vy Yr vygtysTT = LAHOLMS TIDNING VC” LITTERATURDEBATTEN har denna höst varit livligare än .på mycket länge, kanske inte den debatt, som rör litte- rära” och stillistiska värden, men väl den som behandlar moralen eller rättare sagt bris- ten på moral i litteraturen. Norrmannen Mykles bok "Sången om den röda rubinen” blev den tändande gnistan, och gedan har 'vi även i vårt land nära . nog" dagligen ' begåvats med en ny Mykle. Fr.ån stora städer som Malmö till små som Hjo har rapporter inströmmat om sedeslösa intima skildringar med bygdens . folk . som mer eller . mindre igenkända före- bilder.. I den. sista av dessa dagar har till och” med Van- begåvats med en ”myklerist”. . Har alltså den svetiska litte" raturen i höst råkat in i en” ' period. av omoral 'och förfall. Antagligen är höstens bokflod ungefär som .de', föregående, Goda böcker blandas med då- liga, moraliskt oantastliga med: tvivelaktiga och direkt under- måliga. Och ändå har snusk- . litteraturen diskuterats inte. bara I tidningarna utan till och med i riksdagen. Högerledaren Hial fann förhålland ledde remissdebatten med detta ” ämne, : VAD ÄR DÅ ATT GÖRA åt den' dåliga litteraturen? Ty ' att sådan förekommer i”höst som andra höstar vill väl ingen” förneka; Förbud, rättegångar . och riksdagsingripande är nog. " knappast bästa sättet att kom- ma tillrätta med 'missförhål-" —= LT DEN 16 NOVEMBER us LT = ; God litteratur och dålig > kiva på skånska landsbygden ” "TEN. är tråkigt nog den mest så ' alarmerande att "han 'in-' landena! En rättegång exempelz” vis skapar en sådan gratisre- klam åt boken i fråga, att det snarare stimulerar än” redu- cerar . författarens . eventuella |. ornografiska ambitioner, P Och dessutom — och det är Hoa kanske än viktigare — är be- greppet omoral i litteraturen så > ” svävande och personligt "färgat, . att det är omöjligt att dra upp|' några fasta normer att gå efter, . En god- författare kan; göraj. i vacker poesi och absolut, ren-| +; het av samma handling som en | - annan skapar otvetydigt snusk av.sl vårt Nej, 'vår tro är, att det är hos den allmänhet, som läser litteraturen man hat: ätt, söka " och hoppas på bättring. Ett in timt umgänge med god littera- tur ger: dem möjligheter att välja rätt, och att ej påverkas av de mindre goda alster, som kan komma i deras händer. Vi strävar i alla hänseenden efter att ge den enskilda människan så stor frihet som möjligt. Nog" bör vi också kunna ge'varje människa frihet att välja sin lektyr. Vägledning och ;upp- fostran är givetvis både lov- värt och behövligt, men förbud]. lär inte få åsyftad verkan, :-' DEN: FÖRBJUDNA FRUK- S har, givetvis mycket att ge hålla 'sig"vid kärleksskildringar spår vållat en hel del -uppseen; mö, lockande, och förbjuden frukt i litteraturen har i alla tider|. varit särskilt åtråvärd. Låt oss alltså på alla sätt —-i skolor; i studiecirklar, i press, under bokdagar — försöka lära folk att skilja mellan god'och dålig F litteratur. Vi skall inte tvinga vårt folk att dra gränsen mel Jan förbjuden och tillåten litte. ratur.” . Jin vå ner vi vara. helt naturligt.., Och dock -fInna/ det många hem där far .och' mbr” drar: ät olika håll — sprit, äventyr, kamrater lockar den ene. Den, andra; dra= ges av nöjen och "kär lei vöntyr. bort. från ' heminet; plkt"”öch uppgift: Hemmet == 'ået ”trÄastes 1 don' mänskliga samvaronygrun: don till - sann .samhällellg'":välsj färd — slås 1 