orm, | STANNAR ARI YYYYYFYYFTTY YFSYYTEFTYVEFYT TSV rFevtvyrr vr N TYST TYSSESYNNNNYYTTTYVYSTITYYTEYTYYFYTTTTYTT FOT . : vo 4 Yrererev YYYYYTYFFYTYYTTYYYTYT TTT EYE FTF YT ; | , . Al Y YYYYY nee TY TSAREN SOTATNYEPT SKR TN : : 0 G | Ke Dee NA Nos : z In I - ansträngt . valet ur Iokal synpun ? de nyar ,ser alorerna . på Barnvaktaundervioning. kan. eleverna få i skolorna i UsÅ —"om de. vill förstås, Man "ördnär särskilda kurser, där'de unga får lära sig : barnavård och hur:'man rent allmänt skall umgås med barn.” Och : på "kvällarna tar de extrajobb som barnvakter och ut- ökar därmed sina veckopengar, det blir kanske till ett par nya slacks eller ett hytt. läppstift." Och det är Inte båra .de unga ' skolflickorna som tar chansen till extraslantar utan . också pojkarna. 48 procent|- av.flickorna i tonårep och 23 pro- tent av pojkarha i vamma ålder - arbetar på kvällarna s sitters”; :1 USÅ har jä annars barnvakts- sysslan, blivit mer eller mindre en ren yrkesgren 'och man har" sär- ekilda taxor; för "olika slag av — plikter "i samband med'barnvak- tandet.' Nyligen gjorde man en in- tressant undersökning om vad bårn- våkterna hade för sig om kvällarna sedan de lagt barnen. Inte Ynindre |3 än: 26 "procent ” tittade, på TV, 23 procent läste, 20 procent ”sysselsat- te sig I hushållet," ligtvis' efter ”baby- kontakt med jorden som kin - serna, På intet annat 'ställe vä! desättes jorden högre, behand- Jas d n med mera omsorg och utvihnes så stora rikedomar ur: den som i Kina,' Och knappast . visas heller på något annat si : Je slörre flit än i det kirie : ka Jordbruket, där ' så. gott - soi; allt. arbete utföres” för hand. Endast 'med hjälp. av primitiva ' redskap ' har kint ma åstadkommer va att tre av jordens mest värdefulla näringsme- del förstörs i jättelik skala, näm- ligen kväve, kalium och fosforoxid, I England beräknas denna förlust uppgå till hundratusentals ton ligen, Samtidigt importerar Eng- land konstgödning för belopp kom e kriget uppgick till 40 räjo? ner bund årligen. a Detta upprörande slöseri s som än- os nu på sina håll betraktas .som en teknikens triämf, år den enkla serna sedan år d vid-" makthållit sina' visa förfäders traditioner, dragit nytta av de-". "ras erfarenheter ” och efterlevt . : deras: lärosatser. Resultäten har + till den på $tåa sål- förk - 16 katastrofala nedgången i jor- ålstringskraft liksom öknin- gen äv växtsjukdomårna, Man låter inte "längre löra sig av de kefniska "inget annat jordbruk,'vare sig , modernt eller . gam valt, 1 Enj gland och: USA som. hår 'stu- derat, ide "'kineiska metoderna för kompostering - och " gödsling -gér i Sina böcker och rapporter ' oförbe> dlen "som. lerar :jor- den, till . tobprestationer. här mån shart koöstaterar de. många . bak. i slag” som: följer. i förm 'av brist sjukdomar Å ”trötthet”.. och "kronisk .surhet :i den missbrukade jorden, för att jin- 5 nämna de återverkningar. som hållsarht uttryck åt sitt Kinas folk är de störa lä- i fråga: om "jordens avtal hed husfolket, och 16 procent pråtade 1 tålefon. "Det "dära med te- defonerånc et - kan "ha ”bina ' risker, men I övrigt höll sig jä barnvak- | terna till "snälla". även ånga UUillagningssåth "Men visste ni att. det” gröna” teet, som ånte används hos Oss i någon stör- " re utsträckning, främställs av färs- ka teblad som ångas' och torkas? Det svarta te däremot. som vi