"vr på Dj t 5 "dande, och lång; GG a a » LAHOLMS TIDNING . YYFPeYTTETTYTTYTETV vv Yr YTYYYFEVETTYTYTTYTT TY "TYYYTYYFTEFYT FET TTT Ör YFtrefefYYT YT TTT TAL TTT YT ONE YPYYY YT YT TT RY FFF NYTT YTV FE TE PYTT Y NHingarna liga .mödor, Ja, men är verklij > tankebilden häinniskor i gemen väsentligen an- nor! unda än förr? Visserligen skil- jer nutids:sänniskan, som dever i kulturländerna, kanske mellan Jord och Himmel på ett annat sätt än vära urfäder — "om ämnet nu nå- och = ”uräldsta föreställ- . Ch vår, som är i = tet av mångtuser år är resulta riga vetenskap- steget är 'nog 'bety- samt har det tagits, gen den allmänna, "av Världsalltet hos oss > Av Fil-år Sten Asklöf . :” ” Gå vi framåt utmed tidens axel, förflyttar oss från Salomos tempels gt andras, Sjöfarande folk, bland dem främst Fenicierna, hade sedan gam- Albert Einstein, Niels Bohr, V R Jeans och några få till, förutöm ett antal -yrkesastronorner, äga utsik= avlägsna vrår, var och en inom sitt ganska snävt begränsade område, det hans'tid och möjligheter i öv- rgit öppnat. Men vilken världsbild. är allas egendom? Jo, i de allra fles- ta fall, utan minsta tvekan, något som är nära släkt med det ”nyss- 4 'Ifge, Sir Arthur Eddington, James' ter i Världsbilden och dess mera In- kult iod och se på en | malt en uppfattning om Jordens i nutiden, möter oss närnog samma | rymdgeometriska form, att den när- ättni : Ett fåtal i: mast de "ett klot, Man ha- de till sjöss gjort den iakttagelsen att man seglade på en välvd yta Föremål från vilka man avlägsna= de sig syntes långsamt liksom sjun- ka ned i havet och försvirna un- der synranden, medan andra, mot vilka män séglade, grådvis steg upp vid horisonten och slutligen blev helt synliga, mr - en tankebyggnad som inte blott be- skrev - och åskådliggjorde himla- .gon enstaka sällsynt gång kommer . På tal — men just mera är det nog inte, Vårt läge är dock gyhnsam- mare: Vårt ringa intresse och vår '. ” begränsade kännedom om världens - anordning omkring oss har stoa Mmöjlighete inom nära räckhåll att ganska snabbt förkovras och beri- kas. Man kan läsa, man kan fråga, man kan höra föreläsningar; Det- tå är. nog den' allra väsentligaste skillnaden mellan urtid och nutid . $' förevarande ämne, De uräldsta människornas intresse för" och re- lativa insikt i Naturens :hemlighe- ter var ojämförligt mycket: större än hos oss, men möjligheten att få reda på något, som man gick och undrade över," att få svar på frågor om Världbyggnaden i stort, . förefanns i allmänhet inte. 2» - .. Om vi tänker oss tillbaka i män- niskosläktets historia ett par tusen "år och i tarken förflyttar oss till "Palestina, till Jerusalems kultur- värld, möter oss där, såväl hos lär- de som hos enstaka representanter för folket i allmänhet, en i våra : Ögon ytterligt primitiv världsbild: Jord och himmel och underjorden är de trenne vitt skilda områdena i den skapade världen, Jorden är alltets. orubbliga medelpunkt, och människan är det förnämsta i Ska- pelsen. Man lever i eri enkel tre- våningsbyggnad: Djävulen och hans anhang ' i b åni; , männi- tresset och kanske framför allt den medger inte våra dagars män- niskor rikedomen av en Världsbild. Det kunde anföras otaliga exem- på vår. färdeväg genom tillvaron snuddar vid eller rent av befinner oss mitt i en omgivning laddad av vett och vetande om, vad vi egent- ligen skulle önska ha reda på om de stora sammanfattande linjerna i exempelvis Världsbilden, men hur vi ovetande fara förbi eller stund- om totalt missuppfatta vad , våra ögon se och våra öron höra! Ett enda exempel skall kär anföras. Klyftan mellan vardagens intresse- sfär och vetenskapens rymd En meteorolog i Philadelphia i USA berättar några drag, som be- lyser sammanhanget mellan vår