kras:! Späda,j» fina; » ömtåliga människoplantor, kas tas ut 1 livet, rotlösa. okön I 4 ut bland okända människor, ; Malmoens Teresa tillhörde hade hon hamnat hog goda niskor, men de var dock"'oför: ståconde- för, vad hon innerst :in- ne längtade efter och behövde: ett ömt modorshjärta och en tro- fast. fadersfamn, En förstående vän fann hon i den fromma Gör ras-mostor, som gav henne den kärlek och förståelse som behövs om ett gripande m männis : att far "och mor skall vara de samlande” och sammanhål--« . lande krafterna” 1 hemmet. och ge" färg, glans och trivsel'åt ' det, göra det sådant, att en gång, "när liten' blivit "stor, vad” fagrast han han i livet sett, var: hem: och far och mor, fine" | timisi olyckliga. Alla i hennes hem hå lå i de blästs ut åt' var sitt häll, Själv) av under ,de ömtåliga brytnings- åren, Vv : heter på bokmärknaden.. 1 Programmet som börjar kloc- - kan 15 inleds, av. ABF:s ordfö-. fandé Inge Uhlin, som" hälsar välkommen. Öppningstalet hålles - av läroverksadjunkt Henry As- - FÖRST AV FÖRF, ATTARNA blir Bo: Widerbreg, som berät- : sitt författarskap, och i givetvis kommer ' han att uppe . " myckleprosessens de sä skilt i hemstaden, '. -Mal- (INGVAR: 2 WAHLÉN som ock” så är skåning för tillfället berät. tar därefter” om. sina erfarenhe-" publikens undethålles" med mu, sik, berättar. Yngve "Cassel om; Jiyilig (stället av höstens, ny- irande av Bokens dag i- Iaholm; lovar ett. mer omväxlande och ' intres- Ma sängen trode år.. Det tillgodoser olika smakriktningar, och särskilt intressant tycker antagligen många det blir att. följa” Yngve Cassels fantastiska' segling över - ten, i all synnerhet som hans äventyrliga berättelse illustreras av "ljusbilder. Också den | unge " malmöförfattaren Bo Widerberg och Ingvar Wahléri; som' uppträder på hemmaplan, en som vi tror talrik publik. : | INGVAR WAHL EN sn FA nn ARN DAG i om Aoaana EN':KÖS FÖR EN TRÄDGÅRD "roman "av" Rumer : Godden. 1 : | rörande; 'så trovärdigt och samti: 1 digt”'så - realistiskt som” denna bok? Man finner' sig: försatt tili Londons - slumkvarter, där den 11-åriga' flickan : "Lovejoy av en slump hittar en påse blåklintfrö. Hennes, hemliga . dröm 7 blir.. "en trädgård och den” trettonårige "| pojkligechefen' blir "hennes" hän- givne beundrare och: medhjälpa ide ÖRE i KU beundransvärd,” skri- en :; Laholms Tidning bov vant 'Teresa , bort till Gråmossen, det tomma hemmet. Tidigt satte hon sig målet, före att söka. samla "den skingrade familjen och med aldrig sviktande” 'énergi' och op- kämpar: hon" franr mot 'dettå häl, 'Frånlen säker död får hon: rädda:;:en .broder,. sin o- "lyckliga Y moders”t ögda får hon sluta irdöden. och tilr:sigt lyckas hon ;jlocka sine :kringirrande' f: der En ny strålande djur bok för alla naturin. tresserade "ungdomar : och "samla ” det” föräldrarna "i själviskhet skiigrat: och :slagitii spillror. sförtjänar att läsas:och begrundas av” både utiga : och gamla,' , KR a N ar Hs. | MALMENS TERESA. ' Karin Medén- Adde. Stiftelsen, Pris rei. det vanskliga "företaget: att skapa en trädgård: Den ”hjälp. samma” socitetsdamer sör de bå- da som" förbrytare, ' men ' dennes gamla" sjukliga : men” förstående syster blir. den,”som tar hem. spe- let och därmed de båda. bo ens hjärtan." En; förtjusande . bok,,; Purpurstaden,' roman 'av HEL: "LA w8, HAASSE,.' Norsted! " Pris.22:50, "inb. 27:50, "Med stora; breda! inseläråg målar författarinnan en bl d från det "Rom, -som vi känner från Borgiernas epok: Tiden är 1500-1 talets början: och huvudpersoiien en ung. soldat: Han har uppfost- rats. som son till den store ränk- nekä$” och tvingas söka. sig. en ny sanning om sitt ursprung, Bortsett från att. han i-dåti- dens "despotiska välde skule" till: låtas”att söka sådana sanningar — allra minst" av den. stora Lu- crezia:Borgia —— är romanen bå- de trevlig och.bra skriven. Pur- purstaden — det är Rom i bryt: ningen mellan : blomstring och förstörelse, ' och romanen förs N fram till stutpunkten — då kej- sar Karl V:s legotrupper. plund- GODA DAMERNAS: Inget: är väl Bå trevligt och lättlagat som on puttrande gryta, både till vardags: och fest. Är den väl en gång tilla. gad sköter den sig själv I ug- nen och kan plockas fram precis när det passar en själv. Till var kalvnjure tager man ett hg rökt skinka och ett par stora lökar, skär allt I små bitar och bryner lätt, Lägg det I en eldfast Evyta. och varva det med rå potatis skuren 1 skivor. Salta och Peppra och slå över en kopp Porter och en kopp tärnings- buljong och låt allt puttra tills potatisen känns färdig, Bryn Vena lergryta 12 se. Pilsnerkorvar 3 litet olja och tag så upp dem. Bryn sedan — "agens foda råå: Hänger n! upp en brode- rad bonad eller en vacker märkduk på väggen, får MM den att altta jämnare och bättre, om ni klistrar fast den med tapetklister på en-bit masonit, som ni fått tillskuren I den exak- ta storleken. På masonitens baksida fäster ni sen hän- gare som I en vanlig tavla. "de kryddor man inte tycker HÖRN AS GRYTOR ox Morgondagens fällöomn » | LUNCH: Fisk med "purjo VY, kg smålök och ett par små : och: tomat. fina morötter, V,' kg 'potatis vg MIDDAG: Kålpudding, skivor, lägg'1 ett Sa Pppa med russin, en flaska lageröl samt krydda . med salt, peppar, fyra kryd- . Fisk med purjo och tomat. . dor, «rosmarin, timjan,. lager- >> te on (4 pers.) bärsblad, en vitlöksklyfta, 3 s 4 hg torskfilé : Purjo I skivor, persilja : Na-' ur Kyebröd salt: . turligtvis kan "man utesluta” 1 msk ättika . | "8 stora-purjolökar -- om. Lägg på ett lock och låt” äre allt puttra färdigt då korvar. > 9 msk matfett na ilägges Igen, Btt par flåd- . 2 kkp gräddmjölk. da tomater lägges ovanpå och : grytan får stå några minuter : till varefter den serveras över. kuppt med, ny persilja och helst en skål knaprig sallad. en . Beredning: Skölj fisken, gnid "in den: med salt och ättika och "låt.den ligga en stund. Ansa” och skölj purjolöken, Nr RASKALAR VAL, INTE” j den småputtra i en 'stekpan- HJTISENT > "> Da, Lägg purjolöken 1 botten 08 många grönsaker är på en eldfast form. Torka av näringsvärdet störst , Närmast ' fisken, doppa den i skorpsmu. skalet, Så t, ex hos Potatis'. lor och lägg den över löken. som därför helst ska kokas . ; Skär tomaterna 1 skivor och med skalet på, Allra bäst blir lägg: "dem över fisken samt Potatisen 1 fall den bakas 1. stö finklippt dill över, Häll ugnen, Borsta den bara Innan gräddmjölken över och ställ och lägg så in den I: ugnen, - ån formen i ugn. ös den några Rådet ges av dr E Klarin 1 gånger:och låt den stå i ug- hennes bok ”Närlngs- och fö. nen ca 14 timme, doämneslära”, OR ne [0 I Skär" 'den I strimlor och lät rade och värdtog hela staden. BIRGITTA, "SIERSKAN av. Eila - Pennanen. Gebers. . Pris ur, inb,' 29:50 cc. Vår litteratur är rik" på . skild- ringar , av den heliga Birgitta, men än torde väl den mest färgrika svenskan kvinnan