At ae yreyv TER VV) PRPR JYTFPPETYT FIT TYST I PET VORE FIA M a ot Mat M - H on + VS V FYFFES YFYPYYVTPEVY "” "LAHOLMS TrerPyrvyYyt TY a TIDNING vevyvvvevyyygeT TTT yyrverey per eyv TT Ir " . del av, hela den indonesiska be. "2 Kommunismen, ökar i Qydostasien är ett nära nog lika oroligt område som Mellersta 2 er 2. islamska masjumipartiet. Får man tro ryssarna så har det indonesiska k tiet nått en storlekså Östern fast inga de storpolitiskå konflikter givit ordning som nära nog saknar mot- ket. Den Llet ighet utanför sovjetbl samma anledning till publi som et uta S nå ar fbnöll ryska tidskriften Kommunist upp- "arabländerna kunnat åtnjuta. Men gav. i sin ledare i oktober att det förhållandena i Ind motive- I; iska k i-tpartiet hade tt. gar ändå ett ständigt bekymmer för ”"”gad som skall inträffa i en snar i" "framtid inom denna del av Syd- . Ostasien, .Indoneisen som fick sitt politiska oberoende efter andra ” världskriget omfattar den -övärld vilken tidigare behärskats av hol- ländarna och då kallats Nederländs- - ka Indien, På grund av sitt läge mellan Stilla havet och. Indis- ka Oceanen, mellan :det asiatiska en och en halv miljon medlem- mar. Det. innebär att det omfattar nära. nog'.samma” procent "avi be- folkningen som det ryska kommu- nistpartiet har. Indoresiens presi- villig hållning i 'sovjetblocket är angelägen att samarbeta med kom- munisterna.yHan har velat ha dem med i regeringen vilket skapat för- bittring både bland ledarha för det det och A lien är In- tiet och bland donesien ettstrategiskt mycket vik- " tigt område. Det har nästan samma betydelse för sjöförbindelserna mel- Jan Fjärran Östern och Europa som " Suezområdet har. för kontakterna med Indien och med oljehamnar- na vid Persiska viken. Och de asia- "tiska folkens krav på ett livsrum 1. Australien går i första hand fram över Indonesien. Närmast tar det militärer på andra öar än Java. sl 1 ; dent som intagit en mycket ' väl)! hålla en borgfred mellan Java och de andra öarna: Ju större inflytan- de kommunisterna får 'över cen tralregeringen på Java desto svå- i rare torde' det. emellertid bliiatt|: vidmakthålla , denna borgfred. Det krisartade lägetför Indonesiens eko- nomi bidrar också till vansklighe- terna. Man kan förutse en dag då len. "javanska centralregeringen dd av kommunisterna tvingas att tior :av! javaheser till: de andra öarna som är så nödvändig på grund” av försörjningssvårigheter- na på Javä, Det är mycket möjligt att-kommunisterna blir den gnista som tänder ett sådant inbördeskrig. Redan har det förekommit sam- ötningar mellan militärer och Den, ind a. cen står därför inför ett mycket komp- licerat läge. "Den svåra överbefolk« kommunister på de andra öarna och .ju större den politiska mot- ättningen' mellan + Java och det ningen ioch de' ek iska vånsk- ligheteérna på Java kan inte nämn- ick övriga Indonesien blir desto flera sådana ötningar torde man värd grad lättas genom j emigration itll de andra öarna. Des- sa: öars befolkning . visar” tvärtom en tendens att proklamera'sig oav= sig uttryck i ofta mycket högljudda " anspråk på att västra hälften av hängiga av Java och: centralre; ringen där. En latetnt upprorsrörel= få räkna med. Men det är också möjligt att centralregeringen i Dja= karta söker" rädda sitt ansikte ge- nom att tillspetsa kraven på Irian Barat, Hittills har Sukarno varit den :sa hållande kräften. Men se inte bara på "> Nya Guinea (av ind kal- lat Irian Barat) skall anslutas till >" Indonesien. Med