C- eyryrerveYrYYY YFTE) verterYyvY ee PReT erytyvnert FY YFYYY TY v vYyreryveYyTYVYyVYVFYVEON verytYT n före er RT va a - Måndagen 23 deösimber” 1057 ” ” Förenklad fastighetstaxering 4 vå åkerjurden, som I sig innefattår fiven -. > H värdet på byggnader, I en del fall " : måste sänkas för undvikande av att i. taxeringsvärdet skulle överstiga sä- luvärdet, I ett norrlandslän har prö- vats ett system med skilda enhets- . värden för byggnader och åkerjord. | or För ett län med små brukningsde=" lar har detta ansetts vara att före draga. Dessa förhållanden nn a äger. revisorerna, a - no fika. -värderingsgrunder som I fortsättningen” bör tillämpas - ör övervägas, Härmed sammahän- . - ser även frågan. om "förenkling av" längdföringen I' olika”. avseenden, | Slutligen finner revisorerna. att, de. nuvarande blanketterna. syhes väl detaljerade, ep uppfattning, som de-" Arbetsgivare klämdes åt: för källskatt : STOCKHOLM (Press) » mede Statsrevisorerna har på. nytt upp- 'märksamnåat, att arbetsgivarna , i som allt större utsträckning underlå- ' Även om fastighetsskatten in i en nära framtid kommer att upp- Ilemedel: = oäägetåret Ek höra som: särskild beskattningaform 'var Beloppet. 11 milj, under 1956—1 är det uppenbart, ut ax änna as ST har "det stigit till-:23 milj kr; I tighetstaxeringar inte Pre Le >" rundskrivelse till länsstyrelserna |ras bl:a på grund av. be he r- här begärts ' besked hur myndig-| nas betydelse som kreditobjekt, er- heterna sökt begränsa statsverkets | inrar. statsrevisorerna; Organisatto= 19; " förluster, ' Det framgår, 'att. man |nen' av taxeringsarbetet.. är nu & överallt" genorh olika åtgärder sökt tillvida olika att det på landsbyg- få till stånd kontroll i detta av- den- finns såväl berednings-:som a tåxeringsnämnder 'medan städerna > > Staisbidrag. - plottras bort STOCKHOLM (Press) " De statsbidrag som Jantbruks- Tämnderna beviljar från anslaget till jordbrukets inre rationalisering : <"-bl & för nyodling, betesförbättring, ” 4 stenröjning, ete, anser statsreviso- Vs rerna till stor. del bli bortplottrade « på små och ej. sällan skäligen onö- diga företag. De ifrågasätter. där- vr för, om inte åtskilliga smärre ratio- . naliseringsföretag skulle kunna ge- nomföras utan direkt bidragsstöd ” från det allmännas sida, och rekom- ' >:menderar alltså större restriktivitet - I fråga om bid: : Det statliga stödet skulle då kunna kon- STOCKHOLM (Press) "Vid det fortsatta arbetet" méd av= veckling "av fastighetsskatten bör enligt statsrevisorernas mening stor | uppmärksamhet ”ågnas ' frågan om en' förenkling "av olika: avseenden av taxérinigsförfarandet, PN Nn "kyrkas a äldrein mi Fal att 'Halmstad' skänkt i ågavarande al-' itartafla samt överlämnat en äld- .re dopfunt & af'trä att förvaras. Med anledning "häraf vände sig amanuens Kniep : till kyrkoherde ' Heuman, hvarvid, ett par af de: vackraste. bitarna, af altartaflan,., som : Carl- hade, 1 samtidigt öfverlämna- XT F folkskollärare Anders = sedan många år en trägen fors- kare i Falkenbergs historia, har ställt sig den fråga som formu- lerats i rubriken. Efter” ”långva- riga . efterforskningar ”har', han kommit . till ''de resu at som sammanfattas 'i vidstående'ar kel, .och . som” .utmynnar:« i en vädjan till var