an- vänder, dagligdags har. först ge- nomgått en jäsningsprocess. innan > torkningen. « ' Blyga fransmän : : "det tror vi kanske inte riktigt på, men enligt en fransk veckotidning så Jär de vara det. De lär t o m Vara blygare än kvinnorna. Vilket inte hindrar dem 'från "att vara passionerade bl;a i kärlek, därför - att blyga personer. nämfgen' är | >. | mer passionerade än andra. Det " där med blygheten tillskrivs också de' blonda, de mörkhåriga lär in- te vara så blyga av sig. Både skandinaver och engelsmän skulle alltså vara -blygare än' fransmän, "italienare och andra latinska folk. Då kanske det i alla fall vård och skötsel. Även under stu- dieresör. genom samtliga . världsdes lar utfaller jämförelserna till Kinas fördel i ur 1. 'iffespäckade statistiska ul här! forskarna fastslagit vilka svind- lande i miljardvärden 'som". kunde 'Undanäragas moderna destruktions- anläggninkar 'och i stället komma människorna :. tillgodo: : Det sparas intå, heller "på 'erinringar om vils ka 'straff. som - förr eller senare väntar. dem 'som . bryter riot "ria turens lagar. Inga laboratorier kan senare neutralisera försyndelserna armats och förgiftats av mot den utarmade jorden, som ut- . ljer hos iskor och djur. Or- ganisk "gödsel "Innehåller vissa än- nu vkä da körmponenter. till! skydd mot genom : den" så . kallade skyddsfö- dan. Den kinesiske -bonden har in- te "haft stöd "av. Universitet eller han fått trycksaker från några råd- givandet Instånsen, Tate desto mind- re har han den mest perfekta kun- skap 'om :dessa sammanhang. ge- nom tradition. som muntligen, förts från man till: man "i årlusenden. Om han i" sin «tur kan föra derna kunskap vidaré : har hans liv haft ning och besprutningsmedel. Trots all sin kunskap om kemi' och bio= logi har Västerns folk icke" för- stått grundprinciperna om jordens fruktbarhet, : så som Österäs folk alltid gj I gjort. se su - Jorden - ett folks "starkaste försvar Det har sagts att jorden är' den starkaste bastiönen i ”ett lands för- svar, och att det är på åkerfälten som slagen först måste vinnäs — allt som skall ge folket kraft till motstånd har sitt ursprung i:en sund och givande jord, som är den tära grunden för allt. för- 1 . det där med ”nordens, fransmän?” Hur Jänge skatt vi sova? ' :Äldre personer behöver mera sömn än yngre, men normalt & skall man sova ungefär år S timmar. p per natt, konstaterar med prof H Diehl £ sin bok ”Healthful. living”. Men pehovet av sömn växlar inte..bara efter åldern utan också -på grund av andra faktorer. Den: själsliga jämvikten betyder en hel del lik- som också graden av trötthet vid Insomnandet. Har man arbetat och sig omåttligt behöver man naturligtvis mera sömn. Späd- barnet sover nästan dygnet runt, div s ca 20 timmar en 6—8- åring "behöver 12 timmars sömn och en pojke eller flicka på 13—15 år :måste "sova minst :9 timmar, helst 10, medan alltså 8 timmars sömn borde' vara. normalt för en vuxen människa. " 7 Sjukhusmarmmor : är. en Dy yrkesgrupp som ” man bildat på ett barnsjukhus i Chika- - go. Där har, man. nämligen löst problemet med känsliga -barn;: som "inte kan vara ifrån "sin mamma och där mamman inte har tillfälle -att själv; skriva in sig.på sjukr |7 ” huset, ' göndi 3 att a mammor. De rd tdi ls med? en utan: Ägnar sig helt och Fälle år var sitt "barn under dagarna, leker | mel det och . pysslar Sm” dåt; Hedan det är val ket, Vicemammorna har man fått |” + bland: litet. äldre: kvinnor som ha= gera ice» lsätter sig, inte] rr vw RM 2 we er FöRSFÅKAMM KÖPINGS LÄN gi v a folkparilet och b stal ofdes 4 efier svar.' All erfarenhet bekräftar, att militär träning inte är. nog.