rerrovereyyyYYFTYYTEYT Tvrevvererrtyvv veyvoeveeeryeryeYerYyY Yt YYYYYFFVYYYVY gtr rev Fre non or TITT FAT PYNT TATA : votaber 1957. se tt "7, Måndagen '25 novembei s ås För 25 år ... NN " Forts. fr. föreg. sida, + sta Vona FRIA ORD. : SLUTREPLIK TILL HR ERIK” + cc ANDERSSON os oc UY i I NI MISSTÄNKER att.jag. vill an- vända ordet prästinna i stället för kvinnlig präst, därför att prästinna skulle innebära något nedsättande om kvinnan. Jag kan för min del inte förstå, på vad sätt en kvinn- lig titel kunde verka nedsättande för en kvinna. En kvinna behöver väl inte blygas över att hon är kvin na. Ni påpekar att de har. namn, men det händer ju ofta, att man endast använder titel: och efter- namn, Det är nog rätt att anti- kens prästinnor. inte hade något med predikande att göra, men det hade väl inte heller de präster, som tjänstgjorde i avgudatemplen, - Ni åberopar lektor Carl Dymling och en indisk diktare, men jag tror mera på bibelns läror. Enligt lektor Dymling och den indiske vise skul- le alltså kvinnans ingripande kunna rädda: oss från undergång. Tyvärr är emellertid inte alla kvinnor go- da. I Hitlers koncentrationsläger fanns det kvinnliga fångvaktare som var mycket värre än sina manliga kollegers «vc or Mt » SEDAN FRÅGAR Ni, om 5 kyrkliga menar, att kyrkan inte fö Er mår hejdå Ragnarök.” Ragnarök är ju ett ord, som betyder världens undergång. Det är ju klart, att det inte finns någon högkyrklig, so! tror att kyrkan kan' hejda världens den - he undergång. I kyrkan får vi ju lära, satte igenfyllande av lerhålan di himlarna skall med dånande hast - vid tegelbruket”i' och för rät- förgås, och himlakropparna upplö-| |”. ning av Kristianstadsvägen. . [sas av. hetta, och jorden 'öch' de iv ER NM "| verk, som 'är därpå, skall. brännas Det mest intressanta beslutet |qy, : - as var dock; att man beslöt 'in- tä i' vägt jörens för- slag, att en eventuellt blivande "genomfartsväg borde gå utmed Lagan och inte — som .: också a föreslagits — genom ”Järnvägs- .. liden” och Stadsparken, +". -- > , Så skall vi sluta den här lil- la: återblicken med. ett par ver- ser under bilden av en grav- sten. ' Stroferna är osignerade, .men om'vi inte missminner oss allt för mycket var. det borg- mästare - Malmquist, som var skalden." Vems gravstenen "var framgår av dikten: . till i 25 år. Den var dessförin- " nån iden mest bedrövliga: väg, " som tänkas kunde, men arbets- löshetskommissionen tog hand ”.om den och som" hr. Ahlström uttryckte det.i en intervju — ”så kom den 12 å 15 år tidiga- re än som annars skulle varit fallet.” Även vägen mellan Ve- inge och Stjärnarp över Örin- ge togs om hand AK och blev därför utförd mycket tidigt.” På den tiden var länsstyrelsen giv- mild med medlen, och vägsty- relsen fick utan vidare 60,000 kr i förskott för detta arbete — det är, andra tongångar nu. Drätselkammaren" i Laholm hade ett sammanträde under apotekare Egron Hansons ord- förandeskap. Detta ägnades inte, , så stor publicitet, som numera är fallet, men avsen liten notis framgår, att same manträdet . varade. hela .tre timmar. En vägskrapa skulle inköpas för. 400 kr och som beredskapsarbete föreslogs fort- 1 Veinge Bridgeklubb : . splade på onsdagen andra om- gången om klubbmästerskapet. Resultat: + 1. Bo Evertsson-— Gunnar : Gunnarsson (149), 264, 2,,,Gurli Magnusson—Kuno