rYyrYfYFTrr [ Å or TE YYYYFYYYTYFTTYYYSTIYTYYTYYVYY TTT Y PIG TET rärfY VILL NI. B vad som händer K aödra > Halland? SÖKER NL kontakt med "befolkningen » I södra Halland? - «Annonsera då: 1 ortsorganet : LAHOLMS TIDNING 2 Preöumerera då på ärlsorganet - "LAHOLMS: TIDNING: > LAK oms is TID imot "radio och TV I NEW York (AEP) .. : Den. berömde amerikanske violö- nisten :-Yehudi : Menuhin ' glck till direkt angrepp mot radio-: och. te- levisionsbolagens terror”, ' som krävde av solister och "estradmu- i jorden, lite varstans. vad hjälper " det att man är företänksam? När ' man vaknar på vinter kan man >. N ju inte komma åt dem i alla fall I STOCKHOLM (Press) Postväsendet år gammalt och pes 2 prövat vid det här: laget.. Många - 4 tusen år har gått sedan det första "”brevet” utväxlades. Brev kan man siker att de frivilligt klädde sig i "radiotidernas' tvångströja”. "Menu- hin hade efter konserten med New under det djupa snötäcket, oo Jag såg ut över -Montreal som Yorks filharmoniska orkester den 2 112 di ber tackat för publik medettext utan hänsyn till att konserten sändes i radion och ställde därmed till ore- da i radioprogrammet. New Yorks . | filharmoniska sällskaps styrelse ut- talade sitt missnöje med Menuhins handlingssätt. Historien kom själv- klart i tidningarna. Den 14 decem- ber uppträdde. violonisten på nytt. Publiken applåderade: vilt. Han . | spelade åter ett extranummer. Fil- harmoniska sällskapet förbjöd där- efter honom uttryckligen att spela ext utanför Den 7.18 december: stod Yehudi Menuhin -åter framför publiken, Åter var det filharmoniska orkes- tern han spelade med, Också den- na gång överfördes konserten pr radio. Då programmet vär slut och publikens applåder inte ville sluta, kom Yehudi Menuhin : fram. till rampen och satte fiolen under ha- slrädker sig från bergets fot ned till St Lawrencefloden. Luften var kristallklar och "man" "kunde. se oändligt långt, Der” långa - Victoria Bridge låg där övergiven, te ett fordon korsade St "Lawrencefloden a denna stilla fridfulla” juldagsmörgon. - Efter 4 en. stund” gick" jag: förbi ett ungt | par som tycktes ha bättre om tid än jag had : Och när jag gick förbi ' dem” på: "den "förövrigt folktomma - > vägen snön knarrade. urid kom julstämningen, 5 som” " värken korv och polatismös, förmått framkalla kanske inte tala om'i det samman-' hanget' — man "använde sig av ett... S sorts bildskriftssystem; Hos de äldss » fö "ta naturfolken bestod ”posten” helt "få enkelt . av : kringskickade föremål, vilka. tjänstgjorde --.som symboler, > Ville man! utmana! en främmande ” stam: till., strid, hände. det tex. alt man lät ett. spjut vandra man: "och" nan : "emellan, - Ett ' sådant slags budkavlesystem här som be- kant anvä ts långt in 130. ;En Forkjulig) ;romersk postvagn för befordran av mindre brådskande” post och. resande v den mån utrymmet tillät. . göra försök med" postbetoruran per ballong. I fästningsstaden. Metz : och 4 Paris prövade man "också på att sända post med något som liknade pappersdrakarna. De fick namnet "”papillons”, motsvarande verk & av denne art har | inte - tidigare förkommit i Sverige och | inte. heller ' gelsmannen Rowland Hill utpekats söm :' frimärkets - -uppfinnäre,: men > hurmera anser man. det "bevisat, att]? : . detiinte' helt var:hans: egeh det. där med frimärken! Ett'”av. solkungens många. kärleksbekyrm- d 1600-talets Frankri öd € dan före jul talat om, att de skulle gå till hennes svärmor och sväs inte” bara : om Frimärken. Postbe- +; dvs fjärilar, , . bet fordringens historia har ägnats sär- | och därav. kom exempelvis beteck- kan, Men, , han s lade inte utan - : N Ludvig XIV". var en 'ung|skilt stort utrymme, ända från assy- ningen ”papillons de Metz” -— fjär | sades.” pe . för hear prniddag idrgen så där« «Man, blevhan djupt förälskad i|rier, romare och fram till postdili> rilsbrev från Metz, "Jag får inte spela för er. Jag : : kon, Hon sa att ok ck. äta kal= 9 två sköna Parisdamer. Hari: försökte | gensernas och vår egen tid. En ins : antar att det inte heller är tillåtet Ett rör sbrang på fredagsmorgonen läck i närheten « av Heaen . ag vill h ; d jag. fick, äta vad —. : uppehålla Kontakten. med dem 'pér | tressant detalj i den svenska post- ” Ett vackert prov på skönhet . att Ni' applåderar. Jag tror fak- Göteborgs centrum varvid en. fastighet översvämmades, På bilden : Re rynsgröt... vad jag ville äta var . .3es fr. v Arne Nilsson och Rune Järnsten i färd med att tiskt att Ni har begått ett brott; "läng en lagerlokal i källarplanet. Denna utmärkta orkester står näm- ligen. under omusikaliska styrelse- mäns kommando. För denna konsert svarar kommersiella och icke musi- kaliska makter som utövar terror mot Er och mot mig. Jag ber'att få tacka Er i mitt eget namn och "fför mina kollegers vägnar, 'i;or- kestern.- Vi är "glada ”och rörda av historien är: bla 'användandet' av K : derpost.. Vissa kronobrev, ring varje litet frimärke som somm Var av ” kand kommit ut sedan posten blivit nå- a natur, brukade förses med två fjäd- stabiliserad finns mycket rar, som fästes: i: brevlacket," För -att berätta och Frimärkets bok har .en mycket i den vägen att ge. ”brevbä de” revbäraren” 'betyd rn detta, 2 Komedier "och tragedier har ofta kortast möjliga ad miste a PÅ. tspelats- i frimärkenas värld och äntade den; som? lät brevet vila fö hel. dej” Jurendre ri här: också onödigt länge. Om budkavlar ståd-| !9re ommit.: l brev; men ”Postmyndigheterna och dåtidens" hemliga” polis lade sig ils k hans; . Pumpa ” När jag sett familjen försvinna; nere i hörnet av Westmount Bou= levard och Trafalger Road, var det : jag som fick fram grötkokaren. Ris.” gryn hade vi-alltid hemma fastän risgröt. var ett okänt: PE där i huset; Men bli och äten!-.s - för investeringar inom folkhushål- let. Den årliga ökningen av inves- teringarna i "vetenskapliga . forsk- ning” i Sovjetunionen är tio pro- cent mot :12 procent .i USA. Nästa år. skall - 18.2 miljarder ; rubel” — I drygt 26 miljarder kr läggas ned på Sovjets vetenskap kräver mer anslag till: forskningen: : . . vid, postkontoret: och varje N FR grabskadeå "alltid. Ett gott ” förväg, unde a man "posta gades 'det i-en kunglig förordning i " En av "de många röliga'h ier- Eder . Vi tar tacksamt vetenskap: lig forskning” mot 16,3 utan att "ävslöja 'sin iden- |av'-1697; att brådskand na i Frimärl bok: är den om [och ödmjukt "emot Era applåder. |” MOSKVA (TT-AFP) ” ve miljarder: / > rubel år;" "sa ” postmästare Charles Connel i New Fastän vi inte får spela 'för Er, en sovjetiska de N .; Han -äntydde: att skulle förses" med. två kronomär- ken, och den skulle då befordras med' häst äv om. tills det nått |. slutmålet.” Det har inte alltid varit så att den” stätliga postverksamheten vat rit allenarådande: I de flesta-län- der fanns. en tre-fyra "olika post- organisationer utan” direkt samröre med varandra; FE Stockholm fanns vis: Mallénsk. pr att markera att', portot tal "föreslog hon - att små med: "kungers . riksvåpen 'ckas,. De: skulle säljas sta butiker. och betinga ett " $0us: Förslaget tog:skruv . hade en av föregångarna frimä mins preses. Alexander : Nesmeja- nov i vädjade på fredagen till högs- ta Sovjet att anslå mer pengar til vetenskaplig forskning. Nesmejanov, som "talade : införj unionssovjet, varnade ' parlaments- öterna för att ö den sovjetiska” "vetenskapens" och” tek- " Teknologin ' har ofta gått framåt i raskare takt i USA "än i Sovjetunionen. Mycket återstår att göra innan 'Sovjetunio- nen" går förbi USA/ på det tek- niska området men vi har allt vad vi behöver för att kunna göra det. De anslag som går till vetenskapen denna mma kommer att. använ- das”. speciellt för "att: upprätta ett vetenskapligt + centrum" i Növosi- birsk i västra Sibirien. N Nesmejanov sade, vidare a et råder brist på balans mellan de be- lopp som ' beviljas för” utbildning | -- äv vetenskåpsmän och: tekniker och de: summor. som investeras i pro- fees duktionen "av "vetenskaplig