och en som har kännedom om var de försvunna” äv klenod finns att. sätta sig i I! förbindelse med författaren. « -.centreras till företag av mera vä- » sentlig betydelse för. vederbörande de "brev eka visa, att "mu Ifrå- ” 2 om smärre förbättringsåtgärder , borde det vara tillräckligt med bi- omtalar att'en med namnet N M' Mandelgren på anmodan av riks? antikvariämt "nämnda 'år besök= " träde i form av. och planläggning... : har att te Falkenberg för att göra” eri upp=" nde åren 1949—1956 till inre ra= tionalisering utgått: statsmedel med drygt 143 milj kr, därav ca 39 milj för nyodling, stenröjning och be- " tesförbättring, I Hellands län har » till: 192. nyodlingsföretag - : utgått ” 112.360 kr till' 1.505 stenröjningsa företag 616.400 kr och till 1.042 be- |lan av. sten,'1.st ängel" skuren. is ” tesförbättringsföretag 497.000. kr. I , Södra Älvsborgs län har till 4591 :st duva,' förgylld; hängde över I É Nn .: hyodlingsföretag utgått 173.882 kr "7 till 2,520 stenröjningsföretag 954.090 ”k och till 1.686 betesfö jrbättrings- sndbi ” otokoll, från 1873 rr 'F Ikenbergs församling vid närma- tertanke'' varken. följt Man" ;dblgrens anvisning" eller. .respekte- rat. 'stämmobesluret av. den 28 maj 1874: eftersom- dopfunten, ; "vilken "6mnämnes vid båda dessa stillfäl- "av kyrkans förmodligen ; Jen, ännu fanns kvar i Falkenberg ? då icke äldre i öv till H d: nesförening i Halmstad. att där få varas,' lid voro få trä och . . förgylld, :hängde: i-korét, predikstolstrapporna; 2. st antipen- " dier, 2. st: mäss gslämpetter list; offerstock', (fatuigbössa), 2st kolleki «omfattande 600 bidrag av detta ag - har framgått att stödåtgärderna vä <srit inriktade på, små: gårdar," ge- -- nomsnittligt 8 hektar, : vilka varit | mångintresserad'. person, : Han var ii huv och : Mandel, d 1 april 1899) var en begåvad och I d :en intresserad kulturvår att anse som övergå bruk. I 1 har förbättringsåtgärder- : nå endast avsett arealer- om ca.1 ” hektar och statsbidragen har gärför ” blivit låga — 400 å 500 kr per åt- |: gärd i medeltal. Ofta har bidragen "varit mycket "mindre; i början så obetydliga som -under 100 kr. Nu= "mera har lantbruksstyrelseri satt 200 kr:som minimum, men fortfarande förekommer. enligt vad revisorerna + kunnat konstatera. så .Jåga, belopp, te” kostnaderna för .det..på Iant- a de ar= ”. betet "för -planläggnirig, -administra- tion .och kontroll motsvarar 'eller tom överstiger: d utgåend bi- dragen, . För övrigt fråmhållerå revisorerna, t nyodling, stenröjning och i viss . > mån även betesförbättring numera ; får” anses. ha. fortskridit. så långt, att det måste "ifrågasättas. huruvida E dare och stiftade 1869 den svens! Möjligen: ivam önskvärd,'så mycket, miadresomet: "+ inte 'ringa antal jordbruk”eft ind kan väntas bli nedlagda och! åkera »Jord:till förstärkning "av. bfulls 2 - bildad oc tl med: en; fornsal det 'denna idé; somm gav honom:an- : Hedning --att' besöka 1. Falkeriber; vars äldre. kyrkoinyentarier”: han j tville. rädda frå örelse.. Att han; föreslog, att- des: lämpligen borde, överlämnas till” Halmstad: kan tän k; en fornminnesförening för Halland det. vara av intresse att se; vilka -uppbördsresultat man nått vidin- <drivningsverksamheten ” i en del städer, I en del av dem har man ju: efter .”nya spphöre Systemets ikraftträdande ' 'rationaliserat : " drivningsväsendet, bl a för att sn "lägre kostnad + bördsresultat: än” tid ning funnit, att även om” förut- I "för! indrivning: "samheten varierar. 