" tar emot manliga elever dar dem till framgångsrika älskare : : LAHOLMS TIDNING tTYtrreTtrYYYTTEPT 2» YFYYTYYYYYTYYTTYTTYTY TY YT TY TT TA vr YYYYTFYYT TT FE fYY YTAN , a Att fåren både för och skall ha Möjlighet att vistas utomhus året . Om och därvid även under en stor "del av vintern kan komma åt nå- got ätbart får inte förleda oss till "att ta alltför lätt på deras vinter- utfodring; Det är just då och främst . Under de två sista månaderna före " lamningen och den första tiden av digivningen som sommarens lämm- | . Uppfödning . grundlägges. ””Under- " Sökningar har också visat ått lam- Mens .födelsevikt har stort infly- hace på vikten vid 4—5 månaders ål er. En + ändamålsenlig" vinterut« föl ring är sålunda en viktig” ”för- Utsättning för. ett gott utbyte: av . betet som utgör både det bästa. och > billigaste fo fodre tr et av "vikt att” göra ätt överslag över e uppstår omder så att brist håll "blivit bärgnings- allt har socker och S att d också det hö söm inté ser " mögligt” Ut kan våra” | man, dock" vara försikti och 1: interutfodring "Av statskonsaleé Exj /Ahdz asson; Lantbruksstyrelsen givningen kan åtminstone hälften av högivan ersättas med ensilage kan” räkna. med att det för" varje viktsenhet hö'som skall ersättas behövs tre viktsenheter ensilage. ”. De två sista månaderna före, . . dräktigheten Under denna tid stiger tackoi as att nu förhindra avmagring. Av- magring kan lätt medföra risk för acidos, som är en motsvarighet till acetonämi hos mjölkkörna nen'som hos. tackorna uppträder före för- lossningen. Denna förebygges bäst «|genom att tackorna under före- gående period! hindras från att "bli överfeta, genom lagom motion och framförallt genom ök; i. till- försel under denna tid. 4 Högivan bör 'under d id in- te gärna " understiga ” de". tidigare nämnda mängderna på 1.25, 1.5 och 18" kg. för respektive tackstorte- kar. , Misstänkes ' mögelskador:" kör sd” ök- en ' kraftfoderblandning. som gav; ligen kan' bestå" av 60: proc kros- sad fodersäd, 20 proc Betfor, 10 proc vetekli och 10 proc; av något olje- kraftfoderslag (soja, jordnöt eller vanlig oljekraftfoderblandning). En- silage' kan ' givetvis ' ersätta : olje= ll. kraftfoder" och rotfrukter "kan" er- sätta Betfor.” Utfodri: n under d högivan bör i så fall begränsas sär- skilt 'i slutet av dräktigheten. Om möjligt. bör det bästa höet sparas "till slutet av dräktigheten 'och di- | givningen, et ” Groddskadad fodersäd kan utfodras i normal mängd men .har lägre näringsvärde än normalt. Mögelskadad fodersäd' är däremot ” farlig att använda. Möglet dödas inte genom: sedtorkning. . cc > Alla ö övergångar" a utfodringen bör ske försiktigt och "detta är inte minst viktigt i år bå- de beträffande hö och fodersäd. | ;-Utfodringen fram till två å d "Nu stegras närlngsbehovet” yté terligare, vilket särskilt gäller ägg- vitan; De" förut nämnda minsta mängderna av hö bör: gärna ökas med 0.5 kg till 1.75, 20 och 2.3'kg respektive fortfarande "dock med reservation för mögelskadat hö. Kraftfodret bör nu också vara ägg- viterikare så att oljekraftfodret ut< gör 20—25 proc av blandningen, ve- tekliet 10 proc, betfor 10 proc och resten krossad fodersäd: Den lägre oljekraftfoderprocenten kan tilläm- pas om ensilage finnes. Finns rot- frukter eller betmassa kan betfor- i ”kraftfoderblandningen . ersättas med fodersäd. Givan:av. rotfruk=- ter eller betmassa bör dock Ånte gärna överstiga 2A kg. Av blandni "bör utöver hö I före lämningen "Under denna tid skall en lagom » kondition hos tackorna eftersträvas och bibehållas. Är tackorna magra kan avmaskning behövas varefter konditionen bör förbättras