> RES 0 | F, os : — Eee 2 november 1987 D företeelse följdor ' egentliga | nonsserie talär " General + Mptors- lendsbygdens be kningsuttun- | om I att n” har mer än vo NINE, som ;får direkta konsekven- 26.000 underleverantörer Och att $er för lanthandel, skolväsen, och [mer än 22.500 av" dessavhar > andra ' gemensamhetsanordningar,,| mindre 500 arbetare pch: 18.000], Bilen kommer allt mer, i förgrun= minäre "100. Samtidigt-"passgr ++ påer I detta sammanhang få sär- [| i Ne nell före'eelse, men som under vis- a veckling för att kunna klara: an- oh Toningen till samhällets utveck- ”'taglig : direkt "> Troll - tionen inom jordbruket torde i ? förutsättningar ur dessa och and- - ra 'åspekter måste man gång på ” det Vvia- aktiebolagsformen. - socialism. . > tillgång man har anledning vara YYFYTTYYYFTYTY TFT vv YrevreYTTer CTYYTYvYTtYYTYTFYTTTTTT YYTEYYftTYTtTYT YT EPT LAHOLMS TIDNING YfYYT NAN tr Srern enn SE e - ” 9 , Idéer: och F sell åa - ramtidsfrågorna speiar i -€konomiska debatt sn evgörande T Detta är en cmstärdighet .som Inte saknar anledming. Om tönt riktar blickarna t ex på jordbräks. Näringen står det klart att den be- Inner sig I en brytningstid söm bjuder På en hel del omställningg- Problem, — Jordbruket undergår nämligen = en genomgripande strukturomvandling, . där kon- Centrationen till "färre och "större enheter är den kanské mbst iögo- nenfallande Konsökvensen. Följd- företeelser är "dn" långtgånde' me- : kaniseringen, de allt' mer" kapital- -. tram »dagens| tids Co dSvyet da det kapitalistiska föregångslan- det USA, där man har ett som det ibland . sägs företagsvänligare kli- mat än här i landet," är mar inte lika fördomsfull. Det enskildi nä- ”ringslivet I dess olika grenar har är förstått vetydelsen av god upp- ning. Det är därför man den senaste tiden i amerikanska tid- ningar kunnat se ett känt .oljebo- lag upplysa allmänheten: om att av en' vanlig 8-timmarg arbetsda, ih öm" koncernén används 19 'miriuter, till 'ått skapa: företågsvinstert' och hälften 'av denna' företagsvinst g r vinnas; men:-ban har 'också'visat 3 5 I - Importskydlder i Svensk Sjöfartstidni för Car kommendörkapten Yngve Rollof. Nn 2 - mindre än 131 km på 1000 kvm, medan motsvarande siffra för Sve- Tige är, 35 km/1000 kvr, Av vårt järnvägsnät ligger dessutom inte mindre än 70 procent söder om ; På båt direkt Ej il från Skellefteå till många år' sedan, att man borde torrlögga Östersjön Enligt: upp- gift är detta tekniskt möjligt ge- nom att stänga igen Öresund och Bälten 'ocht därefter sker med tiden en törrläggning..:Denone :lantbru-' E: odalman i Danderyd 7 tm] d blev kostnad endast ca 60 kr/ton, alltså en prisskillnad av inte mindre än 45 kr vilket var ca 10-procent- av Priset på den rheka- tiska Massan. Vi et ,0tseoteiå & > Procent korämer sjövsgen. tankarnasoeh' tänkt. på åkerjorder;n som skulle! kare bar troliger: haft" Zuider Holland-4 den fin Ej tillbaka till företaget & form'ay: in . krävande inv na, dv s | allmänt talat näringens industria- .Heering. Som en rent allmän följd- den Som. det, medel som skall bry- ta den isolering, som, de, kvarva- rande landsbygdsborna, med . allt; längre till. grapnas, blir föremål för, Vi är, på väg mot en, landsbygd av amerikansk, modell, - med . längre avstånd, mellan de bebodda gårdar- na ogh, på lämpliga bilresors av- stånd, tätorter för handel och an- Dan service och som man får hop- "pas : en. livskraftig i dustri, som kan suga upp,den egentliga lands. bygdens ”befolkningsöverskott”. . "+; Man,,.kan, betrakta :utveckligen » med bekymmer, men På lång sikt får man dock komma ihåg att den : tvingats fram. av den ekonomiska och tekniska 'utvecklingen, Liksom jordbruket undergår en långtgåen- de ” Tationaliseringsprocess måste Även t ex lanthandeln av allt att döma bli föremål för 'samma' ut- " Som ett apropå till att Svenska startat och -.som . man på att tala” om ; värdet. -- av | samspelet mellan 'denna "sm. tagsamhet och den egna vä cernen, « vc oc GÅ Nykterhets rörelsén i . Trevliga träffen, . två ord som nu möter: oss nonser,' flygblad och" på ”vatfischer | är den populära benämningen - på | den '- jätteturné : godtemplarorden når Halland.! « Det. är: specialtränade' pätruller, bestående - av trevliga ;uhgdomar,. underhålla och det bör. bli verkli, folkvandring till dessa träffar, so får formen av verkliga familjesam- kväm. Dessutom visas filmen: ”Vi träffas och trivs” och bjuds på kaf-' fe för ett. facilt inträde. '..- | !'. Godtemplarordens prograrå pre- | senteras på ett tilltalande sätt och det ges tillfälle att fråga: om allt man kan syssla med på möten, ung- domsträffar, - studiecirklar. ' eller hobbygrupper och gärna. mö Handelsbankens chef direktör Tore Browaldh här förleden efterlvste en företagandets ideologi kan man fråga sig i vilken utsträckning den- na strukturomvandling kommer att Fåverka ' ' jordbruksföretagarens "värderingar och handlande i eko- nomiska sammanhang. Koncentra” varje fall på lång sikt kymma ett medföra att företagandets — pro- . blem "renodlas och att de företags- eonomiska hänsynen tillmäts allt Blörre betydelse. Ur vissa syr” punkter kan dessa tendenser kom-: ma att ytterligare understryka de ndivirhialioticka 4 ang - till medlemskap. : Se annons! . gäller'trärisporter skal åar ju bara tänt som kan det, mesta att roa, och i | Ekutu imporibet Hu / under krig kärtbegränsås” genom sträng ran. sori&ring 'kvärstår- ett väsentligt be. kh vrav livsviktiga Varor som måste Iyt pI7 medjpnDär finde nämlic! "BER eltrrmagiutsktestörringsonitå.! Mupfgdd Syn ulle' yblk torrlägg- inverka "på Våra transport-: tich | försvatsproblem? J ÅA, när det; déni ovanligt starka kylan'i decem- bet :1955,. Det är först vid sådana tillfällen madet"svenskå- folket ih ; nad? Dett är en' ungefärlig "riktsiff. ilra” c h Har a a 7080"! godståg. > Härtill [sjöfarten längs: våra kuster, 1 krig föras- sjövägen: Hit hör i första hand oflytande- och: fasta -bränslen Hförutån": vilka": hela? vår "krigsmakt öel"stor: del :av. vår: transportäppa-- fratveftersskört tid skulle? Iamslås. Under Vbbredäkäpsåren 7 tillförde lejdbätärna' oss 600.000: ton' per" må-' 4 för vårt: "krigsimportbehov - och t ik i | "Nästa all vår Import; inte: mind- | te län Or n K Dalälven. I jär Dalälven ingår inte mindre än 575 broar, som är BOg så sårbara i krig, ' En av de stora fördelarna med sjö- transport är, att trafiken ej blir ” så bunden som vid järnvägs- och landsvägstrafik, sn, engelska transporten gick til 20 Procent utanför öppen kust, om , man räknar Irländska sjön som inomfarsled blir "siffran 65 Procent" jämförelse -härmed kan nämnas; att från Yttre Stetigrund $ Kalmarsund till Salmis vid Hapa- randå 'går 65' procent igomskärs, 15 Procent inom 'på grund och 20 pro- cént utomskärs, vilket betydér; att vår "sjöfärt" blir "lättare att" skydd? Jnot anfall"från: sjön än den 'en- gelska,: kats cc. oa Å Skydd av'såväl import'som kust- sjöfart kommer att bli en väsent - hos kommer FR väkeis tri hovet lig för ppgift. Trots att Sve. rige "har en så lång kust' sor. 2700 km, är det svenska folket i sonit kravet -p avlastning av: de bara" ' landskommunikationerna kömmiunikationer "tvingades under andra världskriget ” att - hålla