regelbundna mel- lanrum får denna fråga om Irian '. Barat en så krisartad aktualitet i Djakarta att det väcker farhågor !esien,. Men det som inger de störs- ta bekymren är det. osäkrå eko- nomiska och politiska ' läget inom ” öriket och inte minst de stora be- föll Iiticl tigt som den unga republiken har att käm- pa med. s | to > Indonesiens befolkning uppgår utan också på de flesta andra” öar, i: första hand Borneo .och -Celebes. Tidvis har den: flämmät : upp till öppet inbördeskrig. Men hittills har den. icke-kommunistiska- oppositio- nen: mot honom växer och därmed riskerna för en konflikt, i, Indone- sien.: ; i ” NO - : = president Sukarno lyckats vidmakt« |: - för en väpnad konflikt i Sydost-]. se sol Carl £iof Svenning. — "Vi iniskan” har förfat! till omkring 8 miljoner Denna folkmängd är emellertid in- te jämnt fördelad på de många öar söm tillhör republiken, Huvudpar- ten (50 miljoner) kommer på Java. Visserligen är. Java en betydelse- med". huvidstaden” -.neo som tillhör Indonesien betyd- ..Jigt större, Större är också Cele- bes som, ligger -norr om Java. och öster om, Borneo, : Dessa tre öar och en mångfald mindre T . tillhör republiken ; finns knappt, mer, , folkningen, Därtill kommer, att Ja- va inte bara h i "och” mineralet finns” som ånses vara Indo . ö.' Det vore därför naturligt or Indonesien sökte lösa sitt befolk- kyrkans heliga år med naturens ningsproblem på så sätt att java" kretslopp. . Liksom adventstidens neserna koloniserade de andra öar- beredelsebudskap mynnar ut i ju- "na och då särskilt Sumatra där lens varma och ljusa löftestid, där det borde finnas utrymme för dem. | allt är glädje och högtid, så är ock- Därigenom kunde överbefolknin- | så nu omskiftelsens tid ute i natu- gen på Java minskas inom de om- |ren för handen, Solskivan, som nu a råden: som redan står indonesierna | knappast höjer sig över trädtoppar- At till buds, Försök I den riktningen | na, stannar liksom i tvekan några har också gjorts men slagit mycket | dagar, sedan vänder hon i sitt strå- illa ut, Det existerar nämligen en | lande lopp och stiger allt högre mot kraftig antagonism mellan de' olika | himlen. Dagarna blir ljusare och indonesiska öarna och javaneserna | klarare, Glädjen över solens upp- är långtifrån välkomna på de and- ra barna. Denna motsättning beror |breda bottenstämningen i vår jul- . . delvis på språkliga olikheter, ehu- ru dessa inte är så stora. som språkförbistringen i Indien, De har också sin grund i den ringa sam- manhållningen inom republiken. Indonesierna har en ganska obetyd- .. lig känsla av att höra till en enda nationalstat. Som politisk enhet är Indonesien inte någon produkt av . en naturlig inre utveckling utan resultatet av holländarnas admini- stration, a Den allra vikti; anledni; vit solens vrånga ' uppförande un- der de mörka månaderna: ”Den blir liknöjd och snål, åker inte läng- re 'med fyra hästar, tar kort pro- full del av Indonesien, Hit är den menad" och allt "kortare, vänder centrala statsförvaltningen förlagd |halvt ryggen åt allting, grinar olus- Djakarta som |tigt och går tidigt till sängs”. Detta centrum. Jordbruket som utgör|är höstens tecken och solen har då den mest betvdelsefulla näringen linte något fint sätt gentemot” har också stor utbredning på Java. [niskorna i Norden.”Men just " Men i jämförelse med. de, övriga | mörkaste tiden, i senhöstens skym- . åndonesiska öarna har Java långt-|ningstid, då natten är som mörkast ifrån den största arealen. Till