aha | EYE YFYTE Fet ve vervevryeveretyTtY Fes 7 4 vYv weYTTEFEPFYYYYYEFETOREYFOPFEYTYT YyTYYTYTT Tv YYYYXETEEE TTT TE TTDIETT eden ter eten ek RA ER LER ERA YVESEEEENN RAT TS TEYERAR AR Md dte PTE ET IE RAR SOT RAR SEE MODDA Ireresvesdör ät rek AA MM RO KAN EEK REAL EAA ASKAN EE ROS LEDEN 2 - 2 . : käre k äver FER EN SK ROT , fet . i no verretereeenev fasade etöt rk eg RES ÖENEN - Tisdagen den oo boa Ka 8 december 1957 ——— — — — l DEN NYA CENTEEN ? svensk politik, centerpartiet bondeförbun- det, är föremål för €2 del speku-. lationer i Svenska Dagbladet (h). Kommer försöket att lyckas? spör- jer ledarskribenten och gör en del. tovvärda försök dels att analysera väljarkårens intresse för en cen- ter"etorad politik, dels klarlägga jordörukarnas recktion mot att 1 bygdspartiet bondeförbundet nu har blivit centerpartiet bonde- fösbund; . pi a = JT Den 3 DECEMBER 1957: AN o . ”-Spåmannen som 8 - regeringschef... För drygi ett år sedan förutspådde chefen för Finlands Bank, minister ' Rainer von Fieandt i ett offentligt uttalande, att det k de året, 1957, skulle bli ”ett av de svåraste 1 Finlands el iska ' historia”. "Riksbankschefens övertygelse var, att den främsta orsaken till dessa beklämmande ' framtidsutsikter var ren svag fi litik”, Samtidigt som han förklarade, attF Finlands Bank inte ämnade öka se- delstocken, utan tvärtom komme att se till, att penningsituationen ””för- blir minst lika stram'som den varit | ” J hittills”; varnade han för att pen- ningpolitisi:a åtgärder inte ensam- ma kunde hejda inflationen, Pen- ningpolitiken och finanspolitiken kan inte ersätta varandra”, sade skshankschefe och lerströl - med största kraft att det var ett samarbete mellan statsmakten och | parad med I i och självövervinnelse inom de olika medborgarkretsarna som krävdes, om inflationen skulle kunna hävas och det ekonomiska livet dirigeras brukar samlas vid ån sommartid, beundrar - hans 'konststycken i vattnet, Lika stor beundran får han inte av ett par kvinnor, som han en söndagsmorgon håller på att skrämma vettet av, Kvinnor- na är på väg till kyrkan och sme- den, som står överst på broräc- ket ramlar, då kvinnorna är på lagom' avstånd, med ett. skrik baklänges i ån, simmar under vattnet in under bron och göm- mer sig där. Så småningom för- står kvinnorna, att smeden lu- rat dem, och det är säkert inga särskilt vackra ord de säger om den ”rälie smen”, trots att de är på väg till kyrkan. TN äl mött igen för vår vandring bland gårdar och ' stugor i Hasslöv på , 1900-talets början. Innan' vi lämnar norra delen av Hasslövsslätten är det två stugor och en gård, vi måste hälsa på i. Vi går: in där hemma, innan vi ger oss iväg. Mor bjuder på ett milt och" gott kaffe, hembakta billar;” vetekringlor, pepparkaka och en liten god kaka i form av ett eklöv. Enkelt, men närande och gott” Och så går vi åt nord- väst. På Rostorps marker, i när- heten av.rågången mot Skottorps domäner, ligger de två stugorna. I den ena bor Johannes Eliasson, som är” nästan: döv, och hans hustru" Beata, "Johannes är en snäll "och, beskedlig man, som utför lättare arbeten på Rostorps gård. En annan liten handräck- hing"gör han 'även i mitt hem. Hustrun är en kvinna med skinn på näsan, I den andra stugan bor en kvinna vid namn Botilda Ols- son." Både: hon och Beata syss- lar red ”binge” och förtjänar en slant till sitt uppehälle. - . or - Ordets makt över tanken är un- 'derstundom stark, Utan ivivel "-kan en del av t ex folkpartiets framgång skrivas på det populä- "ra partinamnets konto. Man mäs- te räkna med att en avsevärd del av allmänheten i vårt land är ointresserad av politik och har: « ytterst oklara" föreställningar om: var partierna står och vilka åsik=- ter de företräder, Sådana poli=: tiskt föga engagerade medborga= re lägger, om de i ekonomiskt och socialt hänseende är att hän=. föra till medelklassen, gärna si-- na'röster på ett parti, vars namn - verkar medelklassbetonat. De väl=.: jer vad de anser vara mitten och måttan.. ”Centerpartiet” - låter då minst lika bra com ”folkpartiet.” Kanske kan hr Hedlund påräkna ett visst röststöd av personer, som är . allmänt centersinnade, som: aldrig skulle drömma 'om att rös- ta på bondeförbundet men som i sin politiska oskul låter sig |: ns sär + lockas av den nya etiketten. '.. :. .. sörden H. Slut Hyggdes i 1907 fn på riktiga banor. a I ett annat avseende kan emel=: by FVOSLOrPS | fa a ” v Minister von Fieandts förutsägel. |lertid & 'beteckni; visa sig ygger, heter otthar enn- | : ser om att 1957 skulle bli ett svårt | mindre tjänlig, Det kan bli svårare: |Ström,, och hans hustrus namn år har ju i hög grad besannats och för paritet att återerövra vad som; Jär Anna, Det är sin mors arvs- L sina löften omen fortsätt stram po. | förlorats på landsbygden: "> " - lott, som Wennström bygger. på. | litik från Finlands Banks sida har| Stora skaror av jordbrukare, som -|Han är en trevlig och god man, H han hållit, Under det gångna årets | , tidigare enligt den klassbetona- |hustrun är solig och glad. Wenn- : förenklade formeln : att a 2 hän dte 3 - 3. upprepade statliga kassakriser väg- fe, och förenklade formeln att | ström är händig i allting, han är " ”bönderna skall hålla sig till bön, |""' - É rade riksbanken gång på gång att|. dernas parti” ansåg :sig ; höra mekaniker, smider själv och har låta sig lockas från den smala vägen] hemma i bondeförbunet, har un-- |egen bandsåg, - . + och det kan ju inte förnekas, att) der Joalitionsåren, Hoppat av pch + Stensån är. vid denna tid en nd ill i i Ö0- 2 ala 2 5. det på många håll försports miss= | copies hamnat hos Tör avlång insjö från Vindrarps bro gerpartiet. Inom bondefö: ill Pråmbron: ken lyfi . nöje med bankchefens styvnackade | hoppas man, att strömmen skall. | råmbron. I tanken lyfter vi hållning, Men den imponerade ock- på tillbaka igen, nu när I man upp- LR något hundratal meter upp i så, Tack vare den konsekvens som | hört med den impopulära sam=' en. Stensån ser då ut som en : Idemokrati sr N oda 2 der det gångna året och som sig-| meliit inget renodlat bondeparti —Dömestorps bro är bakkrop- nerats av Rainer von Fieandt, möt. | mer, Fr Hedlunds parti kan in= | pen, sträckan .Dömestorps bro i "> tes bankens. åtgärd att devalvera | te längre ute i bygderna fram= |till HasSslövs bro är framkroppen, finnmarken. med ' större förtroende och från: Hasslövs- bro till Vind- både hemma och ute, än vad som annars skulle ha varit fallet," ... går tillbaka och ställer ste- gen mot kyrkan, Först tittar vi in i Klockargården, som lig- ger vacker. och -solbelyst med blommande rosor. Här residerar kantor Andreas Norén och hans fru, Anna, snälla och godhjärta- de. människor båda två. Norén, som tidigare tjänstgjort som re- gemensmusiker, sköter sitt lant- bruk på bästa sätt och får vack- ra skördar. Är det något i jord- bruksväg han inte är riktigt sä- ker på, frågar han sina grannar, En dag kommer: kantorn gående från Skottorp:och träffar. då' på tralhark är ute på fältet och plöjer, Kan- torn slår sig i språk med bonden och frågar bland 'arninat hur jord- bruket lönar sig, ”Ja”, svarar den rätt åldrigeé mannen, ”när präster och klockare och alla andre skat- tesugare fått sitt, då är det inte mycket kvar.” Troligen ler kan- torn ett stilla” leende, ty den gamle ' mannen ' utbrister: ”Vem är herr förresten?” — Klocka- ren i Hasslöv!” — Tablå! — No- rén är en duktig kantor och .