mate- riel.: Sovjetindustrin tillverkar in- te alltid den: apparatur som. veten- skapsmännen behöver; yttrade” han. "Sovjetunionen -har nu 240.000 ve- tenskapsmän: och - varje år . utex- Brunswick, ' Canada, som. lyckades ber vi Er'att applådera 'så länge lura | frimärkstillverkarna att ”pla-l och så intensivt; som” det behagar cera ih hahs nuna på”ett nytt 5- Ern nan - centsfrimärke, i stället Sö "Brev från Källsjö drottning - Victorias , Den för ”årstidan ' ovanligt! blida väderlek, som rådde under första veckan i decembet, har: nu :efter- trätts av kyla och” snö, och:natten | sköna "drag. Hur han gick till väga för” att lyckas härmed skulle ta 'fö; ång tid att berätla, men resultatet lät inte vänta på sig. När New Brunsg- wick-borna: fann sin , postmästare som organiserades 1838 av f d'rer AS på 5-centsmärket började till söndagen var-det 15 minusgra=" gementskommissarien EW Mallén, i en aning misstänksamma. | der i bygden.” 4 öd a 75 Iförd 'kask och med en. väska om anv et jugc sa hur opasjuka - Plöjningen, som måste avbrytas an vara, tlvid tidigare köldknäppar,.har nu halsen och en Tingklocka i näven " l träskade Mallén omkring på Stock- till imperiets huvudstad, |så gott som” helt kunnat avslutas ” cykelförbunidets AU:s : sammanträde, för: konstliue-='. ring, av"styrelsen för. kommande 7 äre, oe arbetsår har utsetts Thure Johäns- oo er son "till arbetsutskottets”. "oräförande. | I övrigt: Bertil Sjöberg, sekreté-' rare, Carl: Brunskog, skattmär tare, « UK: Folke .Sverisson; Hälle Jane- ”Frimärkets ursprung, : till (Medéns 179:—), er enligt 'våd gene möt" standardverk” bok —-trån: poste; vår ”tHds filat i” - Dettx verk vä avgick rfaldirektör Erik Swartling i "post verket säget i ett företal; samman postal' historia och: frimärken på ett Kögst intresseväckande sätt. Bo, kän har givits ut med Sven Aker- ”redaktionskommittén - sitter ng rad frimärksexperter från hela världen. land dessa kan näm- nas ordföranden i Föreningen Post- -musei Vänner, f d envoyén Chris- tian Ginther och”intendenten ' för - H.M. Drottning : Elizabeth; IH;s fri- märkssamlingar sir: John Wilson. Frimärkets bok -har försetts med rande: 1855 fick 'ha postverket. . "+ « Befordringsmetodérna har holms gator. I samband med en- hetsportots och frimärkenas 'infö- pension - av rit många och skiftande under pos- tens historia. I äldsta tider använde man ' sig ' av löpare, Senare kom ridande bud och diligenser. Brev- duvor har utnyttjats flitigt, André medförde duvor: på sin Nordpols- expedition 1897. och : under första världskriget ställde tyskarna ' inte mindre än 300.000 (duvor till mili- tärens förfogande." Under fransk- tyska kriget :1870—71 började man där nyheten väckte åtskillig mun- terhet. Men slutet på historien blev inte särskilt muntert för Connels del — han förklarades högtidligen :l avsatt från sin tjänst och ovärdig att i fortsättningen handha någon del av kronans frimärksaffärer.- : CI Frimärkets ' bok ' har varje land fått en egen frimärksavdel- ning. Samtidigt får man hjälp med värdering av frimärken, och en liten handbok i filatelistisk kun- skap' ingår också. Det är inte en- bart elementära fakta som medde- las där — också verkligt avance- rade filatelister får stor hjälp av och några större' arealer torde ej vara oplöjda." Alla som "tänkte så höstråg fick gjort detta men åtskil- liga" lantbrukare har sedan flera år upphört "att. odla ' detta" sädesslag. Bygdens slaktare, ja de är inte så många numera, har haft en bråd tid och upptill 3--4 grisar har slak- tats per dag, ty till jul. vill man givetvis' enligt gammal god sed ha ”grisasovel”. av alla de slag. Fläs- ket läggs ju nermera ner: ifrys- boxen, .som i likhet med ' kylskåp finns i allt fler hem, Vid folksko- lan bar £ ö uppförts en kylhusan- läggning och ett 20-tal hushåll har boken. Allteftersom - fri - landet utvecklats har en he! mängd filatelistiska uttryck uppkommit, som. för, en oinvigd kanske kan te 'sig svårtydda många gånger. