MYTA TY TP ETERN FE YTYYT TITO TY SSD TT IOF Pe et YT OTPYYYYYYYYYYYYYTEY VIT FI FTFT AR, YvY "TTT PYYTYYYTYYYYYYTYYYTYYYFYYTYYTYYFYYYY FT FY YY "YYTYTTTYTYTFTYYTYYTTTTY | VILL NI AR. | : r 4 veta vad som händer 1 södra - - | Å B Bä SA MESA TOS oa) LAHOLMS TIDNING (&ZarY , es Prenumerera då på ortsorganet | ; . : med möbler från L. NLA HOLMS TIDNING, j | FREDAGEN DEN 29 NOVEMBER 1957 " . . TRÖNNINCE-MÖBLER er Mg Utvidga! tekniskt bistånd — .. > Insikten och renheten ;or Av; In gvar Wablén Det är inte lätt att bli på det klara" med livets mening. Att vilja ett men göra ett annat, händer oss ofta, : Stunder av ot renhet 'och insikt skänker oss : själslig balans, re . Det inträffar 'då och'då”att jag ” återvänder till mitt dagliga liv ef- ter några dagars flykt undan nå- got som jag inte orkade med. Skul- le jag lyssna på Zarathustra ' skul- Je jag få veta att jag inte haft in- sikt om rätt väg. Mina tankar ha- de varit orena. Min längtan: utan fast gräns. i all heroism kan nian finna lycka, men endast genom att i heroismen' sammanföra insikt och renhet kan vi nå de stora och skim- rande höjderna. Vad är det då som jag och många med mig flyr ifrån? ." Svaret är svårt att ge. Jag vet människor som flyr undan sin om- givning därför att den inger dem ” äckel. Deras tro på sig själva är rubbad, Tron på medmänniskorna är ännu svårare att'riktigt defi- niera. von ee” S Givetvis måste man förstå flyk- "ten,. Också i all förträfflighet finns flyktbegär. Den nöjda och mätta och dästa människan lever inte, Hon rapar och andas och synes nöjd med det. Låt henne fortsätta! Stör henne inte i andakten! . . Flykten kan vara så olika; Jag . har vaknat i en skogsbacke en som- marmorgon med spritens ångest inom mig, Jag har upptäckt ett dag- gigt gräs i min närhet. Jag har fuk- tat mitt 'brännande och spritsvull- na ansikte i daggen, Jag har ge- « nom spritångorna förnummit det vackra och rena i min omgivning. Jag har levat i en annan slags be- rusning än den som kvällen före fanns hps mig. Jag har förstått Za- rathustras kärlek till det:rena och friska "i naturen. Det finns alltid en större möjlighet att uppleva ren- heten och Cärmed insikten om :sin belägenhet i ensamheten i naturen " än "tillsammans med andra män- niskor, . Ne Man : kan stå frågande inför så mycket. Men denna daggfriska mor- gon finns det en självklarhet som ger balans. Man känner sig i stånd att ta ett nappatag på nytt med ””ITivet, Man vill åter 'söka dess me- sc Ding. CV, RT Den kalla och beräknande män- . niskan" med skolmeriter eller års- gott arbete med vackra betyg — den effektiva och förträffliga män- niskan! — känner aldrig flyktbegär. Med det menas inte att hon lever ett riktigt liv. Hennes umgänge med spetsarna iden 1 illa staden el- ler i byn är. hennes livs mening. " Hon är brackan fylld med brac- kans eviga tankar om vilken för- träfflighet som låder vid henne. Hon har inga vidare vyer, ingen oroligt. sökande själ. Hon är be- klagansvärd. Utan de djupa dalarna skulle i inte tjusningen med de höga och snöklädda bergen finnas, . "Utan ' en sommardags förlarmman> de" och åskfyllda hetta skulle inte "en" vinterdags friskhet kunna rätt . + uppskattas. : ot - Kan ingenting i omgivningen stäl- la mig inför nattsvart erisamhet och förlamande olycka, så kan jag aldrig heller känna den stora och oförställda glädjen — jublet som inte vet några gränser dagen med > bara lycka.! : ' Och "att fly — också från yttre | | rikedom och makt — det är vår "lilla hemliga last, Ur flykten be- räknar vi att vinna så mycket. Nu "kan denna flykt företas i rummet. "Kanske: en flykt ner i nya ideolo- . Egier, kanske en flykt in i andra tankevärldar. ' Den sökande människan har flyk- ten som möjlighet och vapen. .. 'Flydde inte på sitt sätt Buddha undan den yttre världsliga gemen- skapen? Jo, Han ville och trodde röna ut något av allt det som väll- de fram i frågeform inom honom. Men en dag skulle han inse att in- gen späkning av kroppen skulle kunna ge honom svar. Det svar han fick var väl närmast att aldrig låta sitf sinne övervinnas av världs- liga saker. Så fann han en värdig form att leva på och något att skän- ka åt de -som levde tillsammans med honom, . -Om än vi inte flyr på samma sätt .som Buddha så. är. vår flykt dock besläktad med hans. Inför frå- gorna flyr vi för 'att söka svar ute i' livet. Vägen till frågornas svar är kanske evig. Men räcker det in- te att få svar på något av det som väcker undran? Är, inte ett svar värt flyktens besvärligheter? ' Jol: ” Drömmen om att vinna insikt och renhet för oss ser så ut. Flyk- ten in i böckernas värld ger myc- ket. Flykten in i andra (många gånger olyckliga) människors' sjä- lar ger nya svar, Lusten att vara vägledaren blir märkbar. : Kände man bara den rätta och riktiga vägen! =, «0 ov na mycket om man låter alla sina tankar vara rena. Jag vet inget äm- bete som skulle te' sig så svårt för mig som' domarens, Att vara åkla- gare skulle te sig fruktansvärt nog, men att fälla domen skulle ge mig en .sådan rädsla att Jag skulle gå under, se När man förstår att en dom är definitiv skräms man. Jag måste hysa en stor beundran för dem som söker finna rättvisaste domen; När den inte andas hätskhet utan mild- het .och. ett .stort överseende. - Att just domarens -tankar måste vara rena är nödvändigt. Han får aldrig rota "ner 'sig i Personliga åsikter om . brottet. Han måste stå utanför och hans insikt om brottets natur måste - andas förståelse och”. vilja att hjälpa. Då kan en dom vara positiv och --därmed -+livsbefruk- tande. -. oms: » Insikten att vi måste leva rent och riktigt kan nog ge människor- na lycka, Frågan blir bara här vad som är att leva rent och riktigt? Det är här vårt sökande sätter in. Det är här vår vilja att handla rätt kan spåras. Man kan vara förvissad om att i allt sökande finns stor och rik glädje, I allt nederlag finns se- ger Om inte annat vinner vi er- farenhet, den kan sällan vara nog dyrköpt.- : on : Jag tror på nederlaget som en väg till insikten och renheten! ; + att han i asketismen skulle kunna | Något säger en att man kan vin- |! tillunderutvecklade länder . NEW YORK (TT) : ” Svenska regeringen skulle hellre se att FN:s utvidgade pros ” gram för tekniskt bistånd finge större resurser än att det nu ska- Pades ett nytt organ för ekonomisk utveckling i de underutveck- lade länderna, i varje fall så Vinge ett sådant nytt organ Inte kan påräkna fullt stöd från de stormakter som skulle limna de stör- sta bidragen, sade professor Sten Wahlund i FN:s särskilda politi= ska utskott på onsdagen. N H Sör ;, , Hans anförande var ett inlägg I, växt skapar en mängd problem som debatten om Sunfed, d v s den före- måste lösas snarast, . v slagna investeringsfonden för un.| Det är också en orimlig situation derutvecklade länder, att i många dels; av världen mils Sverige har visserligen alltidljontals barn svälter därför att de sympatiserat med tanken på en så-|har för många syskon att dela ma- dan fond men förutsättningen för]ten med, sade han, . ' dess förverkligande är givetvis att Vi behöver inte bara bätre känne- fullt finansiellt och operativt stöd dom om grundläggande fskta utan ges av stormakterna ända från bör-! också möjligheter att göra ökade jan. När nu USA har förklarat sig linvesteringar 'i takt med befolk= redo att ställa nya resurser till för. ningstillväxten, Mycket värdefullt fogande för särskilda ändamål i|arbete har uträttats inom FN:s ram samband med de' underutvecklade för att