vardagliga intressesfär och'Natur- vetenskapernas områden, Han -ha- de att i fönstret till sitt arbetsrum, som var beläget på nedre botten och vette ut mot en starkt trafike- rad gata, dagligen ställa ut kartor, som genom ' siffror . och kurvor åskådliggjorde den rådande väder- leken över större delen av Fören- ta staterna, med andra ord synop- tiska kartor — väderlekskartor av ti- pel på, hur vi vardagsmänniskor. kr form ' och rörelseför- hållanden, utan även sökte klar- göra det himmelska maskineri sorm syntes ligga bakom det hela, bygg- komligaste av de rymdgeometris- ka. Varje himlakropp som syntes utföra rörelser i förhållande till stjärnorna på, himlen, satt, enligt sfärernas, rotation. omkring Jorden lande till varandra, åstadkoms helt enkelt de 'celesta rörelsefenomen, Stjärnorna befann sig alla på en gemensam sfär, omslutande det he- la, Vid sfärernas rörelser uppkom en musikalisk skapelse, sfärernas harmoni, väl icke förunnad dödli- ge att höra. : a ,. Aristoteles och Ptolemaios .. . Ett par hundra år, efter Pytha- goras' utförde Aristoteles, fornti- dens "störste och märkligaste filo- sof, sin. beskrivning över” detta världssystem. Han omtalar : inte mindre än femtiosex olika sfärer, vilka tillsammans bildade den ap- paratur som stod för alla ditintills iakttagna rörelser på h8mlavalvet, Ari les' fi ällning : syntes 1 Finis Philip i lörgraven Sn - + nn: ;å j | XP a to 7 Det händer + världen "Evärigelisk cv ov Så ”Kuropas tak? Tidning: > Vie Protestar!u” 1 Geneve i ? alla protestan= ti : i Europa, som är intres av en i ionell radiostation i Schweiz, till samråd om denna fråga, Förre generaldi= rektören för Schweiz tele-verk, A Möckli, försäkrar, att svårighe= terna att realisera en sådan plan inte "är omöjliga att övervinna. Stunden har kommit för den euro- peiska brotestantismen att ta ett Pythagoras” - världsbild 4 övrigt, djärvt grepp.- .'. Schweiz”, Prötestantiska råd an. ser sig dock inte kunna för ögon= blicket ta ansvaret för Uppgiften de även på klotets form, den full-. Pythagoras, fästad på en ihålig och |: genomskinlig 'sfär, ett klot, med |; Jorden som medelpunkt. Genom |; och genom deras rörelser i förhål- a Prins Philip 'befinner "sig n på "en ruhdresa : +: gravarna: vid St Austell, där han eg : spolas ned från kanterna. -» ruhdresa i: Cormwall och har bl a besökt en av de stora ler- enhändigt fick sköta en av de' stora sprutorna, med vilka leran - SS S "]tas allmänna form framgår av Fig 1, Från en punkt utanför dess grän- ser ter sig stjärnsystemet som en bikonvex lins, en' rundad tämligen platt tymdfigur. Denna stjärnsam- ling är så vidsträckt, att ljuset med sin oerhörda hastighet — det hinner åtta varav runt omkring Jorden på en enda sekund — har göra mer än ett hundra tusen år stt genom- löpa från en ytterkant och till den ungefär den typ vi dagligen kan studera i våra större tidningar i band med väderleksbulletiner- na — grundade på ett omfattande skan en trappa upp och Jehova på övre botten, Därmed punkt och slut, Himlakropparna är satt i skyn . för att upplysa Jorden, nedsända värme och bestämma tider, allt ef- ter vars och ens slag och art, Greker definierade månens och >" "solens rörelser , Vid”ungefär' samma tidsepok lev- de på ön Rhodos i Ägäiska havet sen av forntidens märkligaste na- » turvetare .och astronom, nämligen Hipparchus (190—125 f Kr) från Nicaea i Buthynien, grundaren av den vetenskapliga, på observatio- ner i naturen och på matematiska överläj fotade, ast i 'Tillsammans med sina kolleger un- dersökte han och härledde de ele- ment, som till läge och omfång etc definerade Solens och Månens rö- obser terial över de van- ch 1 fulländad., Den åskådliggjorde och den presterade en förklaring till allt i den dåtida hi