än lever en och annan kvar av dem som "var med i hans sårigkör, och de: intygar samstämmigt, att han träda som "en jordbrukarebefolk= "ningens speciella politiska intres- Å u | Seorganisatior ove t it |rarps bro har vi huvudet. Käns- " Hr Hedlund har särskilt betonat |lospröten' är åns tvenne" grenar, Att denné man nu, sedan de par- vikten "av välvilligt Intresce” 5 länga förenas 1 närheten av Äs lärde sina” sångare att sjunga .uttömda, anförtroddes uppdraget att | och det kan ju vara en bra början flbög on ga se AN både korrekt : och med verklig bilda en tjänstemar inistär, är|isträvandena att'vidga basen. : ha + Jinlevelsef «röse ska ey en sv ic Hasslövs bro Vid sidan om Klockaregården " trax söder om .. ,Alderdomshemimet i ärför lå : illfälligbet. | Slutligen 'ger högerorg: I OM 50 därför långt ifrån någon tillfällighet, igen ,ge gero ) liggen jen Stuga, :ja; egentli- ligger. Ä Å; Hedlund 'en komplimang . veckornas utveckling att just chefen | hoppas givetvis för egen del att sammanby gg Den ena halvan ; Prästgården är, ;omglven av en | för Finlands Bank nu axlat rege- det inte kall Lyckas f 'centerpi ="lavi huset. är. hög och smal,' den stor park, delvis planterad: av ringschefens ansvar och därmed, om tet att, amla. er jandra: bred och låg. I den högra Linnés, lärljunge, "prosten. Pehr man så vill uttrycka saken, 1 sin | Si Om har: delen: av huset, närmast Stensån, | Osbeck, På vänster sida av präst- person åstadkommit just det när bor en- gammal man vid namn gården ligger, småskolan,, Lära- mande -mellan "statsmakt och riks- Nils Wennström, I sin krafts da- |rinnan är en lång och ; ståtlig i = bank, soni han själv efterlyste redan Bar: var. han, ägare av Menlösajkvinna och heter Lovisa Daniels- för ett år sedan, «> evon st gård, På Wennströms tid 'fänns | son. Skolsalen ligger i norra 'de- "! Kring sig har statsminister von det. både. kvarn och. bränneri. på |len av byggnaden, därnäst är/det i Fieandt samlat en mixistär av öxo | .. >. gården, och. det är Nils Wenn- jlärarinnans. bostad. och längst i perter. . Utrikesministerposten " harf.«, > oc. 0 oc. sonas |Ström, som låtit uppföra den nu- söder kommunalrum.. Här hålles | . or- | Öm man ytterligare nämner, att un- | Vafande huvudbyggnaden - pålinte. bara de. kommunala och | SARS 'n Reino Oittinen, |gården;: Nils Wennström. är ' en | kyrkliga. stämmor och samman- I i i F övertagits av en inte minst, ; diska kretsar känd dipl minis-.| der ister : Å ” ter P J Hynninen, som bland annat |är chef skölstyrelsen "och ;har god och gemytlig man, Hans hus- träden, här är även konfirmand- M + inister i:två ti. hållerska heter” Annar-Britta;. en isal och sedan 1909 samlingslokal len |livlig och kvick kvinna, Hennes | för nykterhetslogen. ; :.. <-' Ne .föjer, att hon är bördig från "-Nykterhetslogens "bildande väci Inister" är £ dö.zikspolischefen, | endet att sakkunsi mellan-Sverige. — I den andra | ker en del oro. Så slog exempel- landshövdingen 1 St Michels län, |trädd i von Fieandts kabinett. 7: |halvan av' huset bor en ensam | vis ..en: snäll. kvinna. ihop .sina | Urho Kiukas och fö S själv har politisk |£vinna, och hennes namn är Pet- händer och utbrister: ”Gud give i > Överste" Kalle Lehmus, kanslichef i| erfarenhet, bl a' från sin tid som ronella Horney, Hon har 'ingajen finge bli i den läran en är!” + försvarsministeriet, De två finäns- |folkförsörjningsminister under åren |Släktingår och brukar. säga att|Det är inte så förvånansvärt, att s Tinistrarna,. Ahti Karjalainen och [1939 och 1940. Han vtmärkte sig då '|hon, ”är regnad ner”, därvid å-|ett sådant yttrande kunde föllas. Lauri Hietanen har bägge meriter | för sitt praktiska handlag och en syftand $in ensamhet, Enligt vad | Det fanns en