- VILL NI ' - '| veta vad som händer 1 södra SE Prenumerera då på ortsorganet LAHOLMS TIDNING. YrTryr LAHOLMS TIDNING LÖRDAGEN DEN 30 NOVEMBER 1957 TYEYYYTYFTYFTTFIT YT FY Yrevr SÖKE kontakt med Annonsera då LAHOLMS R NI : befolknir i södra Halland? I ortsorganet TIDNING n- "regleras, --.; Ne "+. Besättning och passagerare pla- ceras..i planets nosparti som en- |helst när somhelst. Den enkla idén || : ligt en åtföljande teckning blir li” |är att-”en tiggare är lika god som IE ka” långt... som kroppen i: övrigt, jen miljonär”, I sig själv visar .det- E Sovjet har redan provat flygplan:- med atomdrift' "> MOSKVA (TT-Rbäter$ " ”. " De första flygproven med ett ."' atomdrivet flygplan har redan - ÄRt ram uppges det I den popu- I ' Washi Zästandi USA-medaljens trånsidaj FT varje vän äv USA är det en källa till djupaste oro att se det- ta stora land styras av en handf:ill städse, fälla offer för sina smarta- av denna 'smartness är den ekono- miska kulation som sker via po- av st; tillfälligt politiska dilettanter, Avsaknaden k i USA:s ar "unge teknikern, " Uppgiften, som på onsdagen citerades av den kinesiska ny- + hetsbyrån Nya Kina, återfin- ” nes. i.en artikel av översten "Varvarov. — Artikelförfattaren säger inte var experimentet har ' « gjorts, es : > "Efter att ha talat om den ryska atomisbrytaren Leningrad som är . under byggnad och om de ameri- . kanska. atomubåtarna ' förklarar översten att de första provflygnin- gårna med atomplan har ägt rum, Han omtalar:att atomplanets mo- torer bygger på reaktionsprincipen :-Died.atomreaktorn som värmekäl Framför allt vil tid om fi ledning har aldrig varit tydligare än nu då verklig fruktan för rysk överlägsenhet gör sig gällande. Den amerikanska reaktionen är att be- möta den ryska överlägsenheten dels med cowboyaktig skrytsamhet och dels att vifta med en balan- serad budget, som ett Don Quixoke- tillhygge, samt med villrådighet. lrådighet. . En europés första intryck är all- tid, att amerikanarna är unga” och omogna och att detta förklarar allt naivt famlande,' som kommer till synes. Vore det fråga bara om omogenhet kunde man ha gott hopp men amerik: la Många svåra problem måste lö- "sas. innan atomplanet blir klart, Det finne till exempel ännu inte något ' material som förmår att uthärda ,.den , oerhörda" värmeutvecklingen ».och inte heller finns det någon bra- > kylanordning eller något material ”. med ringa vikt som förmår att ab- ” sorbera atomstrålningen: släta roll i det politiska spelet och nu senast deras sackande efter även i 'det tekniska framåtskridandet bottnar dessvärre i svårare ont. När USA:s stora revolution mot Eng- land, som de är så stolta över lyc- kades, 'så nedrevs alla gamla so- ciala värden, utan att några nya skapades. USA blev ett land där "Överste Varvarov påpekar att det | goda manér utdömdes som tecken även är mycket svårt att. bygga |på ”klassmedvetenhet”, Den dagli- små, lätta reaktorer med hög vär-|ga umgängestonen har därefter för- | mekapacitet och att kontrollera dem blivit. på gränsen till. anarki, En så att flygplanets hastighet ' kan frihet utan hämningar proklame- rades och har lyckosamt omhul- dats. Vem som helst säger vad son , Reaktorrummet måste vara väliso- |ta ofta med stolthet upprepade ut- ». lerat från nospartiet, "CC oc -<Överste Varvarov tänker sig ock- |la distinktioner, Den fattiga och den så möjligheten att atomplan sätts in | rika, Eftersom . bägge är lika: goda på"en ständig 'kretsgång runt jor-|och tiggaren inte kan förvi tryck, att USA bara har två socia- äntas ha .den medan på" — och avstigande | några manér,' så ' skall: följdriktigt "passägerare får begagna sig av ”ma- | inte heller miljonären ba' det, ' Det : tarplan” av mindre format, .' Mänsklig faktor bakom flertalet . «-fartygshaverie synes: spela + käfen: i Göteborg - Bertil Roos och med lic Anders Otterland och som nu "publi i : Den "mänskliga faktorn har i det |, i år framlagda betänkandet om tra- 'fiksäkerheten tillmätts stor bety= delse när” det: gäller 'vägolyckorna. Nu. visar det "sig att den även in . nr gne en” betydelsefull roll |rå dåliga lagar, som synes som en- är upprörande'att höra" och'se folk missbruka 'sin' frihet utan att:nå- gon "amerikan 'reagerar.. Här: tye- "Iker folk att det är alldeles. på :sin plats att ynglingar 'och'slynor som inte gillar t ex Ike 'visslar "honom rakt i synen -med 2 fingrar i muni del av denna amerikanska otvun- genhet vid sitt senaste besök, Själ- va "kallar amerikanarna detta för ”amerikansk ' informalitet” och sy. has närmast helt belåtna ined den-' na sin speciella vanart; ! USA är vidare ett land med r fle- kom gjorda för att omhulda skur- kar. Här må nämnas endast den värsta av dessa. När ett vittne'trä- der inför: rätta österom Atlanten svär han med två fingrar på bibeln att-”säga "ela sanningen, och in- tidskrift. - Till" läkarnas” förfogand har sjöfartsstyrelsen ställt aktern: över: fartygshaverier för år 1953. Sammanlagt har 266 haverifall när- märe granskats med hänsyn till den mänskliga faktorns betydelse. För- = fattarna skiljer på näraliggande ”. och, mera avlägsna mänskliga or- saksfaktorer i haverisammanhanget Undersökningen som omfattar re- dovisning för mer: eller mindre "svåra. olyckor ifråga om skilda far- tygstyper visar att den mänskliga faktorn som huvudorsak på ett -mer ;eller mindre avgörande sätt ” förorsakat haveri i 59 proc av -samtliga fall. När det gäller olika slag” av olyckor dominerar den mänskliga" faktorn vid kollision (75,5 proc) grundstötning (70,5 «och "vid eldsvåda och explosion (59,1) I grupperna maskinhaveri haverier på fartyg «och ”övriga genting : annat än 'sanningén”, Inte så i USA, Där ”skyddas” varje vitt- ne av det s k 5:te tillägget i kon- stitutionen, som säger, att ingen skall vara tvungen att vittna så att det möjligen kan skada honom själv! Det är bedrövligt med ame- rikanska domstolsförhandlingar där den anklagade med ett fräckt flin på varje fråga genomgående väd- jar till. 5:te paragrafen och vägrar att svara, Följden är en brottslig- het utan like och av. alla. kända och utpekade gansterledare leva miljonärsliv i lyx och överflöd i USA:s storstäder. Under. tidernas lopp är det få som vågat sig på att kritisera danna för en europé tydligen rubbade paragraf. MacCar- ty gjorde det senast med följd att han via presspropaganda inom kort var en död politiskt död man in- nan: han 'snart även kroppsligt gjor- de en plötslig je a ) nen, T o m drottning Elisabeth fick | och last” förekommer den mänsk- -liga faktorn: i resp:27,3 och 20,1 proc. De andra. orsaksfaktorerna "vattenvägen”. och ”fartyget” har " "förorsakat haveri i 28 resp 13 proc. I 70 proc eller 185 av 266 haverier .- noteras en mänsklig faktor antin- gen som huvudorsak, bidragande .orsak eller avlägsen faktor. Under- -sökningen £om närmare utvecklats beträffande olika haverityper såsom grundstötning, 'kollision, maskinha- veri ete vicar på ett övertygande ” sält att mänskliga faktorn har stor betydelse för uppkomsten av far- tygshaverier, = a i Av olika mänskliga faktorer, som spelat en roll i haverisammanhan- gen förekommer förutom rent me- ficineka även sådana som står i band med bristande kompet " samt psykologiska faktorer av oli- ka slag, En säkrare kännedom om de dicinsk och: psykologisk » taktorer, som medverkar vid'upp- . komsten av vartygshaverier, skul- ". le ' enligt författarnas uppfattning kunna ge anvisning om lämpliga ” förebyggande åtgärder. Det måste " därför anses angeläget att en mer emfattande undersökning av far- "> tygshaverier kommer till stånd. Py.a värn i åldern från fem vec- kor till fyra år innebrändes vid en eldsvåda i ett hyreshus i Glasgow på torsdagen. Modern hade varit > ute, och när hon kom tillbaka mås- te man hålla henne för att hon in- "te skulle rusa in i lågorna. (TT- . Reuter) fon Eftersom ame och oväntad hädan- färd, ec nu 2 rikanarna under 170 år inte haft annat att sträva efter än pengar har det utvecklat sig nå- got för dem alldeles speciellt, som de själva kallar för ”smartness”, och soin livligt beundras även av dem som inte äro så smarta och därför litiska kanaler. Varje land har tyd- ligen någon känning av politiker som till ekonomisk vinning utnytt- ja sin ställning, men i USA sker detta i snart sagt samma utsträck- som helst. Det fatala är att denna avsaknad av höga moraliska och sociala vär- den gör ett land svagt. Dollarn som ledstjärna synes i varje fall inte bringa resultat, Smarta herrar, som hela sitt liv bara tänkt på sin pen- ningpung intressera sig mycket li- tet för världens politiska öde, Det framhålles ideligen i pressen med gravallvarlig hötidlighet hur ”upp- offrande” miljonärerna i den repu- blikanska regeringen är, som kom- ma till Washington för kortare el- ler längre tid (vanligen 1—2 år) hemorten. Ännu syns emellertid ingen bankir ha mist sin reskassa i Washington, ' > " | I den fria världens prekära läge av i dag är det en större fara än någonsin, att USA inte leds av män, villiga att offra sig helt för värl- dens frihet och bästa. Hur stor kom- munistfaran än är är det fråga om om inte USA är sin egen värsta fiende. Ya - Y. Polischefen i Brighton Charles Ridge har suspenderats sedan han åtalats för att ha tagit mutor.: Han får nu inför rätta stå till svars för de olag- ligheter. som han. gjort sig skyldig till sedan" 1948 då polischefen bör- jade ta” emot 300 kr i veckan av en barägare för -att denne skulle få servera sprit efter stängningsdags. Två underordnade till polischefen, som också står inför rätta, har. bl a gjort en överenskommelse med en hälare och en av dem har- pressat pengar av en kvinnlig ebortör. Rät- tegången väntas pågå länge och nya avslöjanden väntas. Bastiljen och bostads- : nöden ">. | André Cayatte, den modige fran- ske filmproducénten, som i tidigare filmer på ett skakande sätt tagit upp nutida samhällsproblem tillde- batt, skall inspela en film under ti- teln ”Frihet, jämlikhet och broder- skap”. Manuset har skrivits av den kända = författarfirman Aurenche och Bost efter ett uppslag av Char- les' Spaak; Filmen utgår från an- tagandet att'”stormen på Bastiljen” år 1957 skulle inte alls medföra den stora byggnades förstörelse som det re landsmäns operatoiner. En avart ning som i vilken bananrepublik | och' lämna sina lukrativa affärer i SEM som. med liv och själ osjälviskt är|- SS FINLAND De flesta ROBOTKUSTENS ANDAMAL? FÖRMODLIGEN FÖRST OCH FRÄMST ETT HOT MOT ATLANTPAKRTSLANDERNA NORGE OCH DANMARK. TC ). ropels! bl. a i sand ka Sovjet ligger utmed Östersjön med tyngdpunkt I Baltikum, men fllvs även längs de polska och De större då av betong, de konstruktion. "Bali vidd av 3—400 mil, Skandinavien, även och Frankrike m. fl. utekjutaingsbaserna I det eu- tyska kusterna, dynerna på ön Rägen, M utskjutningsbanorna är bygg mindre är ofta av stål. trobotea” har en röck- och når förutom hela England, Västtyskland LIBAU sense secs" teser X Nos Tr . RN Wnttud AO rica ae F.D, ” "LETTLAND > CD , MOSKVA (AEP) | ts Den. av päårtichefen Chrusjtjov tidigare antydda utvecklingen av Sovjets näringsliv i syfte att under de närmaste '15 åren, dvs £ o m 1872 års slut, ”hinna i kapp' och gå om USA”, har nr ytterligare konkretiserats i de ledande' ryska tidningarna, De publicerade 'preli- minära ' målsiffrorna : för ' år: 1972 visar : emellertid bara, att Sövjets regering hoppas då ha kunnat nå ungefär samma produktionsnivå som USA haft år 1956. Detta 'en- bart rörande: den tunga industrin och några andra basindustrier: men inte alls då det gäller kohsumilions- varor, De ryska produktionsplaner- na utgår från” en årlig tillbäxt av den sovjetska produktionsvolymen med omkring 6—7 procent. Basin- dustrierna skall dock utvecklas i en takt på omkring 8—10 procent, medan ” konsumtionsvarutillverk- ningen skall öka "med bara org kring 4—5 procent pr år. Detta skulle visserligen innebära en våld—- sam ökning av det allmä väl "Hinna ikapp och gå om USA . inte lätt för rysk produktion ning med i genomsnitt 11—12 pro- cent, ibland upp till '20—25 procent. Under "fjärde femårsplanen sjönk tempot bara till 7,8 procent. +. oc 0: Ökad volym ger; ' högre tillväxttempo. Sovjetunionen måste uppenbar- ligen av skäl som inte hade of- fentliggjorts korrigera sina tidiga- re uppgjorda produktionsplaner in- nan en ny femårsplan eller. den av Chrusitjov i utsikt ställda sju- årsplanen kan publiceras. Med ökad volym och på högre produktions- nivå måste ett lägre tillväxttempo avlösa den explosiva takt som med marxistisk term kan kallas .”den ursprungiiga ackumulationen”. Marxisier ' betecknade 'ined denna term inducirialiseringens genom- des" står :nu omkring 1,4' meter yl- letyg' till förfogånde pr huvud och år, Dat skall bli 2,2 meter år 1972 för en större "befolkning. Ameri- kansk och svensk konsumtion lig- ger : du"belt 'så.' högt, : Nuvarande skotillverkring "i Sovjet. motsva- rar 1,4 par pr huvud och år. Det blir år 1972 2,4 par, vilket då inte heller kommer ait ha nått viäster- låndsk standard! fon Sjömansyrket ej betjänt av statlig ' legitimation : STOCKHOLM (Press) | e divergeran. Inom sjö - kommittén beträffande proktanEn om mönstring och registreri sjöfolk finner statskontoret deterk att säkert ta ställning til frågan, "yra av kommitténs nio ledamgtor har i en gemensam reservation starkt opponcrat sig ifråga om den av majoriteten föreslagna nya or. ganisationen och uttalat sig för at bibehållande i stort sett av nuvy.« rande ordning, - : Reservanterna står dock inte äl de för att öra en . viss centralisering på området, bl a genom minskning av antalet mönst« ringsdistrikt men anser att en.sås dan kan uppnås redari inom ramen för nu gällande orgonisalionssys= tem, De synpunkter reservanterna fört fram finner statskontoret inte kunna" frånkännas , viss betydelse, Ämbetsverket anför sålunda att det förefaller som om de för utrednin= gen uppställda målen, en centrall. sering av så "1 mönstringen som're= gistreringen av sjöfolk, skulle kun= na nås även vid ett bibehållande av grunderna för den nuvarande or.« ganisationen, Detta torde rpiåkalle en ny "allsidig översyn, unser stuts> kontoret, : ” I - Om emellertid majoritetsförsla- get anses kunna läggas till grund för en omorganisation' kan stals= kontoret "ge sin "anslutning ' till grundtankarna ifråga om en kvymps ning av distriktsorwanisationen, men däremot, Inte beträffande gen föres slagna skärpningen ' av” villkoren . för tillträde till sjömansyrket, Stäls= kontoret" anser sig Inte. kunna'Phi« träda förslaget om att allmän lämp« lighet för sjömansyrket 'bppstiils som villkor för att erhålla sjöfarts= bok, Det torde saknas' bärande skil som hysts | för, att, beträffaide detta yrke" ska- pa någon soris statlig legitimation eller auktorisation, TT: följd "här= av kan siatstontctet Inte" holler stödja förslaget om att inrätta en särskild. nämnd vid sidan av' sjös fartsstyrelsen för prövning nv s k kvalificerade sjöfartsboksärendan, Om en sådan nämnd i alla fall an- 'ses' böra Mmrättsg' bör den dock tn- te som fö; slagits tilläggas den med -| hänsyn "till verksamheten alltför 4 ver pretentiösa benämningen sjöfarts= HAMBURG: .. R —' sena ten -— i: Hamburg avzick på onsda- domot gen och drog därmed kb 1 na av utgången av valen till dalsia tens 1 den 10 då erna, fria ' na, tyska pår- , tiet och flyktingpartiet, "Den nya re- 1 socialdemokraterna fick 53,9 procent imokraterna under ledning av borg- mästare Max Brauer samt de fria för kristliga demot: av rösterna. 1... iv oc . Den avgående ; regeringen bastod j av företrä, å 1 na. i brott, .men inte den':i utvecklingen i en. modern. indu- stristat, Det industrialigerade 'Sov- jetunionens näringsliv blir allt me- ra lika västerländska föregångare, självklart inte rörande: egendoms- ståndet .i Ryssland, Faktum åter- står emellertid att parollen om att ”hinna .i kapp och gå om. USA” inte ens på papperet motsvarar sån- ningen, Ne fela . Även demokratierna ökar . produktionsvolymen, Planerna syftar på att i stort sett uppnå. USA:s nuvarande stan- dard i den tunga industrin, varvid det helt lämnas utanför beräknin- garna att. USA liksom de övriga demokratiska länderna under de kommande 15 åren likaledes kom- mer att kunna utöka sin resp pro- dukti lym." Då USA under de skedde år 1789, Fä skulle tas i besittning och användas som bostäder av bostadssökande. Däri ligger skillnaden mellan 1789 års franska: revolution o. läget år 1957: Då ville man ha frihet. Nu vill man få bättre bostäder, högre inkoms- ter : och trygghet för ålderdomen, Den AJ toh des I ett polskt som k " komsten av no Stig motor fängelse sedan han sökt smuggla en polack ombord på sitt fartyg i Gdynia men av domstolen erhöll vil'korligt straff, möttes vid hem- dern, fru Minona Johnsson och brodern Karl Erik menn a fill vänseR AT TA sd AMAADÄMAAASAAAKAAA gångna åren ökade produktionsvo- lymen 'med omkring 4—6 procent pr år och de västeuropeiska län- derna med omkring 4—5 procent, varvid det i de enskilda länderna förekom självklara och ' kännbara avvikningar från denna norm, kom- mer det relativa avståndet mellan . | Sovjet och USA, "resp Västeuropa också vid en starkare tillväxttakt i: Sovjet närapå helt att kunna bibehållas till förmån för de väs- terländska industriländerna! Det kan självklart tänkas att USA och Västeuropa under: de kommande 15 åren inte alls eller endast del- vis kan komma upp till den årliga produktionsökning ' som noterats under. de ' gångna .10' åren, men det är lika möjligt att Sovjetunio- nen, inte heller kan fortsätta att "» | fattas i följande siffror: ' ..: förhålland men i frågor om ka- p stering," produktionsökni tillgång till arbetskraft 0 s v. s13 - de detaljupzpusifierna om Sovjets planmål för år 1972 kan samman- Stålproduktionen. skall - upp; 48,6 miljoner ton i förhållande till USA:s. produktionsresultat år 1956 som var 1035 miljoner ton.. Tack- att uppgå till 75—85 miljoner ton mot 35,8 år 1956, mot 68,9 milj ton år 1956 i USA. kolbrytningen be- — i USA' år 1956 476 milj ton. Procentuellt starkast blir öknin- gen. vid . oljeutvinningen: 370-400 miljoner ten mot nuvarande :83,8 miljor.er ton och mot 354 milj ton i USA under år 1956. Lika 'starkt skall elkrafttillverkningen öka från nuvarande 192 miljarder kwt till 800—930 miljarder kwr år 1972, mot USA:s 682,5 miljarger kwt år. 1956. ; - Konsurationen släpar efter mest "Rörande viktiga konsumtionsva” ror meddelas följande plandetäaljer: Sockerproduktionen år 1972: blir tre gånger större än nu, dvs 9 dustriella, - De nyligen i Moskva publicera-). H 100—120 miljoner ton mot 1956 års [ järnsproduktioner kommer" år; 1972] räknas för år 1972 nå 650-759 mil- | joner ton mot 429 milj ton år 1956 k Hallands .