yt-)]och längst och då allting 'står lik- vidden 'är det västligare Sumatra | som i'bidan och väntan, kommer och den del av det nordligare Bor- | advent - som --en "vänlig hälsning, é en hoppets ton, ett löfte, innan he- Ja "natären slumrar in' i" vinterns famn under det kalla snötäcket! -=+ ildar alltså den ]Dess" budskap' tlar" om beredelse ,: ojämförligt största, delen av Indo- och vaksamhet. Det är kyrkans ny- . nesiens aréal.: Men på dessa öarj|år. Från och med adventssöndagen en, tredjez begynner ex ny, serie bibeltexter; e= |i vilka den kristna församlingen får följa "sin "Mästare på Hans jordiska vandring från löftet. om hans till- kommelse såsom 'ett barn; som föds Je "största | till "världen, : intill domsöndagens ”av olja | väldiga drama, då han skall komma "Sumatra | åter "som" "domaren över” levande "rikaste ] och döda, "av boes ren Frans G Bengtsson beskri den "Advent betyder ankomst och:bå- dar'"julhögtidens fröjdefullå'. tic - PÅ ett sällsamt sätt harmonierar gång i vår nattliga värld är den glädje. Den lyser fram i psalmer och texte: ”Det folk, som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus. Över dem 'som bor i dödsskuggans dal skall det skina klart,” ” Ljuset segrar så småningom. Da- garna längas, Snart kommer vårens brytningstid, då naturen vaknar till liv. Under seg kamp och mycken vånda bryter den sig lös ur vin- terns isande famntag. Kampen går fram och tillbaka, Mycket går un- .. Ull stridigheterna mellan Java och de andra öarna t. Indonesien är emellertid av politisk och ideologisk art, Tre olika ideologier kämpar om sinnena i Indonesien. Islam som re- presenterar samraanhållningen med den: muhammedanska världen har den sedan gammalt största utbred- ningen, De rent nationalistiska strömningar som låg bakom be- . frielsekampen mot holländarna har ett stort inflytande, Men detta in- flytande är på märkbar retur, Dess allra viktigaste centra låg just på Java, och den indonesiska nationali- tetstanken har därför javanska drag. > Här har emellertid en ny kraft « dykt upp och gjort sig allt bre- dare, Det är kommunismen, Kom- munismen har haft uppseendeväc- kande valframgångar på Java un- der det sista året och det kommu- nistiska partiet börjar få en par- lamentarisk bas som gör det till «> mins. lika viktigt och mflitelce- der, meri slutligen segrar livet. Sam- ma smärteväg går kyrkans heliga år. Julen och trettondedagstid = Hdventstid NY ..Så följs kyrkans år och. det na- turliga .årsloppet. Solen lyser och värmen stiger. Snart står alla än- gar i blom, Då är pingsten,' hän- ryckningens "tid, kommen. . Späd- gröna. björkar flyttas in i kyrkor- na som : vittnen till. naturens spi- rande liv. Budskapet talar om an- den, som Gud skall: sända, Liksom solen värmer till liv, så värmer Guds Tande frusna hjärtan. I eftersomma- |: rens solskifte träder Johannes Do- v parens' gestalt ' fram på nytt. Han talar: om blomstring och förviss- nande. . Solen stannar en stund i sitt lopp, vänder sedan på nytt och dalar sakta mot horisonten. Natu- rens ”alstringskraft: avtar 'och det gamla" kretsloppet - mellan mörker "och ljus, död.'och liv repas upp på nytt, 47: ua sågtT le :1 Men nu'är det advent, Stora'ska- ror skall samlas för att lyssna till det gamla, evigt unga, budskapet om Honom som skall komma. Vi tän- der för varje söndag ett nytt ljus som en hyllning till: Honom. Det är möjligt att. denna” ljuständning kan vara er tradition från urgari- la hednatider.. Men med :kristend men:har den fått ny betydelse. Den är. en symbol för människans fräls- ning och hopp genom det barn som föddes" i Betlehem, Och även om det. i- våra dagar är ett mindre tal som :omfattar denna tro med verk- lig innerlighet, och även. om stora merkantila intressen smugit sig in i "julfirandet, är det dock en stor högtid. vi firar, och advent är den ljusa och höga porten in till denna vår största glädjefest, =”... 