1 de olika stä- dem så här utgifterna” för detta arbeté i flera fall blivit låga, detta utan: "att effektiviteten i arbetet blivit lidande, Vid' "sådant förhål- lande anser revisorerna att statens ”organisationsnämnd närmare bör "iuhämta uppgift om de i dessa stä- der genomförda rationaliseringsåt- gärderna i syfte att få underlag för « en. liknande "organisation för in- .drivningsarbetet Inom sådana or- .|åläggande.: utan. ett "förslag, som : "I dantag. av duvan, som skulle be- "| har «därför vari den: intressanta skriftserien Hallands; fornminnesföre! ings. årsskrift (1868: skulle; beaktas vid framtida behov, ty, det kunde”, icke. anses, vara -ej förnuftig. tanke att omgående. frå; hända kyrkan dess ännu: brukba ra tillhörighete Man 4, förvånas t den 28 maj 1874,"där det står: ., Be slöts; 'att : till :Halnistad övel de av Mandelgren: upptecknade” för remålen att där. förvaras med 'un= hållas.” Min: bestämda. uppfattning att "en del. av Laurentii kyrkas äldre .inven tarier skulle finnas i Halmsta ratt få visshet härom reste jag för någon tid sedan ned till muséét och samt manträffade: med landsantikvarie A Modén samt amanuens Louise ee id genomgående” skrif åndlingar "från" Falkenberg fanns egendomligt ' nog endast av- skrift utav ovanstående stäm protokoll den. 28 maj 1874,” Avsi ten”. härmed ” står ”ické 7” ahgiven: Dessutom : finnes? nedanstående rev. C. Viggo ti ter, med -stadsliknande. karaktär, som ingår i ä I ikt på bygden: "Sk ördens re- sultat behöver nämli förbättras, då Den i Bexells Hallands historia Bl a har revisorerna studerat in- drivningsärendet i Varberg med fyra "anställda i exekutionsverket. Man har fått fram att lönekostnac ” derna ' vid" indrivningen av kvar- skatter, .. B-skatter och -altartaflän: från - Falken-' bergs' kyrka, 'hvilken. .altartafla var av sten; nedtogs på. :1860-talet och ersattes med en af artisten Blackz stadius målad och skänkt! "Därefter låg .den sönderbrutna altårtaflan «ter: under" ett år belöpt sig till. kr 45.069, Per anställd har indrivits "200 poster om 44.827 kr i skatter ” och 3,488 .kr i restavgifter.. I ge- "nomsnitt för” "samtliga undersökta städer (35 st) ”belöper "sig de 'in- -drivnå beloppen till 64.222" resp 3.378 kr' Exekuti 'kets löne. [i länge i ' hvarunder en och annan bit bortfördes af snicka= re och andra för att användas så- som brynsten. -Slutligen, när 'den nya kyrkan blev: färdig 1893, bort- slumpades såväl - det . kvarvarande av altartaflan som kyrkans öfriga antikviteter På, auktion. Altartaflan : kostnader pr 1.000 invånare" mot. svarar 3.015 kr (mot 3.628 kr i me- :deltal för samtliga undersökta stä- » Istet,. att det. fanns ett kyrkostä des då av litteratör Carlstedt. Vid ett besök i Halmstad" under- rättade jag emellertid dåvarande amanuens Mauritz Kneip vid. mu- rier,. vilka denne föreslog borde s hette Nils Månsson, ( 17. juli: 2813 Pl 1917.men. avhå des kort därefter, Sedan nya kyrkan' 1893 tagits i Ljusstake af Ten. God vän är bättre än 100 föroanter, SRDergs Jönköping och: 