sin sjöfart igång trots Påtagliga svårig. heter. "Den främsta orsaken härtill var” flygstridskrafternas- förmåga att skada förbindelserna" till lands, Juttner-intehsiv-den fientliga luft-: blir! påmint -om- stora betydelse. Som exempel.:på. förde- Imed sjötransport jämfört med nvägstransport kan. nämnas att för att transportera Pappersmassa från Skellefteå" till. Göteborg tog järnvägen då 49.80 kr/ton, vartill kom 5 procent i täckningskostna- der. Omlastningskostnader i Göte- borg från järnväg till båt kostade 4.53 kr/ton och 'båt från Göteborg till London kostade 45 kr/ton mas- sa» Sammanlagda kostnader. för > I London ble krigföreningen blir och ju svåra- ré de "inre kommunikationerna' är, desto större blir kravet på att av- lasta dessa med sjötransporter. Som exempel kan nämnas, att runt Eng- lands kuster gick. årligen under andra världskriget 30 miljoner ton. Av dessa gick 6 miljoner ton ge- nom den farliga s k E-boat-alley från Hull till London, där de tyska ['motortorpedbåtarna med förkärlek anföll, och 2 miljoner ton: genom Dover ' Straight trots att Eng- järnväg och båt från Skellefteå till " an TAR An land har näst efter Belgien Euro- " Även länder ”med goda lands- | di ligt liteh” grad ”sjösinnat” "och ' [Världens längst BOTT om se MN - - fö 3 Den' längsta" flygning utan mel- fanlandning som någonsin gjorts fö. retogs på måndagen, då ett av ame- rikanska' flygvapnets väldiga” rea- transportplan, en Boeing KC-135 Jet Stratotanker, «> tillryggalade det fyrmotoriga readrivna pr Ferarplanet Boeing 107. Befälhavare på planet var amerikanska flygvap- nets vice ÖB, general Curtis LoMay, a flygning nonstop Planet är en militär” version. av - den| "På återresan, som lgdo rum 23 10.220 kil långa sträckan från Westover i Massachusetts till Bue- nos Aires på 13 timmar och 2 mi- n, huter. Flygsträ en har svårt ått förstå sjöfartens 'be- port= ”och”kustsjöfart är ett livs- villkor för "krigsuthålligheten och en grundförutsättning för Sveriges välstånd i fred. > iu. 7 ” I" flottan även störa rt och' framför allt ” förhindra invasion över havet, -" : Den hastigt växande sovjetflottari Sovjet inser nödvändigheten av att kunna ta upp kampen om sjövä- garna, ca : . Sjökrigföringens mä! har i alla förbindelserna och att söka för- hindra motståndaren att utnyttja sjön för sina transporter, Det är nödvändigt att utnyttja sjövägarna för trupp- och Varutransporter kommer sjökrigföringens mål "att, 2 ö5teste järnvägsnät med inte vara desamma. . : as es , . . bh - diska "och etrutiurella erfaront > ter, I anslutning vill Väse Bik ol framfördes en komposition ur den för-klassiska, den klassiska och don moderna Tepertoarer." Som första Av en lyssnarundersökning som mellan Harry Martinson och Kurt nyligen gjordes ..av Radi framgår, att antalet kulturintres- serade lyssnare är betydligt stör- $e än man vågat arta. Inte mindre än 57 proc av de tillfrågade sade sig Ibundet, lyssna till radio- t.ex den ekonomiska föreningsrörelsen 'på " jordbrukets område torde dir. Browaldhs' pro. skild aktualitet. Av.allt att döma » blir nämligen även i framtiden för- ättni Yör fortbestånd ' och utveckling av den primära indivi- duella och ' enskilda ' ägandeform " com dominerar : inom jordbruket just det kooperativa samarbetet i förädli och distributionsled När man granskar" jordbrukets gång dra paralleller med övrig sk ” småföretagsamhet, som har en på- d intressegemenskap även när det gäller "idéer och eko- ” nomiska sammanhang med jord- bruket, . Om : småföretagsamheten representerar det direkta enskilda ägandet, repr å nligen de större industriföretagen'. det