> Siörstadedam öch skädespelardotier— EN bönder i 1600-talstorp Dy VILLNIE «= ON veta vad som händer 1 södra Halland? - 2 r LAHOLM era då på ort: S TIDNING J. AHOL . "FREDAGEN DEN - 8 NOVEMBER 1957 . i vY "YFEYTTIVYY EF YSYTYTYVYTT Er YfrreverYyYtYTYPY "Ad söd SÖKER NI kontakt med befolkningen "+ Annönsera då i ortsorganet LAHOLMS TIDNING -Halland?. cf. : et är länge, sedan torpet öde- Nl lades. Ingen människa skulle ru komma på idén att slå sig ned så här i 'obygden, ännu mindre visa aust att bryta och bruka de igen- vuxna tegarna. Men det bor folk i : stugan, åtminstone på sområrna. Då letar sig'skorstensröken upp ur den lilla "blottan i skogens gröna matta. + Vem har letat sig hit, vem kokar kaffe under det låga köksfönstret i torpstugar och säger sig trivas både » med "stillheten 'och isoleringen. Jo, det är en storstadsdam, författarin- ” han Irja Browallius,' som började "sin litterära bana med en bok med > "inötiv från Stockholm, men senare definitivt slog om och började skri- va, om ” bondeöden' i Närke, 'Hon , skulle. kanske inte ha handlat så . om hennes första bok blivit antagen, ">" kontaktade refuserade. Och så blev eg : betydelse för hennes författarskap, + Men det blev den inte, Förlaget hon rke Irja, Browallius öde . : Svårt för skolfröken med > ”tjytta” och ”ijiynnum” I-tio långa år — från 1927 till 1937 Svennevad i Närke, I skolsalen ill hade fröken Browallius sys- - Greta, . som . förresten heter Henriksson i efternamn och tidigare varit gift med den kände göteborgs. läkaren och författaren Viktor Hen- » rikssön. sne. a . Irja Browallius lärde sig under sina. -lärarinneår åtskilligt om människorna i en isolerad bonde- bygd.i Närke. Detta skulle få stor Hennes person- o landskapsmåleri. Vad hon särskilt sökte sätta sig in i var de mänskliga konflikterna samt '. hur folket i bygden talade. Hon lär. de åtskilligt i det sist nämnda qv- : let genom sina ungar. Så fick hennes”kontakter med de äldre kom- plettera "hennes närkeska ordförråd. var inte lätt för den stockholm- arinrnan” att säga ”ijynnum” ”rätta betohingen eller lära begripa , vad , ordet ”tjytta” i självå verket betyder. Båda är ty- piskå rlärkesutttryck men efter sina i Linbråtens skola. (hon kallar så i en av sina böcker, Rin- "> skriver om: - SS E Det drar en slingrande liten väg genom en stor mörk skog i syd= östra Närke, Vad det lider sugs skogsvägen upp av en liten glänta : i tallarnas och granarnas revir. Här ligger ett 1600-tals torp, vars . tidigare historia ' är sammanbunden med nying och svedjebrand. Här bor och verkar Iria Brovallius, x Fast , om sydnärkiskt pr åk. Och så har hon använt detta i roman efter roman, Hon vet åtskilligt om människorna i denna närkesbygd, deras heta önskningar, välvilja, ill. vilja och bekymmer: Ungarna hennes var inte precis välkammade och salongsmässiga, men heller inte sämre än på många andra håll både i städer och på landsbygden, Näsor- na rinner på dem. Man får inte bli alltför förvånad om man i deras täta hårkalufs hittar en och annan lus. Men inte ont sagt om barna. De är — eller var — produkter av sin tid och sin bygd — en bygd, 'där det förr hörde till god ton att snyta sig i näven och sedan ta i: hand. Nog karikerar Irja Browallius ibland och hon väjer inte för de fula dragen i den folkliga' livsbilden. Och : si! mitt- uppe ' bland skurhinkar och bråte, i den trista, färgfattiga.var- dagen, hittar hon mer än en hjältin. na. Och det, bästa av allt: det före- faller som om hon älskade 'sin när- ön ygd :och dess Hon sek människornas felsteg och olater. Men ändå... hon både älskar och agar dem, : en ,.. Irja — hon som väsnas ' Irja Browallius är kommen från en teatersläkt, Både hennes far och mor