3 kronor. M. och 1.B. såldes - på : auktion; > Man d-;verkligt--vemod': beklaga, — skänkts 7 "till! Falkenberg ” av” om ändock: gick under klubban ” öch amnäde slutligen på Fredriksborg: lott i Danmark,” eller. den åldriga dopfunten från 1515, där så många falkenbergare ;vilka nu :vila i sina grifter. sedan århundraden ' tillbaka, vigts ill :dop : och : : kristendom” borde: fått behålla: sin hedersplats i"gamla kyrkan, men nu utan av= saknad. överlämnades till. Halmstad, lande” nog ha de. gamla tem- pelmurarna undsluppit 'den. förstö- relsens”"ödeläggelse : som ' övergått ett flertal kyrkor i grånnsocknarna, Någan” gång på 1930-t: gjordes ligen un-= der, vitlimningen av. kyrkans. inre innas -figurala. målningar, beträffande. såväl väggar. som tak, undergick” kyrkan. en grundlig res- tauration :och framstår nu som en gammal: förnämlig kulturskatt, från gången tid och smärtsamt beklagar stadens” :borgarskap, : att'" man: så fanklö? frånhänt kyrkan dess un- der åren” samlade inventarier, vilka stannar" varje "falkenbergare inför den Kögsinnade konsu! John Skant- zes minne; som genom energi och uppoffring slutligen - lyckades till S:t .Laurentii . kyrka” återförvärva dennag..förnämsta minne och kle= nod, den gamla malmkronan från 1693. jäven den gamla dopfunten står nu åter på sin plats tack vare Bo” Tindegrens intresse. för" ; den samma, Vid | nedskrivandet av dessa rader ämliga< + malmkronar; vilken : 169 5 k Då 3å visat sig .vara förhållandet |- "Med = erkänsla ” "och "Facksamhet | trägen” anhållan till sla dem, v vilka vid auktionen, då gamla kyrkans inventarier försåldes, möjligen bli- -vit' ägare till något kyrkligt före- mål, . ville" sätta sig i förbindelse med undertecknad. : Vid :: Lunds, universitet: ” finns också en avdelning för konst såsom - etsning,' skissteckning, "tavlor m m varav en stor del tillhöra de: 83 / seende på arbetsgivårnaä;' Då indriv- ningen ' av 'den' särskilt uppdebite- "rade ”A-skatten »ankommer ' på ut mätningsmänrien, medan "de Ioka- Ia skätteinyndigheterria utövar kon= troll över de löpande skatterna, fin- ner. revisorerna det vara' av. störs- "ta vikt att samarbete etableras mel- "fan den Iokala skattemyndigheten och 7 utmätningsmännen rv dessa ärenden; ” ” 7 Ett par länsstyrelser har. före- slagit, att länsstyrelsen skulle kun- enbart har' taxeringsnämnder, A de. länsstyrelser, som tillfrågats, har åtskilliga; föreslagit samma ' system | överallt som i städerna, medan and-; ra ansett att fördelar skulle ernås med = beredningsnämnder , även .' städerna. , Goda - skäl synes: kunni anföras för båda" ståndpunkternr och , revisorerna "är. inte. beredög las av flera 'Jänsstyrelser” Det är därför angeläget. med förenklingar. De åven här: a . er lt Md Om julpynt -De glänsande och brokiga gm - kul på våra j - att ta ställning till formen, Utförmningen av taxerings- förfarandet bör vara att åstadkoms) na ålägga” kt fö ar- betsgivare, ' att efter varje avlönings- tillfälle inbetala avdragen skatt, var- efter skatiebeloppet 'skulle'innestå på länsstyrelsens resp lokala skat- temyndihgetens ”girokonto till kom- mände ” uppbördstermin,' Reviso- rerna anser detta” uppslag värt att . anmodan besökte : Laurentii. gamla mo för att uppteckna därvarande äldre