Yrer tet YverevrereryTrt LAHOLMS TIDNING YreYrr om söndag 'med början kl. + i MEDBORGARHUSET, Laholm 15 Författarna Bo Widerberg, Yngre Cassel 0. » Ingvar Vä ahlén med v erka : Hallan 2Uan ds Iatdeby ar. nå ef . - samlin taule mina at kvi : &en skulle han troligen inte helt gillat de signaler, som för 25 kallade”. d ; hallä ndska landsbygds norna, till. en egen j fidi fått E erfara På vilket för ho- sätt dessa kvinnor lade i männens självtagna rätt styra och ställa i samhället, hade. .han kanske låtit blidka sig ».Hallandskyininorna : försökte nämligen alls inte, störa män- nöteskrid, utan började hålla egna möten, Och hade' säposteln' därtill fått erfara resultaten av" ett. kvartsekels kvinno- "Törelse . . ön laget, a neutrala i i kampen för tillvaron ' borde tiga i för. | sdskvinnor. ville: ej ' maskinen: al +. CE ” Alltnog var on Härövliga I sbörjan rbetsförmedlingarna, a produktpriser" var: urtisla., De hal» : Jländska landsbygdskvinnorna vil > 1e. helt enkelt inte svara, ra > Detta .var upphovet till den kvi vå den halländska Iandsbygden, kanske han rent av v gillat H av. då äldiga köer. ringlade sig: -utanför ; Konkurser på löpande band. markerade bot-. norörelse, som sedan fick: namnet "Svenska ' Landsbygdens Kvinno- "4 förbund och som 'nu är I enson, dömt denna förtrosndepo distrikts Ordförande, tiksdagsman egentliga, ånitia vi gare. Resultatet <JAndérs Pettersson, Dahl, och om-|2v ädet blev en kommit: budsmannen Ernst Dahnberg, hade |! + -som. några": dagar. därefter nämligen , den . dagen . inbjudit; ett strålande :sammari hos fru . Gärda till -ett sanimanträde | Svenson på Björnås och där lades ra -kvi insats |de första . planerna för: organisa- in=- fattande. och erkänd. I Falken- Isens »kenbergstrakten, "stod uu vagga. Där bildades de | fö i det politiska arbetet. Men ryktet tionsarbetet Upp.x er, att bakom "den inbjudan | - Men. dessa planer stannad en "kvinna, varför nämnda her- endast på papperet.. Det dröjde in- rar inte torde kunna räkna sig som, te. många dagar. efter björnåsträf- Ohlhag en, och Tore; Wretman är : vi väl förtrogna. med vid, det | här laget, Därför var det sär- "; Skilt trevligt att få se dem och. ; höra dem prata mat på :hus- : ; morsfilmeng premiär på Cent- : sFunyd Laholm, 217 ”Ohlhagen var som vanligt vin > tresserad .av Wretmans kunska- per 1: matlagningskonsten kunskaper som sannerligen . inte är ringa. Han blev helt lyrisk, - då han talade. om kryddor och manade husmödrarna att åter ta till..heders de gamla: kryddorna, mejram, rossmarin,.- krusmynta och körvel — för att nu nämna bara några få av dem. «i. Vidare lärde Wretman oss att ta till vara smörets alla egenskaper och gav många prov på smörets användbarhet i hushållet; Under tiden vi fick till livs" av hans kunnighet i matlagning, fick vi också följa i bilder. — utomor- dentligt bra bilder — hur han Jla- gar sin favoriträtt fläskkotletter med tomat. och lök, och det såg så läckert ut att man tyckte sig kunna känna doften av dem, |; ATT MALA KÖKET i ljusa wackra färger är alltid aktuellt -— och naturligtvis skall vi göra - det själva. Vi fick se hur det gick till och de nymålade köken såg ytterst tilltalande ut i de diskreta färgerna. med en och annan pi- kant... brytning i någon 'klatchig avbrytande färg, "Mor