genom kraftfodertillskott. Tackor i gott åtas att magra något. |. Tackorna kan under. denna" på- ””riod helt leva på hö om detta är av god kvalitet. Härvid bör genom- snittsgivan inte understiga 125 kg om tackornas medelvikt är omkring ', 55 kg; 1.5 kg om medelvikten är omkring 75 kg och 1.8 kg om me- delvikten är omkring 90 kg. Måste högivan begränsas bör 0.1 kg kros- sad fodersäd ges för varje halvt kg som högivan understiger ovan an- : givna mängder. Kan något 10-tal proc ' vetekli inblandas i fodersä- den är detta mycket värdefullt. Få- ” ren bör dessutom ha tillgång till > agnar eller halm för att fylla sitt grovfoderbehov. Med tanke på hö- ets låga sockerhalt bör något 10- tal proc betfor inblandas i foder- säden om rotfrukter eller "betmas- sa inte finnes. Högivan bör dock aldrig få understiga 0.5 kg då det . annars blir svårigheter med ägg- vite- och A-vitaminförsörjningen. Såväl under denna period som un- ". der slutet av dräktigheten och di- a och (eller ensilage ges 0.5—0.6 kg till tacka" med 1 lamm och 0.7—0.8 ke till tacka med två lama. : I > Lamens utfodring 5 Lammen bör gärna ha något ext- ra foder för att tidigt få igång åm- mens verksamhet vilket kar före- bygga utbrott av-t ex lammlam-. het. Detta foder bör utgöras av fint hö och rotfrukter jämte en bland- ning av 20—30 proc vetekli” och resten krossad fodersäd. Sknas rot- r kan 20 proc: av fodersäden utbytas mot betfor.' Tall, gran- elter enris och stockar med bark, > bör alltid finnas utanför fårhuset. Härigenom kan fåren få ett extra tillskott av vitaminer och spårele- ment vilket särskilt i år är av be- tydelse på grund av höets försäm- rade kvålitet. Dessutom lockas få- ren ut till sol och motion. ' ” o ”Mineralämnesbehovet Fårens foder måste i regel kom- pletteras. med koksalt, fosfor 'och kalcium och i små mängder med kobolt och koppar. Mineralfodret brukar i regel upptas' fritt från krubbor med skilda avdelningar för hösalt eller saltsten samt olika mi- l De olika mineral- A+ s . ISkilsmässoskrä io i charmskola med : äktenskapsgarant: |7, En av New Yorks största och bär renommerade <rharrmskolor med specialiteten att Jämna eleverna lansenliga dollargarantier om fram- - tida lyckliga äktenskap' har slutal 'sin .. verksamhet : med en skräll. "Skolans ägare, mr och mrs Hod- ges, tog ut skilsmässa varefter mis Hodges vägrade att medverka i charmskolan. . Hon har nu öppnat ett konkurrensföretag som "endast och utbil- Inom och utanför äktenskapet. "+ .- Sanningen Inför. rätta skall man som. be-]. "kant ' alltid säga sanningen och det gjorde Andersson också. här- om dagen. Han blev nämligen av domaren | tillfrågad huruvida "han "vid ett, närmare angivet .och - för sakens utredning 'viktigt tillfälle varit fullt herre över sig själv dermedlen har. emellertid olika smaklighet. Dikaleiumfosfat” inrie- håller både kalcium och fosfor men fåren vägrar ofta att äta det. Riks- mineralblandningen för nötkreatur också '. natriumfosfat varigenom smakligheten förbättrats . något. kobolt : och koppar, Även denna blandning kan stundom ratas. Det- ta kan ibland avhjälpas genom att inblanda 25 proc hösalt i blandnin-. gen samtidigt som annan 'salttill- försel indrages. Natriumfosfaterna har den bästa 'samkligheten. An- vändes någon av dessa får bunge- kalk ges i en särskild avdelning i mineralfoderkrubban, . ms . 2 Jun (obs! ej mögelskadat), varvid" man |. innehåller förutom dikalciumfosfat | lOch: han svarade som sant var: . — Nej, herr domare, jag var tillsammans med min hustru. 