— se: ger brukar tillfalla de som har bäst näringsstandard. Historien ger jw också en rad exempel. på hur försäfnimelgér” avi jorden sänkte iljan, hos en'd rad. befolkning. Ståtliga. ”huvudstä-: der, 'sjönk i grus och spillror och det ena blomstrande världsriket ef ter det andra har gått under, än=|" da från Darius persiska imperium till Rom. och in till våra dagar. Det är svårt att fatta hur människor- na skall kunha fås att. inse, sina trissgrepp och gardera sig mot his- toriens tragiska upprepningar på något bättre sätt än genom att lära | nom årtusendens flit: och lighet, av system som uppbyggts steg för steg under alla'slags mot- gångar , och hårda öden, och "av en erfarenheternas skattkammare som förefaller . nära nog; ”outtömlig. Västerlä äskt jordbruk - "behöver, omläggas? : "Den, bristande kännedomen om österns förebildliga” jordbruksme” toder . beror på' bristen på: över- satt litteratur i dessa frågor i des=' 3$a Ad så högaktuella ämnen. Det är bekså hög tid att allvarligt över- väga vissa omläggningar: i: väst- europeiskt lantbruk, Det finns allt- för . många ' oroande 'exempel i på hur stora landområden: hotas' med total ödeläggelse efter åratals rov- drift, där inkompetens, kortsynt- hét och begäret efter snabbr :för- Värvade vinster hastigt leder fram mit katastrof. den västliga världen,: Homför USA kan man lägga. märke allt + garna, d till. eft ständigt växande missför-' förbundet förlorade var: em t: enterär hållande mellan jordens alstrings- : Vetlanda>Posten Up) k mm: 2 | kraft” beh jordkonserveringen, trots så Bland ; - fönköping + > elaldemokratis! ren Olof Palme, energisk ung man, bänken märkes den so« ad ke. kanslisekretera- gern Invålde som vä; ; budsmannéen Gunnar? val söm väckt missnöj fkilliga. högerväljare i - Svärd är, ju en myc > de man som "répresentan gern önskat eh : o fentenbeen. NV "sitt finger med I spelet, dv 3, betyder mycket, « «- '; En "av. högerns” landstingsmån, eh begåvad och bom. Säker tala om sig, Hö kommer, att låta Kr AA Svärd, 'ett e bland åt- länet. Hr cket omstridd 7 herrer och på flera håll-i vå länet hå lokal kraft I stället. haft hår emellertid hatt anläggni den enorma tillgången på all'slags hanidelsgödsel, som till: övermått tillförés markerna. Utom', denna ”fördel” framför östern är ju. Väs- terns lantbruk dessutom 'gynnat' av alla' slags tekniska" hjälpmedel: som. Kinas, bönder saknat, Inte desto mihdre ligger dessa långt framför |] andrå! ifråga om jordbrukskunskap och jordskötsel, som : resulterar i mångfaldigt ' större: och kvalitetå= mässigt överlägsna skördar. Förklaringen ' är: enkel våra moderna sanitär — .och fö Bu 2 a fur 1 vis självå hatt "barn "och äv "kyrkoherde Rudvall i Karlstorp: ;, hefnmafruar, "protesterade mot hr Svärds- -kandi« — ganima idé tänker!man "ta upp datur genom att reservera sik SOt 3 arlnät håll I USA, men då gäl-, landstingsgruppens böslut. prackades på hr Svärd, At an 14 Hm nade även landstihgsuppdraget som: ål nur, är sjuka. protest "mbt att. smålänpingarna er deat' att ta hand om barn vars År Clara, : > DM "grund, som - allt "detta: vilar på är . komposteringen av. erganis-', ka 1 . 