kol- lektiva och indirekta enskilda ägan- et finns inför framtiden lika litet. som nu anledning. att ' utifrån . dessa principiella . olikheter konstruera | något. motsatsförhållande. Tvärtom visar utvecklingen inom jordbruket i hur hög grad det direkta och in- direkta enskilda ägandet kan kom- plettera vartannat. Där finns alltså -en. intressegemenskap i långa styc- ken, som bl a bär upp det kapita- . listiska alternativet till den stats- kapitalism, ' som är en internatio: sa politiske system plägar kallas är en d. ”; Företag rädd 'om: Kring de olika företags- formerna krävs tydligen ökad upp- Iysning, det var säkerligen vad di- rektör Browaldh närmast hade 1 tankarna. Tankegången togs emel- lertid inte. upp med någon högre grad. av. entusiasm av -andra nä- "fingslivets företrädare, vilket ber klagligt nog tyder på en : något " kortsiktig bedömning av det en- ekilda, företagandets livsfrågor. Vil- ka vänföreställningar existerar in- i tet ex kring företagarvinsten och teater-ochk”fnte'mindre”ärr33 proc förklarade 'sig vara intresserade av aktuella kulturfrågor (Tidsspegeln). darhåled d am Att lätta Andersson om rymdfärdernas tide- varv skänkt betydligt vidare: eyer än ett torrt fackföredrag skulle ha t är detta tillvägagångs- sätt strålande och har sitt stora be- hag även för den mera skolade mu- sikpubliken, Det äv inte alltid man vill och kan lyssna till långa'teo- gjort I hög grad stimulerande har även nöstens folkbildningsseri onsdagseftermidgd- Har een redogörelser för de rest skilda verk« står i toppen är ingenting 'att för- våna sig över. Däremot är det i hög grad & ärkni; värt att I q om naturen kommer på tredje plats (59 proc). Allt som allt måste sä- gas, att publiksmaken inte på långt när är så dåliga' som" det ibland narna och ta del av nya fön och erfienheter; I Lög grad radiomässigt ” atformade ' var - även de två stora reportageprogrammen om. poliklinikeländet, vilka fyllde alla rimliga krav på både bildning och: aktualitet. Om kultur harmed mänsklighet att göra, var. detta re- görs gällande, Om statistiken har rätt i att 900.000 lyssnare gärna hör svenska folkets intresse ' för. god musikal s:ov ol . Det har på sistone riktats skarpa angrepp mot Radiotjänsts program- politik (Expressen, Morgonbladet). Det är nyttigt med kritik och det ”inns all anledning att se, upp mot mn självbelåten radiobyråkrati, Men skall vara rätt. Angreppen har utit långt över målet och däri- "enom vållat mer skada" än' nytta. ' Jet är helt enkelt inte sant- att, ”regimen Rydbeck kastat all "bild- ing över bord” och att den ”flab- ga” kommersialismen”. och -den »ublikfriande ytligheten”. domine- 'ar hela rilk "Mot .bak- På symfonier, kan ingen klaga på I Portage från folkhemmets bakgård förvisso i hög grad bildande, fi :. Det har Ibland, gjorts gällande att intresset för radioteatern skul- Ie' vara i sjunkande, Bortsett ifrån att; lyssnarundersökningen -jävar detta . påstående, 'gör radioteatern inte precis intryck av att spela för stängda. högtalare, : Premiären ” äv. Sivar Arnérs nya pjäs-”Siri”. var en av säsongens höjdpunkter. Det; var onekligen djärvt att anslå he- la kvällsprogrammet för denna pjäs, och mig veterligen har. något lik- nande endast inträffat en gång ti- digare. Men experimentet lyckades över förväntan brå tack vare för- fattarens fina och nyanserade bet handling av de moderna d 4 ? 