- kontraheras skulle "te ens två av de skisserade jät "+ Ni dock: möjligheter 'att > ska dårskaperna”. Men 'det:är inte yvY vert rYvYYTYTYTTYYYYYYYYYYYVYTTYTS EO TN veverfyTtfreTYYTYYYTFYYT I Ht Kn Yyrv pepper POPE YYFYT TF ITF TT FT TE FÖRT ETEIEEEEST YeFpreyre a YrFfryyryrvt Ve DE ; vyvyyrYrT vmerryvtetYytt PV ePeRveo Yt FEPSERETEF EYES SYYVEPYSSATTEN Mi , , Tisdagen 1 - november, 1951 SÅ Mammuttankar o på 500 000 ton . framtidsmodell? STOCKHOLM. H . Tankfartygen blir år från år allt större och större! Tankers på 50,000—60,000 ton. är redan i - trafik, ' och två 106,000-tonnare är för närvarande under bygg- nad varjämte fem 104,500-tonna- re nyligen beställts. Men trots att det redan nu erbjuder storaj. svårigheter. med dylika jättars djupgående, börjar = världens skeppsbyggnadsarkitekter .. leka med tanken att bygga ännu stör- re fartyg, Bom skulle bli atom- drivna, < oe Soss ; Dett engelske arkitekten A.| Ion Livas skisserade för någon tid sedan upp planerna :för: en tilltänkt. 500,000-tonnare. Detta mammutfartyg ' skulle ' få en länga av 470 meter, en bredd av 61 meter och ett djupgående på 23 meter. Tankbjässen skulle drivas av :en atomkraftanlägg- ning med en effekt om 150,000 hkr; vilket skulle ge en fart av 24 knop med full last. > oo" Den —108,000-tonnare, som nu håller på att färdigställas, be- räknas kosta cirka 130 milj. kr. Om" - en: 500,000-tonnare" kunde| : .den enligt Livas inte kosta mer än tre”och en : kvarts gång så mycket ochl. ; ändå ta hära: femdubbla lasten. Den dyrbdraste posten blir atom maskineriet , eller cirka 145 milj: kr.” ! : Belgiska Kongo är. lands + skolor, svarta' och: vita 1 > Kongo är också den re ken bekännelse de till ? rd är "man inte "har någon rasskillnad. Här går va n on ger i landets styrelse -'och - ingen ser ned på den andra parten. Belgiska: ve 5sa töleransens land, i det belgiska staten stöder alla skolorna oavsett vil-. +' ovan deltar, svarta och vita elever i. den Li trafilkundervisningen. i "en av i huvud: dvilles skolor: För att transportera hela Sve- sriges årsbehov av råolja och pe” troleumprodukter :sträckan Aru ba=Göteborg Krävs "det 26 tank fartyg på ca 35,000. ton mot in- tarna. Investerat kapital i'de mindre - tanktåtarnå& beräkna? till något.över 2 miljarder mot "endast" - 13/4 miljard för 500,000-tonnaren, berättar Esso-1' publikationen. ' Petroleum. — års-F' kostnaderna . blir för äe först-- nämnda - ' 725 milj. men för Li- vag' tanker omkring 290 milj. AJOR "THOMPSON: BLAND] ENGELSMAN : OCH AMERI- Pierre 'Dainos. hi S Om Ni inte med major Thomp- son tidigare upptäckt Frankrike, så har Ni gjort en stor förlust, Nu har 1 igen' och tillsammans 'méd" den? vanligt ':sympatiske :majoren". tittå på engelsmännen. Det är majoren": som med sina frariska väriners:hjälp går till attack mot engelsmännen,i och sedan försonar man sig med varandra , och - skaffar sig: ett vida mer givande fält — de ”amerikan- bara. spydigheter. Det. är också ll mycken vänlighet över denna ovanr Till. sett" av de'mest Frinnari skildrar "honom Yr jön ka tr ändelserna. under vår senare hjsto- ria, mordet på Axel von Fersen, i tockholm 1810, förflyttar oss för- . | fattarinnan i denna roman! Hon har 'flera- romaner 'tidigare. gett. tressanta” :och dramatiska skild- ringar från denna" epok, men fråga är väl..om: inte .”Den natten”: står nl lika högt som' hennes debut- och bfristoman av 1953. Axel