var anställda. vid teatern, Vid tiden för Irjas födelse var föräld- rarna båda knutna till Svenska tea tern i Helsingfors. Därav kom det sg att den blivande författarinnan fick sitt finska förnamn. Irja bety- der: hon . som väsnas, Egentligen borde hon ha fått ett annat namn — för väsnas gör hon -minst av allt. Från Helsingfors blev det snart uppbrott för teaterfamiljen, som nu turnerade 'i blev. den. senare en tid i Göteborg, där Carl Browallius var engagerad |. vid Stadsteatern, Senare blev det Stockholm med engageman; dern vid Dramaten, ” Irja Browallius tänkte först ägna| Väskor och skor ton-i-ton :<"Vem har inte varit med om att. köpa världens snyggaste ' skor i en tjusig nyans och sedan "fått. springa stan runt för att hitta en matchande väska, Eller tvärtom. Men det skall bli slut "med det nu, hoppas vi. För flera - av våra inhemska väskfabri- kanter har, börjat samarbeta ' med tillverkarna av skor, var= vid man använder sig av sam- sna material och färger $ läd- ret för väskor och fotaplagg. , : Skol hrådet har i d skickat ut sin höstkommuniké om väskor, och i den återfinner vi den glädjande nyheten, Självfallet är därför de nya färgerna för väskor liksom när det gäller skorna den! 57 gråvita .Ostron samt olivfärgen|;>7 Bronzino; Båda är lätta att kom- — binera med höstens kläder. Vad beträffar de nya materialen används framför allt i toråringar- -nas väskor manchestersammet ton- i-ton med skinnet, som finns i byg- larna; handtagen, i bottnarna eller som: förstärkningar, Juteväv är ett annat material som också har yac- Den nya gråbeige färgen Ostron" en sportig väska från Guldhuvu- det. Rejält med fack och tvättbart 3 vå, ker textur och som förekommer i tonårsväskor såväl som strikta väs- kor av portföljtyp. me Halvshopping är ett nytt begrepp på västfronten och täcker den sor- tens väskor som verkar vara större inuti än utanpå. De representerar de väl inredda vardagsväskorna, som är stora nog att rymma ett extra pat skor. En liten väska i väskan är ett annat nytt begrepp att räkna med denna säsong. In- nerväskan är oftast utformad som dant som puderdosa, läppstift, nyck- lar och pengar, Den skall göra tjänst i en shoppingväska eller stor väska över huvud taget, som man kanske inte vill ta med in överallt, Klädda byglar återfinner man på Väska och sko av kalvskinn i den nya olivgröna färgen Bronzino. Väskan är helt skinnfordrad och har många fack. Den kommer från Guldh det och de el pum- en stor portmonnä och rymmer så-' 7 armslinga En ljus hårslniga i ett mörkt hår — eller en mörk strimma i ett blont — har länge varit en omtyckt väg Sverige. Mera bofast |. för fa- |. sig åt läkarkaltet och studerade ox tid med denna inriktning. Sedan fick, hon målargriller i huvudet, men den utövningen gick inte så bra som jag hade trott, säger hon. Och så kom. det sig, att hon blev lärarinna — det vill säga i väntan på den litterära debuten och vand- ringen mot Parnassen. 1927 kom hon till Glottra. Det var >en smällkall januarikväll hon kom dit och i vin- terskymningen steg av vid stationen. iILuften kom drivande fram som s I grönblå, isiga skyar och snön hade lagt djupa fällar över skogsbygdens ;Jåsar.. Det blev kallt och kargt — hennes första möte med Närke, . " ”Jag ämnar hålla mig till bönderna” : . sju år i Närke kom Irja Browallius inte som Berit Spong med en bok kring resor och upp- täckter runt om i'landskapet. Hon rutade i stället in en avgränsad syd- närkesbygd till sin litterära domän, som hon sedan blivit trogen.. Vid byvägar och älgstigar hette henries första bok, det var en novellsam- ling, Dessförinnan hade hon skrivit en roman med stockholmsmotiv, men den blev refuserad. Sedan hon häm- tat sig från bakslaget