1 i DD "De många | böcker om Grön- land, som den nyligen bort- gångne” Peter ' Freuchen och sandra ”käörinare 'åv det avlägsna landet gett ut under årens lopp, har nog. gett många en illusion av att Grönland" skul” ” le, vara ett relativt 'sent upp-. täckt” land: "Men ' det" är det " först kända av alla polarländer ' även om, dess slutliga kar tägg- "ning och utforskningen av es- ,kimåernas liv kommit till i se-. "nare tid. Från slutet "av ,990- - ; talet till mitten av 1400-talet Finningar "och "norrmän men : blev sedan 'i" det närmaste helt ” bortglömt för 'att. ”återupptåe- kas” på 1800-talet öch bli” det mest intressanta landet för for- : skare inom olika områden, +. ' "historia börjar med islänningen Erik Röde, som efter 'ett dråp blev inte segla, Norge” och: Island var, så intimt” sammanbundna att 'den'; som råkat ut för. stormännens 'onåd i det ena landet inte kunde känna sig -säker, i. det. andra, Därför fick: ra honom till "något okänt, tryggt som står för uppgifterna är Are Frode, en islänning som blivit känd som upphovet ':till den kunskap vi äger om gamla nordens historia. På sommaren 985 ansåg Erik Rö- de att hans dåd i hemlandet skulle ha hunnit bli förlåtna och han åter- vände då till Island och berättade om det land han upptäckt och döpt till Grönland. Han kallade det'så för att -”det goda namnet skulle locka, folk att flytta titt”. Det var också många som lät locka sig att resa och redan samma sonimar av-? seglade han med” tjugofem skepp från Borgarfjorden på Island. De råkade ut för en våldsam storm så att elva av skeppen förliste och de andra: endast med "svårighet. nåd- de fram till Kakortok i Igalikofjor- den där Erik Röde byggt sin gård. . bland resénärerna var mycket dålig efter strapatserna de utstått och endast genom ett kraft- ; SJfullt uppträdande kunde. Erik Rö- de freda sitt liv när de. nyinflytta- de upptäckte” att namnet. ”Grön- land” var ett bedrägeri! . ov Om Erik Röde hållit sig till san- ningen börde: hån ha "kallat landet ”Storisland”, för det finns inte mån: ga' gröna fläckar på Grönland däremot är det få ställen på jor- den där det är så mycket is. Det finns inget annat: länd som är 'så [glest bebyggt, till och med "sådana öknar: som Sahara? och Gobi har mer folk. Trots dess lockande narin är det ett av de ofruktbaraste land nu inte kunnat övervinna klimatets hårdhet '— det är 'en' öken: av is, ett ”Nordens Sahara”... Tillgången på villebråd s var r dock mycket rik och de nya'kolonisa- törerna acklimatiserade sig snabbt och började driva regelbunden han- del med Norge, dit de exporterade pälsvaror och de'andra produkter den rika djurvärlden gav dem, ct Då den norske" kungen "Olof Tryggvesson -övergick.; till den kristna läran -sände han Erik. Rö- ; var landet "Koloniserat” av, is-". - Den första "delen 'av. Grönlands Erik "Röde ställa kosan västerut" och. hoppas på 'att ödet. skulle fö" land, På det sättet lär det ha gått . till då Grönland "upptäcktes. Den + >>, - önlträdia fo & varontand upptäcktes. Men, öorcå att den grönländska kolonins som finns där teknikens 'konst än-|' des son, Leif Eriksson, tillsammans " Grönlands kolonisering ee hejdaädes c av digerdöden] vä öde 'vär beseglat den dag 'då för- bindelserna med Norg hörde, rike Det var digerdöden som satte; stopp för kommunikationerna. 