belysa hur och varför den ländernas behov anser vi i Sverige I snabba befolkningstillväxten kom. att dessa medel inte kan komma plicerar den ekonomiska och sociala till bättre användning än inom ra- utvecklingen 1 de underutvecklade men för den utvidgade tekniska länderna,- Men detta arbete måste hjälpverksamheten, Vi är sålunda intensifieras och den svenska dele= beredda att rösta för det amerikan- gationen kommer att rösta för fö; ska resolutionsförslag som förord slaget att dessa problem skall när= , : Jen speciell fond inom den tekniska mare studeras genom FN:s försorg, : hjälpverksamhetens ram, Detta in- sade Wahlund, nebär emellertid inte att vi nu kan : —t—n SS ee . or : ardllertid inte a ; le Från digerdöden till asiaten 535535: Kungörelsen om -- ee Le oh oto . eftersom våra bidrag är beroende 47 tin ko . SN . : -timmarsveckan J: STOCKHOLM (Press) Iyngörelsen om den beslutade ar- betstidsförkortningen under år 1958 L it i Svensk författ- il Den bestä Vidskepelse och kvacksalveri var de största ingredienserna i forna tiders stop sd idemi än pande av epidemier, där ; kloka gummor och gubbar spelade framträdande roller. På bilden ser vi en helbregdagöralse under : - en epidemi vid Setonje i Serbien efter urgammalt-folkligt bruk. - NH av .Isade Wahlund, . I fortsättningen tog han upp frå- gan om sambandet mellan ekonomi och befolkningstillväxt vilken är fö- remål för ett annat lutionsfi slag i utskottet, Världens befoll Mänskiigheten har i alla tider I ökts av epidi ofta nya som man saknal - botemedel mot, och ibland har hela folk varit nära att utrotas av de förhärjande sjukdomarna, Den så kallade asiatiska influensan, som härjar. över världen, är väl i förhållande till antalet dödsfall en av de lindrigaste farsoter som hemsökt mänskligheten. Men det får nog till stor del skrivas på den höga standard läkekonsten idag står, som gör att komplikationer, i form av dödliga följdsjuk- . .domar kan undvikas. ” 2 a . " SS ot har nu AN a Den första mest kända och mest fasansfulla : farsot. som drabbat mänskligheten var pesten, eller di- gerdöden som den fick heta bland befolkningen i Sverige. Redan . år 500 var” den känd i. Egypten. och Syrien och blossade upp lokalt några gånger i södra Europa under judarna förgiftat alla brunnar och mellanrum. De statistiska siffrorna det resulterade i de största jude- massakrer som förekommit . före Hitlers tid, + - Sedan digerdödens masskördar av människoliv har pesten föres kommit då och då men aldrig fått så katastrofala följder. Den största de. århundradena. : Den värsta" pestepidemin' inträf- fade dock inte förrän i mitten av 1300-talet då den drog fram över hela världen och för första gången också nådde Skandinavien. I en handling från. 1350-talet finns ett påbud utfärdaf av kuligen, Magnus Eriksson, med befallning om all- männa bot- och böndagar för att hindra farsoten, som då nått Dan- mark, att också få fäste här i lan- det. "Men redan samma: år' över- skred den' gränsen och' dödligheten var så stor att man inte hann frakta i senare tid var i Man- churiet vintern 1910—1911 då man beräknade att den skördade 50.000 dödsoffer. ne En annan stor farsot, som ännu kräver stora årliga offer i Asien, är koleran som sedan urminnes tid varit känd i Indien och då främst i trakterna kring Gangesfloden, Här den troligen har sitt ursprung och | det första världskriget; med lvsme- från den tiden är ju rätt sparsam- ma, men för år 1779 finns anteck- nat att det'då avled 15.102 personer i sjukdomen och "året 1800 är siff- ran i runt tal 12.000, ';. St Det var först genom skydd: växer för närvarande med 43 miljo. ner årligen och kommer med nu- varande tillväxthastighet att nå 5- miljardstrecket år 2,000, I. en, del länder är tillväxthastigheten så hög att deras befolkning komrer utt fördubblas på 25.