genom tiderna locka många skildrare. Ny i raden av Birgittaskildrare är den finländ- ska författari ' Eila Pi Hon ger sin: Birgitta-skildring un- derrubriken . ”sierskar?” och" hon satsar hårt på' denna del av Bir- gittas liv. Men hon tycks också ha anslutit sig till den moderna falang, som omvärderar vår historia'— och varför inte. Den heliga Birgitta var säkerligen inte helgon i alla styc- ken, men. hon hade funnit sitt kall, och trots alla motgångar, trots alla svårigheter, 4 så gav hon aldrig tappt. am. går hon genom livet, "och i Rom vinner hon sin största seger, Det , hela har :blivit en färgrikt tecknad medeltidsroman om: denna vår största” kvinnogestalt. genom tiderna. i . Frankrikes tröjder av SVAN- TE" LÖFGREN. Wahlström & Widstrand. Pris 15:00, inb. 21:00. Har man varit i Frankrike ån ser man, vad man inte har sett och har man inte varit där läng- tar man dit, när man läst Svan- te Löfgrens bok. Nu är han Ex- Prebsens korrespondent, men dessförinnan har han sett det mesta av Europa. Får man tro honom, har Frankrike dét mesta att bjuda och oavsett att boken är en förstuckeri reklam för hans nya fosterland, så är den både rolig och givande. Man får vara med om 'det som händer och sker i det vackra landet. Han berättar om niördare och skatteskolkare, om : rosenodlare och vingubbar, om grottforskare och lögnare. Han ger oss en faseinerande skil- dring 'från det arbetsfält, där fan befinner id På ständiga re , a M s SAMAR AAMA SAL KS AA sma AAA AAAKARAS, MA. ANASASA AAA SAAAAMADAAA AA ns sor. smidaren Cesare Borgia. men för-| . [ligt suggestivt skildrar författa. AAA AA, då Tio dagar i augusti, en ro: man om Paris av BERNHARD FRIZELL.' Gothia. Pris 21:00, - inb. 26:00. . En, helt annan bild än. Svante Löfgren teckmar Bernhard :Fri- zell -av. Frankrike ' och speciellt Paris -—— de. båda-.blir jd ofta i nordbors ögon synonyma. Frizell v och de "al'ierades' trupper. stod i Nordmandie,. Hitler hade gett or- der ' om ' att jämna Paris med marken — skulle. den utföras? Boken- blir en' skildring” av lidel- sefull . patos ' för - frihetens. sak från : gatflickan till. de: högsta i samhället.: "och 'personskildringen står på ; högsta nivå. Dikt och verklighet: har ; här vävts sam- man s' till. : en spännande "reman, där ;-journalistens - blick > för det pe Widerberg ung | författare | gång.. Bokens huvudperson Herr håller sig inte endast med hustru | vant folks dygder 1 men: också der skildrar tio -hektiska augustida-|: Bar, 'då tyskarna. var på roträtt|' stisk kärllkskilrare '- reali Bo Widerberg, "den unge. malmöförfattaren, har med :sin: "nya roman Erotikon kommit i rampljuset, kanske inte : så mycket för romanens obestrid- liga - förtjänster. som för dess realistiska ' kärleksskildringar. Vi svenskar är ju vana vid realism i det fallet, så vi hade . antagligen inte reagerat nämn-: värt, ' om inte Erotikon råkat ' ' komma ut ungefär samtidigt . med ; mykleprocessen 'i:; Oslo. Den gav impulser till helt andra "värderingar än vanligt, när det - ' gäller. att bedöma en roman. Man fann att Erotikon före- "tedde vissa likheter med Sången . om den "röda ' rubinen, och, så , hade ' Malmö : genast, fått sin + "egen Mykle; . ingå. Tikhete Den ene är dub=. Belt så gammal som den andre, Widerberg lever i ett lyckligt äk. tenskap' och" tänker inte bli: di rektör. Han” blev författare 22 år gammal och debuterade” "med en. novellsamling.” En: ungdomsbok; - ytterligare