von'Fer- ed-rätta 'en omstridd get enbart sym av Ebba 1: öm &l: 3:50. H jä, vär; historia, men hans . mord ett”brutalt pöbeldåd. Författar s=bdet må vara” hennes "ert nonerna på Navarone, ro- JN, ALISTAN MACLEAN, » Pris 21:50, inb. 26:00. fantastiskt "spännande och lika fantastiskt välskriven. Det är en bok om mänskligt mod och -:mänsklig '' förmåga" av' ett slag, som man - knappt :vill. tro På. ..Körfattaren, . en: ung - skotsk 1 har tidigare gjort stor succé med: HMS" Ulysses men den här är 'åtskilliga.strå vassa- re. grekiska "arkipelagen under sista Världskriget. På en ö finns, 1200 människor, som äro dömda till undergång .— ' om! inte- kanoner- 4, pås den rbelägna. ön Nava- .som behärskas .av. tyskar- na bringas till tystnad. Det. görs, ligt trevliga, och, kvicka resehok.., | nov RUD YR ve bår Ala ur Anv in En erfaren Dt OR Tea Va rmvÅgan Er -'. En nattklubb i Cichy anord-, näde. helt nyligen. till sint gäs-: ters oförställda: glädje en täv-' » ling om "det bästa kärleksbre.' vet! Domarna i tävlingen ena-'' des; om att första pris borde” tillkalla författaren eller för-' : fattarinnan : av 'ett: alldeles” spetlellt "kärleksbrev, 'spni var i så förnämligt skrivet, att. man, sällan, hört talas om dess ma-. ke, Det var ett lätt parfyme.i. rat brev, som lästes upp In-' för en häpen nattklubbspub.' lik. Det löd bl, a. så här: UI "MIN ÄLSKADE, jag .behö-! ver din hand för att den skall: leda mig. på vägen, genom :H-' vet... Jag behöver din, röst, ibland vänlig, och : kärleksfull, ! ibland hård och befallande ,'.,; Jag behöver:ditt. hjärta, så ä-! delt och gott, jag behöver din arm till att omfamna, mig .. HÄR "GJORDE ' domaren tävlingen ett uppehåll .för att! hämta sig lite, vilket publiken, även för att inandas doften av. en sällsynt ljuvlig parfym från brevpapperet, och så fortsatte han: Tofta er ”NÄR DU SOVER är det skuggan från mitt hår, som” skymmer ditt ansikte +. Och, mina famntag håller — dig' varm...» oe NAR DOMAREN NÄTT gå långt, förklarare alla i natt-, klubbslokalen att författarin-: nan av detta kärleksbrev bor.' ; HÖRNA ten i en. eldfast. form och de vinna första pris 1 tävling-.. en, och man tog fram första-:. -» priset: en flaska parfym av fil" 1 rikligt med vatten, får koka' fFrct na ma X I i i 4 aste,; att överlämna. detta- till. för: pristagarinnan. Det visade sig" vara mrs. Palmyre Edwards från London, Hon är 82” gammal!” Poe . Fiskpudding med 4. liter kokt fisk (restery 136 msk smör eller. marg, 3 -msk : vetemjöl + firas > os 4—5 dl fiskspad och mjölk" .-. salt, peppar . -'. Beredning:" Skär fisken: i små bitar, Fräs 'smör och mjöl och späd med spadet li- tet i sänder, Låt smeten koka i:c:a.5 min. Rör i gulorna och fisken, . smaksätt . med' kryd. :dorna, 'Låt smeten svalna nå- got och tillsätt därefter. de hårt vispade vitorna,. Fyll sma. varm ugn (250")-i c:a 40 min... ten: en "kastrull. ”Tillsätt soc- för resten också behövde,. och: Serveras med smält smör, ci. .: ker-och låt det sjuda över svag tron eller svampsås" och kokt potatis, | vm Kålsoppa meq fläskkor 2—3 hg lättrimmat bogfläs 1 kvigt persilja . I lagerblad et några nejlikor ' rr några kryddpepparkorn & ' salt (avsmakas så att spadet inte blir för salt av fläsket) 1 litet vitkålshuvud el. ännu hellre savoykål 4-5 potatisar 1 liten fläskkorv, Co Coal -— K Dagens goda råd: -— Kasta inte bort don gam- la kasserade flanellpyja- masen -— fålla i