yreTtTt Yr RR vilket 'då "hade vissa för- | var obetydlig ”öck” varje” En mild decembers; 1 ; och blad i en- villa vid sar 3 ks LAHOLMS TIDNING [d vv sedan bonderö ”Brånali eldfängd. krutd I tlisson halländskt &£ go genom fönsterbräd ets blommor backa, Tofter : äppjar " skuldar sig Toftered, långt tillbaka i den dyllens Kungs- I en fåtölj sitter gamle bondeförbundsriksdagsmmannen Albin ed och berättar pionjärminnen för skrivaren, allt medan vi på förmiddagskaflet, — Jag minns så dåligt numera, ur- då ban inte strax kan erinra sig ett årtal . politiska bonderörelsens barndom, eller ett ” hamn på en pionjär han samarbetat med för så där fyrtio år tillbaka, Samtidigt berattar han emellertid Bondeförbundets och Jordbrukarnas Riksförbunds första tre-" levande historia om ” vande försök att slå rot i den halländska, och kanske framför allt den nordhalländska bygden. Ett förbi i brokigt | porträttgalleri drar der och rea-' listiska händelser som dagens samhällsförbättrare knappast för- . mår acceptera, fullständigar bilden av landsbygdens Mnga, hårt kämpande samlingsrörelse. : . Albin Toftered, eller Albin Erics- son, som Han hette på den tiden, var en ung, lyhörd bonde då lyst- ignalerna "till ett politiskt bon- . deförbund började tränga in över hallandsgränsen från grannlandska- ; pet Västergötland och då ungefär samtidigt. Jordbrukarnas Riksför- . bunds budbärare gjorde sig på- minda söderifrån, Albin Ericsson ' ville heller inte tillhöra de passiva lyssnarnas skara. Så snart han för- ' + vissat sig om att det var äkta ton- > fall i samlingsropen . var han med på noterna och sedan var den erics-: sonska gården på Kållahed under + många år. framåt 'centrum för den nya rörelsen i Nordhalland. Dit kom agitatorerna Därango, Brånalt, Elis- son, Friggeråker och många andra, Där fanns alltid. härbärge för dem, - och med häst och vagn och Albin «. . Ericsson vid tömmarna åkte de mil- s w « D - tals. omkring i de nordhalländska bygderna och värvada nya skaror > till bonderörelsen.- EN Då skrev man n år 1917 | . "Någon gång på våren 1917 pe- sökte redaktör John Kjellman lä- Lugn och saklig vann han "stort förtroende var han drog fram, Vän=- lig och kamratlig förvärvade han" många vänner och anhängarre, Ty- värr gick Anders Elisson bort i sin krafts dagar. Han dog i Stockholm under : riksdagsperioden på våren 1928, endast något över 50 år gam- mal. I Toftereds minnesbilder passe- rar även häradshövding Johahnes Nilsson i Gårdsby, JR:s förste för- bundsordförande, förbi. Där finns även Kullenb Charles Fager. och. många andra... Fager var redaktör för 'högertid- ningen i Kungsbacka men fick 'så varm böjelse för bonderörelsen att |. han. anslöt sig "till denna, vilket kostade honom hans redaktörsplats. Efter några år gick han emellertid tillbaka till högern, men Fager spe- lade otvivelaktigt en viss roll i ut- vecklingen under de första hårda åren. Första gången bönderörelsen åel- tog i ett landstingsval i norra Hal- land var 1919. Bondeförbundet och JR samarbetåde och hade gemen- gstorp, Fri; hö mot enda. hets norra. delar och -lokalavdel ningar bildades i Onsala, Tölö och Ölmevalla, Dessa bekände sig till det berglundska bondeförbundet, men någon riktig fart blev det in- te i det politiska arbetet,. Det var " först på hösten samma år, då re- + daktör Elfrid : Därango och' Nils «> tered, definitivt '" om häst och. vagn omg Johansson i Brånalt,' sedan Nils Brånalt, besökte samma trakter som . agitatorer för Jordbrukarnas Riks- mnkringar i södra. länsdelen, som . mer, påtagliga framgångar : kunde . Inregistreras, . Det var i. samband " med. deras första turné Albin Tof- på samtliga fem mandat. En av