och annan präst på som ekonomiska experter och han- | karakteristisk anekdot berättar, att |Jag hört”, berättas "härstammar västkusten; som från sin predik- Idelsministern, bergsrådet Lauri Ki |han ställde sig mycket skeptisk. till" fröken Horney från en adelssläkt, stol förkunnade, att han "hellre jvekäs är ev välkänd industriman. tanken på att ransonera smöret i | : Ovanför backen, där vägen de- | såg tio fyllhundar i diket än en Finland. För det första, ansåg han, lar sig mot Hasslövs by och kyr- goodtemplare' mitt på vägen. — "lär ju Finland ett smörproducerande |kan, ; ligger en liten fyrkantig Spritmissbruket är på sina håll land, mer -än självförsörjande på |stuga: Här bor en handlande vid |fruktansvärt. Till helgerna, fram- detta område, och för det andra |namn Lars Petter Persson jämte |för allt till jul, köpes det' hem "fifrå te han möjligh "på. [hustrun Assarina, Affären är li- trettio, kanske fyrtio liter bränn- detta område, och för det andra |ten, och omsättningen inte så stor vin," Att högtidsdagarna är : allt ifrågasatte han möjligheterna att ef. |men det bekymrar inte Lars Pet- annat. än kristna under sådana fektivt ransonera en vara som pro- |ter, ”Den da'n jag inte säljer nå- förhållanden, är självklart. Bratt- ducesades på varje gård, liten eller |got, har jag mina varor i behåll”, | systemet 'med individuell kon- stor, i landet. De myndigheter som |brukar han säga. Och han är in- [troll och begränsad inköpsrätt, under krigsåren hade att kontrollera |te så: alldeles beroende av, affä- | som gör sin entré under den tids- dukti och k mtionen, av "ren, ty han sysslar även med period, som ' vårt personstudium smör i Finland, torde ha varit be- |skrädderi. Fru Assarina är en li- | omspänner, . medför; - bättre . och redda att instämma i von Fieandts |ten korpulent och fryntlig kvin- trevligare förhållanden i månget dubier, > soc oc |NA& Sedan hon dött, reser Lars|hem, - | föl ” Emellertid är" dylikt "praktiskt |Petter till sina barn i Amerika] «oc : : handlag 'och nyktert saklig syn på |och stannar där livet ut. Han ch så. går vi ner till ne: problemen inte alltid det mest ut- trivs gott over ”there”?, > sc. Ole yekoherda mäst märkande för de= 1. Innan vi beger oss på väg mot | Carl. Rudolf Christensson, Han T meta Ä& Det är därför som | kyrkan, gör vi en avstickare mot |är en god och fin man, en ädel pprätthällandet av kontakt och |Hasslöv och hälsar på hos sock-|person. som vill alla männi N ' a alla människor samarbete mellan expertregering och nens smedmästare. A Nils- | vå - . i M Se n ästare, August Nils- |] väl. Med värme och personlig parlament ofta stöter på oförutsedda son heter h; och hustrun he inl 2. ” - svårigheter, Säkerligen är det klo- Elise: om a frun heter [inlevelse frambär han étt levan- kast att inte göra nägra som helst je; Smeden är nägot av en tu- |de evangeliskt budskap. — Sko- vast at Era som f senkonstnär, Smida kan han, men |lans arbete ligger honom varmt förutsägelser om ministären "von det är bäst att dan h LR mo m varm: Fieandts framtid. Den, lika väl som |. ake gora medan han| om "hjärtat, och för ungdomen alla andra regeringar, kommer au |SÖF det vi skall ha smitt, ty an-|ömmar han med en faders kär- i ltt arbete vara beroende av eiks- | FAS kan d et hända, att han smi- lek. "I Hasslöv' ser Göteborgs es dagens goda vilja och av' dess för- Em till något annat arbete, Han stifts" första kvinnliga ungdoms- +, Landskampen - avslutas på Irån- |troswde, Or den bar vinna och ben |CAF en mängd bisamhällen, en [krets . dagens :ljys, och .'den dagskvällen. Se hålla de, åieiarår sitae > > |yor skara höns och så är han|blomstrar och utvecklas så länge H dödgrävare, och när kyrktornet | kyrkoherde Christensson är dess flyger till väders, Han läser myc- | förnamn är Agnes, är en bi , genom- ket — en 'stor bok ling har|god med ett hjärta av 1å god tid, helst före kl. 17 dag före införingsdag. En i god ;tid inlämnad annons hinner få: bättre” utförande 'och kan åren 1942 till 1943 var varit, undervi I Göteborg och Finlands sändebud |digare r , torde I 1 Köpenhamn 1946 till 1953. Inrikes. | vara många nog för att stödja påstå-. » HELSINGFORS (TT) Finland tog en överraskande , kraftig ledning över Sverige i den 24:e brottningslandskam- pen. Efter första dagens 21 mat- cher leder Finland med hela 13,5 mot 7,5, . sk Det "hände inte mycket i matcheran, Samtliga utom två gick tiden ut. Enda riktiga fall- nederlaget råkade den svenske lättviktaren R Johansson ut för mot Lehtonen, medån 'Edvin' Vesterby tvingades' ge upp i. bantam mot Jaskari på grund av revbensskada, , «oso ov De svenska segrarna togs hem av Karl Erik Andersson (2) i flug- vikt, Bertil Nyström i welter, Rune Jansson i lätt tungvikt samt Len- . närt Persson "och R Svensson i bingvikt, medan Hans Antonsson i lättvikt, Bengt Lindblad i lätt tung- vikt och Lennart Persson itung- vikt hade var sin oavgjorda match, Efter första passet ledde Finland med 8-2, varför alltså kvällspasset slutade oavgjort 5,5—5,5. . han, och det finns inte bara ro- renaste guld, fast hon till det maner och historiska arbeten i yttre verkar en smula kärv. : den, även vetenskapliga verk| Under några år brukar kyrko- finns där. Allra bäst trivs nog vå- | herde Christensson själv en del ran smed' som fiskare nere: på få bättre plicediag a EN NE ÄN fn re av det stora Prästgårdsjordbru- . FRE Se 9 ella 196 "jo CCnsåns vatten Ån är mycket]ket — det fetaste i e | Efter kl. 18 mottages annonser på tel. 299 eller 199 fiskrik denna tid. God simmare Pprosteri = men överlåter dt Laholm, > på Hasslövsslätten för 50 år sedan en bonde i en annan socken, som | - Petter Nilsson och dennes hustru Anna-Stina, Det är arbetsamma människor, som helt går upp i skötseln av jordbruket. . Huvudgården arrenderas av en inspektor Andersson, en kraft- karl, som sköter sig bra. Några år in på 1900-talet övertar en' svensk-amerikanare =: arrendet. Hans namn är Sven Petter Nils- son, Hans hustru heter 'Anna- Stina, en snäll och god kvinna. Sven Petter Nilsson inför nya maskiner efter: amerikanskt mönster, skaffar självbindare och blir på så sätt en föregångare för jordbruksdriftens rationalisering. Strax väster om prästgårdsar- endatorns bostad börjar den ek- allé,.' som - numera ' är fridlyst. Dömestorp, .som gränsar, ' till prästgårdens ägor, möter med en statarbyggnad, ' vars namn är Rankeberg, och strax intill'den-. na. ligger den bekanta stenål- dersgrav, som kallas Dömes- torpsgraven. Bland . skolbarnen är det inte många, åtminstone inte bland de yngre årskullarna, som kallar” statarstugan för Rankeberg — ”Rankhyttan” får den heta i stället, vilket ju får p H H .” MN . - . .” Om människor i Hasslöv = när ”Seklet var, ungt handlar LT-medarbetaren Hilmer Sväns= . sons artikelserie, som nyligen inleddes. I dag publicerar vi " andra avsnittet, och fortsättning följer om någon vecka. Den - inledande artikeln har blivit mycket uppskattad — bl. a. har flera tidningar gått till Amerika, dit en rad Hasslövs-bor ut-- "vandrade under den tid, som Hilmer Svänsson berättar om. — I dag rör vi oss i trakten av Dömestorps gods, -där minnena. från det.gamla slottets tid fortfarande levde kvar 1,1900-ta- lets början, tagas som ett bevis för att i varje fall. något av skolans :'historie- undervisning fastnat i huvudet. Dömsstorp är en stor gård och omfattar mellan 800 och 900 tunnland : och brukas av den store "sydhalländske