4 «7 Ernst Sandgren + Parisiskor i uniform - . . bär ej långbyxor " Uniformskräddarnas förening i Paris konstaterar" i sin årsrapport att det just nu finns 5.122 parisis- kor 'som bär uniform, försvarets kvinnliga anställda, lottorna och liknande icke medräknade; Största gruppen av de uniformerade da- merna är anställda hos tunnelba- nan ”metro”, till antalet 512, Air France sysselsätter i runt tal 300 flygvärdinoor, posten har bara nå- got över 100 kvinnliga och unifor- merade brevbärare, medan närpå 100 parisdamer uppträder som tåg- ärdi . Till uniformbä räk=- följes av fastan, iden, med dess smärtefyllda budskap. De sex veckorna talar om lidande och död. Altare och predikstol kläds i svart. Mästarens tunga livsdrama rullas upp och församlingen får bevittna hans lidande och död. ”För oss” är den underton som ljuder genom he- la fastan, Men såsom det höstliga kornet läggs i jorden för att dö och stå upp till en ny skörd i somma- rens gyllene gröda, så måste Kris- tus stiga ned i gravens och dödens mörka häkte för att så bli seger- vinnare över döden. Men både våren och fastan har en ände, liksom allt lidande och all smärta. När naturen knoppas och livet sjunger sin segercsång, bru- sar påskkoralen fram genom höga tersnelvalv, och på dess tonvågor glittrar vårens flödande solsken . rikt som hationalis'pariiet ch det Vad ljus över & en, Han lever v nas pl e i flera bi informationstjänstedamer vid stat- liga och "kommunala administra- tioner och turistföreningarnas och resebyfäernas uniformerade gui- der, På bussarna finns bara 11 flic- kor som konduktriser och polisen vägrar' att anställa uniformerade poliskonstaplar av kvinnligt kön. Paris är inget Stockholm, heter det i rapporten, med klar kritisk bi- klang, I Paris skulle det vara otänk- bart att kvinnliga tjänstemän' hos trafikföretagen och polisen gick om- kring i byxor, vilket är fallet i hö- gan Nord. De parisiska damuni- formerna är och förblir kvinnliga, de omfattar dräktjacka och kjol samt snygga och käcka mössor som gärna byts mot baretter som kvin- norna föredrar i stället för de me- + o fröjd!” ra manliga uniforwmsmössvina, donesieri Hemligt lord ög Den ryska Svarta ' havsflottans flaggskepp ”Novorossijsk”; som en- ligt en uppgift i en känd schwei- 2isk tidning lär ha förolyckats för två år sedan, varvid . 1.500 man följde med i djupet, men händelsen skulle ha hemlighållits av de ryska myndigheterna, - Kryssaren' skulle ha gått på en tysk mina från kriget på Sevastopols redd. ”Novörossijsk” som var. på nära 24.009 ton var ti- digare den italienska flottans stolt- het under. namnet ”Giulio Cesare”, men måste avstås till ryssarna ef- ter: andra världskriget... Nos : Fr En grym straff-form - . + En skärpt form av forna dagars] spöstraff var gatloppet. Vi låna. den engelska ambassadören White- lockes målande beskrivning 'av det- ta straff, sådänt det utfördes på Vaksala torg i Uppsala den förste april 1654: ”Strax därpå (dv s ef- ter en avrättning) framfördes två fångar, vilkas brott ej voro så stora och avstraffades med gatlopp, ett för