stället lämpliga fyrkanter, sy fast hängare och. ni får. mjuka och fina dammhanddukar, upp och sh » ja och övriga kryddor tillsätts och soppan fär koka sakta un- < der lock några minuter, Kä- len strimlas fint och läggs 1. och får koka tills den mjuk. . + nat, ung. 1 timme på sparlå- "ga eller vid sidan på vedspis. är n ärke,,ettsdussin nylon. . strumpor "och :erccflygresa för .: Beredning: Fläsket sätts på” >s väl, Persil” Morgondagens x: : LUNCH: Fiskpudding' med svampsås. vis tu” MIDDAG: Kålsoppa med" st fläskkorv; 2 »' Vindruvspi jj - ” Med lock. Ju saktare kokning dess finare arom på soppan. : > Potatisen sråskalas, och, delas : 1 stora, bitar, .korven prickas deh läggs. i soppan, som får « Koka färdig ca V4- timme till,” Viet ognav ts . : Vindruvspaj | ; 214 hg vindruvor at 3 äggvitor, lätt vispade .. >." 274 dl vatten « - 14 -dlisocker oc acc : paket gelépulver med körs. ; bärssmak , 0:00 ' 1 dl” vatten . 2 "msk titronsaft . "8 äggvitor & Ce rer ria salt... oo. se 4 fitskösöcker of 0 Ng färdiggräddad pajdegsform , : vispad. grädde. Li « Beredning: Skär vindruvor- . osAd irtvå delar och kärna ur” grädda , puddingen i: medel-z4 dem: Blanda äggulor och vati eld..Rör hela tiden, så att sme ten: ej” skär sig, Efter någon minut,' när smeten tjocknat, (tages kastrullen 'av elden, Till- ätt. gelépulvret och .rör om, tills ' det är -helt upplöst. Till- sätt citronsaften och resten av "| vattnet. Kyl massan tills den " börjar: stelna. Vispa äggvitor- na och saltet till skum, Till- sätt socker, 2 msk i taget och - vispa noga efter varje till. sats, 'så' ått allt blir väl blan- q ispa sedan marängmas. så att smeten står I top- Par: Vispa gelémassan en a- "ning: Vänd ner den i maräng-' en och.vispa försiktigt. Blan- de -ner vhidruvorna, När sme. "fem" börjar stelna skeda ner "den färdiga pajformen, , .Närden är helt stel, garneras . den: med: vispad grädde och vindruvor, : Handlingen ;' utspelas "i den]. "HANS SISTA CHANS, roman av Robert F. Mirvish. Gothia Pris 18,00 inb; 23,00 Sjömanslivets vardag ochi all- ra högsta grad den vardag, som följer med sjömännens 'spritmiss- bruk, får man mycket och mer än nog av i. denna eljest både spännande . och dramatiska ":ro- man, Spriten är upphov till mån- ga problem, och det kar också bli för mycket av den även i:en bok, Telegrafisten som är huvud- personen, och den brutale kapte- nen har mycket att ”ge” varand- .|ra. Det hela komplicerås . natur. ligtvis av kjoltyg. ombord. Emel- lertid friskas'det hela upp, i slut- spurten, där den gamla lastskor- ven under Panamas flagg 'slutgil- tigt får lämna in under en orkan på Kinesiska 'sjön. . se .c-Den heta sommaren, roman . &v INGRID : HESSLANDER. Rabén & Sjögren/Vi.. Pris 17:50 - För något mer än 100 år se- dan : hemsökte -: en. svår: ko'era- epedemi" vårt land. och i 'Jönkö- ping. slog .den hårt. Det är un- der .den heta 'och" fruktansvärda de | sommaren: 1834 ”sdin handlingen i Ingrid. Hesslanders. + roman -ut- spelar, sig, Här möter oss en, fin miljö för en väl upplagd roman, och "författarinnan" har väl till- Vvaratagit' stoffet..: Mot bakgrun- den av pestens 'härjningar har hon tecknat några tragiska män- niskoöden, där man specieut fä- ster "sig ' vid-. den "misslyckade prästen .Zakarias. Men en :mot- vikt Kar ' hon fått i den unga höga -' visa hon utmärkt: stiliserad kärleken, " "vars sjunger på en prosa. : : en i fjärran land avis J, : GUNNAR ANDERS- "SON , och OLOV :GUNNARS- i > & Lindströms förlag.y Pris” 14:50;. inb. 17:50. Svenskar: i ” fjärran'sland: — tänk så ' många fascinerande” ö- den 'det':.finns att skildra: Några få har? nått framgångens: och maktens tinnar .