de nyvalda var Albin 'Toftered, som sedan ' tillhörde landstinget utan avbrott i iöver 30 år. It ” Både män och kvinnor > skrevs in som medlemmar i orga- nisationen' dessa första år, berättar Albin :' Toftered, let sarama listor. Resultatet blev fyra . Tidigare hade högern lagt' beslag |.' urk 3 får hällig |: FP. riksdagsmannen Albin Toftered den under hans politiska bana, Det parlamentariska läget var sådant att ingen var säker på hur en frå- ga skulle lösas i riksdagen förrän voteringen var klar. Efter k t + AN ” hålles I Sladst ; Falkenberg, lördag Centerpartiet Bondeförbundets -J ubileumsstämmå h "den 14 d drag av" Is ledare, Programmet upptar förutom "glimtar "från "genombrotisåren före Idirektör Gunnar Hedlund. Vidare medverkar landshövding aa Reimer Johansson med minnes- bilder från den politiska bonderörelsens pionjärtid i i Västmanland. direk "PROGRAM" Dre noe KI A2 Musik t Re | Hälsningstal av riksdi n Anders Petl Glimtar från ' - ibrottså Landshövding Reimer Joh härads- - domaren Arthur Pålsson, $nöstorp, lantbrukaren Johan Nils- son, Boberg, och redaktör Ernst Dahnberg, Falkenberg. Hadl "Föredrag av 9 = Förbandlingar. Gunnar co Kl 16 Middag I Blå salen, Folkets hus... har 4 de flesta fell varit given på : > förhand, menar Toftered, Många drastiska episoder kunde "även förtjäna 'återgivas från alla de diskussionsmöten, som anord- nades i bygderna förr: Men det skulle föra allt för långt. När en kommunist ville fnbilla Toftered och de andra mötesdeltagerna un- der en debatt i Kärra att träim- port var nödvändig därför att 8 görelsen blev läget annorlunda och sedan dess har regeringsmakten va- rit. betydligt starkare och utgången fots ' timmer inte fanns i Sverige "måste emellertid Toftered ta fram | här. storsläggan och definitivt avliva den. k " nen den kvällen, 1 . De Kade det strävsamt, bonderö- relsens pionjärer. De fick offra bå- de tid och pengar för sin överty- gelse. Men de ägde entusiasm och framtidstro. Det är inte att undra på att Albin Toftered ler i kapp med decembersolen när han berät- tar om dessa minnen för skriva- ren, som tyvärr måste sätta punkt mer striktsordförande, ett säkerligen " hjälp av en "Få politiker torde 'med bättre rätt än riksdagsman Anders Pet. t . tersson i Dahl kunna sägas ha vandrat den långa vägen i sin poli. tiska karriär. Under gott och väl 30 år har han innehaft förtroen. :, deuppdraget. som den haltändska bondeförbundsrörelsens — di=' ganska unikt rekord." Dessförin- nan deltog riksdagsman Pettersson i den politiska bonderörel- .sens uppbyggnadsarbete från grunden, Hans första konfronta- tion med Jordbrukarnas Riksförbund vid ett möte i Falkenberg 1 oktober 1917 resulterade i ett yrkande om att en organisation "skulle bildas. Då Hallands valkretsförbund av JR bildades i Fal- . kenberg den 17 december samma år återfanns Anders Petters- . sons namn bland styrelsesuppleanternas, Han blev snart ordina= > rie och i det' tremannautskott som tillsattes 1926. för att med 2 Det politiska intresset. fanns hos onimar anordnades friluftsfester, i' Kålla- skogen, Dessa' samlade: massor av folk. Ett eller ett par föredrag hölls av de. bästa talare som fanns att bri inom rörelsen. Det var Anders P "redan innan han kom 'i köntakt med Jordbrukarnas Riksförbund. Det var det frifinna- de partiet, som då närmast motsva- rade hans politiska ideal och till detta” anslöt han sig innan uppnådd sig för de nya idéerna, När Hallands val- kretsförbund bildades ' samma år ..den 17 december blev Toftered en av representanterna för Fjäre och Viske härader i den nya styrelsen. Nils Brånalt, som blev ordföran- " de i: valkretsförbundets . styrelse, kom sedan ständigt