'Är kså upp= överlevande inte hade tid att ägna sina tankar åt den .lilla kolonin i Ishavet där nöden blev mycket stor. Förbindel med eski na ha- 1350 hade den utplånat en så stor |; del av ' Norges befolkning att. del: N rådande i Skandinavien, norra Rysss land och Canada, trakter där jor- kden :gett ifrån sig 'stora mängder | malm innehållande de metaller som världen; alltid har stort behov ,äv, Bill Andersson. "LT: Löntbrukskalender. för 1958, ;sedan många "år under redaktion av N. och Zachri: har nu de' hela tiden varit mycket dåliga . och -när dessa nu upptäckte svag- heten .hös de vita gick de till upp- I repade anfall och, sista gången som kolonin förekommer i gamla is ländska anteckningar är på 1400. talet, då man antar att de sista nord männen dött ut, 7 Striderna mellan dem och "es måerna lever ännu kvar i de mun: , talas -om” "utrö- tande, . + En dansk expedition gjorde 1605 ett besök på Grönland, men 'var- ken den eller senare expeditiéner har funnit några ättlingar ti nord= männn vars updergång tort sett alltid kommer" att. räl Tr ”kablunakkernas”. sekt lösning. s' Några smärre f sök gjordes av kolonisera” landet "men ' företagen resulterade. inte Å någon långvari- |" gare fast kolonisation. ” i "Början ” på det -”nya” Grönlands historia skulle man kunna räkna hundra år tillbaka i tiden då dans- ken Rink utgav ett arbete som i en klar och på vetenskapliga metoder |: grundad framställning beskrev Jan- |]: det 'öch: : påstod - "det. vara höljt av vad han kallade, inlandsis. ; Grön- land kom då i vetenskapsmännens intresse då de ansåg -— och. anser klar bild av hur det såg ut då in- landsisen täckte stora delar av Eu- ropa. | Nu började en lång "ad > med två kar till Grönland för expeditioner söka sig till att också omvända kolonisatörerna till kristendomen. (Det var under den resan Leif Eriksson upptäckte Amerika). Företaget lyckades och på 1100-talet hade Grönland en egen biskop och enligt gamla hand- lingar skall det då ha funnits tolv kyrkor och två kloster i landet, På 1200-talet gick den grönländ- ska kolonin med' på att låta landet lyda, under Norge och från ' den ti- den blev det slut med gamla hant- l i och landet, 'som ännu. i dag är föremål för undersökningar baserade på 'de rön pionjärerna gjorde; Det finns en lång rad namh som man skulle |! kunna räkna upp! i det samman- hanget, men det kan räcka med att nämna ett. par, av de/ mest kända |” av dem som grundlade den muva- rande kännedomen om landet; norr- mannen Fridtjof Nansen och sven- sken A E Nordenskiöld. t, men nu är det malm- verk, som t ex ski Bg vapentillverkning. Hela = arbetet koncentrerade sig på jakten och i gengäld för de produkter den gav försåg Norge :sin nya koloni med alla andra förnödenheter det be- hövde. Norge förbjöd ' också alla utländska skepp att besöka och dri- va handel med Grönland, ett för- bud 'som respekterades då. Norge var en stormakt. Men det betydde brytning i stället för pälsjakten som ger landet dess ekonomiska värde och vad som göms under den väl- diga - ismassa : som täcker , största |” delen av landet kommer väl en dag att bli klarlagt 'av de vetenskaps- män som sysslar. med utforskandet av mineraltillgångarna. Att det finns :utkommit. och "alltmer blivit en så 'gott som oundgänglig uppslags-'och "aniteckningsbok för jordbrukare och liga . eskimåiska ' sagorna där' det!: : de gåtor som aldrig får någon "kor 5 danskarna. att på "1700-talet på hytt |! som hade rätt växlande framgångar |: landet vara det enda' som ger en ; stora rikedomar kan man ta för|:- givet, landets geologiska förhållan= |. skogsmän, Antalet artiklar och för bokföringen underlättande tabeller kas tydligen varje år, så att sid- antalet nu är inte mindre än, 384, én ' kalendern 'fortfarande i. "be- : omedelbart bemöta, eventuella neu- : [grepp på de tyska fartygen inom i kraftigt. från svensk, sida, och . det Giinther tillrätt illa STOCKHOLM (TT) vs ” . Sveriges utrikesminister under till "tyska ing till publiceringen i den av + & kriget Chuistian Giinter har I : Den söm nu sexton år Senare lä- ser dessa rapporter kan lätt förle- överenski i traliteten, skriver hr. Gänther, så är emellertid alls inte förhållandet, Enligt vanliga folkr tsliga regler fick ”krigsförändes ”händelsfartyg Passera "genom svenska territorial- vatten, och inte heller fanns från folkrättslig synpunkt något hinder för att handelsfartyg transporterä- de'trupper ock krigsmateriel. "Tys- karna. hade också redan i stor ut- sträckning begagnat sig härav. Här- utinnan erbjöds alltså Schnurre (den tyske förhandlaren) ingen sär- skild — favör + det. behövdes inte jens. något uttryckligt. tillstånd! Es-|” korten av, svenska krigsfartyg. be- gärdes inte ÄV onom, utan vi me vetvis att vi ville vara beredda att tralitetskränkningar i form av an- sveriskt område, Även önskemålet att. hålla ' saken , hemlig - framhölls var. vid: det tillfället” som jag an- märkte på att tyska soldater dragit uppmärksamheten. till sig vid pas- sagen av bryggori Stockholms skär- i ville 'undvika att ider i våra. farvat- depy tysl sionen genomfördes utan störnin- gar,, "vilket" kan, änses' förvånande, men : något, anmärkningsvärt från folkrättslig” "eller : svensk .- politisk synpunkt - e ; inte... saken,., Den utfördes ämligen.: fullt. folkrätts- ligt riktigt. och vanliga lastfartyg synes'. ha kommit till. användning, Inte heller”omgavs saken med, nå- | delade. att vi önskade anordna: es |” . kort. "Anledningen. härtill var. gi-1z gård, - Anledningen var: naturligtvis : . gen av en tysk division genom svenska kustvatten i anrgusti 1911, dagens utrikesutskott, underrätta- des i sedvanlig ordning utförligt das tro att. härar? äffad dé & ån h emlig |? om vad som förekommit, Flygande farsan - är åter i' Sverige | sive ! ”Plygande Pr ; —enav världens Mest kända pilo= > tet, lärdp ned på Bfömma 'härom=- dagen, mol allena I en Piper Apache, som Saab, köpt av ANA-flyg i Ny- c' Conrad Köping: Det” är Conrads tredje be- e, Förra gången han vär ' bär” ög håg ek tet. "enmotorigt plan; NM ; jen. 54-åriga vankéen, som för övrigt är hedersmedborgare i Stock" ” holm, bar vid det här laget 34.000 flygtimmar Bakord sig, vilket lär va< ra; värld rekord : för, civilflygare. . Hemmå i terna, Kar han hustru ande"yngar,” som nä : än bort bl avröar sig med' a spela hans" kompositioner, ” st 2 Max Conrdd "komponerar nämlis . gen' undar turerna r Atlanten. ” En. av "hahs "mest nda melodier heter ”High flight,” som" bl a finns i" stadsarkivet," Göteborg; ” Conrad' gon' särskild hemlighetsfullhet se- dan transporten. avslutats, . Veder- vämt fickformat. Inb 6 Wyninprodukterna'A nu på. | segertåg. - de med den nya smått revolu=', Ttionerande smörjmedlet Wynns ' . Kort uttryckt kan man säga är en kemisk-metallurgisk smörj- slitytor i motorn." Ytornas mikro- ,skopiska ojämnheter och porigheter ifnpoleras och utfylles. En : sådan -förbättrad yta ” får. mångdubbel . motståndskraft "mot slitage. Motor- -delarnå > hålls." blanka : och rena, torn blir med andra” ord ”Friction proofed”, i Wynn-produkterna” finns för le ”gering, . ovansmörjning, . 'som . sot- ningsmedel, '' för ”motorrengöring, rengöring av. förgasare, för trim- ning '' av. cylindertoppen, som .skyddsmedel för kylare, för båt- motorer, mopeder, motorcyklar. Den finns också i en specialförpackning för , hemmabruk, till symaskiner m mc. "Man ” kan” nog säga att. "Wynn just nu gör: sitt segertåg även i jvårt land. Generalagent för Hal- land är firma! C-G:! Larsson i Halmstad, ' som. anordnar demons- .har återförsäljare i såväl städer- ' na som på landsbygden.s. . I dag är Grönland återigen ko- : P De lysande resultat