skrev hon en liten novell och skickade den till en veckotidning, Jo, tidningen tog den — det kom 30 kronor i honorar, Det var det förstx rek jag fick för ett - litterärt . arbete, berättar hon. Novellpengarna gav. Irja Browallius blodad tand, det dröjde inte länge förrän Vid byvägar och älgstigar låg på bokhardelsdiskarna. Därefter blev det några romaner med stock- holmsmotiv, varefter hon återvände till Närke i sina böcker." Jag kom liksom inte ifrån bönderna, tekän- ner hon, Kritikerna tycks visst ock så vilja att jag skall hålla rig till dem. Och det ämnar jag göra i fort. sättningen, — eid Efter novellsamlingen kom roma- nen Synden på Skruke och så Elida från gårdar, bägge med motiv från svensk landsbygd. 1937 erhöll Irja : |Browallius tjänstledigt från skolan i. Glottra, hon flyttade till Örebro och fick samtidigt sitt första stats- stipendium. Hon hade nu marsche- rat fram och betraktades redan som en av de stora författarna här i lan= det, Från Örebro flyttade hon "till Laxå,: där hon bodde sex år. Till Glottra skolkateder återvände hon icke 'mer, Hon frånträdde sin lära- rinnetjänst och for från Laxå till Lidingö, där hon alltjämt bor. Här har hon skrivit romanerna Vänd ryggen åt Sivert, En fågel i handen, novellsamlingen Torplyckan ' samt romanen Ung och Paradisets dagg, alla med bondemotiv, 2 ör uppfödning' till. slakt passar - handjuren bäst, ty de växer for- tare och" blir 'större än hondjuren. Först uppställer sig då den frågan, om tjurkalvarnä bör kastreras, För- sök är igång på Wiad för att här bringa ökad klarhet. Så mycket är emellertid säkert, att kåstrationen medför en betydande tillväxthäm- ning, Om man kan uppföda ung- tjurarna så kraftigt, att de är slakt- fördiga redan vid 14—16 månaders ålder, eller, om man. under, andra levnadsåret kan hålla dem på sär- skilda betesmarker, som är väl in- hägnade, så är det'en fördel" att icke kastrera, Djuren växep fortare och blir-köttigare. Vidare blir köttet något "mörkare och får starkare arom, vilket" för dessa unga' djur är enbart ef "fördel. Det är” heller ingen risk dessa unga tjurar blir överfeta. Om kastration skall utföras, så bör den ske redan på kalvstadiet, ty då -lider djureri minst av den.” ov Pali td flocken och djuren får bättre tid på sig att äta ,och att” smälta maten. Därför växer de också bättre, Hur skall uppfödningep ' > ordnas? + Frågan är så hur själva uppföd-" ningen bör ske för att ge ett bra resultät, Man kan använda en kraf- tig Uppfödning, så att djuren blir slaktfärdiga tidigt, eller, också kan mah spara på fodret under vintern, så att tillväxten koncentreras till sommarens betesgång. Hur än upp- födningen ordnas i övrigt, kan man [ge kalvarna betydligt mindre mjölk. givor än tidigare varit vanligt. Sär-' skilt gäller det naturligtvis att spa- ra på den dyra helmjölkva. Det har visat sig, att totala förbrukningen av helmjölk mycket väl kan be- gränsas till omkring 50 kg per kalv. Redan: efter första eller. andra da- gen kan man blanda helmjölk och skummjölk, så att fetthalten i fo- dermjölken 'sänkes till 2,5 eller 2 Stutarna blir" något högt och smalare än tjurarna; men 'i re- gel är det inte heller för dessa nå- gon, risk för" att. de blir överfeta, vilket däremot är fallet beträffande kvigorna.. Dessa avslutar -sin”ske- lettillväxt tidigare än handjurén och sedan börjar de lägga.på hullet, Kvigorna 'måste därför slaktas vid lägre vikt, i' genomsnitt, än tjurar och stutar, om man inte vill riskera ävdrag för överflödigt depåfett., Om man har ett flertal ungdjur gående tillsammans . i', lösdrift på vintern eller i betesfållor på som- maren, är det förenat med stor för- del att avhorna kalvarna, vilket bör ske då de är