en novellsamling; r0-> I manen På botten av. himlen' och” nu Erotiken ingår i "hans prodikz; jon: fa Innan Han blev författäre" prö- vade han” eh "mängd sysselsätt- ningar. Han tog realen, var vår- dare: på I lett "sinnessjukhus, ir, kusarbetare, ' hantlangare "vid posten" kontaktiskruvaré' på el- verket och journalist med förfat=> tarskap. vc Dessa ' olika sysselsättningar förde” honom givetvis i kontakt med en mängd olika” "människor, 2 vars: "drag han” nu: nedtecknar. - Motivet till romanen "På botten t att den. Fan bi. : binal men de av himlen” är exempelvis hämtat, a > från ett sinnessjukhus. : tolkning. Är huvudpersonen släkt |" : med Bo Widerberg? Frågan ställs | - Kärleken Hl = henistad. Mel- helt naturligt, och :den kan be- mö, "är ett framträdande drag i. svaras jakande i så motto" att de Bo. Widerbergs. "produktion, Han ;. i människor en författare skildrar | älskar även de trista och mörka alltid har några drag gemengam- sidorna : av storstadslivet, "och. 7 ma med sin skapare,- ... miljön i Erotiken är ett stycke” Till det yttre företer annars di- Malmö på gott och ont, Sant är. också, att Erotikon i Norge utan -tvivel, skulle kun- nat bilda underlag för en rätte- Granell, direktör för Granells lås, och sommarhus i Skanör. Han har också en älskarinna, som han går på bio med o. s, v. Det forna proletärbarnet har vuxit upp till en av samhällets stöttepinnar, en söm försöker tillägna sig världs- ras laster. Ni ” Han har dock inte kommit” så högt upp, att han utan vånda kan älska både hustrun och älskarin- nan. Han tvingas välja, och ef- tersom han inte kan nöja sig med erj av dem, tvingar han sig att avstå från. bådas os oc Konflikten är vanlig, så vanlig väsentliga. oftast träffat.prick. | rektör Granell och Bo Widerberg |. : Så b jar Albert : Viksten det ; äst” sista kapitlet i sin nya ro- man ”Drama; i norr”..I dessa två meningar: 'sammanfattar han, vad som” skedde” i den lilla fjällbyn är uppe, i norr, det. som skedde lite utanför allfarvägen och utan gemensam "vetskap. Viksten' har satt tummen på en mycket öm varböld 'på Moder Svea, och han trycker till så det känns, I ”Dra. ma i norr” berättar. Albert Vik- sten "med 'en ärlig uppriktighet och ibland med en tillbörlig vre- de, 'som slungas med . våldsam kraft mot läsaren, Och denna vrede är inte tillkommen för ro- manens egen skull, för att göra den spännande, utan den hb xplosiv våldsamhet, Byn hade värit :en stillsam idyll mellan.” fjällen och en fristad för människor i ett ursprungligt naåtur- N sammanhang, nu hade den' moderna tiden 'kastat" sig över 4 ; platsen med en ;häftighet som inte tog någon hänsyn » ut och bestämmer att så och så skall det vara, Allt som om ingen- ting hade hänt, .De undviker. by. bornas undrande blickar och har bara ett mål framför sig; att gö- ra ett kraftverk i forsen och en stor. damm 'av hela. Klarvattnet och Klarvattnets' bys oo Men fjällfolk är: ett underligt släkte, "ett fritt släkte, som” ”sät. ter friheten som det förnämsta vi äger. Nu börjar dramat I Klar. : vattnet. Byfolket- håller, -tappert. stånd, men 'kilowattingenjörerna är listiga, De vet, att med för. såt och övertal och pengar kom mer man längt, Man kan ' rent av köpa själar för pengar. Byn faller. Män -drives .bort kar bland fjällen. Men, det är el välgörande dunder, som, borde gå. 2 in i öronen på varje svensk. Det direkt från författarens hjärta; :”Drama i norr” är