Nils- son," (143), 257, 3.' Göte Olsson | —Gustav Christiansson, (118) 250, 4. Arne Danielsson--Gunnar Bengtsson, ' (132), 254, 5. Signe och Evert Jönsson, (129) 248, 86. Karl Persson—Karl J. Karlsson, (132) 235. Medel; 228. cc ”— Han vill inte ha nappen längrd Narkomaner är sjuka ej: 0 förbrytare. -- N: körmaner kan , botas betyd- ligt lättare än man i allmänhet tror; fastslår ...en expertgrupp ' inom världshälsoorganisationen :VHO som brat uket Ränneslövs Bridgeklubb fara har, spelat 4:e omgången 1 en | '. fyrmannatävling med deltagande |- av 10 lag.. Efter 4:e, omg. är lningen: . Sten don-Erik Mellberg Gustav Nilsson--Sven Jönsson N 71, 2) Sigurd Johansson— Gösta Andelsson-—Anna och Fol- ke Reimer 6 p +" 14, 3—4) Stina och :Anders .Jönsson--Åke. Nils. son—-Waldemar Nilsson 5 + 12, de hög- | E+ Jö Runis 5 Triz LINE") och Gustav Berggren 5 + 12 5) Helena ' 0. "Yngve ' Linneros—Ber- til Andersson-—Danlel Eliasson 4 +1850 cn. SN > Ar ERP ERIR AZ j tplåna v de genom vattenregleringarna hotade vårrenbetena . Vv Vattenregleringarna hotar samerna som särpräglad folkgrupp . nar eciellt "ur punk ten . och möjligheter att beta narkoma-.. ner av olika typ. " Vor : Svårast att bota är de narkoma- ner som förfallit till missbruk "på: . grund av rent patologiska omstän=, digheter, Här måste. en grundlig. ' psykoterapi genomföras vid sidan av den fysiska kuren. Lättast — lättare än man vanligtvis tror. - är det att komma det missbruk , till livs, som har sina rötter i so- ciala "missförhållanden, . fattigdom, miljö eller rent tillfälliga- olyckli- ga omständigheter, I allmänhet får man räkna med att en. narkoman har svårt att själv vänja sig av med . missbruket — någon form av tvång är som regel förutsättningen för att man skall lyckas med eri kur, I vad mån avvänjningen skall ske plötsligt eller 'gradvis har diskute-. rats mycket —' metoden måste av- 3 göras in casu. Dock anser VHO:s. experter att. man när det gäller / opium. och . morfinliknande narko- tika normalt uppnår det bästa re sultatet :genom att avbryta miss "bruket på en gång och ersätta des” sa narkotika med:metadon i doser? som hastigt minskas” från” dag. till: a dag. Narkotikamissbruk av rent pas tologisk art, som är svårast att bo- ta, är även mest sällsynt För alla kategorier narkomaner gäller att de skall behandlas som sjuka, inte som förbrytare, om :man skall utsikter att nå resultat -" '. i '". Vattenregl H världen utgör ett allvarligt hot -' : mot renskötseln och mot sa-- " merna ' som' särpräglad folk-" " spillra, På tisdagen uppvakta: " des' regeringen av en deputa-; .. tion "under ledning av f kyrko- herden i Stensele, Gustav Park, - som framförde ' samernas be- ; lymmer och krävde att deras + " Jagfästa rätt" till utövande av; tötselnäri kd . : ;" Centrum, Laholm, : ger” tisdag 'och onsdag ”Polis- vittnet” ' med Ginger Rogers, Ed- ward:'G. ” Robinson och Brian Keith, :' Ginger Rogers 'är en verkligt bra och säker skåde- spelerska "med. en, härlig :glimt av humor i ögat”, tyckte cn.an- äÄlare.s ix os 8 er " .