N N ÅA ” växte -fram, Att rörelsens vagga & . rörs , veveereryrYYTYYYVYFYYEYFYTY FY EYFYeEYYYTYVYFYYPTYVYY vyrt , d YYYYTY BRA STATT ERARAARANMAAARMAMMAARA GA Y Å yvryvYY revreeyyreYyReeryE a TY TEN PYY ET IYY IR YyvY i , = LT DEN'18 NOVEMBER 1987. LT = s SLKF salt i partiets | arbete: | Trettiotalets första år var hårda och påfrestande inte minst för hus- : mödrarna. I många arbetarhem gick. make och söner arbetslösa. i stor "utsträckning och "det reservarbete . som stod till förfogande var under- betalt. Husmödrarna hade. ständiga bekymmer. för det dagliga bröde! | -|Det fanns emellertid riklig tillgång på billiga livsmedel, men pengar att köpa för saknades, . Sit i jordbruk var; den rakt motsatta. Där fanns: arbetstillfälllen precis. som vanligt.” Livsmedel ' producerades i normal utsträckning och mat saknades inte, " Men den gamla självhushållhingens tid var ett passerat stadium redan - för 25 år sedan, och jordbrukarna var då som nu starkt beroende av att sälja de produkter de; framställ- de till priser som täckte produk- Iostnad. sr skulle bli ett salt i bondeförbundets positiva, "egenskaper har. nämligen ipräglat organisationens verksamhet" under det kvartsekel den verkat, =; "På måndag firar Hallands distrikt av SLKF sitt 25-årsjubileum. Myc= : |ket kunde skrivas om SLKF-rörel sens insatser. Här skall dock en- Mgast erinras om ett' par väsentliga drag” i SLKF:s. arbete. Redan «vid ' starten stod det klart, att SLKF "politiska arbete. -Under - årens lopp har vid .: många - tillfällen” kunnat konstateras, att där SLKF' verkat, där har även den Politiska aktivite- teh varit god. Denna "aktivitet har kommit till synes både i. förenings. livet i allmänhet och 'vid politiska -| ; val, SLKF har dessutom betytt åt- skilligt ur kulturella synpunkter På elt ganska tidigt stadium i SLKF:s' tillvaro ägnade sig medlemmarna ät. bete: och diski er Det var JE - tid: detta, .som inte gick att göra under trettiotalskrisen. I jordbru-. karheramen fanns arbete och mat,” men inga pengar till skatter, änton Ar aktuella frågor. Vad. detta ket. it Pi för de flesta odborgare: ” liga och möjliga för det stor: "för -medlemmarnas personliga : cuts kil veckling är självklart,' Därtill kan | Smala” inkomster, särskilt om någon: resebyrå. rt läggas den skolning iv samhälleliga TT. + I amorteringar o inv Betalningsinställelser - och konkur" ål,,. som "denna : studje=”! 3 N > och diskussionsverksam! wt medfört. |." (phevärande höst har: S. - Ki -,'Tröts betydelsen-av SLKFis såväl F, i samarbete med Elite rese- ser i massor märk ? allvar,” e DN Likartade' förhållanden ådde in= om andra grenar av näringslivet, . Affärsmän, hantverkare och indu- striidkare kämpade med samma pro- -blem, I -detta prekära läge skedde den 8 k krisuppgörelsen mellan 'so- | kraterna' och b Jeförbun- darna, vilken syftade till att ge de arbetslösa arbete och jordbrukarna och andra företagare: möjlighet att - avyttra sina produkter till någor= . lunda drägliga priser. pot « Den politiska aktiviteten för- "stärktes i hög grad under dessa år: Anka, bilde "växte även fram och utgjorde ett. visst hot mot det demokratiska sam.” -hället. Men även 'de demokratiska] partierna aktiviserade arbetet. Det var i denna politiska atmosfär Sven. i byrå, Köpenhamn anordnat en sådan 'resa till. Italien, med, en | veckas vistelse i Rom samt ut- flykter "därifrån till bl. a. Nea- pel,.' : Capri, Tivoli och ' påvens sommarresidens , Castell Can dolfo m. fl. platser. : | ..Resanz företogs med tåg och anträddes i Malmö med tågfär- jan