lsmekani en 'sträcka' som är nära lika medi - STOCKHOLM (Press) - Det' kan utan vidare sägas, att ”Sputnikarna” är den största och ffelti da som någon- Utanför . Vint gränser och på 'stora avstånd -från oss känner man andra liknande ken. Även om Ptolemaios omkring sex århundraden senare byggde om v ligaste teorol och framställda efter en ingående analys av desamma, vilken som re- tjä li De på täm- ligen osökt till sin form och allmän- na struktur om vårt eget hemvist Jasbild ersatte . Pytt H kristallsfärer : med enkla: banala cirklar och stora antal hjälpcirklar, vilka inte alls visste av den him- sultat bl a gav förutsägelser om den nä äntade väderlek melska h -kom man dock huvuddrag. Framför metoerologens fönster stannade oavbrutet förbi- passerande fotgängare av alla slag. Många ' syntes ivrigt diskutera med varandra alltunder. pekande åt skil- da partier av fönstrets många kar- tor. Meteorologen roade sig ibland med att avl å ; sam- inte ett fjät nä 3 Pythagoras" och Ptolemaios” världs- system vilade nämligen tillsammans med Jorden själv i världens mitt och tog sig ej ut ur naturbarnets grundmurade naivitet och tanker värld. Och deras system, - deras a världsförklaring och världsbild, för- tal, särskilt om någon grupp syn- tes visa ett synnerligt intresse, av deras uppträdande 'att döma. Men han fick då höra nästan 'allt utom något om väderleken! Somliga pe- kade på kartan ut de orter, där de- ras släktningar bodde, andra visa- de vart de skulle resa på den kom- mande semestern, Förtjust över en del färgh dn i" kartans blev bestående, kanske :' förklarligt nog. = t > EN Enstaka röster som höjdes för ett naturen själv närmare och me- ra: riktigt åskådningssätt, Philo- laus på 400-talet f Kr och Aristar- chus: och . Hipparchus ett par år- hundraden senare, blev icke hör- da utöver en mycket snäv krets. Ari: Ilse” främställning kom så- relseförhållanden. Här ; äck och studerades sådana fenomen som den allmänna praecessionen, d v s R orda Iägarfiönt 4 Jawel fort. for or - Ting i rummet, ett fenomen som alltfort i våra dagar är av utomor- dentlig vikt och betydelse för astro- nomien att känna och allt vidare utforska. I förbigående sagt inne- bär praecessionen att jordens ro- tationsaxel under loppet av om: kring 26.500 år beskriver en .svän- gande Törelse, så, att t ex norra himmelspolen vandrar på den sken- bara himmelssfären i en nära cir- kelformad kurva av 45 graders ge- nomskärning under loppet av den nämnda tidsperioden. Som en följd härav "kommer vårdagsjämnings- punkten :— och dess motpunkt -. höstdagjämningspunkten — att för- flytta sig ett varv runt om himlen .bland stjärnorna på samma tid, ett faktum. som är av största betydel- se att ytterligt noga känna till, så snart det gäller referenser till him- bakgrund (det var trakten av de fyra stora sjöarna) förklarade en ung dam, att de var som gjorda för en bikini eller möjligen mel- lanvånden i släpet till en aftonblå- sa! Man tog, kort och gott, de syn- optiska kartorna som en geogra- fisk framställning över Förenta sta- terna och hade tydligen inte 'den lunda att behärsk ik där i rymden, Vi Deras an- tal är okänt, Man skattar dem för närvarande: till några hundra mil- lioner i ”den allra närmaste 'om- givningen ” utanför Vintergatan”, inom en radie av några: tusen mil- lioner ljuså: Vaa . i Vinteragatans, hemlighet löstes- "Vår... nuvarande . kännedom om Vintergatan” är icke gammal. Det är knappa fyrtio år sedan grynin- gen kom i detta avseende. Liksom studiet” av stjärnorna i allmänhet av instrumentella skäl icke tidigare än på 1800-talet var möjligt, för- dröjdes vår insikt om Vintergatans natur; och, Solens ställning "inom densamma genom brist på 'obser- vationsmaterial under: en: avsevärd tid