'det :ringastey. går: till a. Allt överblivet från marker:.och hushållning; avfall ef- ter växter, "djur; och. människor: tas omsorgsfullt tillvara och komposte- ras. Inte" ens en skovel aska'-eller ett fat tvättvatten håmnar' mågon Växtsjukdomar,: i likhet” med]. det ”äkydd som människorna. får |" förskningåanslaltér, inte heller har|: He Molanenr I-på band. och. bilder. 4 (medeltiden sockerhalten, Ger den minskade rotfrukts- Ä gen och den ökade ensi- lageberedningen har nötkreaturens foderstater blivit allt sockerfattiga- fn vilket stundom medför ämnes- ssrubbningar hös djuren särskilt under år då "skördeskador uppkdmräit. En viss mängd Socker behöver nämligen tillföras med fod- ret för att våmfunkti skall må ” foderstatens: .balanser 1. höet. samt. mf ing En; bi tydande variation förefi refinns dock beroefide på att denna" påvet- kas av ett' flertal. faktorer, främst väderleken; Vid regnigi och mulet väder. blir sockerhalten i växterna låg. Är även bä et då: SÅ na [synta, Fröets sockerhalt es av det : fördå vara pe Det= . åärbmk kommer att blilfallet mad ' ensifager "På Erönd av de: under ileringen Pågåepde ät processerna är ensllagels sockerhalt normalt + lägre än det fälttorkade höets,.1 år får man därför. räkne med att:'ensilagets.. sockerhalt är praktiskt taget inget. alls. : Med tanke på sockertalteh bea" höver under den nu förestående 1 lir det färdiga Fltörkade Å ån, nötkré Fn & KS håll, högts åockérhalt mycket Hg. Under den gångna sommåren har: :bärg- förlöpa norshält. "Avgörande: för om fod behöver k bockerrika fodermedel, såsom tfor, ä är å främsta Tum med å melaså met $ varit mycket dåligt på ett flertal plåtser: i landet, vilket ki- vit”upphov; till hö'av dålig kvälitet med låg sockerhalt, Läreb För. att få en uppfattning mm ha ner BoC- Tees lv I Höets sockerhalt + ' |Lantbri i Årets hö har vid Kungl nh för utfodringslära hittills ett 10-tal be- |; MÅ över, höets ed alt far att. - gräshöet håller den högsta sockerhalten, me- dan hö av efterslåtter har låg halt. östgö der, och som.den store kanalbyggaren Balt- zar:.von Platen för 135 år sedan gjorde upp stadsplanen till — är nu för tiden rhinst av allt en slum- råndé idyll, tädens. abba expansion x under äre år betor nok till.stor del på, att; båväl. de många ind dens radiofabrik 'ställt till förfögan- de,-hat de styrande personligen ta- lat. in, miniatyrföredrag — var och om, sin detalj'i stadens kompli- rade . -- sarmhällsmaskineri, ” Som speaker och .:sammanbindande länk som, stadens fäder har gått noderha tider. till inötés och med glädje öh éntuslasrå « förverkligat nya och kunskap, på band och bilder el rolig 'och genial idé kläckt och ge- nomförd "av! Sten : Jornäs, "ABF:s ordförände. i Motala. . Motalas olika verk, råinnen,' Industrier och övriga sevärdheter har fotograferats i i färg tik gerar : gi Sten Jc fornäs sj än 2 Detta: föredrag : i ord och "bilder skall med Luxör-magnefönens "och skidptikoiiabpåratens hjälp ; spelas upp under vissa kvällskurser i Mo- talås ABF, men: kommer givetvis också jatt bli' ett populärt och kär- korhmét tillskott för skolornas hem- | - bygdsundervisning. Sten.Jornäs go-|. da idé manar till "efterföljd; Tänk |" bara på alla våra: stadsarkiv; där kan alla dessa illustrerade föredrag meå tiden, få ett ovärderligt histo- riskt värde. 