man "hittills "kommit. till, borgar för att Wynn -har framtiden för sig och säkrat en plats hos allt motörfolk. Wynnbi- drar till att kraft frigöres, drivme- "del. sparas, sitaget minskas ' och 'motorn bibehålles ny. Allt detta är givetvis något: som varje snotor- ägare e eftersträvar. NEEG 168 ningsolja, som skyddar. alla utsatta 2 frikti å red mo- V ”strationer på de flesta platser och börande' instanser, däribland rikst skänkte” nämligen kompositionen till, göteborgarna vid :sitt Ira a besök E. : Sveri; ; betydligt högre hastigheter" 'och 'e en utökning av båtens storlek;: ? lika” typer "av undervate. tyg prövas just nu vid ; Härwells konstruktörer vå olika atomreak= över. haven. De”: koncernerna Mitch bygga tankfartyg. pi form av atormdriv, båtar : Firmorna har kunnat intressera både den brittis- ka ' atomenergikommissionen z och en ' grupp konstruktörer.; gom. nu samverkar för att lösa problemet. Enligt planerna skall båtarna. lik- seringsvingar vid sidorna och svan- sen. Då undervattenstankbåtar, in- te behöver ' öga - -samma . snabba manövrerjngsfö å i krige' änst,. då de varken, höver snabbt kunna dyka eller” sti- ga till -vattenytan?” kan "de -' avstå från ballastbehållare och till. och med :kommandatornen; - Undervat- tensbåten får således strömlinjer och enkla former vilka” möjliggör a sina, planer : na raketprojektiler: och-ha stabili- I . [vad I viljen att människorna skola. . ' käbälig 0 och dens ände" dentisk med den reaktor båten” ”Neptun” som ckor sedan” med stor "En" stor "amerikansk tidning ån . gade sina läsare om de var beredda + att förlåta missgärningar och hand- la" enligt den bibliska satsen: ”Allt göra Eder, "det skolen I ock göra Frågorna specifierades närmare" ot enligt följande:. Gör, Ni-detta. om ”. 1. missdådaren är en affärs- eller yrkeskonkurrent; 2. om han tillhör : en frä de tas, 3. ett fi = Att styra. en Järj allt slags. väder en uppgift som är mycket svå in folk i allmän- het tror, så därför utrustas de mo- | derna färjorna med. alla tänkbara | | tekniska hjälpmedel, Denna bild "| de” religiöst samfund, ' 4.. om han se tillhör en nation som Ni betraktar - som USA:s fiende? ” : "Svaren var i många hänseenden : . typiskt amerikanska, men i andra hänseenden representativa. också ' för andra folk. 92 procent, högsta — antalet, var beredda att glömma | missgärningar, av. människor som fund. Bara 79 procent gjorde det= samma. om ,det gällde anhöriga av. främmande raser, Än mindre, bara - 71 procent, ville förlåla sina affärs och yrkeskonkurrenter, Men "bara 22" procent var villiga att förlåta ; Jindivider” "tillhörande en nation . som i sin helhet eller genom sin regering och statliga, representation tillhörde USA:s. fiender, Tidnin=, ” gens kommentar lät så här: én : Det, finns. ingenting "som "mera ot samhörig- . ärstammar från, den nya Ö: an ”Theodor Heuss”, ” "där styr- mannen står med, handen! på något, som påminner, om en maskintele- -| graf. Det är, "emellertid en” "apparat, med vilken. officerarna på fartygets brygga själv reglerar 'maskinernas gång och därmed fartygets, hastig- I; het. Därigenom säkras en minutiös I : och snabb navigering. het och motverkar det kristna bu= det "om kärleken än den statliga” tillhörigheten, den nationella olik= heten;. vilken uppenbarligen är ha=. tetå starkaste ' och rikast flödande | källa, Hakan än la mokektu yr dä ävger FT "den tyskatfänsiteringen i tillhörde : främmande 'religiohssama +." or KE 0 oo En sydhallänning. kan inte gärna 4 vara tan Laholms s Tidning a N ve sä ” ANNONSERA 1 LT z > PESSENAESEN rr a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.