or te rrerrereeery n . TY UTTYVETYTES VE YTEYTYYTTTETTEFETTTTYYTTYT FYI TT EV YvtrYTYTYTTYTTTY : - . AAA YYYTYTTTeTY TY TTT YrYTYT TRON 4 Tisdagen "20. 4. : ) Män "LAHOLMS" TIDNING NTYVYYAAYAYYTTTYTYYYTYYTTYYTYYYT See: YTrevYtver? YrYTYYTTTYT FATT M p sn Förr I tiden v var Dr äggsereds "” ra A drängen som blev | vår förste: missionär i Kina Några anteckningar av Eugen Andersson ; vi har årligen mer än 190080 .Aylerilörseglser, d v s akut al... 2 koholförgiftade, och troligen 200.000 alkoholsjuka — cd svenskt: jätteproblem” ”]tagn ng NS alkoholskådade 1 varje tjänsteläkardistrikt och den barde ue tic det ganska "sällsynt att någon ur allmogens Jed halsiut benämnas distriktsdispensär för al« el a tillfälle komma in på den s k lärda banan. Under hela 1800- Vårt lang ban Na Mk d Den kan "anknyta > rade” Var det t ex endast tre personer från Drängsered svm stude- ee Bengt Lambe, (or erade med är [täll tänsteläkarmottagningen och sock och avlade akademisk examen. Då antalet falåz barn inom föredrag om "i a rastad, Foitt — [distriktssköterksorna asgisterar lä Te blev det yppgick till e:a 2.000 under ifrågavarande århundrade . .. "jä SR hos karen Eenom hembesök eter kals bör nappast mera än en på tuben 'som alltså fick möjlighet - rik: : om vv att gå den lärda vägen. En av dessa tre var den sedermera som . >. fredagen. = > i Stockholm på han uteblir, kontakter de anhöriga a Ånders Elgqvist var född & går- I den Baskered år 1821 och son till frälsebonden Johannes Olofsson. 2. Alt denne Anders var ett 5 k läs- :öc huvud, var under barnaåren ej så lätt"att få reda på, ty någon'skola Missionär bekante Anders Elgqvist, . höatidlig i i 4 gudstjänst i Lunds domkyrka. Den. predikan Elgqvist då höll kom Ser dermera ut i tryck, 2 : Han reste sedan omedelbart am London, för at: därifrån fortsätta KT Ett trebligt inslag väder färden "' där de svenska blåkragarna' bj Lå var förstås permissionen i ålalagay! bjöds på en uppvisning i andaly-' sz Nykterhetsvården har till de all- ra senaste åren så gott som ute- . slutande” bestått i sociala åtgärder och. endast i obätsdlig” utsträck- ning 'i medieinsk vård. Nu har nykterhetsnämnderna, Som svarar åtgärderna, dock o $s'v. Organisatonen bör ha goda möjligheter att ingripa i akuta fall genom .avgiftningss och -nedsjva ningsbehandling i hemmet. På det- te sätt kan familjeläkaren-tjäns. teläkarens lokalkännedom när det gäller hem- och arbetsmiljöer | distriktet komma alkoholistvården ” I fanns på ra då ÅN be fär soprältag Er Lon Haka danser av sköna senoritor. Vår reseskildrare syns längst NN - shckäk Kn Ja medicinsk vård ä, till godo, ipprättas. Fer jg a onsultati , : ' en eller . annan läskunnig äldre sammanträffade han med, sin vän ” ; vänster, STON XKare "har" på. on der häl ed? Obligatorisk anmälnlagsplikt >» oto v gumma, som nödtorvtigt lärde bar-|och studiekamrat, missionär CQ J Lån, ras oh - Te "Tmed. det: dybb : "nen "läsa innantill för att de, närjFast, som skule bli hans medarbe- gåsgrabb på långseglats: : | M något år. Det är. sdock. Uppenbont til | dispensärer” bör finnas för al åldern var inne skulle kanna del- | tare i Kinamissonen, Efter tre må- att det” behövs | eh särskild organisa- Ja läkare, om patienten söker, en Votagai konfirmationsundervisningen. naders äventyrlig sjöresa runt'Go= ec sÄlvsnabbenst: + tb ls I tion "för dip” öppna ården av al- dispen än tjänsteläkaron. Detta ger . Vid denna