till Köpenhamn, där vi tog Itälienexpressen 'gen. Di nmark till Gedser. Tågfärjan förde oss till 'Grossenbrode, - varifrån! vi färdades / över Libeck, Hanno- ver; Göttingen, Frankfurt.” Hei- delberg till Schweiz. kom vi in i Italien: över .Bologna, Florens samt- Rom” "Resan tog tirka 38 +] timmar och "var cirka 2200 km, ång onkel t tur.” i ” politiska sc som kulturella insatser vill "jan ändock sätta det sociala arbetet främst.” Detta är givetvis ett fält,” som lämpar. sig ; särskilt: väl för en” kvinhoorganisation, och. SLKF . har "utfört en betydande social in- : - sats. Husmoderssemestern "är väl - mest framträdande härvidlag, Sex. mester 'och rekreation var ett okänt begrepp för tusentals och åter tu= ' sentals landsbygdskvinnorz för:25. år sedan, Tack vare SLKF blev de en verklighet för många, ' . Åtskilligt” mer kunde” sägas - om "positiva : samhällsinsatser, ” emellertid så kän« ” da 'och upps flödigt att orda: ma” 25-årsjubileet vill... ge. uttryck 1 USLKF: s arbete och uttrycka föl om att detta'arbete skall - ska Landsbygd Kvinnoförbund Sstått” 4 Halland kan inte "minst de hallärdska ' landsbygdskvinnorna" i dag känna es stolta very x många ” - fortsätta med oförminskad styrka även under. år som stund; denna. ; höst, - där : mycket av "skö den: var” ute. Vidare märk- FRIA. ORD: "Debatten om prästinnorna. "Jag hade inte mycket tid, ' när jag skrev mitt förra inlägg i i 'den- na debatt, så det blev; mycket kort. Där är emellertid en. del saker, som jag har. funderat på "senare, och. som jag gärna. ille framföra, .- " Jag har ju aldrig påstått, att en havande kvinna är oren, jag vil- "le bara påpeka att ett havander.;. skap ' medför ' ett handicap... flesta kvinnor brukar ju besvå ras av illamående och' em del; andra obehag, när de bliv gravi- andra obehag, när 'de blir Bran vida. : Herr Andersson rådde mig att inte för mycket lita på Mose som ett utslag av mänsklig ondska. satt. mekaniseringen : av ; jordbruket ej var så långt kom- men "som" hos 05s; Bl:-a, använ- sijärnhjulsvagnar Vi auktoritet. ör skulle - intel. Mose duga som auktoritet.i reli-| giösa frågor? Det står ju om Mo- se, att Herren hadé umgåtts"råed] honom ansikte mot ansikte. Häx- som "dragare. 1 övrigt synes å- teruppbygg gnaden av. Tandet va- rä i det närmaste slutfört. Mosé: De slavjäga ee; som reste till” "Afrika för att infånga negrer Färden : genom - Schweiz. var en strålande upplevelse, ej minst S:t Gotthards ' storslagna berg- massiv, med fantastiska "utsikter över: snötäckta bergtoppar: och gröna , dalar - sämt den. djupblå Luganosjön. : I : Italien , börjar 'majs' och fruktodlingar i:väl- dig" omfattning, särskilt på Po- slättens”' bördiga . vidder::. Här brukas" 3 Jordbruket primitivt jämfört "med våra bruknings- . metoder. « Oxar:. och i åsnor an” gjörde” säkert, dotter BV rent pen- ningbegär, . Vad ; häxprocesserna beträffar så får de väl anses som - Det fanns säkert 'mångå intelli-' i genta och begåvade kvinnor på Jesu tid, men när han valde sina apostlar, valde han män. Han an- såg tydligen att männen” var bätt- re impade. att sprida hans ära, $ En del 'mammor det sättet! är plats, . Ska det vara nödvändigt att överlasta. barnkammaren? faktiskt, tränger ut barnen ur deras eget rum. De flyttar in en "massa prylar för att som det heter göra det trevligt, Jag tror inte alls att ungarna bryr » sig om satt ha aet trevligt på Inte .tycks .de heller vara ” roade av att ha Musse Pigg- tapeter på väggarna eller ' sydda: kuddar i sängarna; Vad ungarna framför allt vill