soldater vanligt straff. En gata formerades av, folket till 100 alnars längd” och 15 alnars" bredd, Därpå fördes - fångarna, som vare nakna till midjan, till ena ändan av den- na öppning, varifrån de måste sprin- ga till den andra ändan och tillbaka flera gånger, allteftersom brottet var grovt, och varunder folket med spön slog dem "hårdare eller sakta= on re allteftersom de ville gynna dem eller ej..Den som avstraffas dn springa . det mesta han. förmår men en av dem, som nu voro fram me, tog mycket långsamt sina span= ska steg” — Verkligt kraftiga och råa sällar tyckas verkligen: ej ha känt sig imponerade av gatloppet. Sålunda visade soldaten Sabbel, då han år 1697 skulle löpa gatlopp på samma ställe ”sidvördiga compors La frförele, na och sade till slottets och stadens! vaktmästare, som ställde ut folket på torget: —' Käre, ställen. några på Vaksalagatan med! DS "Till brännvinets Iov- . Biskopen i Västerås, Sven Cas- persson Wijkman (1754—1839), vars näsa lär ha påmint om ”näsan med sju andra näsor på, förklarade på riksdagen år 1815: ”Jag går nu läng- re än förut. Jag yrkar att bränn- insbränning icke ' allenast aldrig inte få dem tillräckligt sensationel- la. Det verkar som; om titeln vore viktigare än själva pjäsen. Jag ger någon tid av året, utan även icke en gång vid missväxtår må inskrän- kas. Härigenom skulle :en betydlig vinst/ tillskyndas landet.” Man be mig katten på att om Shak i dag skulle lämna' in sin ”Hamlet” till en teaterdirektör, skulle han in- te få pjäsen. antagen förrän han ändrat titeln till ”Blodsdramat: på slott. I Danmark har den radikala väns- terns ledare, ekonomiminister Ber- tel Dahlgaard, fyller 70 år.” : — Humor kan inte undvaras ens 1. politiken, . säger : Dahlgaard i en födelsedagsintervju,, Det är ingen idé att ta sig själv och andra alltför högtidligt. Och så en annan sak, som jag fick lära mig av min far hemma på bondgården i Jylland, ”Det. är ingen konst att'ge ut andras”pen- gar”, sade' han — och det tycker jag man bör hållä i minnet som Pp litike; SE Säckpipsflickornas löfte ;>, berömda; skotska" kvinnliga 'Ett:och annat: i. harn> Girl | 1 COME: . Krisrekord, an -Äntligen har Frankrike fått en ny regering med :'den nyss 38 år fyllde Felix. Gaillard som konselj- president — men så tog det också en dryg månad-innan. regerings-. krisen löstes. I. Finland"har rege- ringskrisen denna gång varat ännu längre. Rekordet i långvarighet in- nehas dock av Holland: 16 veckor och 6 dagar. ; Vilket en" fransman också tog fasta på: när han träf fade en holländsk vän. bear — Visst. har: vi. långa regerings- kriser, sade han, men era är ännu längre. förinnan hade'de:-fått underteckna ett. kontrakt, vari bl 'a ingick en försäkran att inte' ingå äktenskap under turnén. soo elek ":— Under "vår: turné i US, lorade vi nämligen elva flickor där- igenom åatt'de' gifte sig, förklarar turnéledaren:mr David,Land i det han medger. TE flickorha' är så rac sande söta att beundrare dyker upp överallt." Vi övar. flickorna" från tio års” ålder. Hela” orkestern kan ju andrå av. dem rusar åstad oc gif. ter sig mitt under pågående ti " Tysklands' mest "spridda ;dagstid- ning ”Dass Bild”. har ofta. hjälpt sina läsare. med, att, efterlysa” och finna "saknade : anhöriga.” Nu: har Gable -bett tidningen leta. reda på rar härstammade,' jag inte många ' hållpunkter, skri- da jag känne: till om mina mopjför” äldrar'är att.min mormor var född Herschelmann.': Nu "vid 57 års ålder av varje och har nog börjat bligam- mal och sentimental. d 1) Minne av O'Neill”. 