efter det de instrumentella hind- ren avlägsnats, Först sedan ett in- t ionellt forsk bete - år det fanns något, forntiden ut, hela medeltiden och ett'gott stycke in i nyare tid. Det var först femton- och ' sextonhundratalen som - kom med gryningen genom Kopernikus, Kepler och Galilei som strålande morgonstjärnor, beredande vägen för: Halleus, Newtons och Her- schels ipande och omge- ringaste aning 'om, att det var frågan om väderleken, om de nyss "erhållna resilatten av en hel vetenskaps arbete i en hel konti- rent det senaste dygnet! : ; Den lärde matematikern Pytha- goras från Samos, som' levde om- kring 500 år före vår tideräknings början, kom så vitt man vet, för första gången med teorin om Jor- dens klotform. Han framställning var inte resultatet av enbart teo- retiska överläggningar, utan fast mera var hans åsikt grundad på observationer i naturen, egna och staltande arbeten och'resultat ori världens byggnad och anordning, Dessa 'ensliga pilgrimer vågade sig ända" ut mot stjärnetältets gränser, "loch det är ytterst på deras arbeten och erfarenheter våra dagars 've- tenskapliga. uppfattning vilar: So- leh en stjärna bland stjärnor, bland, praktiskt taget oräkneliga 'andra stjärnor, av vilka ett fåtal, endäst några få hundra milliarder, i vår närmaste omgivning i 'världstum- | met, bilda vad vi i dagligt tal .kal=' la” för." Vintergatan, Vintergatans järné Det-. upp eller stjär Javalvets gradnät, lvis vid . angivandet av stjärnors och andra himlakroppars lägen på himmels- |: kupan, vid geografiska ortsbestäm- ningar,: vid tidsbestämningar och vid all slags navigation Det nu nämnda fériomenet har i senare tid varit föremål för ingående under- sökningar i det ryska centralobser- vatoriet i Pulkova, särskilt 'under venske astronomen Magnus där, åren Värre å ichobservatoriet i Eng land har man också under väsent- - liga tidsperioder sysslat med das- 3a och ' närliggande undersöknin- den & ! Nygrens tid [ m ännu pågå. Hip- gar, arbeten Rhodos sammanställde g över ett stort an- milen, deras lägen " parchus på även en katalo; a å hi ; I ersdnötet Toch deras, ljusstyrkor. Detta arbete var grundat dels: på hans egniå, dels 'på andra astrono- mers observationer, Detta och me- ra till, trfedan: man i Jerusalems lär- -da värld — och på många andra -håll — levde i den enkla och lug- "na men I grunden så 'öriktigt bygg- da föreåtällnihbgen 'om världens an- i Minnesota, De lämnade Sverige tog . 90 år fyller den här veckan f'd dalmasårita Lowils och "Öldf Enstroi — och därmed hémörten Mora — i redan 1892 och bosatte sig t USA, där: de tros vara 'de äldstå nu levande tvillingårna, Louis, t v, bor. i Montevideo medan Olaf har ora, et ' " bosatt sig i Hiäler «=. = cn onoka :| den stora 'itjä 1910 pl och pr sin gjorts i världspolitiken; heter det i 'Industritidningen Norden. Särskilt måste detta reta ameri- kanerna, som inte är så värst po- pulära jorden runt och som mycket väl kunde behövt en sådan propa- ganda som den första jordsatelliten innebär, Nu fick amerikanarna prak- tiskt taget över natten lov att re- videra: sin uppfattning! om ameri- + ; kan kansk öv: i - vet Sovjetunionen har > - av forskare vetenskapsmän, t ex en sådan. som Wernher.von Braun. Men natur- ligtvis har ryssarna byggt på and-' ra länders forskningar, det ser man bl.a på spionageverksamheten' -— som de inte är ensamma om, . H : 9 Baket-bomber — kyrkor och 3 » lasarett" Nå protestantiska landskyrkan 1 Pi: r Väst-Tyskland, Kar proteste- rat möt en plan, som den amerikan. . Viska militärledningen 'där 'gjort upp Slför att anlägga raketbomb-baser | alldeles "intill sjukhus och andra S | sociala "institutioner, c sorh tillhör kyr=. kan i Lachen-Speyerdbrf, . +. Från rivalitet till enhev Representanter "för olika kristna kyrkor'och samfund i Schweiz möt= tes helt nyss £ Bern för broderli- ga överläggning . om Ylma frågor, Bland dem var, utom de hb stora kyrkorna, isterria och 'Fi De enades om att den tiden nu mås- te vara förbi, 'då de mötte varandra med steril rivalitet, Härefter skul= . le 'de samarbeta och inför sitt folk framträda med'ett gemensamt kris- tet vittnesbörd. Moe metodisterna, . ' barn dött Ur — Tyskland . mottog under sin djupaste nöd mer än 50 miljoner” , dollars från skilda kristna organi- sationer, och utan den hjälpen skul= le få av Tysklands barn från den tiden 'ha överlevt, 'sade tyska am-: bassadören i Schweiz till dr Visser't Hooft, Världskyrkorådets general sekreterare och -.dr » Lund-Quist, Lutherska Världsförbundets sekre- Tillgång till förnämli tensk lig elit är emellertid inte enda för- klaringen till Sovjets vetenskapliga triumf, Sovjet är ett totalitärt land, och alla dess resurser står till för- terare, då han överläninade ordens- tecken till dei. Vi menar inte att betala igen det så här, men det är nu tyska folkets tur att hjäpa era fogande för ledarna i det kom +. och teknik 'över . Sovjet, som :de tidigare braverat med. Det har bli- vit en kris i förtroendet för. ame- rikänsk "vetenskap" och" teknik, 'en kris .:i. förtroendet till Eisenhower och affärslivet, På börsen i New York har kurserna i höst gått ned avsevärt, vilket. avspeglar försäm- ringen i konjunkturuppfattningen. När: man ; frågar sig hur Sovjets vetenskapsmän kunnat göra sin his- toriska prestation -— ett spörsmål som 'inte bara har. vetenskaplig utan också militär och politisk be- tydelse —- måste :' svaret. bli, att en sådan prestation kan utföras endast av en nation som har verk- ligt överlägsna vetenskapsmän och iella resurser inom ett stort satts igång samt bedrivits under ett tiotal år — ett 'arbete som framför allt."utgiordes" av: bestämning av stjärnors avstånd från'oss och de- En ganska klar 'bild åv vår Vin> tergatas 'storlek torde 'man nog få, om man tänker sig eh mödåll av den. Om' vi i'.denna niodell låter vårt solsystem, "Solen méd alla 'si> na planeter; större och mindre, ko- meter: öch 'meteorsvärmar;'. repfe-- senteras av 'en liten rundad Platt 'Talla vetenskaper. Sådana matema- antal : vetenskaper. Inom fysiken har sådana vetenskapsmän som Lev Landau, Frenkel, Kapitsa och Kur- chatov gång efter. annan erkänts och 'n iella resurserna, koncen- treras på uppgifter som den ledan- de "gruppen finner väsentliga. Det är « bart. att. rymdfl, för har stora" resurser 'ställts- till förfogande, trots att detta medför tyngande beskattning. och låg lev- nadsstandard för-folkets stora mas- sa,.: Det: finns. andra ' exempel. på byggde -- Sovjet - en 10.000.000.000 i världen, Den är konstruerad över en jättemagnet, som innehåller mer än . 30.000 "ton stål eller ungefär lika mycket som går åt till ett modernt hangarfartyg. ' Sådana har USA byggt. — däremot har rege- nistiska partiet. De stora mänskligr> anses, vara. en. sådan uppgift. Där- Ä den ' saken. För att bli ledande i] världen ' ifråga "om kärnforskning |. volts atomklyvare---- den största] ” "ira varandras bördor, nn Istaridigt bört ungenbyr ar ee oe te ringen inte ställt de me- del . till förfogande” åt de- ameri- kanska vetenskapsmännen, Inte hel- ler när det gäller jordsatelliten pedro : ärdet av alt koms'; ma först, so via sv lea "Det. vore emellertid fel att 'an-. iga, att Sovjets jordsatelliter bara. '" | | - När man har., bel-priset.' Matematikerna i' Sovjet anses vara” världens bästa, Detta är särskilt viktigt eftersom. avan- Iceräd "matematisk forskning är en nödvändig ' förutsättning : för den grundläggande forskningen - inom tiker "som" Pontryagin, .Khinchin, bildning "av 'tio genom- 'ov Vin dov" och 'P 5 Al d; -skärning, blir Vintergataris 'diame- ter, i modellen, 330 "tusen kilome- är "kända över hela" världen och har "enormt. bidragit till Sovjets Kardan ter. 