tillbaka till de nordhalländska bygderna och den ena sockenavdelningen efter den .andra växte fram, Albin Toftered utmärkt agitation och så'blev det pengar i organisationskassarn, :: « När sedan redaktör Ernst Dahn- berg i i Falkenberg tog hand om or- ganisationsarabetet', "under, senare hälften av 20-talet och satte med- lemsvärvningen i system, steg med- lemssiffrorna ' rekordartat. " Ernst Dahhberg har den största förtjäns- ålder, Men på hösten 1917 kom redaktör Elfrid Dörango i säll- skap med ' riksdagsman. Nils Jo- hansson i Brånalt till' Falkenberg, där ett agitationsmöte arrangerats i Folkets hus, varvid Diärango höll föredrag. Någon, större entusiasm kunde emellertid inte spåras bland åhörarna, och då Brånalt frågade de närvarande om de ville bilda en ten av att ti blev så hy stark, understryker Toftered. i minns Albin Tofte- . kan berätta många belysande epi- soder från deras gemensamma agi- tationsresor,. En kväll var Brånalt och Toftered i Vallda, Brånalt höll föredrag och sparade inte på kru- tet då han sköt på' det som var vrångt och orätt i tiden. Efter fö- redraget frågade Brånalt de när- varande valldabönderna om de var villiga att” bilda en lokalavdelning - av JR. Det blev alldeles tyst i sa- 1en, Brånalt sporde än en gång, men fick inget svar. Men då tog det eld i .Brånalt. Han. dängde 'ordföran- deklubban — om. det nu var en sådan han' hade i handen — i bor- det och talade i otvetydiga orda- lag om för valldaborna att de hade sin fria vilja att göra som de beha- gade. Men var det så att de inte | . ville bilda en avdelning så tänkte . han aldrig mer sätta sin fot i Vall- ”” da. Då först blev det liv i gubbar- na och en efter en vandrade de "fram till ordförandebordet och skrev in sig som medlemmar. Brånalt tog alltid in hos Albiri ” Toftered och gud nåde värden om inte häst och. vagn och körsven ” stod tillreds. En gång var inte Tof- red sin första riksdagsperiod 1929— 1932 som den mest intressanta ti- Fältarbetaren ni 1 berättar: lavdel framhöll en mötes- ' Hdeltagare att det borde räcka med "I härader. avdelningar av JR med cirka 4.000 - Or högerpartiet, som redan fanns. Det talet ville emellertid inte Anders Pettersson lyssna på, utan föreslog att er förening skulle»bildas, En kommitté beslöts för att föra frå- gan .vidare.; I denna valdes:Anders Pettersson, 'Glassbacka, Birger Jo- hansson, Bonnagård och Nile Nils- son, Ättarp. Det blev' även resul- tat av kommitténs arbete, : vilket bl a spåras vid distriktsbildningen i december samma år, då lokalav- delningar fanns i, de flesta sock- narna i såväl Årstads som. Faw ås SO Hur utvecklades” de bondepo- litiska plantor, som redaktör Di- rango och Nils Brånalt satte över- allt d. länet? Vi' riktar frågan still Anders Pi — Jo, det var en väldig entu- siasm i bygderna under 'den första asiat s Lokalavdelni ” över hel; Jänet blev han ordförande. " nade. intresset. Men'.tiderna blev sämre och sämre och den kris, som Ar 1925 anställdes redaktör Ernst Dahnberg i -Falkenberg som om- budsman och därefter började det som förde. fram .den politiska bon- derörelsen i Halland till en rang- plats i hela landet. Anders Petters- utskottet och Dahnberg ringde ofta från olika delar av länet och läm- nade rapporter. Så småningom gav han sig inte ens tid att hälsa, utan meddelade bara en siffra. Samtalen ånleddes adfta > med, ett, lakoniskt 3.225 för. att ett par dagar senare kanske. lyda 3.418, eller liknande, Men medlemsavgiften var ringa och Het blev inte några stora slantar .i kassan... Förtroendemännen fick ald- rig ett öre för resor. till föredragen och" sammanträdena, ' Ofta ” måste man tillgripa insamlingar / vid. sam" manträdena