— de” allra" fte- sta har kanske namnlösa myllats ned i främmande jord. Vem skul- le bättre kunna skildrade kända ödena än den frejdade' forskarer J. Gunnar : Andersson,:' som" i vis- sa Kapitel. av ' boken hav haft |- hjälp av sin'son. Det är ett: tju- gotal. -: svenskar "från" Resare- Bengt ' och. Drottning Kristina till bröderna Nobel; John .Erie- son och hertig Larsson av. Mon- goliet, "som möter oss.. Alla äro lika hängivet skildrade men mest kanske man fäster sig vid' GA. Eisen — okänd för de flesta men för de initierade känd som man- nen, som kunde allt. -' "q 2” i ” AKTA ER FÖR VATTEN; av William : : Brinkley, --- Forum, Pris 19:50, inb, 23:50. Lo. ov "Vill ”Ni- ha -roligt, .verkligt' ro. ligt, och om Ni: gillar drift med militärer '.och . den: specifika sort som kallas : inkallade, amerikan- ska militärer, så skall. Ni läsa ”Akta Er för vatten”, Den hand- lar om en - grupp 'amerikanare, som praktiskt taget aldrig sett vatten utom i badkar och BrTogg- glas De blir helt plötsligt kom- menderade till ett Presshögkvar- ter för flottan på en liten Stilla. havsö, Miljön gör givetvis det he- la än befängdare än våra egna upplevelser under inkallelsen, Li vet var: lättjefullt, petitesserna EKa et är inte bara kvinnan som får Dra för sin skönhet”. Att äver mannen kan få göra det, vet en- var som haft besvär med sin rak- ning. Med forna tiders sannskyldi- ga -pinoredskap för avlägsnande av skäggväxt kunde man nog tala om lidande i verklig bemärkelse, ' för nytta? — Frågan är om det gör någon nytta alls, Sådana förkla-; , ringar som vissa fiskare kommit med, ' som. att det skulle skydda halsen mot förkylning, torde icke, | godtagas ' av läkarvetenskapen, li-, ka litet som att det över huvud ta=' get har. någon betydelse, när. det - re tvärt om, som vi längre fram släktets . barndom kanske "skägget : samling känslohår av det slag som , många däggdjur har. Härför teler att hos aporna dessa känslohår har : sin plats på ögonbrynen — som alltså skulle ha samma ursprung — på överläppen, : underläppen och platsen und-r hakan samt hos dem är de hår som tidigast växer: fram under fosterutvecklingen. De sto- ra blodrum, som hos känslohåren Vad- gör nu » egentligen” skägget: gäller att skydda mot kyla. Snara=":- ska 'se! Men en gång i människo- ; - hade en uppgift. att fylla, det' har; .' förmodats att det då utgjorde er; «| rlärnt- och deras skä - "Skägg eller inte är för många en nog så ”knivig”; gärna slätrakade, men på kejsar- tiden. blev., ett, > merendels ganska kort,. skägg modernt. Därvid efter- apade de romerska kejsarna 'gär- na de:gamla egyptiska konungar- na. Afrikas negrer har mycket sparsam skäggväxt men har i viss mån upptagit skä det av eu- omger hårroten, saknas visserli hos "det mänskliga : skägget, men 4 ik Mr kanske 1 alla fall "vara intressant att scra hur den saken tolkats av " en utländsk forskare" på området, tenskapsman som ägnat skägget och dess historia och” utbredning in-'- gående studier, I en uppsats; ”Stu- dien i årgångarna 1927 och ' 1928. av. den i ionell. ropéerna. 