ha. Morgondagens" rätt: LUNCH: Mumsbitar; - "med . Om vi vuxna "tycker" att" +] rödbetor: barnkammaren är tråkig, är.” Nyponsoppa med vispgräd- den alldeles säkert. bra, Den. fre : : ska se. kal ut. Det ska vara. .” mest golv och. praktiska: oöm. iz ma "möbler, Ingenting stoppat, -barnmöblerna ” tvättas titt och tätt Man behöver inte ha någon -På en. kaviarbestruken, tunn behöver ”östskiva- lägges " ett. sallads- ” blad och . ovanpå detta en stekt 'baconskiva och en sylt. särskild sorts tapet ” för att ' "lök, Det hela rullas samman, barnen ska. trivas. De Bryr och én tandpetare stickes i. : sig. inte ett- dugg” om: seriefi-. .. Salladsbladet .vör vara Breda- gurerna | på ' väggarna, ' Låt re än ostén' så att det gröna dem i stället sätta upp sina "sticker fram på sidorna, j egna alster, .bara med - häft. « "stift, och sina kamraters.. Det tin. marxins kan vii vår egen vi ibland ha för skojs skull, inte sant? Här är ett gätt att placera korten, så att de samtidigt bildar 'en lus- tig bordsdekoration, Man köper olikfärgade ,pipren- sare och gör av, dem blom- mor.Så' här går det til: Ta .en piprensare 1.taget och böj den till fem å sex blomblad, Ta så en ny pip. rensare till stjälken, som skall -vara grön, Linda den fast” vid.blomman och böj den sedan nedåt: mot bor- det. Blomstjälkens slutän: da böjs en aning uppåt, för det är mot denna 'upp- höjda, del som det Nilla pla. ceringskortet skall stå / "Dagens goda råd: - Placeringskort : vill är mycket roligare än. broki-': 8a tapeter ' eller "förlegade herdar: och berätnnor i mörka "ramar . Framför sängen, är det en.” da ställe, där det behövs en mattstump. Och : välj "då en” io trasmatta,' som går lätt : att tvätta opp. då och då. . - Ett bord och ett par stolar . behövs också Ett fällbord är -: . idealiskt; När” ungarna: har vidlyftigare lekar" för sig. är . . det bra att kunna fälla ned "skivorna, ' - ee Att ha trävita möbler eller - bara fernissade är inte Så ro- ligt, även. om .det är Prak- . « tiskt, Det. finns nu så många - - lättstrukna färger att vi Nte - barnkammarmöbelmålare, - . : .Bordskivån . kommer att” bli ila åtgången, » Vad som mer. behövs är en. väggtast - bokhylla 'och ' ett . stort och rymligt skåp. ' H Har man gott om gardero- ber" behöver "man förstås” ba. ra ett leksaksskåp, men helst - med lådor, Ungarna här så mycket ”hemligt”, och det är "ju bättre om den hittade spi- .ken eller de ”fådda” bokmär. .kena ligger i en låda än på " bordet eller golvet” .. De: få möbler som 'barnkam- - mareh måste ha':ska man Plocka ut efter väggarna, så att.:det blir så -:mycket: golv. yta som. möjligt. «Den eviga stadens många monementalbyggnader, besåga och eh eundrades. a . Lanka nu är relativt Jånga resor van- . a flertalet människor med nor= det sker i sällskapsresor genom skapen, synherligen enkla och "gammalmodiga, Slåtterar- betet. utföres med 'liar och räf- sor av stora arbetslag.” Detta får ses mot bakgrunden av det: stora överskott på arbets kraft" som finns i landet, Vi å- ker . genom ' Apeninerna ' med många tunnlar 'och närmar. oss slutmålet Rom, där en svensk- talande ” italienare > möter OSS. Första. dagen” i Rom är det vis-, ning 'av'” stadens sevärdheter, som är. många. Vad som främst ar fångar: en, nordbos intresse, ärl.2 den stora klasskillnad, som fö- rekommer ' i detta. land: Man kan t.ex, jämföra den av Mus- solini ""'skapade , universitetssta- den med all'sin lyx av. marmor och "inosaik,. och det utpräglade fattigkvarter' i-närheten (ej of | ficiellt: visat), fölk , bodde 'i plåtskjul ch: hyddor . av 'det mest "primitiva "slag. "Märintiskor- na. fick. hämta. vatten. vid . vat- tenposter i staden och , bära det uppför bergen i plåtburkar o q. i avsaknad av hinkar.” > Besöket hos "påven, som hade audiens, liknade "mest" en” fot-| r | bol!smatch "med dess” hurrärop, applåder d. Påvens grepp om är: otroligt! ' ' Besöket i Neapel roch: Capri” var mycket intressant; "särskilt "uppehållet: i Pompeji, : staden som förintades av den .118d m. höga vulkanen Vesuvius utbröt "år: 79 ' efter Kristus. Staden'-är: nu - utgrävd och "kunde "nu visas för besö- karna, > . Därifrån gick färden" genom den : sagolikt.. vackert slingrande vägen ,.. längs : Neapelgolfen till Sorrento: och vidare: med. båt till Capri, vars karga natur: o- möjliggjorde - annat” näringsliv än affärs« 'och restaurangrörel- se. med turisterna som -huvud- saklig näringskälla. I Rom ”be- sökte vi bl.'a. Den Heliga Bir- gittas kapell, där en sveriskta- lande nunna var ciceron och be- rättade " om "kapellets historia. Samma ikväll besöktes även Blå - Nunnornas : kapell, : där gudstjänst pågick. På den” Heli- ga" Trappan såg vi ett stort an- tal. - människor, 'som ” med, stor möda ". kröp uppför 'den. långa |' trappan, ett avskräckande 'ex. på katolikernas uppträdande. Till de intressantaste minne- na hör ett besök i Katakomber- na i S:t Paola, där medeltidens byggnadsverk. under jorden — fem "våningar. var mp ne- rande; fer ' Sista dagen. såg vi ”Peterskyr kan, där katolikerna samlat fle- raf:.tusen ''invalider. till" högtid och" bön; : (invaliderna fördes i rullstolar ' och .:sängar : fram”; still kyrkan); Mycket" folk var” sam- lat. 'Som förut nämnts var klass- skillnaden ;'stor, " priserna , rela- tivt höga och "inkomsterna . låga] ' för det :vanliga folket.: Som" ex. kan hämnas, att en liter prima flaskmjölk inkl. 'glas kostar c:a två : kronor: i svenska pengar (mjölk : är. lyxvara i Italien). Mjölkproducenterna erhöll c:a femtio öre 'per liter! Skatt 'ut- går på de flesta 'varor och tjän-| - ster bl. a. hotellrum "och maten där.: Bensin kostar, 1: 25 kr. per litern. Enda stället där: priserna är låga är blomstertorget (vi sven- skar " säger . loppmarknaden), meén kvalitén: och de hygieniska förhållandena är . Obeskrivliga jämförda med svåra förhållan- den. Här utbjudes allt från le- vande: kycklingar : till" gamla kläder” under" synnerligt hög- Nudda '"former.- Som allmänt II Umeälven, Sträckan är ungefär "| att läggas ner, Samtidigt med att | eller något därefter beräknar man ovanför Storuman samt i Juktån, omdöme Kan > . Sägas, terna ” visas stor välvilja från alla "håll, med undantag för de många försäljare, som försöker |: Iura” turisterna på pengar, BRIASAARAMAAARANADARAAANAA började på sommaren 1953, och den 1 oktobersnästa år hb : "skall tas i bruk och under 1959 ytterligare två. Den sammanlagda effekten blir 380.000 kilowatt I Stodnorrfors kommer att vi "vårt Jands' och Våsleuropas sfö, rata kr sttstatton; Arbetet ' med” denna ” man att tati första +” tt-ti och å 22 milj'kil | använda pengar. blir "Sveriges och västra Den nya krafi &r; utnyttja den närmast mot Bott- ska "viken belägna. fallsträckan en och en halv mil låde och redan delvis utnyttjad i krdftstationerna Norrforsen, Klabböle och Baggböle, Y 'och med att Stornörrfors tas i bruk kommer dessa tre atationer den: nya kraftstationen blir klar ha 'slutfört regleringen av Stor- uman,. Därigenom skapas ett vat- tenmagasin på omkring 1.390 milj kbm, : Dessutom ' planeras ytterli- gare " regleringar, 4 "vattendraget vilka" skulle : möjliggöra en maga- sinsvolym ' på 4,2 milj kbm. Dess- utom är. regleringar i biflödet Vin- detälven tänkbara, > ” Amerikanarna ' brukar ju gärna skryta . med 'att vara biggest in the .world, men. det kan de inte göra då det gäller kraftverksbyg- gen.Där ligger de svenska tekni- kerna långt framme, vilket man får bestyrkt vid ett besök i Stornorr- fors, Där kommer Umeälven att le- das en ny väg. Dammar skall stän- ga av älven och leda dess vatten genom en. 2,4. km -lång kanal. till kraftstationen. Sedan ' vattnet ut- nyttjats i turbinerna leds det ge- nom en avloppstunnel tillbaka till älven. Denna tunnel är inte mind- re än 4 km lång, 16, m bred och innebär. världsrekord med.stort intresse del i redögörel- ser fö bygget "och . visningen av detts.. Naturvård 'och laxfiske kom in i-bilden liksom behovet av elek- trisk' :energi.: Generaldirektör Åke Rusck vi" vattenfallsstyrelsen - om- talade, att. vi nu:producerar 27—28 sniljarder . kilowatt. och, attivi. kan nå 80 miljarder, om. vi utnyttjar alla .yattehtillgångar vi har. För- brukningen: fördubblas emellertid på 10—11 år, vilket betyder att vat- :tenkraften räcker ett par decen- nier till: för att förse. oss med el- energi. Situationen måste emeller- tid klaras även efter denna tid. Hr Rusck ansåg för sin del att över- gången till andra kraftkällor -.måste ske 'så "mjukt. som -möjligt.. Ar -1963 hoppas man att ha ett första atom- kraftverk klart. Tekniskt går det hela bra, men svårigheter finns. Detta: blir 'ett försöksverk,"och de följande blir bättre.. Mot slutet av 1950-talet måste vi ha rätt:stora atomverk, och vi måste lära oss att göra dessa ekonomiska. Vattenkraf- ten behöver vi ta' i bruk, och atom- xraften : kan inte konkurrera med den återstående vattenkraften i vå- ra huvudälvar. Småälvarna och «tt och annat fall kan man dock -be- vara, framhöll hr Rusck. . s« Talman Martin Skoglund sade att . besök blivit. i iver kraftverksbyggarnas arbete. tan passade även på tillfället att tacka vattenfallsstyrelsen och dess generaldirektör för ett utomordent- ligt samarbete. Hr Rusck, som inom kort lämnar 'sin anställning inom vattenfallsstyrelsen, fick också någ- ra: erkännsamma” ord för sitt ar- ade VRodlvärden 3 som skadeersä Europas största kraftstation. Vat- tenmängden : blir stor och fallhöj” att belöpa sig på ca 215 N ; och det tyckte statsutskottets Jedamiöter, som besökte anläggningen för. -ägrå dagar edan, milj kr, ov ara väl FRLIRCAR del ”Menaie. han. Det är orimligt att 'resa 12 mil i fel riktning, då man skall till Stockholm, den hela 75 meter, V har gjorts i form av tunnlar enligt en metod som utformats i Sveri- ge. Hela bygget kommer att gå löst på 215 milj. kr, men = kilo- wattkostnaden blir låg. Ju större dylika anläggningar görs desto läg- re blir kostnaden för den elektris- ka. energi: som man ' får ut. Tre aggregat skall tas i bruk för Ume- älvens vattenmängd, Då man emel- lertid även ännu ta Vindeälven i anspråk, bereder man plats för yt- terligare ett, Såväl kraftverkstun- neln som 2ggregaten är de störs- ta i världen, : : na Långt driven ' Ideallösnti för Norrland: vore att vl finge tre flyglinjer, ansåg ordf 4 N Angermanlands- trafik= flygutredning, föreståndare'.Gun- nar Rönnberg. Dessa. linjer, skulle vara Öst a holm . och Skellefteå Nordmaling —Stockholm jämte SAS. "linjen Kis runa—Luleå—Stockholm; Dir "Sven =” Östling 1 AB Linjeflyg "omitålade ” att Linjeflyg nu transporterar 400 passagerare 'om ' dagen och: SAS ” 700 i inrikesflyg. Överdir Henrik Winberg förordade Umeå