en fascine- rande ; och - skrämmande: bok. Skrämmande därför att så som det sker I i boken, sker det daglig- dags uppe i norr. '. . :Viksten har" skildrat Klarvatt- nets fjällby, som en vacker dag hemsökes av kilowattjagande in- genjörer. De avväger och stakar STAMMEN I FISKENS TEC- KEN, roman: av Nicholas Monsarrat, Forum, Pris 24: 50 Inb, 29:50, : Det grymma havet gjorde med en enda gång författaren til] en mycket berömd man. Det är in. te lätt att skriva en bestseller — långt mindre 'två. Det har dock Monsarrat "lyckats med. Årets bok 'utgör ett senkommet inlägg i frågan om det engelska kolonialväldet, vars fall numera torde vara fullbordat — Aåtmin- stone i den form det tidigare haft. Den fiktiva ön med den af- rikanska stammen är levande skildrad och de stämningar, som där härskar, är realiteter. Den unge hövdingens ”europeiska” program blir signalen för en jäs- ning, när öns herrar — engels- männen — inte stillatfgande fin. ner sig I vad som helst, Ett o- hyggligt- men också dramatiskt händelselopp rullas upp och otro- ren folkets liv, traditionens makt sexualriterna i fiskens tecken och mycket - annat, En fascinerande roman, .: och "vattnet stiger, stiger ända upp. över Robert Perssons stuga. Inne i stugan. finns ägaren, han vägrar "att lämna sitt hem. Landsfiskalen tillkallag för att driva bort honom, Man hittar Ro- bert Persson 'död i stugan. Han hade begått självmord. + - Byn.är tillintetgjord, Tekniken och den' moderna tiden har vun- nit, den var tvungen att' vinna, därför att andra människor kräv- de det, människor gbm bor i de stora upplysta städerna; ' Viksten berättar med Patos om detta, Ibland nästan: med väl starka ord. Han skildrar Ruben Nordler, bokens centralgestalt, ont hans öde, hans lidandes väg från byn, där. han levde i ett misslyckat äkteskap, om hang uppflammande kärlek til en an. nan kvinna. Han mäste "fly ut i markerna, därför att han slagit ihjäl en av kilovattingenjörerna, som åtrådde .den han älskade. Detta mänskliga tunna når sin höjdpunkt i Refugi : Här långt inne bland fjällen 1å. ter författaren en samling sam. hällsfrånstötta stråla samman, Här utbyter de tankar om värl- den och Människorna, och det är minsann>inga bly; går, inte..att fortsätta på detta ., , sättet, menar författaren, Vi får Inte. offra våra forsar, och - fjäll-.. sjöar hur som helst bara för att ,.. nå en högre' standard, som i när 3” turen "leder till allt högre misär, . Vi får inte offra den kultur, gom .; finns där uppe i norr, för stor- städernas neonsprakande scene. : rier. .Man måste gå fram med: urskiljning och hänsyn. Förfat- taren är inte'blind för att'kllo- > watt behövs i'allt större omfatt. ning, men man kan nå målet med olika medel. ' "Kanske har boken som: "helhet blivit . lidande på Viksteng ären-' de, Men bitvis når den töppen :: av berättarkonst.- Kapitlet om . Janne på Stenhöjda, som ligger ” ” på Klarvattnets is och pimplar' röding och för samtal med'pig.- själv om himmelska Himpelfis- ken, avslöjar den frejdade berät- taren Albert Viksten. 'En- och annan lagom anständig ' historia kryddar upp det hela. Vi kan vara glada över, att vi har en Albert Viksten där uppe i norr, en som kan skälla > så det börs. ”Drama i norr är en bok Bom borde läsas och be- grundas av varje svensk med. borgäre, i 8a ord och tan- kar. Viksten dundrar på så det. ee a SS - Sven Märtinson,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.