jorddrotten P. G. Hallberg på Nya Skottorp. Ägare ; till Dömestorp är. gods- ägare A. v. Möller på Skottorp. Patron - Hallberg ;bor-" inte på Dömestorp.: Gårdens inspektor, Jöns Nilsson, som sedermera in- köpte Edenbergagården, bor i huvudbyggnaden; Minst 10 å-12 par hästar fanns på gården, och det är en imponerande 'syn att se. denna långa rad av hästar på väg till eller från fälten. Mycket folk behövdes. Mjölkning och allt arbete sker. manuellt, Så små- ningom . gör. den ena maskinen efter. den . andra sitt. intåg och gör arbetskraft.. Jag kommer uihåg x namnen .. på .- alla drängarna' -på -Dömestorp '— én | del. bytar' ofta plats — men en del minns jag. 'Ladugårdsföre- ståndaren .. heter ' Ekstrand, och hän är-på besök hemma några gånger, då det är något manke- mang med någon av:korna., En av.ryktarna heter Jonas :Peisz son,: och han bor i Röhög, belä- get "mer än en' halv. timmas väg från. gården; En annan ryktare heter 'Anders Petter Larsson och han bor 'i' Kuskhuset. Han har kanske tio minuter kortare väg fram till gården. Men det är till- räckligt långt i alla fall. Arbetet i ladugården börjar vid fyratiden på morgonen, Strax efter kloc- kan tre måste. de här två man- narna "stiga ”upp,' få sig en bit mat för att sedan, kanske i ry- kande snöstorm, ta sig fram till gården och vara på plats i rätt tid.' Stalldrängen heter Janne — efternamnet - har | jag tyvärr glömt.- Fördrängen heter August Nilsson, en annan av drängarna heter" Petter "Olsson. — en god vän till far, -— En: av Dömes- torpsdrängarna, :jag inte glöm- mer, är Nils ' Eriksson, ' som jag nästan: söndagligen under många månaders tid besöker under en lång och svår. sjukdomstid, som han ;' genomlider, innan döden kommer som befriare. EEE Vi lämnar , Dömestorp . och vandrar i skuggan av den dub- belradiga . fina almallén, som kantar . vägen . från . Dömestorp upp till Hallandsås” fot, Vi tittar in i Jonas Perssons stuga, som ligger i skogskanten vid Röhögs- bäcken,” Här har i gångna tider funnits en kvarn,” och delar av denna finns kvar. Vi återvänder mot Hasslöv och kommer till Kuskhuset, där Anders Petter Larsson och hans duktiga hustru Pilla bor. Anders Petter är, som tidigare nämnts, ryktare på Dö- mestorp, Kuskhusets väggar be- står : av” metertjocka gråstens- murar och i detta hus växer det upp eå stor-barnskara, Alldeles intill Kuskhuset ligger en liten smal stuga, och här bor 'svin- skötaren på Dömestorp, Nils Nilsson," heter han, och hans hustru »: tror . jag bär namnet Kärr eller Hasslöv nr 7 heter bondgården vi kommer till. Här bor. Nils Petter ' Persson. Vad hans hustru" heter vet jag inte. |5 Det är duktigt och skötsamt folk, På gården bor. även Perssons I I föräldrar. Norr om vägen motj är ban, och småpojkarna, som|sedan till en man vid namn Jöna . 4 << TYPE VTISETA Hasslöv - bor Johan Andersson . Forts, & nästa sida; LYSNING kyrka mellan hemmansägaren Stig Nilsson, Öshult, och frö- ken Erna' Andersson, dotter till kyrkovärden . Daniel Andersson och hans maka, född Hässlehult. . : VIGSEL gård .- mellan tegelbruksarbeta- ren . Bernhard Edvin Ekstrand och Elsa Gunilla Bergqvist, bå- da från Daggarp 2, Tjärby. Vig- selförrättare = var Sven "Ljung. . - Ingvar : Ivarsson; ' Hasslöv och Lizzie : Ingalill. Karlsson, . By, Ränneslöv. - Vigselförrättare var kyrkoherde Sjöholm. : + DÖDSFALL : på söndagen i en ålder av nä- ra 51 år efter en längre tids sjukdom. Den bortgångne,' som var född.i Stockholm, hade i yngre vägarbetare” vid "olika skånefir- mor. När Textilverken i Gene- vad .. 1988 övertog sockerfabri- ken fick "han arbete vid omr byggnaden "av fabriken och när verken 1939 ' började driften erhöll hah anställning som vals- makare.' Sedermera avancerade han" till . kontorist och denna syssla innehade han tills Tex- tilverken lades ner,” ” + bete hade Eric. Hedblom tid och krafter över för det kom- munala livet, Han var. sålunda före É gen i Tjärby och Veinge leda- mot: av kommunalfullmäktige i Tjärby, Vidare var han myc- ket ;. intresserad samt skytte, +. en redbar och sympatisk man, som var allmänt och "aktåd.' Närmast sörjande är. makan, Elsa Kjell, ritbiträde' i svärmoder, svågrar? NN. co os varigt "lidande gen centraldispensärläkaren . Elof Nielsen; Sren: dr Göteborg, invandrat: f, Efter . stude; borg avlad rande tjänstgöring På Saklo "blev han Kolmårds- tare tider tjänst- lasarettet i Gäv- 1921 underläkare vid gjorde hån vid Forts fr. sid. 2 od i söndags 1 Hinneryds Svensson, "— i söndags i. Veinge präst- kyrkoherde :mellan "snickare- Nils Erik Hedblom, F. kontoristen Eric Hedblom, Genevad zvled dagar anställning som Förutom skötseln av sitt ar- kommunsamrianslagnin- -'av hemvärnet Han "efterlämnar . minnet av uppskattad samt ' sonen Halmstad och Svägerskor - och > Elof” Nielsen, Efter ”ett långa avled på freda- gångne var född i dit .. hans' föräldrar rån 7 Sönderjylland. ntexamen i .Göte- e han sina "medicin- Den bort; Som amanuens |: ” Sjukhuset anatoriet, Kor hild - Brenner; maka riod verksam som röntgenläka- re på . Sahlgrenska sjukhuset. 1926 kom dr Nielsen till Halm- stad som ' underläkare ' vid lasa- rettet här 'och 1928 blev han dispensärläkare: 1933—49 ledde han = landstingets tuberkulos- sjukhus för: barn i Falkenberg och efter återkomsten central- dispensären i Halmstad. Han var i många år en uppskattad dis- pensärläkare i Laholm och sty- relseledamot . i Mellbystrands Barnkoloniförening, ,, .- o« För dr gärningen alltid i första rum- het och. han var. en skicklig specialist inom sitt fack. Även som vän var han trofast och uppburen. :" «+ oo. stl mast. av maka Birgit född von vor "gift . med" civilingenjör Stig farinna "i: Genevad, ” Eva och Margaretha, samt barnbarn. .. i - Anna Johansson. I' en” ålder gre tids sjukdom, fru "Anna Jo< hanssow maka till f. fabriksar- betaren Karl Johansson, Gälla- reböke, Markaryd, | 0: > : ' Den : bortgångna var född i Bråthult, Markaryds socket 'o. 1931 ingick hon äktenskap” var- vid makarna. bosatte sig i Gäl- lareböke. Närmast sörjande -är maken och sex barn, av vilka Margit är gift med elmaskinist Erik Holmgren, Timsfors, Erik, jordbruksarbetare 'i Jonstorp, Yngve, trädgårdsmästare i Bro- Bromölla, : Evert ,.resemontör i Jönköping, - och > Sven-Arne, järnvägstjänsteman i Nässjö. ren Jonte Hultkrantz, Lyckås, hår avlidit £ en ålder av 68 år. Värmland, "avlade 1913 jur. kand.-examen och ' blev 1918 civilekonom. . Dessemellan stu. derade han vid universitetet i Genéve; Efter tingstjänstgöring i Fryksdals och Norra - Häl- singlands ”domgagor : blev . hat 1920 ombudsman - vid Hemsjö kraftbolag och fick-året däref- ter samma befattning vid' Syd- svenska : Kraft "AB. Tre år se- nare blev han direktör i'före-. taget och som” sådan 'verkade han till i fjor. Under hans chefstid ”undergick' Sydsvenska Kraft en väldig expansion. När-: Mast sörjes han av rakan In- rarna . fru " Birgitta Fogelklou, Uppsala, ' och : Marianne; gift med 'greve: Ian" Hamilton, Bar- sebäck, .Såmt "barnbarn, > sv Fru Gun- till ingen alltid nyheter i: . Gunhild Brenner. a Nielsen kom läkar- ' Mentzer, och fyra döttrar: Gun-" Magnusson; Malmö; Birgitta” 1a5. Jonte Hultkrantz,' F.' direktö- - "Den - bortgångne sörjes när-. av "66 år avled i lördags på - . Ljungby lasarett efter en län- . mölla, Göte, fabriksarbetare i ' Han var född i Gillberga i geborg, född Schmitz;"o. 'dött-.. | KLÄNNINGAR — |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.