inventarier, gjorde han detta med största samvetsgrannhet genom att icke enbart. ange föremålets be- tillv av Moberg, Jönköping; 3 nor stadens vapen Samt" 3 M: och |: 1:B och följande” "devis' God vän "är bättre än 100 änförvanter, I' stor .och' vacker stake -av: tenn ' tillv" av I A Wikander Göteborg, 1 lampett nån >" Från sitt besök i Falkenberg 1873 har NM Mandelgren” gjort £ jan” de”. anteckningar, . : hvilken = jag sammanträffade "med meddelade; att han-Jåtit' gräva på platsen för : Nyfalkenberg . och där : funnit lämningår efter” bebyggelse såsom murar" av kalk 'och tegel av 'den'så kallade Munkstylen, han vi- sade prof härpå samt en' sten af f ovanlig 'form samt taktegel' hvaraf fanns flera ; bitar: Sedan: gjordes gräfningar, der Han ' väntade kyr- kogården borde varit och enligt för= modan fann han också , ännisko- en.; ie + Icke: långt fån. denna "stadens ruiner hade Dr Ehrengrariat funnit uti jorden :'på "cirka" -1—2 ' alnars djup: skålformiga." Eldstäder belag- da med sten, en nära 'stadens ägor och en längre bort. Dessa Eldstäder äro en ny” upptäckt; och 'han-lofva-. de göra nya undersökningar röran- de" desas fynd, Mandelgren.” | i Anders s Ljung, - — Nu sker: det någonting igen, rikt tas amtidigt" en; vänlig och? me fra Jansson — det är deras tinida-. ee upprepade förseelser. ökas trots att det k att betyda merarbete både för arbets- givarna 'och myndigheterna, Vida- re 'ifrågsättes om inte Iokal'skat- temyndighet bör få rätt att ge vi- tesföreläggande, då en arbetsgivare vägrar ' efterkomma + anmaning att inkomma ' med bokföring. Omgån- gen: över länsstyrelsen. förorsakar dröjsmål, M : Då erfarenheten "visar, att arbets- givare som råkat i ekonomiskt trång mål: -har stor: benägenhet 'att lösa sina kreditsvårigheter genom 'att i rörelsen 'använda :innehållna käll- skattebelopp, finner. revisorerna det påkallat att restavgiften höjes från nuvarande -4: proc till sådan nivå, att den: ej; såsom” nu” är fallet direkt" uppmuntrar ' till att behålla arbetstagares "skatt. "Slutligen. bör ;j j.undersökas, om: påföljderna behöå, ver skärpar för arbetsgivare som underlåter att fullgöra sina skyll: | digheter: : Flera <länsstyrelser' har påyrkat- detta." Enligt revisorernas mening bör domstolarna redan nu kunna ' utdöma 'frihetsstraff'. vid Från ett håll har framförts" tanken,' att - sådana försummelser skulle” offentliggöras ide publikatk 0? et; som, lämnar, upp- konkurser, växelpros ” I sporra. arbetsgivarna att sköta in- betalningarna, enär de i'annat fall ina: : kreditmöjligheter skrivelsen, framgår | ja; att läns. styrelsen i Hallands län uttalat sig skatteavdrag. Därfämta anser lä styrelsen, ätt det bör bli en skärp- ning sav ' påföljderna vid: underlå- tandet att fullgöra? lex "be + Kammarkollegiet — "rikets. ald- sta ämbetsverk, inrättat av Gustav Väsa : ;år 1539 '—+” ifrågasättes ' av statsrevisorerna till indragning, Efi ter' det att under' årens” lopp olika förvaltaingsgrenar ' tutbrutits : : och nya ämbetsverk tillkommit, är kam- ; | markollegiet..' numera - ett. "av 'våra minsta, ämbetsverk med” allenast ett 50-tal befattningshavare.. Det är ma” en som möjliggör en enkel : men. samtidigt eitektiv och rättvisande taxering. : ; "Det synes vidare: önskvärt ätt, fastställda