reser bort och far passar på att själv lägga om golvet i både vardagsrummet och hallen. « Maken. till duktig karl har vi knappast sett. På en enda kväll var alltihop undanstökat, men så hade ju grannen också varit med å ett hörn. Resultatet var utom- ordentligt. Far sken som en ,sol, när han visade mor, resultatet vid hemkomsten, och 'att hon 'var . glad det: behöver ' man "ju -knap- past . nämna, . Vinylplattor hette materialet till mattorna och finns 4 ett flertal olika färger. . -VITAMINTABLETTER 'behö- "ver. vi alla i höstrusket och någ- ra sorter fick vi se. Hemperma- neht kan man klara av med hjälp av- en: väninna och ' en sats oljor och tillbehör. : Der ' helautomati. "ska. tvättmaskinen "är en önske- | alla, som bor 1 hyres- HOTA fyra minuter. göres det klart för tvätt, och sedan ;sköter It medan frun I hu- get. påssar på att dricka! elvakaf- fen förrän fruarna Gärda S : jöl ; harz varit. ordförande i" Hallands distrikt av SLKF. från starten: den 18 november 1932 och innehar. allt- blev distriktssekreterare och kassör i den första SLKF-styrelsen. : Det påstås dessutom; bestämt att hon stod bakom det möte den-14 maj 1932, där SLKF-planerna för första : gången tog form, Fru Gärda "Svenson, irnås, ord- förande, fru ”Davida : Persson, Björkås, vice ordförande, fru Alice Pettersson, "Dahl, sekreterare och kassör, fröken Elsa". Andersson, Gö- destad, fru Ruth Pettersson, Blix- torp, och fru Emma Holmqvist, Harplinge, . : ""ARBETSUPPGIFTERNA a och - Alice - Pettersson - på : Dahl . sällskap med "ombudsmannen Ernst te” de åtskillig 'förståelse, baka . tvätten : ur: | maskinen och hänga upp den. ; Mellan > forma onsfilmerna " kvinnor hade anslutit sig. Dahnberg befann sig i febril verk- ” samhet i Ätradalen med att värva medlemmar för den nya organisa- tionen. Av resultaten att döma möt”. ty. det dröjde inte-länge förrän bortåt 400 » Den. 2718; juni höll: bv adeför- givetvis av a tionens utbyggnad under den förs- ta tiden; men sedan gällde det att skaffa medlemmarna, sysselsättning. Sådär”. har . de emellertid : aldrig rått "brist på i SLKF och därmed blev SLKF redan från! början en aktiv organisation.” tl 2— Vi började med syföreningar, berättar SLKF:s distriktsordföran- Ide genom ala de 25 åren, "riks- dagsi i Gärda 5 . Pos i i fick vi tillfälle :att :beundra - en del svenska, sockendräkter fram- förda i vackra naturscene er. .: : vid jubileumsstämman i Stads- "teatern "i ”Falkenbe"s månda- "gen den, 18 november kl. 15. '. Hälsningstal : och". historik av ' distriktsordföranden. frå Gär da Svenson... Högtidstal av fi budsordfi an- . den fröken Karin Collin, Njut- Trasmatior' och blommor”. . pryder upp stallarna '. : Att den holländska "Husmodern . är religare än det stora flertalet visste vi, men att.man skurar | i stallarna under sommarmånader. na, lägger" dit: travmattor och sätter blommor i båsen, hade nog inte många" reda på. I en utom- ordentligt: vacker kortfilm,' där man särskilt lagt an på att skild. ra en holländsk husmors arbets- dag, fick man' se ett stycke fa. gert Holland. Ett : Hollana som |" framför allt skiner av renlighet; Där man har stall och kök i ena ändan på huset och finrum i and- ra. IL ” Persson, Kvibille." Des holländska blomsterfälten är berömda, Holländarna är stol- tad, ta över sina hem och här blom- | . dit”blev inte'SLKF-pionjärerna " Halland inbjudna: Men litiska -föredrag förekom även vid «dessa möten och politiken var fak- tiskt mer aggressiv då än nu. Alla var hårt pressade under depressio- nen. och väntade att. något skulle hända, som kunde medföra en förs bättring.' Detta "hände också - 1933, då. socialdemokrater och '.