som plats för flygfältet istället för Nordmåling. I Umeå besiktigade utskottet -Al- viksområdet, där det. nya flygfältet Omkring 850 arbetare är 'syssel- satta vid bygget förutom ett 100- tal tjänstemän. Mekaniseringen är mycket . långt "driven, På arbets- platsen kunde man se ett par gräv- maskiner, som är värda 4,6 milj kr stycket och som kan ta sex ton i grävskopan, vars arm”är hela 60 meter, Man har sökt att förlägga så stor del av arbetsstyrkan 'som möjligt til permanenta bostäder i Umeå. En provisorisk by har dock uppförts på arbetsplatsen samt någ- ra permanenta bostäder, som skall utnyttjas av den personal som blir kvar för -att' sköta kraftstationen. Laxen är av stor betydelse. .De dammar som. man uppför spärrar vägen för laxen, som dock ännu har uppfärdsmöjligheter i Vindel- älven, Det' har föreslagits 'att de skall. forslas: dit, inen man kan 'ock- så tänka sig att bygga laxtrappor; Vad ;det gäller nedfärden i älven så skadas" inte laxungarna i i de sto- ra turbinerna: s Naturvården söker man. ta ”hän- syn, till både vid projek 2 innan man-tog ställning . föresl tällas, Redak= - tör Elon Dufvenberg lämnade däe i lätt ironiska ordalag en redogörel- se över de förhandlingar 'som .sta= den och Juftfartsstyrelsen förde 'i' mitten av 1940-talet. Är'1946 un=. > dertecknades ett avtal i vilket sta=" förfogande för ett' flygfält. Ännu har emellertid : inte staten infriat .: sin del av avtalet, och markområdet ol förfaller alltmer; "> : -Talman Martin Skoglund gav in- ga löften var flygfältet skall pla ceras Vare sig vid besöket i Nord maling eller i Umeå men försäkra= de”att nian rioga skulle pröva frå=' . I STOCKHOLM? (rr). Drygt 30 'paratyfusfall E "bland --bersoralen "hos Svenska Shell i "Stockholm,- Hela len på 500 "under. och vid byggnaden. Prof Erik Lund- berg vid konsthögskölan anlitäs som expert och konsulferas ”fortlöpan- de. Man sätter den eko iska syn— söks 3 nu men det kommer, au punkten främst, men kan man se- dan ta hänsyn till naturvården m m så gör måntdet, De jord- och sten- massor: som forslas bort från byg- get placeras så att de inte märks i naturen, och. matjorden tas sär- skilt. tillvara för att sedan på nytt komma till användning. De torr- lagda älvfårorna utgör besvärliga problem. Spegeldammar med grunt vatten kan emellertid byggas i istör- re delen av älvarna. Flygfältsfrågan diskuterades även S A var + IAN för statsutskottets resa, som före- togs-i två flygplan till Nordma- ling. Där besåg man detta flygfält, som tidigare hade använts för mi- litärt ändamål, Nu begagnar sig Linjeflyg | därav sedan några må- nader tillbaka. Flygfältsutrednin- gen har. emellertid föreslagit att det ”riktiga" flygfältet skall för- läggas till :Umeå., I. Nordmaling framhöll stadsfullmäktiges - ordfö- rande 'i Örnsköldsvik C O Kusoff- sky betydelsen av att flygfältet för den delen av Norrland förlades så att Örnsköldsvik kan använda sig därav. Om det får vara kvar i Nord- maling bör Såde Örnsköldsvik och Umeå kunna använda sig: av det. Förläggs "det däremot. till :Umeå a Flytande s syre, som : raketbrärisle är att föredra framför väte efters som väte har vissa nackdelar, het- te det i. moskvaradion på onsda= gen, I framtiden blir det möjligt att använda ”atomkraft, "Ingenting sades öm det raketbränsle som an-='." vändes vid utskjutning gen av stör" sputnik. öÖverläkartjänsten Mian Hal stads lasarett. , : På: förslag till den. nyinrättade överläkartjänsten pä. kliniskt-ke- miska laboratoriet vid Jasarettet i Halmstad- : har .:medicinalstyrelsen bland