7 På ett äv husen vid Times Square lande" att”här föddes för snart 70 år sedan der store dramatikern Eugene O'Neill hans dramer pre- senteras i höst genom en hel serie set där O'Neill växte upp är nume- ett stort affärspalats. Något år. fö- re sin död fick O'Neill från en be- undrare sig tillsänd en bild av hu- set. sådant det tog sig. ut i hans barndom. På bilden såg man ock- så en karl, som trött stod och Iu- tade sig mot en lyktstolpe, och det- ta gjorde O'Neill så rörd att han i ett tackbrev. till ansändaren skrev: fulla irländska dagdrivare! När 'en sådan typ på den gamla goda'tiden gav sig ut att sudda, kunde han gott bli borta tre, fyra år i sus och dus -— och så kom han : plötsligt hem och röt åt hustrun: ”Vad, är inte middan färdig än!” .. -- | I stället för Hamlet -:. > Den . berömde amerikanske för- fattaren och - dramatikern: Hohn Steinbeck satt" här- förliden i en krets vänner och beklagade sig över yrkets besvärligheter, ::.=> 7, ox "— Teaterdirektörerna ställer nu allt hårdare krav på oss arma: för- fattare ifråsa om tilorna på våra er, D2 kan'över huvud taget råka illa ut' om den 'ena efter den |. j Ja USA-filmens' store' he-man ' Clark |" varifrån hans far och morföräld- | —De' emigrerade till Amerika |: på 1860—70-talen, "men tyvärr har |' ver mr Gable. Jag vet att min far- |. -|far hette Giebel och' tror att:han | var. bördig från Pfalz, och 'det en- har jag fått tid att tänka på litet |”. i New York har. just i dagarna |” satts upp en minnestavla, förmä- I föreställningar i Sveriges radio. Hu- |: ra rivet" och”har” fått "ge" plats för |]: -— Så väl jag minns dessa, prakt- | ".. | tillverkarna skulle förbrukarna sät- hövde — for de enligt bisko- pen — ej köpa. utländskt' brännvin, | och om utländsk spannmål likväl) köptes' samt brändes och uppsöpg. tr Måndagen den 2 december 1957 = i Till häst — SS Z aa Var säker / är stolt över sin fina ridhäst, som man kan rida nästan riktigt på. Den kan både röra sig framåt och ga- loppera. och därmed har en av bosnen. hetaste drömmar gått I uppfyllelse." Ryttarens tyngd får hästens ben att röra sig och minsta tryck i stigbyglarna gör att hästen rör sig framåt i galopperande rutm. så stannade dock förädling: ten här. Men jämte denna frihet för tas under ryska tvångslagar, ”Må” — "utropar. Wijkman . — ”fylleriet straffas -på ett förvånande sätt” Sättet angavs dock ej. Mest förvå- nande var hans egen av brännvins- pannan förkopprade näsa, med si- na utväxter, samt att. brännvins- supandet' drabbade hans barn så- som en hämnande Nemesis, ' ” Från 'den ”gamla' goda” tiden Då Skåne: år. 1658 - blev, svenskt blev- bönderna befriade från den under « danska " tiden rådande liv- egenskapen. Men ännu ett och ett halvt-sekel senare satt mjukryggig- heten: kvar hos de livegnas ättlin- gar, Nicolovius: berättar i sin klas- " |han lade sin kyss på densamma, sin rad” på sitt oefterhärmligt målan-—.: de sätt härom: ”Om det tilläts en bonde att hälsa på någon av Skå- . nes andryga magnater, skedde häls- ningen sålunda, att han först kyss- . te sin egen hand och neg med blic- ken fäst på det ädla föremålet, var- efter han ömsom bugande och ni-: gande nalkades, och när han fattat. ädlingens' hand," strök han, 'i det fot i rak linje bakom sig, så långt benet. räckte. eller han tilltrodde sig: att sträcka det med bibehål- landet av balansen, vilket han dock sällan förlorade, emedan han i den ställningen .