å 30 år, p ningens . införande , på > 1800-talet som" man fick bukt med smittkop- Pornas värsta färiningar och den 'Talaren und ök att denna till staden Djakarta, blir det åter krigs- uppträder nu Endast diskt — främst då i Asien, . . Den sista stora epidemiska sjuk- dom som drabbat mänskligheten var den så kallade ”spanska sju- kan”, och den. hade säkert inte skördat så många dödsoffer om inte rågor, som står att de- battera, .Den' ind isk i som bekant, att normalarbetstiden för statens anställda under 1958 skall, för vecka räknat, förkortas med 'en tim«= me, dock lägst 47 timmar. Med nor= malarbetstid avses fastställd normal (ordinarie) arbetstid: för vecka, 14- dagarsperiod, månad ' eller annan tidsperiod. I förekommande fall in- nefattar normalarbetstiden liven sk butferttid. ” nota Ftidsförkortningen , får : vederbörande myndizhet besluta inom ramen för har vid alla de förhandlingar, som förts om denna sak, städse betonat hur svårt befolkningen hade det un- der den i j k in och hållande av expeditioner m m. Om I ärskilda fall någon dighet fin= ner 1 lilta, att arbets= Kishi torde få vara beredd att hö- ra mera. av den litanian, Det, torde ännu i dag blossar upp med jämna delsavspärrningar för de flestalän-- mellanrum, Under . 900-talet be- derna, gjort sitt till för att minska skrivs den i olika handskrifter men motståndskraften ' hos flertalet av sina flesta' offer skördade sjukdo- men på 1800-talet bland de mu- bort liken utan i:Stockholm var gatorna täckta av : döda kroppar som längé fick ligga kvar och spri- da en fruktansvärd stank — och smitta — innan det fåtal av huvud- stadens invånare som överlvde hann utföra begravningarna. eds T' landsorten lades hela socknar öde. och statistiken. för Uppland visar att: endast "en sjättedel av befolkningen överlevde. Från Värm- land finns upptecknat att det i Fär- nebo församling endast återstod en hustru, en dräng och två pigor se- dan farsoten gjort sitt härjnings- tåg. Under sin framfart kunde pes- ten ibland hoppa över en ort, men återkom sedan' när man trodde att smittofaran var över, Det kallädes av den tidens. vidskepliga männi- skor att ”döden spelade ' schack”. ”Vetenskapsmännen” hade många olika förklari till. sjukd uppkomst.'Bland annat trodde man att det berodde på en egendomlig konstellation mellan planeterna'Ju- piter, Saturnus och Mars, som skul: le 'ha ägt rum 1345, .:som :var den direkta orsafen till sjukdomen. En annan förklaring, "som vann stör- re tro hos folkmassorna, 'var att Mekka, . te - pilgrimsskarorra : i de smittade, = oa . Och i dag drar ”asiaten” fram på sitt härjningståg över världen. + Modern hygien och en hög läkar- Första gången en större kolera- | standard gör dock att det inträf- epidemi drabbade Sverige var 1834| far mycket få dödsfall i sjukdo- men dess värsta härjningar här i|men, Det enda den har gemensamt | landet inträffade 1853 då särskilt | med forna tiders fruktansvärda far- Stockholm ' drabbades svårt. Den | soter är att. dess ursprung kan sista stora epidemin var 1873, men | härledas till Asien, Men när de då kunde den begränsas till Gävle | 'underutvecklade länderna i den och en del skånska orter, 'Utom | världsdelen så' småningom fått sin en del lokala fall, då smittan troli- | medicinska standard, och sina all- gen kommit med något fartyg, -har | mänt hygieniska förhållanden, upp- den inte uppträtt epidemiskt i Eu- | rustade i nivå med den västerländs- ropa sedan år 1910, ' ka kanske vi kan räkna med att En annan epidemisk farsot, som faran för epidemiska farsoter för- länge var ett gissel för människor- svinner för alltid. + na, var smittkopporna. Så långt] -- - t tillbaka man kan spåra mänsklig- Mr hetens historia vet man att sjuk- Europa spreds den genom korstå- gen och under vissa år fick mas- sor av folk sätta livet till för den lömska sjukdomen. 