ilskna ögon glodde på min Jilla” demonsr tration, ' . H Bord Sådana där dumheter skall du akta dig för. Detta var tipset jag på kvällen fick, så jag: berättade den för mina ikanska vän- ner. Det kunde ha gått illa, sa de, Det: jag . såg senare under. min fortsatta resa genom södern styrkte mig 'i tron att bara' en sån där liten gest faktiskt kan. vara farlig, Om inte'annat kan man bli riktigt ordentligt n nerskälld. . Mö Han har” svårt att tro det ;.. : - mm riktigt lös och ringa” till frö= Det: kanske var” dumt det jag]! gern. Negern, som var både välklädd] - - studera hade. förlorat i I av! en sådan, utveckling Fåder det inget tvivel om; : Men det måste vara fruktans- värt att leva tillsammans med en sån svartsjuk hustru: N - Ja, men hon är. inte. oresön- v En gång i veckan får jag: slå ken Ur. ;: av länsgränserna? : som, når "upp till” 250,000 invånare. ;sex län har" meter. Rärmare Europas västkust, Gelogoerna. 'enser, att. den konsta- terade | rörelsehastigheten ytterliga- som en orimlighet, :att. Kalmar län, o . |sorå med ; hänsyns till, sjukvårdens ? Ameiika 5 "NEW YORK (AE) simmar västerut” nivå” met "be amerikonska -En: grupp : ik a geologer har i en rapport till universitetet i" New "York framlagt nya rön om den pågående geologiska och geografiska: » revolutionen, på jor- lens, ta. Efter flera"”års fakttagel- ser.anser sig forskarna ku tera att. kontinenternas [setts Fastlarot "simmar på. en, tjoökflytända massa och vår: planets | I geografi är' långtifrån: stabiliserad. Nya : mätningar» bekräftade, således att New. York; stads. marknivå -år:' ligen. sjunker. med; 2.53 .centime- | ter> Det låter kanske. obetydand x land för 12.000-—15.000 år sedan ej var någon ö, att Nordsjön då inte alls "var något hav. Floden Rhen korsade... då, slättlandet som vi nu kalla för. Nordsjön öd, fo håvet : vid Skottländsnördöstra kusz ter. Då-'var Themsén vid London . en biflod till Rhen? - T södra, Stilja-hå ser sig en-ny- kontinent ur havet; Både sydväst- och sydöst från Has; whii-öarna har havet men man. måste ;förstå att - denna] siffra innebär! att; New. York; inom! 100 :år sjunker. med- 2,5" meter: och i kan efter .200—300-år till stora. de- i lar :stå'.unde Vävets” yta.; Den : dubbelkontinenten, i Sydamerika, rör sig? jer: Under. 100: erika. således 35 me- väster), Då. Kristoffen. Koxi lumbug upptäckte Amerika, låg den |” pet. på sina” hål och: enbart, under de två näste- århundradena med. upp. till , 3.450 "meter, Om de geologiska och i il vylkaniskd- revolutidner . som" ut- spelar. sig: "i: Stillashavs-bmrådet :- fortsätter: i samria takt: som ginder den. senaste tiden kan nyazoch' i närmaste 22 århundrande Färre bensinmackar men” v' bättre : service är Hög tid för bensin och du bort från, Europa, medan' den, ara- bisla, halvön utför en” Sdubbelrörel” grekiska sagan -Scylla' och Charybs- dis ;lockade- sjöfararna; endäst mät? brett; Sicilien: rör si + riktning till Tunisien, dvs mot: sydväst, med en hastigh t på 13-15 meter pr: år, så är "det, vid Gibraltar, Mellan den -berömda'zbranta., klippan "på den; europeiska ' sidan och kusten vid Ceuta på Afrikas nordkustökar avståndet, Visserligen ganska lång- samt” men iz7alla: fall med omkring 0.30-—0.50; meter"pr. år, på grund av | att hela: Afrika: ör :sig :mot söder. Råpporten upprepar . också; fak- te. 2.000—-2.200, meter >på: bredden | Den akademisk; ungdomens missnöj es - doktrinerna är. ett påtagligt faktum i: alla" kommunistiska länder ” det i -en om sam: från Elbe till Stilla havet, p "Jerade företeelser. '. varit ut. > Östtyska studenter s by "eller" på: tal med hykomna. 'studentilyktingar i i Berlin. De senaste dagarn: t händelser i Polen, rapporterar dag 5 ny flyktingar, är inga. iso ledningarnas motåtgärder ökar de- batternas i i ac het mot d sor. i' Sovj Tj kien. och Polen, liksom de fåtaliga studenter från östländerna som får besöka Östtyskland, berättär över- ensstämmande om;allmän intellek- tuell oro bland. de studerande i 'de kommunistiska länderna; Oron 'tar sig mycket ' olika uttryck, från all- män kritik mot doktrinerna till öpp- na demonstrationer. ; Och detta - till trotsj av. att..de studerande" nästan uteslutande härstammar: från ”pro- letär” miljö. eller 'ä är söner och dött- isk Under de senaste na"änlände till Västberlin? 2.500 av studenter i - Östtyskländ. Därmed soråras avlade. sin-. studentexamen, Östtyskland för att få fortsätta sin resp: utbildning" Pr Västtyskland uns der :fria förhållanden. - Vid sidan om dessa 2.500 nytitexa rinerade stu- denter kom också i ”runt tal 2.000 högskoliter, som redan varit på uni-; Å i Östtyskland. 'Anmärk-” rar. kill h "funktionä- rer. Ungdomen som fick tillfälle att ekten för den dok- Här är ett annat 1, Vid en högskola var baseball en mycket omtyckt sport, Men en dag vägra- de de. amerikanska ; » pojkarna; att spela med den vanliga bollen. Var- för det?. Jo, bollen hade dagen in= nan varit. utlånad till ett neger- lag, '— Så sent som 1944 gick .bört- åt 6.000 transportarbetare i strejk trinära läggning « och! söker .frene- tiskt efter nya. sanningar, ofta utan att riktigt veta, vad ”de- är ute och letar efter. Debatterna vid universi- teten och Kögskolorna. -hars. blivit friare-.och mera 'omfattande, -D orienterar sig allt. mera efter fakta och låter sig inte vilseledas av del > och oförsonlig= | | vårens och ” sommarens nybakade | lämnade”var fjärde. "student, som i N , ningsvärt är att. 40—45 procent av - ; s tor. Skulle det inte. unåå "än! att oljeprodukterna blev” litet bil+ r | lighre, om det meningsli a "pu kriget” upphörde? Om bensinbolagen. I, sti tet f I nyMableringsiver ägnade, sig 'åt ått 3 | rydka upp, befintliga mackar skulle nalen är i behov ;av: ytterligåri trimning; jä, då och då t & m gruhde läggande" utbildning. En bilist, inte: behöva stå 'över servicemani= ner för satt: kontrollera att denna i, tånken och inte på 'skärmen,' att sigå bagageluckan. eller att fånkloc= men > bättre, se sin plats. sc denna linje, som” sin "fantasi med den ; studentflyk är. flickor.” Den "kvinnliga: åndelen bland' studentflyktingarna är: på delse 'som, är, ett hand tagligt -större än X anta mycket i Västtyskland. De från. ösr. ter nyanlända studenterna måste; iq lette- + Bjvind Johnsoris blter ego oskar 1 snön med huvudet fullt. av i Phildelfia, 'Anledni var, att åtta negrer befordrats tillspårvägs- . Ledan- de kommunisters yttrande, både! i förare. Den gången grep d Röosevelt in: för att: lugna stäm- ningen... Sedan dess' har: arbetsför- hållandena för de svarta ketydligt förbättrats, De bar nu till och