visade sig Anders inne- | da Hoppsudden kom man fram till O O S ag” kokhölskadade, : N NN, möjlighet att följa alla - . ha åtor läskunnighet och en ovan-| Hongkong, som erövrats av- Eng- : NN vi hade i april iår Ungefär 80 SoA dett samhälle men är ligt stor begåvning. Men det var ändock inte tal om att han skulle : studera, ty hemmet, ett s k frälse- ". arrende under eh utsocknes herre- man, var som de flesta i bygden fattigt och. utan resurser att be- -. kosta .en studieutbildning för s0- — nena st » Efter konfirmationen började den unge Anders att arbeta som sko- ; makarelärling och tog "sedan plats = . gom dräng å gården Elgås där han stannade i flera år, Hur det nu land 1843 och där nu den engelska missionen i Kina hade sin fasta stödjepunkt, Här 'skulle missionä- rerna lära sig det kinesiska språket och Elgqvist valde för sin del den dialekt, som a kallas för ”hackasprå- ket”. : ” Till missionsfält utvalde man se- dan provinsen Fu-ki-en i vars hu- vudstad Fu chou (Min hou) man skulle anlägga en missionsstation. Till en början bodde de båda mis- sionärerna i ett buddistkloster, vil- | äedvist ä vilka det bla "sades att ”har Elgqvist / ej kunnat. uträtta något storverk” i missionens tjänst, så har han fått. lida så mycket mer. Han - uppoffrade allt för' dess sak och det var nära att det kad .kos- led? 3 0 Fö ovanlighetens skull-sken so> "Jen från en klar himmel på både oss ombard på Älvsnabben och. allt folket som kommit för" att vinka lämnade Karlskrona. Och fint. vä blev över Nordsjön. Morgonen där- på var .vi franime 'i. Kiel, men se= SIT siederlag" i i Maläga av oss" när 'vi "den 12" november der: och" så gott” som. ingen 'sjö + |mottagnngar "av' olika typ, inrät- - Flottans skoljarkyg” Alvånåb-- ben är åter ute på en fyra" och en halv månads tur, och bland" de ombordvarande” befinner sig 18-årige Sven Tore Nilsson från. Sävsjö, ”Långås. I ett Tesebrev : från Malaga har han' skildrat de: första fjorton ,dogarna ombord. tlade'av! tnykterhetsnämnder, Jänk- föreningar. rellpr... andra: enskilda r, en, del nykterhetnärmnd. >» Har då Yikarna tid och krafter vv även för denna vårdform?. En del” int€ detsamma som anmälan Mill - till sjukhus tjänsteläkarmot- tagningar, Alla dessa mottagningar är. dock Inte "äv lämplig typ, och mottagningarna ä är "dessutom. för få ; flera län o . den - sffektiva: te, n av” dessa pati och deras fas” +" miljer har man:redan som paticns ' ter, Och för 'samhällets del synes mig. en utbyggnad av den öppna > vården, av! alkoholskadade : vara billignsto och ' id pen mot H alkoholsjukdomen. .", bidrår Verksamt till felåtivt var- |" väl ger I kams SN var började han alltmera ägna. sig lkas innevånare ' voro mycket tole-|t2t. honom livet.” dan tög' det. hela dagen att gå ige- Medan solen ' blek Rh 2 Vä Ådusentals personer 2 ''.; kt läsning i bibeln och andra an- ranta, men lyckades sedan förhyra |» Efter. sin hemkomst sökte Elg- inom kanalen, eftersom vi fick vänta blir allt kallare hos 05 NN i vår tland Treåri ing' f anns - - Baktsböcker, som möjligen fanns |en byggnad för stationen. För att) vist tjänstgöring i, Göteborgs” "stift |i slussarna? "Kielkarialen, som ' är lysnabben mot varmäre och 30- För, ät alkoholsjuka |" och en natt drömde han att han stod "framför altaret och utförde sö mässan. Efter 'detta kände han, en +. Demötståndlig kallelse att bli präst, Om söndagarna kunde han gå ut i skogen och