för att få pengar till det nödvändigaste. Brånalt, Elisson tid,; utan även' åtskilligt 'med pen- gar, Många ändra i mindre fram- skjuten ställning gav också vad de kunde. > Ledandé Kömmunalmäti vute I kulminerade- i. början av 30-talet, började. faktiskt redan , 1922—1923, ; son'var ordförande i prganisations-| m fl offrade inte bara arbete. ochl: bavinartad 6 ök Det: är imponerande a bevittna det uppsving lant männens organisation ': Jord- brukarnas Riksförbund gjort, under dess korta tillvaro. För: - blott ett halvår sedan räknade ': förbundet i södra Halland blot "ett fåtal :spridda. medlemmar ” och nu bar nära nog var kom=' Å ”mun sin egen Iokalförening och" . medlemsantalet -”omfattar här : och där, nästan alla socknens i jordbrukare. Det är en hänfö- " relse bland bondeklassen som - aldrig förr, ja, det är som'en fättevåg. brusade fram genom ": ”bygderna; . - dragande med sig allt och alla. Så, Beskriver tidningen sydhal-. Tand: "den 31: januari 1918, den nya, bohderörelsens segertåg genom söd-" ra: Halland, Att denna lavinartade fa h var en: mans verk är bygderna ställde d tom den till- gång deras förtroende utgjorde, till givetvis för” mycket sagt, men riks- Nils Jc Brån- M An- ders.' Pettersson pämnér famnen Toftereå, Arvidsson - i : Mossarp, Jönsson i Röinge och många andra, vars namn betydde en borgen. för som det då hette, blev till den 17 december 1917: fanns det:62 lokal- mot "de Ernst Dahnb I mn som endast : tered hemma och d: ; de höll på "ringde från Kungsbacka och anhöll ty tröskningen an- att tröska säd då Brånalt ående, Det finns på papperet är inte myc ket att ha när det verkligen" | gäller att uträtta något. Den' fick han inte, a om ” sågs viktigare och I kon fick för . ju inte hemma och kunde ge det . bondeförbundet i Halland klart ” traorder, Hur Bränalt, Fd Or för, sig på ett ganska tidigt öra Fä fick TOP efter, då Brån- stadiunr Den som framför alla a öronen dag Men det). andra såg till att medlemmar- "alt fick tag'på honom: Erumlade' inte. väns tid haft förmågan att se live + förtretligheter genom humorn sonande skimmer. Andere Elisson i Fagered var . Brånalté raka motsats vad kynatt al- > ländska kallar ”gohällig” i ordets : a bästa: bemärkelse, säger Toftered- beträffar, Han var vad man på ry kapen : mellan de två. Toftered, har nämligen 25 s för- na flyttades över från pappe- ret till verkligheten, är £ om- budsmannen o redaktören Ernst Dahnberg, Falkenberg. . Under " senare delen av 20-talet och "styrande var ganska stark bland jordbrukarna på gen tiden. Vi ha- de ni och t om resohitioner antogs. I början av december hade vi ett mö- te i Ljungby, där vi protesterade mot maximiprisförordningen, som vi ville ha helt avskaffad för jord- bruket, eller" också en, liknande prisbroms för industrin. Lungby- avdelningen räknade över 100 med- lemmar vid den tiden och intresset för JR var mycket stort. 1 ' När kriget var slut och vi kom in på 20-talet svalnade emellertid intresset." Medlemsantalet . > sjönk ändigt och många avd be- na 30-talet besökte hen: praktiskt ” taget varje by i länet, resone- rade med alla som kom i hans väg, och värvade åtskilliga tu- ” : (Forts på sid = "latt få något förtroendeuppdrag, men drev inget arbete, Åtskilliga. med- bildades nästan överallt och : då | distriktet, eller valkretsförbundet |: "Imera alt var” den 'samlande' kraft, som bar den största andelen i i framgån- geni z Klart är, att den ansedde 5ger- riksdagsmannens engagement i JR gjorde den nya sammanslutningen ktiv för de h - «) Hdiet till våra bygder. Ännu 25 år -11 kontakt med Strömsnäs bruk, som "Ten; som hjälpte oss ur krisen. » |1936,. då en ren bondeförbundsre- Nn