'Om 'någön' nyfiken ' de :fingé uppdrabet att inom denna modell söka ta reda på Jorden med' människösläktet, vore hans uppgift precis densamfnå som att försöka leta -upp "eft "visst 'bestärt' sand- korn, om "Vilket: man "endast visste, att det vore undahgöråt någonstans i Europal «sp oo la a vn "Stjärnorna fnom vår Vintergäta rör sig med stora hastigheter i si-, ; Ina, kretslopp omkring -stjärnsyste- mets céntrala delar, Hastigheterna "jär. mycket olika i skilda delar av | ”beroen- 7 och tekriska pres : Bakom deras och andra kända riarhn 'står arméer av mindre kän- da förmågor. Dessa bedriver också forskning och. från 'dess led kom- mer 'utan tvivel många framtida ledare; inom världens veteriskap. Amerikanska ' vetenskapsmän an- ser, att det ryska programmet för utbildni; av vetensk än, och tekniker inom ett årtionde kommer ställnihg inom världens vetenskap. Uppfattni att tyska och andra de på åvståndet från detta. Man kan livslängd blivit, ev . NAT a annat ! livsverk; blivit något, mera: hade sannolikt ställt säga att hastigheterna ligga "mellan tio och oråkring 500 kilometer per. sekund, Vår Sol rör sig med, om- ; kring 220 kilometér i "sekunden 1 utländska vetenskapsmän skulle ha gjort de största insatserna när det gäller jordsatelliten och andra ryska prestationer är felaktig. Sär>= skilt här det gäller robotar och itt lopp omkring, Vi cen- :trum, och man har ifärinit, att det I tar i avrundat: tal -200 millioner år för Solen -ätt fullborda ett enda varv i'denna vidsträckta bana. Den tidsperioden skulle man kunna kal- la ”det stora året”. Om 'männi kans ivsl t ält eler det idsmåttet, torde er nuvarande imfattande än ällt sig »grundvä- sentligt. annorlunda, och ka Jdman då i något slörre uisiäckning andra :fjärrprojektiler är det USA, som tagit till sig gräddan av tyska än nu' skille kunnat finna tid attt ägna åtminstone en flyktig tanke åt att skaffa sig en vär!dsbild, verk- ligen söka sätta sig in, i, var nån- stans: Jorden och människosläktet befinner sig i den stora skapelsens värld 'och sålunda få ett litet om ack -ringa bidrag till kännedomen ora sig v och sitt, utöver vad att ge: Sovjet 'en obestridd ledare- |; ten resurserna på ett sätt som an- ses önskvärt ur flertalets synpunkt. Uppenbarligen ansåg man det in- te så viktigt i USA att vara först med -jordsatelliten, 'och därför kom den långt ner.på prioritetsskalan. I Sovjet ahsåg man .den ; viktig. Nu efteråt torde amerikanarna be- km upp i luften visar detta, att. - man kan göra liknande prestalio« ner med 'vapen,.t ex den inter« kontinentala = fjärrprojektilen, När . man nu 'ser Sovjéts ”Sputnik”'snur« ra runt jorden 15 gånger pr dygn . förstår man bättre hur. allvarligt klaga att de inte insåg prestati religion, filosofi och livserfarenhet atäkila ge : a . ÅR oe ls 24 I Paris såg det ut så här under de stadsanställdas 4 rg suv strejk. Sopor och avfall hopade sig på flera håll i ston. . det är med den interkontinentala fiörroveiöktilen | ar 2 a n inte åra I unag tl Nn itan av rs RE Laholm Utan kristen hjälp hade Tysklands > organisationer och de folk som är + ' 1 nöd, såsom Skriften säger om att Sö ; räs. :rörelseförhållanden - :kände'| som vetenskapsmän av. allra högs-|har USA ställt mer än bly är en pr I man skrida till sammanställning av | ta klass. Bland k märkes till förf de, I ett de-l|robotar som kan slunga en mé : en samlad bild i stort, '. ++»: | Semjenov, som förra året fick No- | mokratiskt samhälle" fördelar sta-iän 500 kg tung'metallkropp 1.500 :'' .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.