7: mellan : de olika. sanförandena .fun- ; -utförtss Klöverhö . som bärgater under dåliga väderleksför- hållanden höll endast, 3,0'9, socker i törrsubstansen, Även en del "prov åv klö Proven ”av gräshö företedde mera normal sockerhalt, men dessa hade bärgats under goda äderleksbetin- gelser, Mycket sto; ké hö, som båller 30 & socker, får hon med detta endast 125 g socker, Om” övriga. fodermedel .1 fodersta- Sgråshö höll lika låg halt. fölttörl teraå med bike slå Todbemeå dl, | såsom melass och betfor — i de fall rotfruktef Ej ånvänds. EV kg melass eller Y kg betfor utfodras dagligen till korna, Givan får. dock . inte bli för stor. Mer än 2 kg me- lass eller 5 -kg betfor bör inte ingå : i, kornas foderstater, : a ”Vilsmintillförseln & måste man ä se upp med kommande vinter. På grind sv, den Folfattita 'sommeren torde" "djurens förråd av D-vitamin vara fmå och man får hog räkna med. att även halten är låg.i det höet, ;' aturens främsta D-vitaminkäll Därför tor= - de många foderstater behöva kom=" . pletteras med A-vitamin, te mineralämnen tillföra: AR, extra, , Detta år dock inget Utmärkande för åretå - föderstäter, efterkom det är ue ett" konstant: "tihderskott på flera. minerslämnen 4 fodret,” Ms ten är: sockerfattigä, -blif sockertill- förseln > mycket etillfredsställande och störningar av olika slag upp- kommer; rlätt,' särskilt gäller detta ifråga om våmdi estionen, ”Föderstaternas : balansering Av: de hemmäproducerade foder- vallfoder; sor innehåller några stör- re: mängder: socker..' Rotfrukter Ö erhellertid är alltmer. äl medlen är det främst rotfrukter och | av fod na bör inte ” anstå tills: ristsymptom börjar framträds, enär härvid stora” förluster. kän” uppkomma. ' Är man osäker på om sockerrika fodermedel skall tillskjutas 'eller ej, kan' man ' insända ett höprov: till någon ke- misk” station för analys, ;- « utsträckning srövra årinan stans>än ik Den omsorg . som'. kinesen : ägnar detta kapitel förefaller kanske väs- terlänningen absurb, men alla er- fastslogs vid ett. möte, som skogsvårdsexperter från 20 oli- 'kå& länder i september höll i Mosk- va. Experterna var alla medlemmar farenheter. bestyrker att I möda inte är bortkastad, . : r ki- |! av "de två speci éer på det- ta område som: arbetar : inom FN: S ECE och FN:s ; livsmedels-" och jord- "Utöver allt detta tillv råta neserna : "också k ddret, ett " del FAO, Efter mö- rént och fruktbart gö och till allt detta: kommer. också översvämningarna «från . Yangtse- |. Kiang och Hoang-Ho, ilka liksom tet begav "sig hela gruppen på en :resa i Sovjets-skogar, där "de se- naste "experimenten, samt: de ' se- naste art i Studer? Nilen... avsätter” ehdrma fruktbart” slam, ' även i vid. bifloder I och kanaler,” där kineserna tillvår ' De. . problern C som; man ärbetar |. med inom skögsväsendet är någon lunda d i alla de i ratar: allt som” de har det hända att kineserna täcker sto ra + sammanbundna : timmerflottar med lager av mudder och kom-1' post, där han odlar" de finaste ö aker och blommor, -; : "Mjöl av. tång" som nu tillver as i Norge har kommit i ropet. även i Japan. De japanska' hälsovårds- myndigheterna har riktat en en- | trägen” vädjan till blivande och ny- blivna” mödrar aft regelbundet äta sådant mjöl. Mjölets värdefulla mi- neralsalter överföres till fostret och med modersmjölken till det späda barnet. . »I'Norge har man "gjort. en