minister. | — Då ' hoppades" vi att -|längd- än' den fick, säger Hjalmar i lfick en koalitionsregering träda till, oc När jag per tillbaka på” den Politiska bonde- och lands- bygdsrörelsen . framstår alltid det, stora genombrottet, kris- : ö mot bak av den: svåra Jordbrukskrisen, . som en central! punkt, säger I statsrådet Ejalmar Nilson 4 Spånstad i denna . tevju. Spånstad tillhör inte de . halländska Pionjärernas skara, men . väl andra generationens främsta. Han politiska engage- . mang Iöper parallellt med de senaste 25 årem nasitiva sam. " hällsinsats ' -— Jag min. mycket väl när v. jordbrukare försökte sälja smågri- sar för 3 kr pr styck, men miss- lyckades och fick frakta hem dem igen, säger Spånstad. Och när mjölklikviden kom fick vi 5—6 öre litern. 'Vi högg brännved av furu och var glada när vi kunde sälja den för 3:50 metern, , Det var i detta förtvivlade eko- nomiska -läge bondeförbundet med Bramstorp i spetsen tog detta djär- va steg som" blev landsbygdens räddning,. RLF kom ungefär sam- hil. 3 efteråt minns jag hur RLF trädde » | köpte massaved för 4:50 kbm och vår glada förvåning när inmätnin- gen visade samma kubikmassa som vi själva mätt upp. "Men det var inte bara de bättre priserna, som lättade det ekonomis- ka trycket, Räntan som i början av 30-talet var uppe 1 10 procent, sänktes till en rimligare nivå. Sam- tidigt minskade arbetslösheten och köpkraften hos konsumenterna steg Det 'var 'samverkan över hela lin- Spånstad erinrar om valrörelsen gering satt vid kungens rådsbord med Pehrsson- Bramstorp som stats- den regeringen skulle få större liva= Nilson.: Men-.när. det inte blev så, Under den tid som nu följde fram ftanttet Ivckades bond eri frammareh "Nämndeman Ernst 'Brånolt berättar om vionjärarabetet. v södra Halland. undevgång! ty ett parti som tillät sina talare att agitera på sönda- garna ” kunde ju inte ha någon framtid.” >: Denna dystra "profetia "förmåd- de dock inte dämpa Brånalfs kamp- vilja och söndagsagitationen inver- kade heller Inte menligt. på par- tiets framtid. De n valen till landstin- Organ tändigt d nd de.t i södra Halland, som befann sig i un- der senare hälften av 20-talet, samt under hela 30- och 40-talen. Om måhända tänkte att JR mer eller mindre skule komma att bli ett till högern. man utgår ifrån att | let. sjunkit till ca 1.000 fördelade på 33 lokalavdelningar år 1926 kan följande siffror noteras sedan orga- nisationsarbetet satt in på allvar: 1928 3.068 medl och .44 avd, 1934 5.491 resp 91, 1936 6.398 medl, 1939 7.008 medl, 1943 7.675 medl, 1946 8.142" medl; Avdelningarnas antal har varit ungefär 90 allt sedan 1934. Högsta medlemsantalet nåddes 1954 med 8.663. I fjol var siffran 8.431. Under de senaste tio åren har emel- lertid medlemssiffran aldrig dalat under 8.000 utan hållit sig utom- ordentligt stabil, vilket vittnar om den organisatioriska, fasthet som uppbär partiet i Halland. Politiskt sett lemmar hade anslutit sig bara för. när de ei )yckades med detta'sval- har ”emeller råd åstkilligt förändrats . Åtationsresor runt om i Hailand och När Nils Brånalt inför landstings- mannavalet.. 1918 ' klart . hävdade riksförbundets absoluta självstän- dighet åt alla håll skärptes dock tongångarna från många av de for- na partikamraterna. Sålunda berät- tar, sonen, nämndemannen " Ernst Brånalt, att fadern fick motta en mängd hotelsebrev från högerhåll. Han fick också ' lämna sin ”ordfö- randepost i hushållningsgillet, trots att derna sammanslutning skulle vara opolitisk. . Synd agitera I på söndagarna Nils Brånalts' framgångsrika agi- angrän:ande landskap sågs helt na- turligt inte med blida ögon av in- get blev en förkrossande seger