tidsfristen hålles. . Det har visat sig att det brustit 1 detta ds : ord- förande har sålunda 'i vissa fall in- 1 te fullgjort skyldigheten att senast. den '15. december tillställa fastig- hetsägare underrättelse om" före- slaget taxeringsvärde. Framför" fas- Ber Ijglitter som härmar snön och rim« om gamla nordiska och mensa. seder, då midvintern firades i mörs:-' ka' skogar där glober av guld, sil> . ver och ennat glänsande hängdes .:" på trädens grenar. På midvinter Solskenet bröt sig i de glänsande pynten. Minnen om de festliga sam«= mankomsterna lever bl a kvar 4 frosten på julgranen, "+ - De silverband som vi har på Jul. har sitt ursprung i staden Leon 1 jen, Där kallades de under år=. tighetsägare inte ' någon eri mot föreslaget taxeringsvärde," blir det föreslägna ' gällande, Enligt 're- visorernas -mening . bör detta ut- tryckligen anges på vederbörande blankett, Det i år tillämpade för- färandet synes ha givit rum för tve- kan om det taxeringsvärde som fast- ställts, "= H När det gäller fastighetens vär- déring har bl a framhållits det in- flytande : som skogsmarks- - och skogsvärde haft på det totala taxe- ringsvärdet "för: jordbruksfastighe-" ter därigenom 'att medelvärdet på Visste: ni det? I dessa” ”sputnikarnas dagar talas et om 'en resr, till" månen som om gen kunde 'starta ungefär när som elst. Mot 'den bakgrunden är det ganska intressant att. erinra om att mänskligheten under. hela sin his- toria ända fram till de senaste 350 nen egentligen var för ni ' Den. store” Galilei" som räknade |! Fut. kroppars ”fällhastighet, en kulas bana, en: pendels svängningar och en hel del. annat," fick någon gång år. 1608" höra talas om att en hol- ländare (Lipperhey) använt linser till ett instrument, som. kom långt bort belägna | föremål att verka nä- ra, då man tittade i det; ”« «Det”dröjde: inte länge förrän Gall lilei,' som också. var en 'stor 'expe- rimentator, tillverkat ett eget. tele- riktade det mot var månen. 7 Enlist "Aristoteles "och ans jungar var månen "ett. jämnt,” geo- metriskt klof,: "som "bestod. av” det femte elementet, det '. himmelska, som 'inte fanns 'på jorden." På 'jor- åren inte. vetat & ett dyft om vad må-F- ; | skop, och: det "första föremål han på näsan, V22 ska vi med dem till? ” Loch hundraden för ' ”lametta”. Någon latinkunnig präst eller akademisk ' person . förvanskade .. namnet till ”Jamel tin, och” heter ”band”. ”Lametta” . från Lyon i Spanten såldes under jårhundraden till Europas alla Jän- ider och. var. synnerligen omtyckta 'som julpynt. ..Det var under 300-talet då kyr- korna i' Bysans på .julaftonen” för första gången .pyntades med stöpta. vaxljus. Det dröjde emellertid inte - länge innan folken kring Medelba- vet och på. "den europeiska konti-- inenten .glömde- julseden ' i Bysans, Först. under : 1600-talet upptäcktes ” seden .på nytt och då började mån fån. använda Jevande” ljus. på julaftonén; "Under medeltiden-/var' det bara judarna 'som vid" firandet pv en historisk minnesfest vid jul- tiden lyste in: festen med atöpta gaxljus M dan var”över i 'Europa för att för bereda sin” filmatisering av.