- kunde påräkna att i: ädlingen äga'ett säkert stöd.” — -- . Nils. vitter. , Lovén, »”Nicolovius”, präst, attare levde mellan 17963 siskt vordna. ”Folklivet i Skytts hä- 11858 » Cia, Spaniens tredje stad, ödande översvämningar . kringliggande orter har £ Nödläget blir för var dag skar måste: denna manin ligt angelägen; I hundra också vår erkänsla, «. WILHELM ASSARSSON " Envoyé - EINAR BLIDBERG " | > Konteramiral - ” Direktör, Ordt, I Sveriges Penta ön Ordf, i Sv finnesrika och mångbesjungna Valen: . katastrof. Skyfallsliknande regn med för- vållat stora förluster i människoliv och - P -" egendom, : Stora delar av staden och - lindring av nöden — främst genom upp- - a 2 förandet av daghem för barn vars föräld= och :bottenvåningar : igenslammade ' av + rar fått sina hem spolierade'och nu nöd=' . + >. lera och "jord från. högre belägna åkrar." [ , och odlingar. Avloppsledningarna har ; omhändertagandet av barnen hindrar tippts "till, livsmedel, bohåg,' redskap, ' . bort eller förstörts. Heia stadsdelar sl byar har måst evakueras, ' mande tippenbart och manar till hjälp- insatser av betydande mått. För oss 'sven- Kommitté har drabbats av > som följd har en riksi På uppmaning av Svensk-Spanska Säll- "skapet i Stockholm har undertecknade » bildat en kommitté med. uppgift att i samarbete med Rädda Barnen åvägabringa ” av i del fö ått gator, källar- och ' allt mer skräm" g kännas ytter--' tusental har vi n "GUNNAR DALÉN. Direktör, AGA . BO EKELUND "od ” Civ.-ing, Riksidrottsförbundet . STIG GORTHON ” P 3 SETH BRINK : Generalkonsul KR BÖKMAN ec Direktör | + i: : Redert AB Svenska Lloyd" ” " CLARENCE CRAFOORD Professor. a. == 0 Komuminténs -. Sänd Ert bidrag till " Skeppsredare, Sveriges Redare ERNST GUNTHER Direktör, Ginther & Bäck - Anosonsbyri AB rg . JOEL LARSSON "i ole » Direktör, SKP (770. VILHELM LUNDVIK, Ed. Landshövding >. SAM SIMPLER, Generalkonsul Kommittén Ordförande + Ordf. i Svensk-Spanska Sällskapet Valencia-hjölpen, adress är I a ig Yngve Nord S | mödrar från att söka skaffa sig det arbete. maskiner och förnödenheter hår spolats: > de så innerligt åstundar i sin förtvivlade strävan att få medel till en ny start i livet. =: Hjälp Valencias barn. Vi riktar en en-' ” trägen vädjan till alla varmhjärtade lands- , män: Hjälp Valencias barn! Varje bidrag v . >= inget kan vara för stort och inget för ringa — mottages med ödmjuk: tacksam- het på postgirokonto nr 900908, som - s ». Som turister och köpmän gästat spariska” ' Näringslivets :Granskningsnämnd ställe ar städer och bygder, i många fal! förvisso "> till förfogande, Insamlingen står. under «även Valencia. Katastrofen där ger oss , i å 7alen beskydd av Spaniens ambassadör i Sveri-” anledning att j, vår, medkänsla uttrycka: : ge, Don'Ernesto de Zulueta, st | vo ambassadör i Spanien, Wilhelm Winther. | Ve 2 : Stockholm i november 1957 . för Valencia-bjälpen. a "ALLAN NORDENSTAM « ” >'Landshövding . ova H Ordf, i Ibero-amerikanska - Biblioteket o, Institutet "BJÖRN RÖNNBERG > Direktör, Agencla Papelera ' OTTE SKÖLD, e Postgiro 9009 08, Stock it Regeringsgaran 40, Stockholm, Telefon ac ; Revisor; Revisionsk dd gas bo i uppsamlingscentraler och där och Sveriges HERBERT OLIVECRONA. Professor "=. vc KNUT. RODHE, Professo: t Espafiols - OTTIE LD, Professor Överintendent, ; >: K Nationalmuseum - CARLOS WOEHLER ' Ordf, i Sv, Handelskaramare I Spanien fon 209714 > DE FLESTA OCH- BASTA ORTSNYHETERNA F i INNER LAHOLMS - tt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.