-bonde- förbundare : gjorde den s k kris: uppgörelsen, som gav arbete åt de arbetslösa "och . bättre priser för jordbrukets produkter. ”Det' vår” en positiv politik, som. gav resultat; : . Ja, sedan kom de sociala” arbets- uppgifterna. : Dessa har haft /skif-' tande, former genom; åren. Husmo- derssemestern ; är - en « sådan, ' Vid SLKF:s förbundsstämma i Ronne- by :1935. hade fröken Karin Collin en" motion,” som” syftade till att SLKF skulle starta sådan semester- verk + — När vi ilbud. från Halland reste. hem ': från den stä k ade vi hur vi mor även 'på varje bakgärd, Vid inredningen i hemmen lägger de inte.ner. så stor möda, och man frapperades av den gammalmodi. ga köksutrustningen och de o- moderna möblerna. Den holländ. ska -”husmodern ..: ägnar + som nämnts, nästan all sin tid At ren- göring — inte bara inne. Utvän- digt skuras väggarna minst en gång i veckan och det finns in- get land, som har så blanda, ski- nande rena fönster som Holland. -. Holländarna är ett lugnt. vän- ligt och sunt folk och den hol. ländska, husmodern en ' drottning i-sitt hem; Detta visades i några ytterst vackra: bilder till. sist i filmen, '' "de bondeförbundet utan 7 stöd i samhällsarbetet, : bildad Connie.” . ”på Stora Biografen i Falkenberg: Jen; med en d med: + lemssiffra på 1.204. Vid ”, man Dahnberg" var där." Han tog " kontakt med' författarinnan. Märta Teijon, som också bevistade parti- stämman, och så kom” dessa över- «ens om att föreslå stämman att ett » kvinnoförbund borde bildas i an- ”glutning till bondeförbundets poli- tiska strävanden, Riksstämman sa- » de ja till förslaget och "därmed, ha- större vånda och. besvär fått Kvinnornas .Hemma i Halland fortskred or- ganisationsarbetet normalt. Något mer än' en månad efter karlstad- tens SLKF-avdelning vid ett möte |, so) Den; fick -vid:.starten ' cirka 400 | medlemmar. Och sedan följde ett » intensivt arbete fram. till novem- ber månad. Hallands distrikt av SLKF konstituerades den 18 no-: vember och då fanns 20 iokalav- skulle kunna sätta igång med hus- moderssemester: :, Vi- beslöt : vända o5s till rektor Thorsten Åberg på Katrinebergs folkhögskola för att höra efter om vi. kunde” få dispo-" nera skolan på sommaren, då den var: ledig : från ordinarie kurser. Rektorn visade sig mycket intres- serad för saken, liksom hans lärar= kolleger,. och följande" år hade. vi vår första husmoderssemester: där. Sedan ; hade -vi :sådana: semester= veckor på Katrineberg tills vi för= värvade. vårt semesterhem ' Villa Terra.' ? En hastig orientering i seméster- ger besked om "den omfattning , husmoderssemestern . har.: 1955 'be- sökte 358 'husmödrar 'Villa Terra under sammanlagt 4000 . gästdagar. . Året. innan - var siffran ,354 ' och däromkring har: den hållit sig de flesta åren "under senaste. decenni- et. Av detta" framgår ätt det en sen fick följand höll - författarinnan ' Märta . Leijon : föredrag, Den första distriktsstyrel- sammansättning: "= Några angelägna, arbetsupp- gifter just nu?, — Arbetstörhålldndena : ör. ler satt bästadsfiskaren phi tor- h get, hade':en; liten . söt bläckfisk bland .rall. torsken ,— en .rätt. o- vanlig företeelse: här. . .: ” LONDON; (ETSAFP). : Storbritannien kommer "inte att sta väninnan eller gå fe hos . bä ön och. BHOPpA.. 