med tillträde till fackföreningårna. i - Allt vad jag såg under min fyra+ månaders ' vistelse I Amerika: av negerns roll: i. samhällsivet " ledde fram till denna. slutsåts: här gäller det för USA att ' gå fram försiktigt; Risk för ett'nytt inkördsrkrig kan eljest lätt uppstå. De färgade har i dag. betydligt ökude resur.er, bl a ekonomisk makt; fackförening.tas stöd a sg v. Redan nu har negrerria USA genomsnittligt en högre lev- nadsstardard än någon annan fär- nad folkgrupp i- världen." Sedan Gunvar Mysslal skiov sin bok om Sovjet, Tj' kien: och Polen, kommenteras -i ändlösa och mång-] sidiga - debatter mellan studenter- na. Trots regeringarnas” och: partis negerns ställsing i USA höra ”myc- ket blivit annorlunda. Myrd alskrev — för M4 år" sedan — att vad ne gern béhöver är arbete och bröd, vidare rätt att rösta och likhet in- | för lagen. Dessa mål har i dag | uppnåits. Ny strävar, negern. inte längre, enbart efter bröd,. Nu ,vill han ha. samma, standsrd som sin vita! kollega. Han kräver +.:t.blilg accepterad även om, har inte va-' Vö ringskurser på minst 6 månader, . då de västtyska "skolmyndigheterna I icke erkänner de i Östtyskland avs da: De; räcker "långlifrån É tillgodose alla. behov, Så: mäste. en del : hv ”studentflyktingarna. 1 iblånd ett. halvt år, ibland, till. och med-ett helt år, innan. de får plats: på kompletteringskurserua och kan] fortsätta. studierna i "Västtyskland. få dier.., Deras underhåll. för, den, tid tills: de "avslutar sina. :resp komplet- Ihbå — Anabasi tänkte I han, De gick /oppe i vergen och hade mantlar och kjortlar, de hade sköl- dar äv metall och läder och trä, och ig; - läderpåsar; där de bar sin mat, Och ” när de. kom. högt oppide främman- de, bergen. möttes . de «av: nånting vitt, 'som de inte: sett förut och som änta | ge rörde vid och smakade på; och det var kallt, och. de visste inte: vad och slutligen, kom de fråm am och togade Thalatta, och deckare kom- . urst! terinigskurser . hår .. av föl illfället 9 miljoner å öÖststudenter vid, väst- rit klok' nog att låta sig födas med. den rälta hudfärgen. Ser ON Allan Thybell > vika mer i marknaden vid samma tid och från bägge utgår. den doft av död och, förintelse som kännaren ". värderar <3 högt. FE stipendieförmåner , som . står till de ” västtyska: studenternas - för ogande,. stora .kontinenter uppstå under” de; , att verkligen se till att S ; I bilisterna : och: personalen: vinna på, , detta, En stor del av serviceperso= H fyller. litermåttet under. rätt" kran. ' Han: skall heller: uinite. behöva före: slangen'iinte. hötet mot 'deh'" ismuts. ket; inte: sätts på, Eärre stationer -. medan: oljokooperationen nästan; a nde slägit-in: på d er / Metapontion”', + 5) hemfärd - efter ' 8 sonmi var. svartblått som en. ” ljusblå. bioaffisch i usel belysning, . Påstår också att Eng= "> bland 'de-studerände i. Östtyskland. neder v är 400 € Kr, . < Det övervägande flertalet & äv stu- skildrat av. 'Anabasis' . dentflykti medför : kta | Det framgår av Olofs 5 sista deh . ”Slutspel, I ungdomen”, där. i.” e betyg. Tyvärr? hjälper dettå inte” Sr med" ngyömen, "Tiotusendens :4. Samma år — 1805 - bildades FIYYTYTVTYVS ADAAKAASARKANMA NITETEFTETETYYTTTYYVYTYY YLE TN. $ t FIEFYTYTTYTTYT. Lu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.