- läns hushållnings- sällskap har i likhet med en rad andra sällskap hamnat i ett v tidigare. - Förvaltningsutskot- tet . konstaterar i kommen- .tarerna till den inkomst- och utgiftsstat, som årsmötet får ta ställning till den 3 december, att sällskapets ' verksamhet ' måste begränsas under 'det ' kommande verksamhetsåret, så att budgeten så långt möjligt kan balanseras. Orsakerna till , medelsknappheten är den om- fattande verksamhet sällskapet "bedriver samt de år efter år - stegrade utgifterna härför. De ' senare åren har även uppvisat 2 und. Tott. liksom kh i de års, varigenom behållnin- 'gen på sällskapets kapitalkon- "to nu är förbrukad. « gifter balanserar på 365.100 kr med en beräknad brist på 11.100 kr. För ingsberättel = för miljoner ton mot 3. Sovj folkning 1 under förhållanden och till: och med år 1972 måste öka till omkring 260 miljpner från 200 milj just nu. Nu- d k ukning på om- årligen öka sin produkti ly med 6—7 procent, dvs omkring 30 procent snabbare än de s k ”ka- pitalistiska” länderna. Det är i det- ta sammanhang rimligt att påminna om att Sovjets årliga industriali- seringstempo, dvs den i procent ut- tryckta ökningen under de gångna femårsplanerna, tidfgare varit hög- )! nulk kring 15 kilogram pr huvud av befolkningen och pr år skall t o m år 4972 öka till omkring 35, kilo- gram. Som jämförelse kan medde- las att USA:s och Sveri fördruks ning ligger vid omkring 40—50 ki? logram socker pr huvud och år. Nuvarande ryska standarden i soc- förbrukni .. ligger eXledes re än våd Sovjets räknar med. Under första, andra och tredje femårsplanerna ökade den ryska industrins årliga avkast- I ""--Annonsera SA . AAMNA, vid en knapp tredjede! av. ten svenska och skall efier 15 år, vid oförändrad: svensk . förbrukning, sällskapets gårdar visar som" van- ligt blandade resultat. För Rossa- Teds säteri redovisas ett överskott på 29.990 kr. Föregående år upp- visade . underskott. Tolarps små- bruk har däremot gått med ett underskott på 5228 kr. Tönnersa gård noterar överskott på 14.893 kr och Brödalts gård överskott med 2973 kr. vo. 2 En betydande omkostnadspost för sällskapet är dess publikatio- ner. Årsboken kostar. 17.000 kr och det utrymme sällskapet dispo- Halländska L — för hushållningssällskapet hårdare ekonomiskt klimat. än - " Statsförslagets inkomster och ut- . Generaldir, Carl-Henrik Nordlandet stället för utgivningen av: årsboken och medverkan i Lantmannatid- ningen, sällskapet utger en speciell . tidskrift med 6 nr per år. Härige- ncm beräknas sällskapets utgifter nedbringas med cirka 10.000 kr. Förutem behandlingen av bud- . getprodtem och diverse anslags- frågor får årsmötet bevittna utdel- ningen av belöningar In framstå- insatser på jordbrukets om- ide mn "fyra lantbrukarfam; iljer samt prisutdelning i rikstävlingen ”Hemmet och pengarna”. Vidare plir det föredrag av generaldirek« tör Carl-Henrik Nordlander 1 Sta« nerar i äl fid- ningen 2.000 kr. Halländska Lant- mannatidningen har begärt höj- till 7.000 kr. För att förbilliga Ar 1972 skal ået tillverkas 550 —600 miljoner "meter ylletyg mot AKAÄDDAA 280 miljoner meter ryyyvevvvt tens Jordbruk d, Detta ärru- bricerat ”Jordbrukets avästtnings4', förhållanden i framtiden? Y ++ Ärsmötet hålls på Grand Hotell AKARAA till omkring 36 procent | ning - der uvarand svensk k k d för publikationerna tion. föreslår förvaltningsutsi att li d TYTYYYYYYYYYYYYYY PYTT TY FYYYYTYYTYYYYYTTYTYYTTT TY TF TY KFF rer rerFFFFTYTTYYFYYYYY IAN sv skall bildas av” sbclaldes » AMASA. ARAMAAAMAMAMLADAAKNADAA, em vg - IN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.