ur minnet fullständigt Upprepa 4 predikoton de. predik- . Bingar han förut hört i kyrkan. Hans husbonde ' ”Arvid . i -Elgås” >. hade - emellertid" uppmärksammat - sin: drängs stora . begåvning och . » loväåde "att. : ekonomiskt. hjälpa ho- 2 ” nom så mycket han förmådde, om >. "han ville börja att studera. Anders | "or tog tacksamt emot hjälpen och 1839 " : vann han' inträde vid: Halmstads lägre lärdomsskola; :'Som. ett tack till sin hjälpare antog han då nam- » net Elgqvist” efter. Elgås, Elgqvist ' var vid inträdet i skolan 18 1/2 år + "ttan förkunskaper; och. det: blev 2 CV hårda istudieär och mycket möda . och stora” försakelser:. innan ' han " nådde "sitt. mål. Så' länge han gick i skolan i Halmstad gick; han en ga vägen till hemorten för att få sig en: börda mat: till i sitt. behov. och under:ferierna tog han "plats som: informator å någon herrgård "för att få litet inkomster, År 1845 avlade ; ;han, så studentexamen" i Lund: '.' > Under .sina ' studieår hade Elg- qvist ' kommit i' förbindelse "med verksamma krafter inom den svens- ka kyrkans då unga mission bl a av ”Jektorn - sedermera professorn ce Vv: Skarstedt och den' berömde nsivraren Per Fjell . Un- " der påverkan av dessa hade Elg2 - qvist starkt gripits av missionstan- . ken och beslöt i stället för att bli präst i den svenska kyrkan. att låta utbilda sig till missionär, För detta . ändamål reste Elgqvist .till Schweiz och ät inskriva sig. vid institutét i de 'ett ax skaffa medel 'och utrustning till denna begav de: sig pr båt utför floden Ming-King till mynningen, där ett engelskt fartyg låg förank- rat. Vid. återfärden uppför floden råkade de båda missionärerna ut för. en fruktansvärd händelse. 'De blev 'överfallnä av rövare.och vid den strid, som uppkom blev mis- sionär Fast dödligt sårad och föll i floden, samt omkom. Elgqvist värj- de sig en stund tappert,” men blev till sist sårad och kastade sig då” i floden 'och 'simmade under vattnet en lång sträcka, varigenom han lyckligen undkom med : livet. Han sökte till en början förgäves efter den omkomne kamratens kropp men fåfängt, varefter han utblottad på ” allt, med. möda släpade sig tillbaka till skeppet och återvände / till Hongkong. + Denna uppskakande händelse & äg- de rum. den 13 november 1850; och var ett fruktansvärt slag för. Elg- Å fö sing i i månaden den. 5-6. mil lån= rqvist,.men han. förlorade: ej modet utan "började i stället sätta igång missionsarbetet på fastlandetmitt emot Hongkong. Här planerade han att - bygga en kyrka och begärde därför - hjälp från Sverige härtill. Dessa. planer ville emellertid mis- sionsledningen ej gå med på, trots och efter avlagd pastoralex "1856 innehade han' olika" förordnanden bl a'i. Träslöv, slottspastor:å Älvs- borg m fl till dess han 1861 blev komminister i Lindberg och Torpa, som "på den .tiden tillhörde Var-- bergs pastorat. År 1865. blev. Elg- qvist kyrkoherde i Tranemo stora pastorat som utom Tranema omfat: tar; Sjötofta, Ambjörnarp och Mos- sebo församlingar: -: I Tranemo kom Elgaqvist alt göra en : förblivande'; insats” genom : att hans, initiativ och under hans led- ning en ny kyrka uppfördes år 1882. : Kyrkan -är: en” central” eller rundkyrka, en typ. som är mycket fåtalig i Sverige -'och som har bli: vit mycket klandrad, men, som Elg: qvist var mycket intresserad för, Smak och tycken "är ju olika, men utomordentligt gger "så ståtligt vid ' den lilla” Tranemosjön, Den