'Enbart under ett år i. slutet av. 1700-talet be- räknas det att närmare en halv mil- jon 'människor i Europa dog som följd av smittkoppor; oh I . Sverige omtalas sjukdomen första gången 1578 och sedan blos- sade epidemier upp med några års ; « Den ryske robot: tarva stor dipl idighet att tidsförkortningen skall tas ut'på an= nat' sätt än ,som kan beslutas enligt föregående punkt skall myndigheten här också spela rollen av. botfärdi- allt : japanskt, och gå syndare, som ber om ursäkt för vad en föregående. regim förbrutit, Efter Indonesien blir Australien sista målet på resan. I denna världs- del råder traditionell misstro mot skräcken" från inhämta yttrande 'från en särekild delegati siatens arbetstidsdel tion.: Dock stadgas, att sådan 'avvi« kelse eller ändring inte får utan re= geringens medgivande ' vidtas . med Ni krigsåren sitter ännu. i, även om vikelse ifråga om arbetstidsförkort- i sani Australien . blev - förskonat från ja- > A " ningens. förlä kan komma panska of tiden öppet gått emot Japans ut-. önskemål om utvidgad industri- och finansmän har på sista ifråga där den allmänna arbetstids= av 1: inom niyn- talade han- i med Australien. Då det blev bekant,' att Kishi skulle förvaltni i form av fria sommarlördagar, För komma på besök, förklarade ett fler- tal" australiensiska ' politiker," att de icke var beredda att glömma R ins krigsförbrytelser och att de för den skulle ämnade" utebli från alla officiella mottagningar för den ja- panske regeringschefen. Uppenbar- ligen måste Kishi vara beredd på pinsamma . intermezzon även i Au- stralien. ” BA. "| domen funnits i östra Asine, Till En japansk | Te canossafärd Den japanske ' regeringschefen Nobosuke Kishi anträdde den 18 no- vember' en 20-dagars resa till Syd- ostasien,' Detta är en resa av alldeles särskild betydelse, Den - måste ses mot bakgrunden av Japans nuvaran- de ekonomiska svårigheter men ock- så mot bakgrunden av de bittra minnen och , erfarenheter, som de sydostasiatiska — länderna: . bevarar från krigsårens japanska ockupation, Av sistnämnda skäl hade Kishi un- Det torde emellertid icke hindra honom från att genomföra sitt re- seprogram. Japan är beslutet att till varje pris aktivisera sin utrikes- politik och sin utrikeshandel och kan därvid icke avstå från de sydostasia- tiska ländernas vänskap, som måste återvinnas. Eftersom japanerna är nästan lika goda diplomater som de är skickliga militärer, torde de i det långa loppet komma att lyckas — även om portföret blir nog så kärvt ör sådana fall arbetstidsförkoriningen kunna tas ut. på sådant sätt, att lämplig arbetstidsförläggnihg erhål- Jes i förhållande till den, kollektiv- avtalsanställda: personalen. -Även:i andra fall bör avvikelse kunna med« ges om det inte från ekonomiska cl- ler i isk k bedömes oförmånligt, sus Arbetsdelegationen, ' som utses av regeringen, skall följa arbetstidsfrå« gan för statstjänstemännen, yttra sig i arbetstidsfrågor, tillhandagå des Ppartement och myndigheter med råd h upplysningar i dylika frågor oci m 1 febr 1958 till arbetstidsdelegatlo= nen 'anmäla hur arbetstidsförkort= ningen förts inom resp myn= och trögt. Icke minst i vä följer man med spänt intresse Kis- his resa och är i det stora hela ta- get böjd att önska honom lycka till, Man menar nämligen som så, att det är bättre att den j industri; digheters förvaltningsområde. Omkring 300.000 brev låg på .ons« dagen oexpedi får arbeta in sig på den sydostasia- tiska marknaden är att den tvingas de konk av att. posttjänstemännen 'i: hu= dstaden inställt allt övertidsarbete. danbett