- Knäreds biograf : -: ger. tisdag. den tjusiga filmen ”Unga : hjärtan” -med Doris Day och Frank Sinatra.i huvudroller- na, Fulltoniga - musikinslag - — sängartister av hög klass. pp. MM ” Vad lektor .Carl Dymling beträf> far, så hörde jag honom en. gång, när han höll ett föredrag. Han på- stod att det inte fanns någon ond- ska i världen. Det var någon gång under andra världskriget, och lik- väl ville: han påstå, att det inte fanns någon ondska. : EFTER FÖREDRAGET var där åhörare, som protesterade mot det- ta påstående, och när han blev hårt ansatt, medgav han motvilligt, att det kanske fanns ondska; men den skulle i så fall betraktas som en skugga på det goda, Man fick inte kalla den ondska. Vi får ju :emel- . lertid dagligen se bevis på, att det] i.. Mestocka bio . tyvärr finns ondska, - - s. - + ger på tisdag kl. 8 Het är min läng- « Ni arbetar. ivrigt för er reforma-| tan — en stark skildring av nutids- ; jtion, som skille bestå däri, att. man A och nutidsäk kap. I ku- ] » |i kyrkans tjänst skulle få endel! vudrellerna i Margit Carlqvist, Alf | turvärden tillspillogives.. Allt detta kvinnor i stället för män: Jag tror Kjellin, Bengt Logardt, Karl-Arne | är välkänt -och "omskrivet." Mindre . för min del'inte, att kyrkan skulle | Holmsten, Ulla : Sjöblorn. . Barnfbj:j känt är däremot att även samernas gnna något. på en sådaj ;reformar > Mas - DÅ näring, " renskötseln; : i hög 'grad ; ; drabbas av vattenregleringarna. Det= Räck handen a 1a tycks nämligen "myndigheterna ånordn. a sövanN oro : åt de blinda barnen, hittills inte. ha tänkt på. Samernas mordnar. 'sin sedvanliga julför-|.;. s : säljning. den 3 dec. Behållnirigei 1; Postgiro 90 19 56. organisationer har. inte. blivit hör tillfaller "Svenska "kyrkans : mis- |” ' fa RNA TEA Dada EN da i för dem "så livsviktiga angel; sion, Svenska kyrkans /sjömans- Gåvor av olika. slag ' mottagas : Utbyggnaden av den norrländs-' ska vattenkraften ' skapar väldiga : problem för de bygder som berö= res därav. Stora arealer mark, od=". lad såväl som 'skogbeväxt, sätts un- der vatten, fisket skadas i betydan= de omfattning, bebyggelsen utgle- . sas, skolväsen och kommunikatio- ner försämras : och ' oersättliga nå- : . ”Ibland "andra minnesstenar på: vår gamla kyrkogård: - står en enkel marmorvård : skuggad utav trädens. grenar. tion, : - | LA Valet i VO, > ”Tänkare.' "Laholms Kyrkliga Missionskrets " Minnet av ett konstnärsöde fyllt av livets romantik . av en man, på drömmar rik: lever här ibland de döde, ' genheter som undantagande av-re; Lyssna, kanske träden , klaga. . |vård, Svenska. Israelsmissionen,| med '""' tacksamhet ' betesmarker 'i samband med vatte > På st . IR an so Nn för Udet; Kilian TN | Göteborgs stadsmission "'sarat| Prästgåra -- Mirre . | regléringar; Först i Kyrkoherde Gustav Park i sitt hem & Uppsala.".., 1 Kusliga böcketr-- slöts. din -löftesrika . saga”... | Lapplands ungdom. Genom. gåvor |-Laholm.:den' 12 'növ,. 1957. > | vit hörda. : LEE AA a et] SNUSIIG: es ot : sys. Cel, |och inköp å försäljningen lämnar! För Laholms Kyrkl. Missi :' Hur no behand- ler kan förorsaka dem, in-Joch i flera. andra socknar inom over se At a : Du - Ditt. stöd till” dessa , viktiga Melcher Håkansso; las framgår. av ett: uttalande i Vat-|te ens är nämnda. Endast ”bofasta” | Jämtlands län. ; 0) får inte utges .. vt grenar: : av. vår kyrkas arbete Frege "tenfallsstyrelsens, tidning Vättenfall | och. närboende”. vid vatten ' som | "I älla tider hår" -statsmakterna' i a 1 anslutning till redogörelse föl = Morgondagens rätt: LUNCH; Pytt i panna med regionplanen för” Lilla" Lule” älv. merna i: ett-flertal' lappbyar