åtta sökande uppfört ' förste underläkaren Jan Ek vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm; tf överläkaren :" vid S:t Görans 'sjukhus, docenten > i medicinsk kemi vid Karolinska in + stitutet, ”Lars-Görari " Allgén. och » docenten i medirinsk kemi vid. Gö- ., teborgs universitet" B Fasta Å nänind d i är det slutflugit för "Örnsköldsvik 'L dshövdi Filip Kri framhöll att. när. man nu. hade statsutskottet på besök i länet, så skulle han ha kunnat presentera en lång önskelista, Det skulle han nu inte göra men ansåg sig inte tunna låta bli:att beröra två sa- ker. Genom' utbyggnaden av. vat- tenkraften tillförs länet betydande ekonomiska 'värden, och då isyn- nerhet under. uppbyggnadstiden., £ |. andra sidah uppstår skador genom kraftverksbyggena och vattenreg- Jeringarna,' Skadorna" bör ' ersättas i form av realvärden, och dessutom bör ”regleringsorten : få större del av skatteinkomsterna från. vatten- kraften. Åtgärder i denna” riktning bör vidtas snarast," >”, : Det andra" önskemålet gäller vä- garna, fortsatte landshövdingen, Ni har. sett prov på dem i dag, och ändå. har "ni "inte . sett de värsta vägsträckorna, - "Västerbottens. . län har det längsta ; vägnätet. Av detta Fr endast 2,5 proc Ppermanentat, me- slan, medeltalet för hela landet lig- . ser vid. 10 proc. I höst är vägar- na särskilt dåliga, och vi har i da- garna ; fått stänga av. en väg för Rastbilstrafik, vilket. är' ovanligt för årstiden. -+ Ingenjör Tore "Nilsson i välten- ob allsstyrelsen lämnade en del komp- letterande upplysningar om kraft- tel ur statskyrkan | berodde på att hån ej delar den, kristna tro som kyr- kan förelräder. Han Janser att om det skall vara någon mening med den " "svenska ' religionsfrihetslagen får inte detta förhållande" Påverka en myndighets val vid tillsättande av. tjänsteman, Han påstår att detta förhållande 'med till. visshet grän- Klogonden' anför att hans "utträde | + Har: utträde a sur statskyrkan och ' "avvikande politiska - ”äöikter medfört att en' folkskollärare inte valts till distriktsöverlärare? : Detta göres gällande” av folkskollärare Karl-Erik Nilson i Björke- "torp, som. på grund härav anför besvär hos Göt horgs .domkapi- sökandens Enda: sättet för "honom att. protestera, och här, är det, ej fråga om personlig fördel. utan det - gäller. tankefriheten "som en reell frihet och tjänstemans trygghet i ning, är att-inför högre myn- digheter på detta sätt blottlägga de skumma motiv som enligt klagan= den och många andras förmenande ligger bakom skolstyrelsemajorite="> tens ställningstagande. fe a sande likhet: varit för skolstyrelsemajoritetens i Väst. ra Mark: ställningstagande i detta fall; Även i fråga om politisk åskåd. ning företräder klaganden 'en an- nan mening än skolstyrelsemajori- teten, Han anser också att" detta förhållande med största sannolikhet bidragit till beslutet. Hr Nilson ifrågasätter ej ”folk- sKolestyrel ens rätt att fritt välja iverksbygget. Han framhöll ått Stor- mellan: de på förslaget. uppförda, ” Även led; av folkskol relsen, hr Algot Olsson, Björkes . torp, som vid sammanträdet reser. verade ' sig ”mot beslutet, här” an- fört besvär. Han 'anser att beslutet - ej skett efter sakliga överväganden utan ”att' religiösa och politiska skäl fått vara avgörande. Över hr Ols= , sons besvär har folkskolestyrelsen ' - yttrat sig och: avstyrker desamma, Styrel”en har valt den i i första. för- slagstummeét Uppförde, ' A AAA. att turis- den åtog sig att ställa ' mark till . SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.