omkring' en. vecka Författarinnan Irja :Browallius gamla. Det blir "betydligt lugnare i 2! Hon bor alltså i en storstad men skriver om landsbygd .och bonde- öden, Längre bort har hon alltså inte kommit från den bygd och den motivkrets som blev hennes öde; På sin höjd vänt ryggen-åt den. I våras skaffade sig Irja Browallius tillsam. mans med systern Greta sitt närkes- torp. Här skrev hon slutkapitlen till sin: nya roman i höst Paradisets dagg. Och hit ämnar de två systrar. na återvända så snart det blir varmt om våren, Under torpstugans låga tak torde nya romaner växa fram — böcker om vardagsnära ting i en genuin bondebygd. fana " Nena Allan Thybell, att, sätta extra! piff på d frisyrer. I Amerika har man gått ett steg längre; där lanserades för några, månader sedan en Jlöslock som kan arrangeras i alla hår. Nu har den lösa hårslingan "kommit också till: Sverige, ”Charmslinga” kallas den:och finns på damfrise- ringarna där man också kan få den rätt inkammad samtidigt med fri- syren. Charmslingan finns i tio mo- detoner. Man kan alltså ha en blond rose lock till lunch, en violett till middagen .och en akvamarin till kvällens gala, för att välja några exempel bland. de vackra nyan- serna, ' - st Tja — varför inte? === 2 "sen från Gyllene Gripen. de allra flesta väskorna denna sä- song, vilket är välgörande vackert, då man inte gärna vill störas av i ). t. Där- för är också låsen så diskreta som möjligt. Tvättbara foder har blivit aktuella på de större väskversio- nerna, gom skall rymma bl a skor, och väskfabrikanternå har därför tillgodosett detta behov. so Över huvud taget verkar det som den hittills lite styvmoderligt be- Hol. fölmodell. Por med ny skärning handlade vä hen I höst fått foder hör till inr int ' Skornalö mer samma rustika karaktär kom- sno mer från. Hästem .- det praktiska, som X vård, Man har inte oi] på locket är här utförd 4 fint narv- tänkt på utseendet utan också på) satt ostronfärgat skinn. Den är från Ao > Brendehlag, «lo XY : leende” tiotusentals anställda som dagligen har att göra med miljoner kunder har sammänslutit sig till kamp mot i ; ”det djupfrysta leendet”, Bolagen varuhus, försälj nisationer, banker och försäkrings- bolag, d v s företag som står till tjänst för allmänheten, I en cirku- lärskrivelse manar bolagsstyrelser- na sina anställda: ”Avstå från djup- fryst leende! Gör slut på att bara dra på munnen, visa tänderna me- dan ni samtidigt kokar av vrede och förakt mot kunden! Försök le upp- riktigt och-ur hjärtat, försök att tycka om kunden: och tåla hans nervositet. Tjäna honom frivilligt och med jämnmod! Utan" den inre övertygelsen att er uppgift består däri att tycka om kunderna, utan en varm och human inställning är leendet kring era läppar bara föro- lämpande grimas! Ni behöver inte le från morgon till kväll! Då ni ler, då skall ni emellertid le därför att ni känner behovet att le mot kun- den! Om ni inte ler, så var vänlig Ver od ”Kämp mot ”djupfryst | ( Flera stora engelska bolag med RCA . ”Elektron-nät” inot:robotraid. QUEBEC (TT — Reuter). ' Ett elektroniskt nätverk: som ' automatiskt spårar upp alla fly- "gande föremål och ser till ott de blir hejdade är det enda tänk- bara vapnet mot tyska fjärrro- botar, sade presidenten i Cana= dian Electronics Limeted, KR Patrick, i Quebec på onsdagen, ” Inom två eller tre år komfaer Sovjetunionen att ha stora Ia- ger av fjärrobotar, I varje fall kan man med säkerhet räkna med att sådana lager finns 1962. Förenta staternas strategiska flygvapen har varit vårt främsta skydd mot ett tredje världskrig men hu har detta vapen trub- proc, Förbrukni av skummjölk får rättas efter tillgång och pris, men kan begränsas till 100 kg, som ges ' under de första 