berö= Där: konstateras visserligen, att'sa-" blir fö nu ev got för ska- -res av planen, mer det k as "samtidigt : att. de - negativa" inverk- ningarna inte ger anledning till far- hågor' :för renskötselns'. bestånd. Olägenheterna uppväges av: en: del andra - åtgärder, heter” det, "såsom ”uibyggnad av vägnätet och anläg- gändet äv stängsel 'och broar m ih: dade”. renbetesland helt och hållet till: statens" lappfond, -Denna fonds medel användes visserligen till all- männa nyttigheter beträffande :ren- samer, 'men därmed är ju de: ge- skadelid. vårt "land varit angelägna om att slå vakt om samernas rätt till exi- |: stens genom renskötsel. F n arbe-|' tar också två statliga kommittéer, . 1 renutred; och: dsk :.Sovjetunione Böckör som ödelägger bjä själ och förgiftar medvetandet med ” skildri om tjuvar och prosti= redningen, vilka avser att befräm- jaren samernas nuvarande och fram- tida existens i såväl. ek isk som kulturellt avseende. Sida vid sida härmed pågår de omfattande nom vat! leri; de samerna inte hjälpta. vattenregleri na "i fjälltrakter- na, som hotar att ödelägga rensköt- tuerade eller är fulla av kusliga dé= ' taljer om mord och andra brott ut- ges inte i Sovjetunionen, förklara-" de moskvaradion på tisdagen, Programmet ' som" handlade om bokutställningen i leninbiblioteket I samband med '40-årsminnét av re - $ :;äppelmos.. Man ' menar alltså” att vägar 'och|. Solhl seln och tvinga de renskötande sa- | volutionen var riktat til lyssnare i Q KI broar / kan. ersätta" förlorade :ren- Samerna har Iagfäst rätt till merna att mot' sin vilja lämna sin | Nordamerika. C CA Ge to 7 i korv, 's Potatismos och betesmarker; för vilka det inte finns] ”. , ' enbeten =. näring och den livsföring som del. Moskvaradion fastslog att 60 pro- : i Nyponsoppa "med del ersät smarker att uppbringa! l «- meka mg. är vana vid. Därmed utglånas ock- | cent av alla böcker i Sovjetunionen i ns med” mandel. Någon: verklig ' utredning. av ska- Kr ji -OOTSATE: )Så samerna som en säregen folk-| handlar om exakta och tillämpade : 4 >> strimlor. avs ses sas . ; Deras rätt att bedriva sin näring grupp ur historien, trots att dé själ- y P lädret, ' De nya färgeraa för harmoniteter med höstens sven ra inhemska väskfabrikanter har nämligen börjat samarbe. ta med tillverkarna av skor, « med färgerna på höstens der, : SOM nya material manch olivgrön nyans, Dessa bägge färger är lätta att kombinera kläs kor" som” strikta väskor, av. begrepp på väskfronten och täcker den sortens väskor, som de. väl; inredda vardagsväskor- ma sett extrapar skor, ' 5 ;.Innerväskor, En liten väska äskan är ett annat-nytt egrepp att räkna med denna . Säsong. :Innerväskan är oftast monhä'öch brukar kunna rym- ma. sådant. som ”puderdosa, läppst Den skall göra tjänst i en överallt.” . « .., Väska liknar en annan väsk. :version med billiga sidor, by- gel och litet handtag som är kreerad framförallt med tanke na är som när det gäller skor- också ' - väsktyper, "som : man ligen. utförs i mocka och är mycket små i förhållande till väskor. gas I julbrådskån," ' — FDagens goda råd: «= "Planera: - juklappsköpen redan nu. Ni spar mycket bekymmer, och slipper trän . Sammet toniston med skinnet, — Som finhs i byglarnt, handta-” gen, i bottnarna eller som förstärkningar. Juteväv är ett ' annat material som också