4 sant nöje att lyssna till olika slags]. | retiserande inledningar. ENN + Det mesta av radions aktuella kulturstoff samlas fn i ”Tidsspe- h. frågans är om. inte” dot- håller på att sprängas i "vm, Tisdags? spegeln; ågnäd åt företrädesvis kul- tur" och samhällsdebatt, har' blivit ett omistligt Pprograminslag söm — hots vissa” kotteribetingade ' & | digheter — intar" en förstarar, ställning i' nutida” svenskt kultur- liv.” Fredagsspegeln däremot, ' sum sysslar. med recensioner av släléa Nag, gör' ett. mycket splittrat tryck." Programmet vill spänns ö för "mycket och riskerar där ätt bli plockigt och ytligt. Jag ter htt den gamla ordningen med sär- skilda litteratur-, konst-; film- och musikkrönikor är att föredra.” . + Särskilt "omotiverade tycks ' mi: de "salvor som 'från "kultur”-håli hvfyrats « mot "söndagens fam N drogram ”Vet ni vad?" Deita pro. sram ”ä isst inte: publikfriande; Mara ög grad bildningsfräm- fande." Om "radion skall betraktas fom” ”vårt största” folkuniversitet”, intresse "på ett sådant sätt, att 'de "sunden' av, dylika måttlösa över- lyssnaren får nya upp- probl och tack vare en stark och - levande .- föreställning. " Mah ifter ” hade ” radiochefen "alldeles "itt, när han i sitt försvar i Tids- :pegeln av den 12 okt hävdade, att sritik inte är detsamma som ut- skällning och att bildningsbegrep- aet visst inte” är så snävt som be- ackarna vill göra gällande. Det är "ekså helt riktigt, att radion inte ir någon, skola och att folk ej tyc- ser om att bli mästrade. Det AR kade, att denna högaktuella pjäs skulle finna vägen till många and- ra radiosändare.' Även den nya se- rien "med 'O'Neills dramatik tycks, ha åtskilligt att ge att döma efter inledningspjäsen ””Bortom 'horison- ten” som hade speciell anknytning till! de aktuella, problemen ”flyk- ten" från landsbygden” och ”bun- denheten vid jorden”. I den fran- att oll moderna och I dio a programformer . som verkligen Srmår fängsla lyssnarna. .: . Förnämliga kulturprogram , Ingen bör kunna förneka, att un- Yep höstmånader som gått. funnits del ska underhållningspjä ”Äventy- "ret" försökte teater il med slag” ägnade "at sionen inom den ärmaste kretsen? göra radion till. någor slags vux ”bildningsinsti med ' tyngd; På examenskunskaper. . > 1 sk” | blir belysta ur olika synvinklar och : imulera diskus- : Djursjukdomar kex smitta människor '.I måndags inleddes i Warszawa en internationell konferens för vc- terinärer som 'dryftar smittofaran i samband med djursjukdomar"som tydelsé och behovet a -skydd för en uridér "beredskap och krig. Im- , visar med ' all tydlighet, att även '. . . tider varit att skydda de egna sjö- +; : uppenbart, att så länge det är." och sår den vidskepelse, som ännu honstop-flygning längre än från från Buenos Aires til Wa« shington på 11 .timmar och 5 mise. nuter, > > ' : Nei) AD Siqne ren, oren! har varit ae spetäls- kas varningsrop när de mätte någon frisk person så att han måtte skynda sig undan, Sedan . många tusen år är detta ännu' reaktionen över 'stora delar. av världer, 4 I "När man upplever de sjukas öden vidlåder "sjukdomen, tycker man, att inte :mycket. förändrats sedan biblisk tid. Ja i de mera välställda länderna har skett en stor föränd- " ring. Där har spetälskan eller lep- "ran kunnat utrotas eller begränsas. Men inte'så I världens slumkvarter, "' I dessa 'länder har vi minst tio miljoner 'lepfasjuka, ,' De. utstötas folk är. till numerären större än hela svenska folket, =: .: St '". Ändå: finns sedan ett tiotal 'år nya möjligheter att även i dessa » länder bryta sjukdomens välde, Se- dan sulph parat börjat prövas kan överföras till. nisk Det är: en fråga som man de senaste åren har ägnat stigande” uppmärk- | samhet på både veterinär- och lä-|.. karhåll. Konferensen som är arran- också mot denna sjukdom har man .