-”Don- . Quijote”, berättade han en näpen ., liten . historia. om” tillkomsten av hans; berömda nöjespark ”Disney-, land” utanför Hollywood. Har frå- gade då sin 12-åriga dotter till råds. ', än Tycker" du inte, undrade han, att vi.ska ha en mängd djur i par- . ken så att barnen kan få leka med lem? - = Djur? sadé sen och tynkade — Ja, att icka med... Eller vad skulle du annars vilja föreslå?:, 'i— Pojkar,: förstås! . kom svaret utan betänkanda :. | den kände: man bara till: eld, vatten; jord och luft... > Galilei tittade” på den usa” "och nanför. den” mörka delen såg hån fläckar” och linjer av ljust, 'och han. tolkade dessa 'som bergstoppar och ' dalsluttningar, som belystes äv den! uppgående 'solen. ES I mellan gryningen på "månen: och! på jorden, drog 'Galilei slutsatsen "- att månen måste vara er solid, ku- perad kropp, helt. enkelt en andra ford: och förmodligen uppbyggd av samma "beståndsdelar?" = a 3 Tanken att månen var r en ny värld P väckte 'en' våldsam : uppståndel- se "och stärkte . ofantligt Koperni- kus lära "att, solen, inte jorden, var "världens ' medel; unkt, kring vil- ken pl kretsade : egentligen 'endast vi ål, indel- ningsärenden och en "del" ecklesia” stika' spörsmål som 'verket "har att "| syssla med. Det. bör undersökas om inte déssa arbetsuppgifter "kan" av- vecklas. eller överflyttas på andra myndigheter. Här erbjuder sig en- ligt ; revisorernas mening en 'möj- lighet till fationaliseringar” och be- sparingar.: inom statsförvaltningen; gande skäl, talar för .verkets bibe- hållande” anser revisorerna kolle- giets "böra. und en” översyn, "syftande " till.” rminsk- av' antalet byråer, f rr fyra jämte advokatfiskalskontor och 'ar-'| kivkontor' m m. Det synes Aämli- gen inte vara i överensstämmelse "I med nu tillämpade ”förvaltnings- | normer att bibehålla särskilda by- råer med ett så litet antal befatt- Vningshavare som fallet ;|-. Om föreslagen” utredning röran- |: . de: kollegiets indragning skulle 1e- da: till. 'det resultat; att övervä- Även vi som varit. med om: allt ståhej när Sputnik;1 och II blev moder Jords konstgjorda månar har nog svårt att föreställa oss vilken den 'mörka. 'delen 4 av, månen Strax ” innan den" var.haly.. Alldeles in-| mot en ersättning” av 2 kr i. frimär.. ett något högre arvode. verklig revolution" itänkesättet, som blev följden av' att Galilei ' riktade sitt lilla privitva teleskop m möt Luna. Under, denng Tubrik besvaras ju: ridiska ; frågor: av allmänt intresst ken Frågor & som kräva ett inera in. gående eller enskilt” svar, .. betingar ” FRÅGA: Två jordbrukare” ja per. tillsammans en, "skördetröska: Om sedan. den' ene säljer sin går | med. nventarier, kan:hanh då övera . låta även sin del.i tröskan, utan atta 7 meddela -' den ' andra ' "parten? ' Hat: den andre. som delägare i tröskar” förköpsrätt? ? > Jordbrukare " SVAR: För förfogande er sam= fällt gods erfordras samtliga” dd ägares samtycke, Den som”: tit sin andel i tröskan har & såle varit skyldig "inhämta AV AR: - el "kontraktet vet ver mellertid >. sopsägas, . Forsätter.. ” rendett td Svarrendatorn efter ars” "gen e ens utgång med' bruknp nader har. han ej inom två må- =— "att "avilyttar. bevisligen. anmanate läng på 5 y Bal är "kontraktet för. dagen samlades folket" på dagen. 7” i granarna och kallar för ”lameller” soi ”, som visserligen är på Ja- rv.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.