för JR, och : det var. högern, som fick släppa till rösterna och mandaten. I valet 1919 förlorade således hö- gern sitt sista mandat i Hök, och riksförbundet ökade sin röstsiffra från 674 till 3.565. Nils I Bengts- son, "Janne" . Bengtsson, Ränneslöv och Olof: Svensson i Veinge tog vid Brånalts sida säte i landstinget. Närmnderhan Ernst. Brånalt be- rättar, att de många agitationsmö- ena var mycket välbesökta, och det var lätt att värva anhängare. Näs - Brånalt hade själv lämnat höge! därfpr att detta parti i syn- norhet under första världskrigets svåra kriser illa tillgodosåg jord- brukets intressen, och denna hö- gerförsyndelse låg i så öppen da- ger, att varje lantbrukare insåg att ett jordbrukarnas: eget parti var nödvändigt. Intresset för det nya "partiet sar ;relsen slog rot i i Hällahd Efter förberedelserna följde positiv handling oc statsrådet Hjalmar Nilson förbundets män 1 regeringen bes fästa de första framstegen, De po litiska besluten harmonierade med arbetet inom jordbrukets fackliga och ekonomiska föreningsrörelse och syftade Ull en rättvisare löne= sättning för det arbete llvsmedels= producenterna utförde, Men koall= Den jämnade ut de politiska mot= sättningarna och när kriget hotade lven vårt land var förutstttnin= garna för en samlingsregering myca ket goda. Koalitlonsregeringen ha= de visat, att politiska meningsmot- sättningar kan tonas ner och ge plats för samarbetet i väsentliga samhällsfrågor. : karna en föredömlig samhällssolt= daritet, framhåller Spånstad, VI fick även löfte om att denna solidaritet inte skulle glömmas bort när lä= get blev ett annat på livsmedels=- inte helt vad vi trodde. Människor våra 'egno. 1950-tulets politiska ske=- senaste, koalitlon'regeringen. sknil litet bättre perspektiv på vad som skett under dessa år, blir bedöm- ningen säkrare, klart för oss under 1950-talet: Be= tydande. kretsar utanför. jordbru= Tp | 1905-1984 Verner Andersson, "1529-1940 Albin Tofterea, ' hyser starkt intresse för viiwa politiska idéer vårt parti fö= .ewäder, Detta framgick inte minst också "mot: hakgruuden av denna AG till' Centerpartiet "bondeförbundet genomfördes. Jag tillhör dem som bestämt tror, att denna namnänd« ring kommer att bl betydelsefull i framtiden och 'ge 'oss' nya möj- ligheter att tillvarata framför allt landsbygdens intressen under nu= tida snabbt skiftande förutsättnin= gar, söger slotligen, Hjalmar Nil= Bon, : > : i Th ON | Representanter, di I Fiksdag och v regering Under dé 40 år den politiska "bonde- och Jandsbygdsrörels existerat i Halland, har följan= de representanter innehaft riks- | dags- och regeringsuppdrag" a Första kammaren Olläs A Ericsson, : Ovanmyra '. ' 1919—1928 me Elisson, Fa os 1918 1928-194 Shan Larsson, Björ- ketoi Köpinge . Gärda Svenson, ' Björnås Patrik Nilsson, Gri- meton s | Alvar Andersson, ' 1945 2 Andra kammaren ' 1918-1922 Nils Brånalt, Knäred 1921 Johan Larsson, Jon- sjö . Kungsbacka = os 1933 . . Anders Pettersson, "Dahl ” ” 1941—1952 Hjalmar R Nilson; 2, Spånstad Regeringen . 1951—1957 Hjalmar R Nilson, Spånstad = co cc bitna högssmän, och sockenpräs- (Forts på sido. 7” ten spådde det nya patiets snara orts på sid . r i Sm | : nå 'vara utan fölolai Tidning | De - eh ANNONSERA. I LT pros a tionsregeringen betydde mer än så. ' Under krigsåren visade jordbru= området. Men det löftet blev nog -: glömmer förvånansvärt Jätt, lven- ende och vårt partis insatser I den ' jag inte vidröra här, När vi fått" '»En': sak har Må ömeltertid: Mr : av höstens folkomröstning. Det var ' ligheter till positiva insatser isvenrk . ' politik och därmed även bättre möj= - Ja.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.