Å dem fått ett utomordentligt hjälp. . medel, enkelt och billigt, Världshäl.- soi isationeni ' beräknar ' att det hade träffat på don lille — han has de hps anhöriga. Föräldrorna var döda, själv. Komison hade funnit honom i världen, Något så sorgsot som den lilla" vallpojken har jag aldrig sett, met. på hån själv," : glort, upp planer för hur sjukdu« men egkall angripas, men möjlighe= ter saknas tills vidare att Benoma föra dem 1 flertalet Iinder, Lepran behandling vid dispensärer, Man räknar'i Indien t ex, att det skulie vånare i de mest smittade område- varje lökarstation och läkare och " köstar 15 krotiof”btt' botar en 'spet- gerad av världsHälsoorganisationen .WHO:s europeiska régionalkontor " i: Köpenhamn; kommer” att ' pågå till den 4 december. a Ne i | Man har hittills: fastslagit. att det finns ett 80-tal sjukdomar som kan överföras från djur till människor — bland, dessa är tuberkulosen en av! de viktigasle, Den yttrar sig hos djur ungefär "på :samma sätt sorh hos människor och kan över- föras" t ex' genom mjölk från :tu- ”berkulösa kreatur, genom kött och även direkt genom luften. En an- -älsk, Det. skulle bli omkring 150 s miljoner för att utrofa sjukdomen i världen. a RER SR star en atombomb 1 till. Ionl vid att uppsöka hemmen och 1 fallen, Nat fall I "Men var göra av frigta barn till sthiftsamrba föräldrar? Här ur ett a. önskemålen : att" få. till stånd, barnhem. för'en tidg' vård av bar= fria," Hur mycket map än försöker, är mycket:mer smittfarlig, :Men' i tropikerna. är. människor så rädda för smittan, att de sjuka I' det läng- ” sta försöker dölja sitt tillstånd för att inte bli utdrivna. ur, bysamhö- i :När sjukdun:en. blir: allt- nan av dessa djursjuk är! den s k brucellosen — hos männi- skör en långvarig och : besvärlig febersjukdom, ofta med talrika å- terfal] långt efter att smittan har - föverförts. Ytterligare en av: de kända sjukdomarna som angriper både människor och djur är rabies, mindre kända: är'leptospiros oci .Q-feber. 'Leptospirosen förekom- . met i många varianter — den van- vad ligger då närmare till hands än ligaste i Europa är den smittsamma 'trupj p varom still föd närbelägen att den tar upp frågor av allmänt £ulsoten, som kan vara ytterst far- : by för 'att' be" om föda o - - lig" när, den . angriper människor; Q-feber (av Queensland, där sjuk- domen först ' upptäcktes), har, när .den . angriper: människor, : formen - av en svår lunginflammation. Bland Bannerligen" gör” de kulturivrare. djur är den lindrigare — offer ” med = kö om Det är föräldrar bildning: björnijänst som vill' för den' är nötkreatur, getter, får, ' delar av ppen. Det är för bränt ildningen en -björnijänst so! en sannolikt hundar, ehuru man inte. Na, som med glödande järn wränt "fiktigt har kunnat fastslå detta. Sjukdomen förekommer inte i Nors den men 'är rätt vanlig i mellan- . "Varning för ”skv "Att det sedan finns en hel del önskemål, resp utrymme för konr struktiv. kritik. är en helt annan h. fratngång sig på '”svenskt-norskt I. samarbete. Resultatet blev en lyc- kad kväll : med den. oförglömlige Per Aabél som medelpunkt, - San a hel del värdefulla radi an sen' om givetvis detaljer kan dis- g avvägningen mellan underhåll- - ”"g och bildning" vara "välgenom- ”nkt! Att de långa föredragsserier- a slopats är knappast någon för- ust och att de knastrande torra nteras, I det stora hela taget tycks |" Ny "brogr; nya 7 ol lyssnarskaror e.o 7 På den seriösa musikfronten no- terar man med glädje ett nytt för- sök att komma till tals med breda lyssnarskaror genom en ny pro- gramtyp. som kallas lyrisk-musi- kalisk Boaré. Första . programmet, vet äs | i de e ka sam- ant Ted Från för håll har isat dåligt psykologiskt om döm ” dessa sammanhang." Ert dan sak. som , företagarvinsten undviker man helst att tala om och ännu mindre driva en verklig upp- demiska fackföredragen försvun- kens" 'makt- och rfiakterna 'i vit sörjer ingen utom möjligen ett 'åtel specialister. I stället :hhr vi ått så förnämliga, i bösta mening populära framställningar som "Inge- mar Hedenius” presentation av Vol- aires ”Candide” och Ake Gustafs- "ång: redogörelse för Darwins -”Ar- kring. ”Canske; kan ten- husiken”; visade på ett alltigenom riktigt sätt, hur man skåll stimu- lera det aktiva lyssnandet utan att beldsta icke-fackmannen med en mängd för honom -främmande 'be- grepp. Som ”röd tråd” hade man valt ett kapitel ur Carl Nielsens bok ”Levande musik”, där det ta- arnas 5 ”.' Endast den ill- oa Sågor: ov Kd ven e kan: förneka, att samtalet las om elementära rytmiska, melo- | sig i de mest befängda sami- mahbhhang (jfr H:ts utmärkta ledar- tick i ”Svenska Landsbygden”: av | sak. Skvalmusikens tendens att up=: och syd länder. - '' Bättre samarbete läkare— Z0- veterinärer . > I! Alla dessa sjukdoriar:represen-: terar inte bara en direkt fara Fr hälsan, utan utgör 'samtidigt k isk bel; i många län.. den 25 okt) är sannerligen ett ra- diofénomen som bör följas med stör- sta" uppmärksamhet, Har man plan- terat en fin och vacker trädgård, bör inte "grisarna få springa 'om- kring i råbatterna, Mycket i de s k lätta underhållningsprogrammen är så pass billigt, att det ofta tange- rar gränsen för det tillåtna. Men dylika skönhetsfel' ger inte radio- kritikern” rätt att.fördöma hela programverksamheten” som :' kultu= reilt undermålig. Fakta talar "ett med avsikt nonchalera dessa fakta torde knappast ”sra elt teciten på Hidning. a Da der och WHO har: bl a därför ve- Jat kala" denna konfe för att diskutera förebyggande å gärder. Bland det viktigaste vidlag, har WHO framhållit, är ef bättre samarbete mellan 'veterinii- : rer och läkare, De resultat-som de senaste årens forskningar och tek- niska framsteg har givit oss utnytt- Jas inte tillräckligt på detta speciel-. da område, betonar WHO dessutom. '3 europeiska länder — både öst-, 'och väststater > deltar i konferen-; annat språk, och ait förvrida eller sen. Nordiska uamn på deltagarlis-; "handling. Han hade fan är: Danmark: dr S Tulinivs, Köpenhamn; Finland: dr M Par- mala och dr T Salmi, Helsingfors; Island: dr. P A Palsson, Reukja- vik; Norge: dr HA H Gangsaas, Bergen, och Sverige: dr I Lauritzs-. son och dr B Zetterberg, Stockholm; för iögonenfallande, har den lepra- "sjuke .oftast bara att lämna” hem och anhöriga" och ta” tll ti kå- Sam som man trott. Tub r tifrota förd u "om amilifarlig=- heten är det.ont.om anhöriga, som vill: ta hand om barn till "farliga, $kuldbelastade och utstötta”, medkänsla, Början har gjorts He och -skolhe.n för ett-50-tal, frisk len — skydd och avskydd av, alla, I enstaka, fall finnér han ett sjuk+ "hus eller en koloni, där"en mission eller ' ed kommun ordnat en .till- flykt." Det har hänt att en skara ” sjuka, . när livsmedlen tagit” slut 'i deras isolerade grottor, i samlad bärge. Byinvånarna mötte dem med käppar öch' stenar och under stri-. den blev alla de spetälska” dödade: " Sjukdomen överföres ' huvudsak-, ligen till barn. Jag har "sett barn ' dem för”att förvilla bort leprafläc- - karna,” som". ofta börjar med att "uppträda i. ansiktet, Ibland tror de också. : att ,. bränningen skall bota I sjukdomen. 