kan utan tvekan betecknas som 'en verklig - klenod. bland «södra ” Väs- tergötlands kyrkobyggnader, : Elgqvist . bibehöll; hela: sitt; liv ett stort intresse för" Kina, Under en:'del' år arbetade han: på” en ordbok över ett verk av Konfucius, den; "store. kinesiske tänkaren. och tio mil , har många stora tjusi- för: många ”plåtslagare” - ombord. Inte heller Nordsjön fick vi myc- ken känning av. Det var ju blåsigt joch + »kallt' förstås. Men redan när vi. gick igenom Engelska kanalen blev det ljummare i luften. Vi be- xedde oss på att det skulle bli ett blåsigt dygn när 'vi:skulle över det i sjökretsar ökända: Biscaya, så det" sjösurrades överallt," Men. un- derligt nog låg havet alldeles blankt med undantag för de långa Bu an- de atjantdyningarna, Pp Cap: Finisterre, "Spaniens nordväst- ligaste hörn. Himlen "klarnade och ning på halvdäckyoch det: lev. lite dragigt. Fartyg som Pässerade såg vad. vi hade för. 085 och w signalerade frågor. om det. var en” ”spännende' il. "Älvsnabben stävade emeller- tid 'vidare med sina lugna. 16 knop. Då och då avbröts den jämna ruti- nen. av någon av de ofta förekom- mande livbåtsmanövrarna. AE -Utanför Portugal stängdes vär- att Elgqvist gjorde flera" framställningar härom. Förbindel- serna med hemlandet var dåliga, ty-det tog ses månader för att få svar på ett avsänt brev. Då Elg- qvist sålunda ej fick något ' stöd från Sverige för sina missionspla- ner och i nöd för sitt uppehälle greps han av'djupt missmod och bitterhet. I brev till väriner i hem- landet skildrade han sin nödställda belägenhet och kritiserade skarpt de ledande inom , missionen icke minst Fjellstedt. Han sade sig ”på ett skändligt sätt ha blivit utlockad . Basel 1846 där han år, varefter, han' fortsatte vid mis- sr sionsinstitutet i Lund. Efter präst- vigning 1848 blev han den 23 april 1849 invigd till missionär vid en att misshandl.3 och utlä d hjälp- lös, i ett" främmande" land”; varför han begärde hjälp till" hemresan. Ett 'par "av "dessa: brev. publice= rades i Hallands-Posten 1853 och:i det radikala Fäderneslandet,' samt föranledde "häftiga " angrepp. mot missionen i (många. svenska tid- ningar. Det sades 'att :denna av Elgaqvist framkallade » kritik iq den under många år framåt. ' Från "ledande missionskretsar be mötte man kritiken med det argu- i mentet, att Elgqvist på grund av sina motgångar troligen blivit djupt deprimerad och därför ej var 'med- veten om den skada "han vållade missionen genom sina angrepp. Elg- qvist fick emellertid möjlighet att resa hem. På våren 1853 medde- lade Malmö Handels+ och Sjöfarts- tidning att Elgqvist vid ankomsten till England blivit insatt å dårhus, vilket föranledde nya tidningsan- grepp. Uppgiften var dock ej rik- tig, ty'en tid senare ankom. Elg- de' ett: stort avbräck för missionen st en « Strindb "som under en' tid av” sitt 'mångfres- tande liv. hade, fått i sinnet att han - skulle”, lära sig "kinesiska för att. kunna: läsa' de kineisska'vis- hetsverken på originalspråket, sat- te .sig i förbindelse "med 'Elgqvist för att få dennes hjälp .med. sina språkstudier. > En del brev :'från Strindberg "härom. förvaras” bl: Elgqvists efterlämnade papper; : Trots sina många 'strapatser un- der .sungdoms- och "studieåren "och senare under missionsåren "bBevara- de Elgqvist ända in god hälsa och" vigör. Han var. två gånger gift: Första gången med Cla- ra Christina Rydin och andra gån- gen med. Hulda" Charlotta Jonas- son; Han - gifte: sig” andra 'gången år 1888 vid 67 års ålder, "Hans då utvalda brud hade'han själv döpt iv 'Tranemö då ; han ' var” adjunkt därstädes 1855, I detta äktenskap [Elgqvist.: som ; blev-.folkskollärarin=. na Stun; Ljungby "från: 1913 till Avgång. 