rad djurförsök som synes visa att tång- mjöl i födan motverkar caries. Från Dahmark där man blandat malen tång i kreatursfoder meddelas att man därigenom fått mineralrikare mjöl: och smör, Norskt tångmjöl exporteras nu till USA, där det bl a användes söm tillskott till, hönsfo- der, .Det påstås ått höns som äter av sådant foder:får fler stora ägg, s.kA-ögg, än andra höns. ; "Dessa erfarenheter har gjort att man i Norge alltmer börjat intres- sera sig för insämling av tång och |: andra havsväxter, som tas upp ur djupen utanför landets kuster. Al- la; dessa "växter . innehåller orga- niskt bundna” mineraler ' "som ' är nödvändiga för både människor och att den odlade jorden till följd av regnvattnets - urlakande inverkan blivit allt fattigare på mineraler, som 1: stället med vattnet förts ut i havet. Djuphavsväxterna | i deom- råden 'där : Golfströmmen passerar | har visat” sig särskilt mineralrika. De!" tillvaratas: nu öch förvahdlas med tiden till de å k vitaliap epar raten. HI ÄRDDA LokdeTs | US NODHJIALP. Mi mn Fb. $00600. san Sr | Flest 5 Brent so bra Sisi når Ni med en annons i'LT.7 >= djur, Man har 'också konstaterat |. NYFSEFETYTYN "skogsländernay: fastslog kaniseringens stigand a hyreshus få nöja oss med det . traditionellt helvita i kök- och” .en' husmor som 'besökt vänner : med nybyggd egen villa.: Så <- tjusigt det var::med färgglad : " köksinredning! :' Och "eftersom 7 firgen fanns: målad - på skåp; lådor: kunde de ha' vita : " gardiner” '— sådana som går att "det behövs minsann di: » Badrum= ställer " nya ” krav "på särskilt just av. de. grupper arbe-:; "tare' som 'skall handskas med -den 'nya, maskinella: utrustningen. Mö! tet rekommenderade ett samarbete mellan de-olika trävaruproducen- terna I: : Europa för "att ' utforska mekaniseringens ekonomiska vär- de. i , allmänhet och i de olika]. arbetsfaserna. I samarbete” med In=t]', smet var i färgad kakel och. 3 " Enligt vad den kände ameri-" kanske + formgivaren” "Russel Färg och Fernissa. är just fär. gen den nya dimensionen i mo=' dern formgivning. Det växan de förgintresset är. den intres< a "sor; skett I Ameri a a de senas= "hushålls - kylskåp och terades i detta somranbané är: internationellt lexikon -med ;stan- dardterminologi. En annan sak 'som man redan, tidigare har. fäst upp- märksamhet vid, och ' som nu :togi upp igen,” är olycksfallsrisken; In: teri .;arbetsor fick vid detta möte i uppdrag ati utarbeta ; normer ” för säkerhetsåt- gärder så att olycksfallsrisken, blir den minsta möjliga. Det betonader även, att skogsvårdsmyndigheternt 1: de 'olika länderna: själva mer: aktivt borde;.gå : in. för . arbetar.” skydd.:. Särskilt - dryftades .- äver skogsarbete. i bergig och farlig ter- räng, där såväl! arbetsmetoder son, skyddsåtgärder av speciell & art krä- I "Bland: de. länder som har hafi deltagare på mötet och i studire- san efteråt, är alla de” nordiska i VR Pi intervjuats av Handelstidningen (fp) ned anledning av folkomröstningen ch regeringsfrågan, varvid h han bl a ipender — tningen gav ett läd- ”jande Tesultat i Halland ; där vi ju '. segrade. Situationen är en annän + i de mårkanta industriorterna, där "LO ”domiriérar som löntagarorga= ” nisation. Konsekvenserna skall jag sinte: spå om, men jag tror nog alt vi lämnar regeringen inom en vå. ic rå framtid. Beträffande pensions fråvän tror-Jag det finns "anledning