5 = MI - De flesta sjuka tror ännu att de fått sjukdomen på grund'av syn- der — "egna eller föräldrars. Jag bar "hört: ett flickebarn säga" när barr till leprasjuka föräldrar, sot vistas på Noornaads stora spe älske-sanatorftum för nära tuse spetälska i Sydindien Den indiska överläkaren, som ägnat hela sitt liv åt och är Sydindi expert på området, har länge h: ft barnh som cen önskedrö Nu visar han lycklig platsen för barnhemmet, som skall ligga t den s k friska delen av sanatoriet, där hån själv och personalen bor. . Det är nu ungefär 20 år sedan det sista spetälskesjukhuset i Sveri- rige kunde stänga igen. Också våra tuberkulossanatorier kan stänga, dét.ena efter det andra, Sakkun= råkade rekordplanc]k ut | för kraftig motvind mer, avverkade dock den 8.300 kilometer — långa I ansiktet och på bröstet. Komisva | Så måste pojken sklara sig ' gråtande i en koflock — utkastad : " Rädda: Barnen i Sverige har här , som. så ofta visat framsynthet och;': ; Angår de spetälska oss? de körts ut från by där han bod« , Det dröjde jinge innan jag såg hö- . nom skratta — det var I klossrum= H spetälskekolopin bland « kamrater med samma sjukdom som el i Världshälsoorganisationen . har nå, Ett mindre sjukhus behövs vid ; sköterskor skall 'lågga atörsta vikt : få tag - FÅ nån, tills föräldrarna blivit smitt., ' ss någa säger oss, att'metodiken att | utrota spetälskan numera är I stora delar densamma som vid, tuberku- los, nämligen dispersärer med till gång på ,eti del vårdplatser. . Under mina'år i Indien har jag arbetat vid : spetälskesjukhus och jag hat också $juderat de spetälskas vårdmöjligheter I Burma, Thailand, k och Japar . Min make jag frågat, 'om föräldrarna också "var sjuka: det står skrivet på min panna att jag skulle få sjukdomen. och jag har kommit till en över- tygelse, som bränner' våra sinnen: att Sverige, landet med den högsta Hon hade detta skuldb redan tidigt. Oftast finner man i sjukhi- fritt från, spetälska ' och 'har stor het av : hur tuberkul storien, att en av föräld eller . en nära släkting' eller granne va- rit spetälsk, Man vet, att det för det mesta ligger långvarig och in- tim : beröring bakom, när sjukdo- men smittat. Ibland bryter den inte ut förrän tio år efter eller-senare, ” ofta under pubertetsålder eller ha- : vandeskap. Havoc LT : Komison, en av mina patien- 'ter i' Assam, fick 'poliklinisk ”be- långt gång- en lepra, när han kam tiil sjukhu- set, men 'tblev med hjälp: av sul- ”phonbehandling "snart" bättre. '. En dag kom han dragande med en li- pa till att utrota spetälskan I värl- äen.s ov de : , Rd > Stormakterna är Inbegripna en tävlan att tramställa de mest effek- tiva" förstörelsemedlen. Det gäller, vems vätebomb som skall :kunna döda de flesta människorna. Till detta går de medel, som" annars skulle kunna sättas in för att hjäl-, pa de fattiga länderha. Skall natio- nernas fävlan någonsin7komma att gå ut på att frätsa de flesta män- spetälska i världen" vore i så fall ten vallpnjke på tio år, som hade - de typiska gula och röda fläckaraa ' er vå en god börlan den, som själv är , riskorna till livet? Att hjälpa de — TTT YT TYS YY YTA re YVT YET eIY TTT FREI TEN YOETT är ganska lik tuberkulosen och åt." -. gärderna , gäller, först och främst behövas en, dispensär per 1.000 in= . höm att bevilja medel till ett barna! +. skall bekämpas, skulle kunna hjäl- =" 2 fak od ” änning kan inte gärna: va rä” utan Laholms: Tidning , ANNONSERA I LT! IL ord sr sa . 2 . PETYVYVVTTTYRYT YTTER TSEC AFF TETVETIESTETTTTTTTVTTTEYTTITITTTTTETTTTVTTTFTTTTTTFEV ' | i | AA MAM ARA KADAADKNANAAADASAASANA I NADIDASARADÄADEAANAA, ABARAAA. AAASASAAAR sADAPASAKAANASAKAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.