har en vacker textur och som fö er- för rejäla verklighet mycket vanligt, att man an. vänder. de Portmonnäliknande lens. olika evenemang. T 1 såväl t verkar att vara större inuti, än "utanpå, De. representerar na, som är stora nog att rym-, med halvshopping. och Port-: följversionerna. Det är också Halvshoppning är ett nytt- utformad 'som -:en stor port... t, nycklar och. pengar... kanske inte vill-ta' med sig in -:5 En liten resväska, smålands . portmonnä , eller emmigrant- ' på tonåringarna, Dessa finner” Kvällsväskorna represente. - rar en.stor kategori, som van- . Små. innerväskorna för kväl. 'dorna på renbetena i samband med vattenregleringarna har för resten inte gjorts. «4 NV NES "+ Nu .har emellertid 'samerna gått till aktion för att värna om sin rätt, På tisdagen uppvaktades nämligen -jordbruks-' och .justitieministrarna av en deputation under ledning av £ kyrkoherden i' Stensele, Gustav Park, själv same, varvid de fram- förde "sina synpunkter på denna fråga, och deras redogörelse ' gav en helt annan bild av de skador, som genomförandet av Lilla Lule- äivsprojektet skulle vålla samerna, än som framgick av uttålandet i Vattenfalls «>= 7. ne Samerna "bortglömda i vattenlagen '. Regionplanen för vattenkraftut- byggnader i-Lilla Lule älv upp- tar reglering av' sju sjöar, kring vilka samerna i Jokkmokk hår si- är fastställd i lag. I lagen om de svenska lapparnas "rätt till Tenbe- ten av 18 juli :1928 heter det:;att samiska. renägare "har rätt att ”å de trakter, "där de' äger att uppe- hålla” sig "med sina” renar, : begagna sig av land och vatten till. under- håll av sig och renarna”, så länge de 'själva "det önskar. Vidare sti- puleras i samma lag, att ”flytt- ningsväg, som -lapparna av ålder nyttjat, ej må göras obrukbar för 1 irna eller framkomligt å i väsentlig mån förmins- sådan vä Detta har ju emellertid "redan skett "genom vissa, vattenreglerin- gar och hotar att ske så gott som över allt i fjällvärlden. — . ' "Nu görs -visserligen i paragraf 5 beteslaken det--und ; att oundgängligen ”er- forderligt för särskilt' ändamål av r ”visst. område, va vill fortsätta med sin rensköt- sel och. fortleva som en särskild folkspillra och trots att de har lag- vetenskaper. Under de senaste åtta åren har tryckningen av böcker av amerikanska författare ökat från 39 ” miljoner. till 52 miljoner exemplar,;” fäst rätt till att bedriva sin näring. Om 'ingen ändring här kommer till stånd måste man konstatera, att samerna 'i vårt land är rättslösa. Samernas krav » Vid 'uppvaktringen för ' jord- bruksministern hemställde ”samer- na, att ett 20-tal sjöar i Jokkmokks, Arjeplogs, Sorsele, Tärna och. Vil- helmina socknar undantas från vat. tenregleringar, att paragraf 5 i ren. beteslagen må tillämpas, att regle- ringsplaner må komma under vat- tendomstols behandling först sedan en allsidig och sakkunnig utred- ning verkställts, om regleringarnae inverkan på renskötselns fortbe- stånd, -att: den föråldrade vattenla- |, under vatten skulle detta innebä ett ödeläggande ingrepp mot dessa samers näring. Förlusten av :des- sa ' betesmarker "kan över huvud- taget inte gottgöras, anförde. dele- gationen." Skador på odlad jord, skog och. byggnader kan ju värde- ras och ersättas och ägarna skaffa sig annan jord, skog och byggna- der i stället, men när det gäller Samernas