sig alla offici e remonier vid sin avresa, och i Tokio säges .det ganska allmänt, att Kis- inleda en mörd; med |västerns egna länder på dessa hem- Det : är främst utlandsposten som mamarknader. . blivit lidande. (TT-NTB; . i . Ifråga ' om förläggningen av arbots= och gällande föreskrifter! för öppet- mindre myndigheten och delegatio= nen är ense om åtgärden, I en sär- skild ”anvisning” heter det, att av : förkortningen för 1958 för kollektiv= , 1 älld fare Slutligen : stadgas, att statens ve- derbörande myndigheter skall före de i. Oslo på grund . + q -> Ryssarna kar tidigare angivit 2 avskjut- ningsplatser för Sputnik, (Man vet nu att dessa platser av' förklarliga skäl ver fin- gerade). ” se Amerikanerna gissade ett tag på ön Sachalin, men de tyska vetenskapsmännen chefen Yakolov har 8 tihis långa färd mera är att betrakta - sm —— de senaste måneder som en Canossavandring än som ett : : i na ofta vistats i Baj- statsbesök av en framstående asia- Ed kahrakien, och då äsk ledarpersonlighet. Nå, 'den ja- Levande julklappar | ginal) "att Sputnikarna startade från räknade ut (med 10-proc. osäkerhelsmor ' ten: må vara spelad eller ej — fak- tum är att Kishi kommer att möta KRA - ä bekymmersamma problem på sin färd. I Hongkong kommer de där bo- "> satta « japanska — affärsmännen att - påpeka den för. Japan allt besvärli- " -jgare konkurrensen ”på - exportin- dustrins område från Formosas och den Kinesiska folkrepublikens sida. "II Sydvietnam, som blir Kishis nästa station, har den ställföreträdande ja- vanske ministerpresidenten, Mitsuji- ro Ishi, under flera veckor före Kis- his: ankomst förgäves bemödat sig om också blott "principiellt närman- de 'mellan den japanska och den vietnamesiska ståndpunkten i krigs- skadeståndsfrågan. I Laos och Kam- | bodja vill" Kishi i främsta rummet söka. motverka kommunistiska in- filirationesträvanden genom att er- bjuda dessa länder japanskt ekono- främst i Irkutsk. panska hövligheten och ödmjukhe- 2 z I s| KA ' Transsibiriska 7 i ill Pensmt MONGOLISKA REPUBLIKEN. . Mellan Irkutsk och Usolje ligger i dag flero av Sowjets or - miskt biständ. I Malaya har den ja- ö se co Eng!snds furskore angev i j botkon oemer odernaste vo Atomerad som avekiulninge pansk ske zegeringschefen I Te fis Z é 4 6 Zz a a Många av de för 12 åre plats för Spumik 1. Detta an- plikten aft bedja hef, J Nej, vi är inte upphängda till tork. Vi skall ges bort till i anka” å versio v den ryska rymilroboten har pres: dan tillfångatagna Peenemin Åtagande "byggde emellertid äv. Sclangor, om ursäkt för att ja- så det så. Vi är sex stycken skotska terriervalpar som skolt att juli på, Här är dess utseende enligt de bästa upp- detyskarna (bl. a cheferna på felbe ENPInRA Sd säl panerna under kriget jagade honom litet julglädje åt skotska barn och a hära kol på julen. V sr ” 3. 3 vn - | Zz nd - 35 3 - 2 näm 3 = . Bilden bredvid visar som jäm. Rösch och Umphenbarh) är , dos tron! I detta fall får väl nga 4 strumpor. Så gör man a julen. förelse & ovje! Snö rat mr rohoL vars förekomst redan 1947 här sysselsatta ned an hjälpa tylla på genoralerna. Barnen. för sillen öda ned siat strumpor NH suldgos sgonen a förelse Sovjets bmerikanarna. den f. d. dödsfienden vinne den b"ge resenären sedan an- Tro, om dom blir glada i år? Tillsvidaré heter våran Bet s SA konslaterades av ann . ärlkteberras älvlet. . länder" till den indonesiska huvude!. d "mehrustal och bor i Dundee. är e , «! , s a 2 se . a SS | - i | - ee a os : > , ” . . Sn . ; | : : i | Sö | | : Sör F : | S . fe « Ne SL | LD | | Asken RUE RS PEREEEERREPELEERESEEEE RNE ij Ve ana NEJPEETUERIE UTE TT TV EVE LE TR TETEETETER LINE NEKESSEECEELI TEVE LL WILE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.