1944, samt en” "son: som blev läroverksadjunkt i i Falun.” älderdomen |; fick han två barn; en dotter Selma |- äv och "vi satte upp vindfång i ventilerna rär inte fläk> tarna räckte till. "Temperaturen no- terades till 20 grader. . Vi gick'igenom; ett ' stört stim delfiner och dykfåglar. De senare kraxade ” ilsket när: vit yrde in bland "dem." De "är mycket” dåliga| flygare och hade "svårt att hinna undan ' oss. ,Delfinerna . följde med oss flera mil, De låg och körde fram och ' tillbaks antingen i pro- pellerströmmen eller några decime- skeln mellan” Gibraltar och tade vattnet från azur- medelhavsgrönt vi bör-' jade på allvar få känning av den ga broar, som blev ett kärt motiv | it. desto mer, åtkomlig lig gare latituder för att vid iuletid , Befinna sig 4 närheten av Rio de Janeiro. Första Teseetappen kar” k av fint $ Få i öppen : åra hör vi ungefär 750 jäkare ch, ett. :antal, privat- äkåre, Det borde första mötet med delfiner och ett. nederlag mot spanjorer i fotboll” med 5—0. Men, vi låter , Sven frainföra sina ; ;andalusiska danser, Det där, med. vinfabriken och gratis - provsmakning av fabrikens der. Onsdagen den 20 ankrade vi upp utanför en by som heter Torre Molinos, 'som ligger på”solkuslen, Vid middagstiden. blev ' det alle mans bad, . och det dröjde inte lä ge förrän vattnet : på styrbordssi- dat var fullt av vitskinnade nord- bor. För de flesta av oss var get första. doppet i Medelhavet; och konstaterade att "vattnet. var ganska var förlagt till en olämp- lig tidpunkt, för efteråt skulle Älvs- nabbens fotbollslag möta ett spanskt lag: Det resulterade i att. vi fick stryk med . 5-0. Om ' det nu ber rodde på provsmakningen: ent > Fastän vi har. varit med om mye-", ket. kul här'i Malaga tycker så gott som alla att det skall bli skönt att komma" ut. på sjön ett tag igen "när vi kastar loss den 26. 'novem Ib En' del = "ått "göra > bytesaffärer, Men éftersom de endast hade flas. kor att bytå med såg befä till att inget k kom ombord, de ;vi. och satie kurs .mot Malaga.” Taube fällat ”Malagas ” redd"; "Och redan en halvtimma ef- ter: första ,. permissionsuppställni gen” kunde, man. se låkragar varenda krog. > :- Mer eller mindre oräl komb 'ras': sjömän: med - flickor -i varit + hamn, och därför får det väl säga |, ett par ord om det också. Vi kom.; ganska snart. underfund med: att i Malaga existerar endast två kat gorier kvinnor, Dels den lättfotade - sorten, som det finns rätt många ' av,' och dels tamiljefli kan, som är tjurfäktning, "så "vi kunde tyvän ' inte: få se ' någon. Däremot blev" en vink rik, och, där hade man; starka solen. B började sola .sig,: men, vi. fick ta det före sikligt om vi inte ville ha några sömnlösa nätter. Vattnet vår 18 gra- faktiskt en upplevelse | för "oss, satt se dessa mörka och 'mycket var all; ski | redagen den 22: november lätta: x we. i inbjudna till en vinbodega, d v: kl - > död på fjäll. : Sn OSLO. (TT-NTB) 1. NG OL 0 En treårig pojke, "Hans Petter fs Mölmshaug, som. försvann tillsama måns med sin se&år! Igå syster Berlt ' från sitt hem 1 Lesjaskog lör tors I ton: dagar ; sedah; påträffades på M frådagen "död, ' MIn / - Han låg 4 uppe i Snauljället en och en halv timmes väg från Lesjaskog; v+ Det är omkring 500 meters höjda; gkillnad mellan pojkens hem och : : den plats dör: han återfenns. Ingen ifrån... a Man har hu satt. in förstär! kningar . så för alt leta ofter systern I samma > MR: TEA TTT BPA RETT Som framgår av kartan: med 'resrouten” inprickad ' kommer- grab=. i barna på Alvsnabben att få se åtskilligt av världen innan de den Utan: föregående 'sjukd Elgqvist den '20 mars 1895. I en nekrolog över den bortgångne i ”Västgöten” säges det. om" Elgqvist bl: :a' följande: ”Kyrkoherde Elg- qvist var en fint bildad och i allo sympatisk" many. som med sitt be- gjorde sig omtyckt, hös alla” med vilkå han kom i-beröring, Utrustad nied . en klar och skarp ”tankeför- måga, grundliga kunskaper, särde- les stor beläsenhet på flera” .områ- den, i synnerhet i språkligt 'hän- seende, var han också begåvad med "avist till. Göteb och I meddelade då att Elgqvist ej på "minsta sätt syntes besynnerlig, men han vidhöll att vad han skrivit i 'sina brev var fullkomligt med san- ; ningen överensstämmande. «+. | Elgqvist begärde nu avsked från deles god förmåga som predi- kant, varför det gladde hononr att han ända till sin död kunde upp- träda” inför ” sina + församlingsbor, som gärna lyssnåde till' hans alltid innehållsrika och värdiga föredrag”. ; Påstoratsborna reste senare -en avled. hagliga sätt. .och kärleksfulla. väsen |: - na sertoritor med smattrande 22 mars anlöper Göteborgs | hamn! tosse Knagörocka.. Teckning a av Gunnar ek z ur hans bok ne di; illskap”. Utgiven « av. Skid. och friluftsjrämjandet.; sate ”Kallblodigt sällskap” sond "festliga feckningår. Litteratu- i synnerhet som-de | ren' om 'dessa djurarter är sparzam AR hade räknat med att den lille skulle +" ha kunnat .komima - så Mngt hems'i x och ”Kallblodigt sällskap”. är en . djärarterna, presenteras imponerande minnesvärd - å hans märkliga ” missionens tjänst , och därmed var 4 ngen : 4 Dei antikollö aska a dPäntionel- det första missionsförsöket i Kina grav å Tranemo kyrkogård. . -Jav Gunnar Brusewitz på hans oef- välbehövlig ål alla välurintresser växer I "Indonesien, a sig kvitt allt jslut. .Det skulle sedan dröja många |, : ST es Härmliga säl a ör åldrar. » : . Ja krafterna vill gört och även 4n- lår innan "svenskt missionsarbete i Fö bi femtio” år sedan var en ; el B ". "Kallblodigt - holländskt. inf Tyten den indonesis- Kina på nytt kam å gång. in svår jordenruntflygning något fillkom- "ISHOCK Y: é sällskon Utgiven Skid- och Fri- a : "lemma Nya darna &-sit | ,a schismen mellan Elgqvist ochilg otroligt. 1 år starias och full- 0 kta ae Md ; ka republiken Holt åtgärde” |, issionsledningen bilades' så 'små- följas mer än 320 jorden: afflygnin- Dubbel NISSE: förshaga världsmästare z ek ve g fär afteträmfanden Skolförlaget Gäv > gida hav £ hostote intressen. Pålningom i godo och Per Fjellstedt gaf pr dign av de olika världsora- Ung Feraskega Tvmbadliknande 's e ABENE UIkI9 " för att. skydda ho bilden ser man en Nya Gujnee - -NILSS ON fekrutk = os opdefning på —— - - — — TS fm vid serigstarter å Händale pansar | skrev senare erkä a ord om spännanle Pile olsen. a sylkllining kan inte" gär na vara” utån Laholins. Tidning ae a s nl : : AMADA PIYTYFFTITTIITYYON - AAAAALLAAKIASDAR RADAADRAANDRAAKAASRAAN FIUVETYVIYTETETTTTYTVYTYTT? ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.