renbetesmarker är för- hållandet annorlunda, De äger in- skaffa andra renbetesmarker istäl- let, därför att några" sådana inte finns, . Dessutom är nu gällande vattenlag så ofullständig, att samer ett sådänt undantag av blott ”visst område” torde knappast kunna tol- kas i den ' vidsträckta omfattning, som man nu — beträffande de mån- ga stora vattenkraftutbyggnaderna = synes vilja göra, Nu är det ju 2 - + - utsträckning än : hittills "må kunna utdömas i form av realvärden. Vid fonna revidering må även samer & tillfälle att göra sina H M = ter gällande, ' RE ment id uppvaktningen för justitie igen att li a renbetesmarker på flera. tiotusen- tals hektar. oo Skall samerna 'som säregen folk- Jokkmokks" socken, som rensamer- na blir svårt trängda genom vat- tenregleringar, Detsamma är fallet Ar. 7 Mag JA. FFFEETYYTTYVTYYTEP i n hemställde samerna vattenlagen snarligen revideras även i avseendet, att Tensamerna medtages som skadelida vid: regleringar i marker ter 52 paragraf medräk; M NR nas bla janderättsinnehavare, som NN nytt - att efter Prövning få orätt Mu A . RRRE joc fint rynkade så som även -i- Arj else som må tillko; varvid man använder sig av Ny: - m materia. och de renb 1- Arjeplogs, Sorsele, Tärna, derättsi, mma : ya material I framförallt : let inbj i ä ch de renbetesskador, som va ten- | Vi i. a , » | derättsinnehav; samma material få M S t . r et inbjuder till, De flesta är ST et it n” . ilhelmina, FP rostvikens, Hotagens " Delegatio are. n hänvisade även till ett uttalande av eivilingenj v Sven” Sundelius.i Stockholm om att atom-" kraften - inom 10 år" blir" billigare” än vattenkraften, I så fall, mena-: de delegaterna; hinner ju med 'det” nuvarande grammet förstörelsen av sjöar och .. älvar: och andra 6ersättliga natur-"” värden ske till blott kortvarig nyt-' a. kraftinvestering skulle kanske des. sa förstörelser kunna förhindras " och den tragedi som nu hotar sas: merna förebyggas, = ..= . i kraftutbyggnadspro- n Genorå- en "förutseende ato län folkrätislig frå, Frågan om undantagande av ren=:' ” ' Shoppingväska eller. stor väs. ha vår- och höstbetesland. Om sto- å 3, betesm; i 5 gar un - 3 - se. [Större betydelse . må gen, må. skyndsamt revideras - esmarker i samband 'med 'v ka överhuvudtaget, 'som-- man ra områden av dessa marker sätts från i ydelse » må nde att 'skadeersättni i allt stör tenregleringar är, som torde har ramgått av det.ovan sa i : gda, "inte ..- enbart en: ekonomisk ' fråga. bara ANgär samerna; Utan det är en fråga om huruvida ; uetsgrupp med en ur och livsföring skall få rä fortleva och utöva åring, sort” ar tusenåriga traditioner,” NE denna folkspillra firas CE en utbyggnad av vattenkri aft . kanske inte är al Wwändig, SOM + en liten. mino-. särpräglad kul- sin. näring, som > skall offras. för. - bsolut nödvändi; na den gråvita Ostron och drar ihop u till | jä arpmarken' å ä | ska skor kan allt fler kvinnor Bronzino, som är en mörkt se. > MPpHI tkt e Fypår te dessa marker, men de har laglig | .: grupp utplånas?, ' . renbetes fjällen i' Jämtlands län oc Ngan 37 alltså av folkrättslig kas nu glädja sig åt. Flera av vå. I . san : Töct Hill renbetet,' och de kan inte | Det är emellertid inte: blott i|30 pc! Vattenlagens 9 kap 48 Och | stat syn CR de pre mn on tm me rn NR en nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.