att” ulreda deh ytterligare innan” "näbb I förslog förelägges riksdagen. dylikt satte ' sig ; bbiikanterna . Z på tvären när det gällde kulör, - eftersom .det skulle” innebära” "störa" problem för "både: pro-. "duktion, och distribution! men -man har: tvingats acceptera . färgfaktorn. : Det är troligt att” - Något & av idealet” ni det gäl ler: " klänningsmateriat ” är jer?" - seyn, "varmt, sl skrynkelfritt' och tåligt — bära "man "köper. bra kvalitet så man "slipper ”ända” sö sx "Hur Jänge skall vi som :bor : : badrum? ' frågade : häromdagen - Wright"”uppger. I "tidskriften: IT extra ingredienser, Gör 1 ex som | smältes ne mer: och mer uppfostras” : stimuleras; av.en skicklig färg- samt i: framtide av förgtelevision.; Kulörintres= ' « småningom, ot vi får vi "driva väntétideni med"'att pi LÄPP kök och. bådrum med fär; Promenadpumps - av skinn: med halvhög, klädd klack och ., mockainskärning sem? en dreperad 7 gsprakande textillerna”t hö. dens I Skogrönshräders giv när A ä .Sfotaplagg”. ; Och "Genom de många yrkosebotan- de.k har dustrien tvingats tillhandhälla fär- diglagat,; och säg den husmör som inte; alltsom oftast slinker" emellan med en burkkonserv / till middagen. Lättast tar man förstås : bara'.och värmer burken, men: vill man lite extra gott kan man; själv' lå fantasien spela ' och / ta till några DÅ 5 lolivgrön,. "| Beträffånde måterialet är mockan . högaktuell, och olika material toh= ">. en "ny tendenz, Körbina-' tione', som, räöcka-kalv,. "mocka=' skihn:ii ned närv, inocka- chevrå och” kraftiga promenadskon oftast ut-; förd 1 möcgkasinmodell/. den Jätta' proménadskon . antingen med "kort N snörning eller pumps i bregue eller | med ”stärkskärm”; såmt inneskon dell "med. diskret ”garne= . gare il” "Dagens hushålla recepttäv=] 4 ed" köttkönsorven ; Prukös - Sf rukostkiva : Sweetcorn ' - "Senap i. << -Worcesteshlre sauce « Cayannepeppar ? Salt, vitpeppar ”Frukostskivan. el . "Hunt lager senap. Dästayken fi ac 1' msk kad; persilja I strös. över, . 'sweetcorni lägges på och skivorna rullas . ihop. diagonalt, fästes med|- tandpetare. Placera3 i smörad eld- fast form, Insättés ca 20 min i me- delvarm ugn. Mjölk och - mjukost ” tillsammans, , Smaksättes med ; ”Worzcesteshire, cayennepep- sJiserad strumpa i mönsterstlick= ning yHe förstås, trekvart-lång " ärm och med tillhörande äder= sybs en'variant: En något sti 4 J;, Och den. fär ting i föra vå små knappar, strik- ler överklädda späna Mocka är höstens material: framför andrå och har anvärits för denna smida. promenddsko från Marks. extra gå ligt följande "recäka 1 "vaniljglass v bk Cocosspån Chbkle, när. man suttit. 1. den, ett” par. par, | "salt? och vitpeppar. Sweet- . gångér." Nu har > de. ka Ilörné med net Rp jerseymodellerna” kommit ut: i": och smö mak sättes med salt oc höstkollektionerna; : och > här placeras. omkring frukostskivorna, ostsåsen. hälles över dem, garneras med. persilja, strimlad könserve- rad paprika. digköpta aläsien blir el : 1pås ekoktaddessert : i 4 okisigslara . i" blandning av fas” ned 2 > skärp för: den: som. så i - "Laholms Tidning. är. RTF TYFTETESYVYTTTYTY” nu oersättlig 50 män FEETETETESTSTITTTTYTY TESEN NYSESESTEYETTTY TN i I praktiskt taget alla foderstater yt mi N PFrESFOTEEFTYTTTFEFESETIVITEIN NEEFRPFEFEVYYTETYFYVVVYN MADAA AKNANAABDADMARA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.