'Amerikas uri e, indi na, var skägglösa. I Oce- det kan bero på att åna som ”känslospröt”., blivit rudimen- tära organ, sedan fingrarna i detta avseende blivit desto mer: utveck- lade, . s i are os Teorin om skägget som rudimen- tär förmedlare av känslointryck är' emellertid osäker och, obevisad. Varför skulle t ex bara mannen vara utrustad med sådana ”kän- selspröt”? Är skägget kanske nå- got som har speciellt med de sexu- ella känslorna att göra? -— Jag vet inte om någon kommit med den teorin, men faktum är i alla fall att, skägget har något med det sexuella att göra. Skägget börjar ju växa först i samband med att puberteten : inträder. och "är som bekant klent utvecklad hos män med mer" eller : mindre kvinnligt väsen, 'Skäggväxten står. alltså ' i viss. mån i proportion till ”manlig- heten”. Detta får dock icke tydas så att den är ett bevis på ”man- liga” egenskaper i ena eller andra avseendet, lika litet. som avsaknad av skäggväxt behöver betyda mot- satsen. FN DA -Skäggväxtens samband med det sexuella. och .: med det . speciellt ”manliga” ; har emellertid ur” kul- turhistorisk synpunkt haft en myc- ket. stor betydelse." Hos' vissa folk och under'vissa' tider. har skägget betraktats som en symbol för man=- ligheten, I ett över hundra år It tyskt konv ionslexi- kon. berättas . sålunda, : fullt san- ningsenligt för övrigt: -..” : ”Engelsmän, -.... fransmän .- och svenskar visar. vacker . skäggväxt, ungraren är stolt över sina knävel- borrar : och, orientalerna; och” tur- karnå över ' sina skäggiga :hakor, som är dem heligare än deras eg- nå personer, varför de också svär vid sina skägg”s, lane er oe : Ja, hos alla folk var skägget be- vis. på kraft och manlighet, var- för det sköttes noga och hölls he- skymf och 'ett straff; förtäljer lexi- konet vidare; Vi vet emellertid nu att. det funnits- undantag från re- geln; Både så till vida att många folk i äldre tider inte vårdade sina skägg alls, ; Och . så till vida att många utån betänkande helt eller delvis rakade bort” det: Särskilt gäller den del av skäggväxten som "vi kallar för mustascher- ' s i . Skägget, könet och själen : Våra egna lurviga förfäder under .stenåldern, liksom de gamla kul- turfölken i Kina och Egypten och på: många andra håll gjorde. sig i stor. möda. med 'att ansa sin skägg- växt, Vad som' bestämde skäggmo- det var i äldre tider inte bara rent ligt. :'Dess : avlägsnande var en): anien tycker: vissa folk om att in- rama ansiktet med riktiga ”skep- parkransar”, men rycker ut såda- na skäggstrån som faller utanför själva ”kransen”, som de rödfärgar När sedan skägget åter börjar åter- tara sin naturliga färg, kan de in- te sköta det längre, utan låter det växa vilt, varvid. de får ett myc- ket anskrämligt utseende, Bland germanerna har skägg- modet växlat starkt under tidernas lopp. Våra förfäder tänker vi ju oss som synnerligen skäggiga och lurviga vildar, men bronsålders- fynd visar att skägget på den tiden rycktes. eller rakades bort. Under järnåldern bars däremot som re- gel skägg, Under romarväldets da- d>sar influerade det romerska mo- det , med: kort, framkammat : hår och slätrakad haka i viss mån även germanernas sätt att. kamma - och raka sig, men snart lät man skäg- get åter växa, fast i allmänhet in- te så långt. Från högmedeltiden och ända fram mot nyare tiden var det brukligt. med yvigt och långt skägg, ofta tvekluvet, särskilt. bland äldre. män. Under -reformationsti- den ' brukades 'ett .mycket- kort och brett: skägg. Senare blev det åter modernt med ett. tveklu äl oftast . gansk: . 