6 levnadsvec- korna. Detta förutsätter naturligtvis att'' kalven har tillgång på tidigt skördat o välbärgat hö samt kraft- foder. Genom en tidig övergång från mjölk till andra fodermedel påskyn- das vårutvecklingen, så att kalven redan vid 4—5 månaders ålder kan klara sig uteslutande på bete." "Anpassa utfodringen efter " i ' gårdens förhållanden ' Utfodringsintensiteten . i' övrigt måste rättas efter gårdens naturliga I betingelser," Det gäller 'ju' att ut-- nyttja bete samt olika slag av grov. foder. och särskilt sådant av lägre svältfodra djuren. nar sig nog inte - 2 växa även under Jalfodrtr Una den. Men sedan de nått 7-8 män ders ålder kan man mycket väl a dem en knapp vinterutfodring (hala av olika slag, något hö ensil, fabriksavfall och något ”krattloga då så behövs) under förtsättning att man sedan kan bjuda dem bra beten. Men uppfödningen tar natur. ligtvis längre tid på det sättet, än om man fodrar tämligen , kraftigt, så att djuren kan uppehålla en jämn tillväxt året runt. Man får. kalky= lera över. vilket som lönar sig bäst, och kalkylen kan ställa sig rätt så olika på olika gårdar, beroende på vilka fodermedel det gäller att för- ädla, Bedriver man uppfödning t stor skala bör ungdjur av samma ålder uppdelas i grupper efter till=' växtintensitet och hull, och varje grupp utfodras efter sitt behov. Det. ta vinner man nog på. Nea under vintern lö. . När skall leveransen ske? '. Det är ytterligare två ting, som måste uppmärksammas vid uppföda ning av ungdjur till slakt. För det första bör försäljningen bredas ut över årets månader och icke an« hopas till hösten, vid betestidens slut. Om slakteriet skall få ut hög- sta pris för köttet måste det säljas färskt till butikerna, Fryslagrat kött är alltid sämre än färskt, För det andra skall djuren lämnas till slak- teriet, då de befinner sig i lämplig utvecklingsgrad . (omkring 225 kg slaktad " vikt eller något däröver) ' och lämpligt hull, Magra slaktdjur klassas alltid lågt, men på'överfeta =, "slakikroppar göres avdrag på grund av konsumenternas motvilja mot » [fettanhopningar. Var denna lämpliga grad av hull ligger måste man lära sig genom att jämföra sina egna ob='' servationer. på "de levande: djuren ” vid leveranser och slakteriets klas sificering, Detta är kanske det allra viktigaste : vid ' uppfödningen '. av. slaktdjur för att det ekonomiska re. sultatet' skall ; bli tillfredsställande. Dy Kaiserns gul HAMBURG (TT—DPA) :.:. 5 Mittills okända. märkliga do- inment om ett kraftigt finansi- ' ellt.stöd åt bolsjevikerna I Ryss-" Jand från kejsartyskland har ubliecräts i + get gen. Die "Welt i samband med - ””oktoberrevolutionens ' 40-årsdag. Dokumenten, som” härrör "från i dåvarande tyska utrikesdepar- ”temenrtet i Berlin, visar att det utan detta stöd skulle ha blivit hotydligt svårare för Lenin att. 1917 ' genomföra ' revolutionen, . Författare till artikeln är Julius - Epstein,' en av de främsta ex-, perterna på. i USA förefintliga" <tyska dokumentsamlingar. ;> : ”' Bakom ' åtgärderna "för detta fi- nansiella stöd. stod enligt artikeln kejsar Wilhelm II, general Luden- dorff i tyska' generalstaben, :riks- kansler 'von Bethmann-Hollweg och T' greve . von. Hertling, "De 'ställde hundratals miljoner mark till de ryska bolsjevikernas förfogande i .Isatte Berlin & d:gav segern Lenin och bolsjevikerna. av Tysk 28 [ i Ryssland fål understöd "Ar 1915 värvade dåvarande tyske;" ' bernambassadören friherre Gisbert" von, Romberg den första avlönade agenten blånd' de ryska socialrevo- lutionärerna.: Han ordnade ' också kontakten” med' Lenin 'och (ledde slutligen.-den 'berömda” transporten + hav Lenin och hans kamrater i plom.