2 olländska de få heta c och, 1 husmoderssammankomste 4 IA av FNYFEFERSTFIT WYFYYvvr vy Tv vy vl söka skicka upp en jordsatellit där- för 'att kostnaderna för ett sådant experiment är. större än vad. som kan” vinnas genom "det, sade” pre: på en fråga 1. underhuset. på dagen. > a 4 Pre år «till avkoppling i. hemmen. Nu: är ; imiärminister MacMillan som svar land måste för- bättras "ytterligare. Även. lanthus- . mödrarna måste beredas tillfälle . det » alltjämt :i. många fall så, att husmödrarna går i tungt arbete från tidig morgon till sen kväll, då de faktiskt stupar i säng. Trivseln i hemmen blir bättre om tiden räc- ker till för samvaro mellan fåmil- . jemedlemmarna." sea . Här kommer fru Svenson in" - fostrargärningen :i stort och 'hem- mets avgörande betydelse för det uppväxande släktet, Trots. den of- va - Forts. sid. 8 "Predikoturer | Laholm,! ath. "Missionshuset, Lördag kl. 18. 30, predikan av "Carl Paulsson. ” Missionsauk- " tion. ' Sé annons i gårdagens tidning! - Båstad: hgm 14, 00. "Samtal "med barn. 10,30, .1 dag, lördag, sam- I fal «med barn i. Malens. skola 116,00. - - "Tisd, ..1. :församlingshem- : met: - 15.00: rbarnsyföreningen VA CUPPSLÄG.s- >. > Förlovningen , slogs : upp och han fick tillbaka både -ring och settl on sero så 4 207 rabatt 0 . - å HERRUNDERKLA- ' DER i:bästa svenska fabrikat. . Riktpris ....:... 10:50 Vårt pris ........ 8:50 P.S. | Vi ha även ”extra stora 0 såsom 5/7, 8, vd Föträ väppa dd : "årsåldern! änträffades kt 19- — tiden på fredagen död.1 en trappuppgång 'till några lägen. | a i huset Götgatan 8 i Göteborg, Kriminalpolisen lar- mades och en första undersökning fav vid händen att ett brott. ligger, bakom. Kvinnan företedde yttre skador på benoh ' . samt i huvudet. och båda armarna, var brutna, Vem kvinnan är har ännu ej kunnat med säkerhet . fastställas. Två . bo- rusade män i samma tra h (Göteborg fa appa h ar. tagits 4 nt. hand av polisen; S deförsäkri enligt, SvD r ligt. SvD att inom den närmaste, tiden med hjö ilp Sstickp älp Av, den. stickprovs- undersökning som .Jördbruksnämnden företar för sin be- en av skördeskadornas storlek ”testa? de olika förslag en försäkring on diskuterats., (Stockholm indag)., Naketr kvininolik-i i götebo : En halvnaken kvinna: 165 LSE tele a Jack S Men lena d kh — För vinterväghållningen är vi utomordentligt väl rustade. Den saken råder det intet tvivel om, förklarar hr Truedsson, Här uppe vid våra "anläggningar i Såghuslund.'har vi absolut. fullt ned grus och det allra mesta av det ligger över från i förfjöl, För- ra året var det ju ingen vinter att. tala om. Då gick det endast 'åt 1400 å 1500 kbm grus mot hela 8000 kbm året innan, ' : Det är sorterad. grus, som vi lägger upp. Det mesta tar vi i Ahla men även rätt mycket i Vallen i Våxtorp. Dessutom har vi 6.000 kbm i Ahla och 3.000 i pa riktigt har vi ytterligare 10 å — så halkan skall vi nog klara: tidsprognoser : trot jag inte så mycket