1600-talet var -pipskägget det 'ty- piska ” skäggmodet; "då i förening med "stora "mustascher. "'Musta- scherna” bibehöll ”sig' till seklets slut. Till en början - var" de , rätt långa, - men ' blev .så :»småni för folkkunskap öch /språkveten- skap "”Anthropos”,” skriver ' - han "(översatt från tyskan):. fre :”Enligt' vänligt' meddel Prof, Dr. Bror Schnittge ket av skepparkrans (Frö befolkningen. Man ser den ännu tf dag mycket ofta, men. blott : bland äldre personer, de 'yngre, kärlarnå är naturligtvis för civiliserade: fö ten. och tecknaren; Albert -Eng- ströms verk. Man behöver bara t2 del" är skriven och illustrerad åv Engström, för att idelig t:ex Wilhelmson, finns-liknande typer återgivna. Inom sverisk rinen är detta bruk nu -för,'tide nästan försvunnet, Schnittgér”skr: vér till mig :'att' han "under bårndom- då och då såg"'mafrc länge populärt bland alla knektar, och i- synnerhet bland : officerate och underofficerare var. näturligt- vis den så kalläde ”Kaiser 'Wil allt kortare och smalare för att till slut bara" bli till ett smalt streck. 1700-talet föreskrev allmänt ett slätrakat ansikte, men på 1830- talet började skägget åter bli mo- dernt. ”Palisonger var typiska för empiremodet, Under 1800-talets se- nare del blev även must=<cher allt vanligare. a > ”Skepparkransen” Inom vissa folkgrupper har skäggmodet hållit sig särdeles väl genom tiderna och även utveck- lats på ett särskilt sätt. Dit hör i viss mån bönderra,.. men framför allt fiskarna och sjömännen... Inom t ex' den brittiska marinen "var helskägg "länge 'obli; iskt. Men mest, typisk är :”skepparkransen” förekommande än i dag bland fis- kare och : annat” sjöfolk, Denna ”skepparkrans” ser än i dag ut un- gefär. som för tusentals år sedan i dess ursprungsland Sydarabien, alltså ett, skäggbälte: från öra till öra - runt; undersidan av hakan, men skägget bortrakat på över- läppen, Troligen ' har seden bland fiskare och skeppare att raka gär- estetiska eller praktiska kter som religi och vidskepliga före- skilt. överlä pk av ställningar. Dessutom kunde sättet att arrangera skägget utgöra igen- känningstecken för olika folkstam- mar, hemliga sällskap m m. Här, lik- som ifråga om så många andra seder och bruk, har ofta orsaker och in- flytanden' av "de mest skilda slag På ett. skenbart slumpartat sätt samverkat att utbilda ett skägg- mode. Senare tiders psykoanalytis- ka forskning anser sig till och med ha fiskat : upp ”djuppsykologiska” motiv ur själens dunklaste' djup för olika sätt 'att behandla skäg- get. Att under sådana förhållanden det sexuella kommit att spela en "viss roll är ju givet, Den moder- nad i anses bekräfta många och alla trivdes — allra mest. läsaren av- "verkli festliga skildring. denna verkligt > Andras kärlek, ' E MONTAGU, förlag. Pris 16:50, Inb. 21:00. Andras kärlek — varför sk man lägga sig i den? Det är ett Spörsmål som den engelska för- fattarinnan ställer. Hade inte den berömde kirurgens sekretera- re lagt sig i hans äktenskap ha- de nog detta klarat. sig, men grunder och så går det som det brukar gå i sådana fall. Käns- lor går man inte leka med. Det får den känslomättade sekrete- skat |” att skägget betecknas: som ett att. ribut. för manligheten och stub- .