- berat tåg från Zärich genom ;Tysk«='; land "varifrån resan fortsatte via Sverigé till Petersburg. När de ryska socialrevol rerna efter tsarens fall inie' förrådde "Ide allierade och inte' heller slöt se-' paratfred: med kejsarens Tyskland itt hopp till, de 'radi-" kalare bolsjevikerna och enl - + Efter det att Bolsjevikerna kom= ” mit till makter' underrättades rege- - fingen”i Berlin! kontinuerligt av sin . konsulära "representation : i" Peters= burg och Moskva om de ogärningar ." somm utspelades i Ryssland.-Det kom ändi kor dativ om att tron. att dessas seger över skulle göra slut på kriget med Ryss- land — därigenom skulle man kun- na frigöra de tyska trupperna från fronten i stället: Den 3 december 1917 utarbetade statssekreteraren i tyska UD Ric- hard von Kuhlmann ett memoran- dum för kejsaren rörande omfatt- ningén 'av det tyska finansstödet. Det heter där .bl a: ”Det undermi- neringsarbete som hittills har pågått bakom fronten i Ryssland avsåg i östfronten och sätta in dem på väst- | - hjälpen till den bolsjevikiska regi- men skulle inställas, men dessa upp= maningar lämnades -utan åtgärd. :" . = trafikstopp En bär bil från 'Smålands= =, första hand att främja istten- denser och att stödja bolsjevikerna, Först genom vår ekonomiska hjälp har det' blivit möjligt för dem att få fart på sin tidning Pravda, inten- sifiera sin verksamhet och bredda partiets tidigare smala basis”. :. De tyska kontakterna med bolsie- vikerna upphörde. ingalunda ' med Jenins maktövertagande. utan blev i-stället allt livligare för var månad. Den 3 juni 1918 begärde det tyska sändebudet i Moskva, von Mirbach, stenar blev på; torsdagen orsak till trafikstopp på: vägen. 'Gällared— - Ätran, då :den skulle bogsera en krockad lastbil till Oskarström, Det tog drygt en timma innan mån lyc- kades flytta ekipaget åt åidan'så att vägen blev fri, och under tiden fick övrig trafik dirigeras. åt annat håll. Prologen till trafikstoppet utspe- lades vid Gällareds bygdegård, Två - lastbilar, en från' Hallands' och en '' från Älvsborgs län: kom i vardera ikini "och höll tydligen inte : av di ett tele- gram 3 miljoher mark för stöd åt bolsjevikerna. Den 11 juli 1918 för- klarade statssekreteraren i finans- departementet för von Kublmann att man var beredd att på ett bräde ställa 40 miljoner mark till förfo- gande, I ett tidigare meddelande ha- de von Mirbach framhållit att en summa på 200 miljoner mark var oundgängligen nödvändig för stöd bats till'av ryssarnas Di nskap- liga framgångar, sade Patrick. Cyklister! Cykla inte i bredd. Det ligger i alla trafikanters intresse att den regeln iakttages. Ett människoliv kan aldrig ersät- åll därför barnen från gator och vö : åt I Isjevil e Stödet började redan 1914 : utbrott började den kejserliga re- geringens ekonomiska hjälp till de ryska revolutionärerna, framgår det av dokumenten, Redan före Lenins belsjeviker hade nämligen det så " Strax efter första världskrigets |' vi tillräckligt långt ut på sina vänster. sifar utan körde ihop i den på plat- sen befintliga kurvan. Ingen av fö- rarra skadades, men däremot 'er- höll båda fordonen betydande ska-. dur vch skulle bogseras från plat- sen. När bärgningsbilen från Små- d med hall; på : släp kom, ett hundratal meter från kollisionsplatsen fick den motor. stopp Precis framför en järnvägs- Ashit, . lövergång. och blev stående mitt i vägen, och stoppade därmed tra. fe KATRINEHOLM: | Erik Severin i Gävl till verkställande dire för Svenska Riksby, Riksdagsman e har utsetta ktör och chef D FEPEFEEFTYTFESTYTETSTTSTYNYTTI TT FE La träder i Egen, ills den I januarho — AR tills AA Ah mm Ae de L GL oh dr dt oo "Ikvalitet på ett fördelaktigt sätt, Aut i . COM a AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.