på: Visserligen var. det blitt i-fjol. och. då skulle. man kunna vänta sig en sträng 'vin- ter — men det kan ju också bli som på trettiotalet, då det inte var några" vintrar. alls. ” vt UU Vägarna. här ännars "stått sig bra - i år, fortsätter hr Truedsson : och : några - större : lagningar"' har ' vi inte behövt . göra, Det har visserligen reg- , nat mycket i höst, men genom att vi grusat rejält och putsat vägarna efter hand i kanterna har vi hållit vägarna i någor- hinda kondition. UU NN + :-- Arbetet på vägen, mellan Våxtorp och Sjöalt:fortgår.pro- ned mot Nordanå, och där hål? ler : man .på att schakta" undån allt skräp i mossarna för att se- dan fylla på med rejäl fyllning. Detta är en sak, som inte kräver så mycket arbete, som man skul- man kört bort på ett ställe fylles |: får man ändra balansen, 7? ;:- :;- Vi hoppas att vägen skall vara klar fram i mitten på nästa år. Det beror helt på pengarna, och får, vi bara sådana är.det bara att sätta in några extra maski- ner, 'om rnan vill forcera; arbe” tet. . 1 Vidare håller vi på "med en del justeringar på vägbanan mel- lan Såghuset och Sandvad., Ty-]l: värr är det ännu inte meningen vi börjar närma 05s Und allt mer, att + det börjar bli halt på vägarna. Då ”ryckning för att hindra onödiga olyckor, här i södra Halland sköter den. saken tad i år? Eller vad säger vägmästare, .B., jinge, kyrkby, ' Stjärnarp' och Våxtorp. i reserv. Skulle det knic |. 12.000 kbm. krossgrus i reserv - :'Om det blir någon. sträng vin-|- ter vet wi ju inte -— några lång-| : gramenligt, Man har. nu, hunnit. : le "kunna «tro, Redan när man |” projekterar "vägen måste näm-|'-- ligen denna balanseras så, att det | i från ett annat. Går inte detta 1 samhället. ur sanitär, samhällse- oha . Mas stora vågar. i södra Halland > och dä dröjer väl inte Å länge förrän Ni i höj - gäller det. för vårt väglolk att stå rustat med spabb ut- Sedan många år tillbaka Vet. vi att vägförvaltningen på. ett ypperligt sätt, och man, står väl lika ma. rus- Iruedsson 4 on den, saken? . Monk ne age ” beläggas n med "oljekrus utan vv ;har också tänkt oss vägen från ;Daggarp på rikstvåan ä över, Ve- linge, till Skogaby, .sämt .even- "vellt. även , vägen från, Frid- hem över Veinge station, Ve- vi får i anslag, Detta förfarings- sätt är rätt så dyrbärt, I. sams band ,med en, ny beläggning på VaingeSkogaby »kommer , vå också "at t rätta, till .den mycket gå järnvägsöver gångenså att denna blir. .lättare.att passe- ra, slutar Vigmästare Tr vedsgon sin ” intressanta PG obörelse, , i "Detta är dock beroende av vad : vv : Cl. fram till närheten av Fyllebro ipå rikstvåan, : "i Vofering id drätselkammaren Som "Laholms fidning i går meddelade, beslöt « d kammaren vid ett extra dag tillstyrka byggandet av en ny hofellpavi! blir en 30, 000 kr dyrare än den som É St ki ol- - att ig frats ati den ta belopp tidi- Ka Det blev” en livlig debatt,” där Einar Lindgren och, Folke Willstrand. talade för, att pavil- iongen skulle. byggas, medan Julius. Pettersson ' och. Axel E.. Larsson röstade mot. Med 5 rö- . ster mot 2 beslöt DK, tillstyrka. Ärendet . går ;-nu -till stadsfull- mäktige, där, . man kan ' vänta sig en livlig debatt på fredag. Den uppkomna ' merkostnaden 60,000. kr: föreslås tagag med li- ka . belopp : ur: investeringsfon- den och Lundgrenska ränt fon- den. ; Beslutet. "om ”"uppförande 'av; paviljongen - fattades + 1955 och då Kostnadsberäknades den till 170,000 kr: Emellertid räknade man med” en "viss fördyring 'och gränsen "sattes vid 200.000 kr, vilken, summa, id r Malte Ék också" förklarat sig villig att förränta och betala, hyra efter. När”, drätselkammaren fick in anbuden; visade. det sig 'a att id gick: upp till den” sammanlagda siffran "av 226,725 kr. Med lité oförutsett hade sålunde siffran överstigits med 30,000 kr, var- för. drätselkammaren inkalla- Tv 'Edbégängelseföreningen | od Laholms Sumreal onsdag i Svånskå Eldbegängelseföreningen . anordnar: ett upplys- ”ningsmöte i Samrealskolan i Laholm onsdagen den 20 novem- ber 1957 varvid.föredrag kommer . att. hållas. över ämnet ! ”Varför eldbegängelse? En viktig fråga med hänsyn till in- divid och samhälle” av föreningens verkställande direktör -:; ' Nils Grufman. I samband med föredraget visas en serie ljus- . bilder från svenska krematorier och. urnlundar, Sn Över hela vårt tand börjar man alltmera göra klart för sig, vilka johem etisk och vä onomisk synpunkt kanske. framförallt för synpunkt, : Vi har. redan. 40 vårt land framhåller ordf. i La- ått per itbelägga d ma, men vi hade tänkt att lägga öljegrus på den, 'Det' ger. ett mellanting "mellan "vanlig grus- väg och permanentväg. Den är mycket” hållbar, och det blir inte lika lätt hålor i denna som” äl -landra” vanliga grusvägar.” Dess- utoni” är denna beläggning hyr velbar. fet "Det är "dock inte barå dennä "väg, som "enligt planerna skall - folkskollärare 2 Nithard Öhnell och mér än 100- 4 talet större orter. utan eget .kre- matorium , betalar . bidrag. till transport och kremation vid när- maste krematorium för avliden. församlingsmedlem: Ehuru valet mellan jordbegravning och, eld- begängelse” alltid måste avgöras -" av individen själv, kan samhället '- » på. olika sätt medverka, till att allt flera människor väljer eldbe- NITHARD presenter. Hon hade it. un- derfund med att, hennes" hjärta tillhörde en annan. Han ville ve- ta vem. bm, sade .hon bävande, Då slår du bara injäl honom, så het som du är. . — Prat, svarade han” vänligt. Jag tänkte bara försöka sälja l& ringen till honom." ' eo "och 19, 30: » kvällssyf Onsd., ».församlingshemmet, 830. kay arbötskretson,; ov gjorde ; ett. ppskatte ; ånslag XI bl EL AvH EKA TT -- . , Det vägar jag inte tala Hov hgm 10,00., : Samtal med barn '| | i? 930. . : i ; , Mas q , Å Avebå. ls MAMA DANI ADSA SAAAASADASSADLSA KANADA SALDA Ah. ryYTETEYrN FryvyyvyvYrsevvi j ningar "per år. "Även på många Tradgördscingel Väglagning' ” akadar se. I ett antal, städer, dä- ribland huvudstaden, , är antalet eldbegängelser numera dubbelt så stort som antalet jordbegrav- orter utan krematorium är eldbé- Krossgi rus ; " "| gähgelsefrekvensen mycket stör, je ödkänt För betongbere ding. "-"loch antalet eläbegängelser' är på ån TÅD ia is "I flera sådanä orter. större än an=| vete. BAS" TA BRIR ltalef. jordbegravningår” Det 'är|: gel, 70844 (boat or 70520), Forts.” å sid” 5. - Tel, SEN = . 4 Å 2 - > - | S NH - | . Ro ; i ordnar” -upplysningsmöte - > MN Fr AA AMA RÅM Atte kd dd ÅRA ALA ANAR AARADDA NA KNAADADDÄNSDANAADADAMSLAA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.