-bandet av- skägget en symbolisk "]- kastration eller omskärelse. ”. Slätrakade romare och Iurviga ”. : barbarer I det antika Grekland var hel-, skägg regein för män, men icke mustasch ” Romarna var däremot svårigh att annars klara näsan från kylan ' som kom från den is- bildning i mustascherna, vilken lätt uppkom vid bistert klimat ute till havs, Sedermera blev. denna rak- nin” ett mode, som för övrigt pas- sar "ihop. med dessa ofta skarpt markerade - anletsdrag, Att man låter skägget i övrigt vara kvar, be- ror väl till stor del på bekvämlig- hetsskäl, då man knappast 'har tid eller anledning att raka sig, när man ligger ute åtta dagar eller längre. i följd.: Variationer av ”skeppar:rans” är ”timmermans- skägg”, förr använt av murare och timmermän och som innebar att så- väl överläppen som underläppen var renrakade eller e helm” ichen "under preusse riets dagar ett" gärna: accepterst marinen länge var obligatoriskt, | hären var före första världskriget mustascher : obligatoriska - undé inte . lyckats "skaffa sig : naturliga mustascher brukade vid inspektig-. ner klaras av sina underofficer genom att dessa målade '”krigi mustascher på dem! -—=+ se >> En och ännan; liksom en och an+ > tyckte sig emellertid "finna at skägget var ett, plus till vederb" randes utseende, Det verkade m ligt, pikant, intressant, eller i'vaise fall originellt, Detta var. Åtminste.. ne en av -anledningarna,- kan den viktigaste, till det även blard > unga män efter' kriget' förekamn mande skäggmodet.”' Dess 'uppgif! torde väl i dessa fall inte:så myc. ket vara att understryka manl: heten som att markera att man Tr ”annorlunda”, ett ord som ju i vå: ra: dagar fått en extra reklam tonad popularitet... Även mus! schen av mindre format. här” so. bekant, i hög grad genom filmer; förmedling, i våra dagar fått en vi internatioenll utbredning. I stc. sett är det dock det engelska ger lemannaidealets slätrakade och vi"«' rakade haka modellen för väsle' landets herrär. Och vad bekväp ligheten beträffar, så ger den unr + civila — förhållanden inte företrö-le-., åt skägget, som det är minst :; besvärligt 'att hålla välvårdat som att varje dag helt befria.sig från: det 0 7 odatee I Ae ve "2 Olov Carlesor — -- > Kraftverk i Sovjet: > drivs av vulkaner: . i Vid "uppräkningen av de nya - tekniska fi n- dast omramad av. en. smal skägg- strimma, Var. även-kinderna och hakan rakad så att endast en smal sk'iggstrimma från. öra till öra blev kvar, kallades denna för ”mu- rarkrans”; Molerra a : Hur svenskarnas skäggmode var beskaffat för så "sent som. ett kvartssekel sedan behöver vi, väl knappast läsa om, men det kan .som gjordes ,-1 Sovjetunionen har Moskva-radion' + bl.a meddelat att världens, första tämjas, infångas och fi elkraft, ee tidskriften.” t ex i den kände svenske növellis-.. ": träffa på bruket. Även av andra'konstnärer, ' har redan berörts. 1' österrikieka ” ' fredstid, och ynglingar som änrru ” - nans fru, "fästmö. eller vänieitr, kraftverk; som skall drivas av: vul- = - kaners krafter, står under byggnad -- på halvön Kamtjatka i Fjärran Ös- tern. I närheten av sjön Kurilskoje på Kamtjatkas sydspetsskallnatur- krafterna av vulkaniskt, ursprung 'vandlas till: raren reda på. En s. - gisk äkt ssk k psykolo , i a | Flest sydhallänningar när Ni med. en ännons dr Hugo Mötefindt, en tysk ver .' ket vanligt bland fiskar-”och:kust-. - några årgångar av skämttidningen ee Strix i sina händer, vilken till stör; > mode. Att . helskägg" vid brittiska 2 |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.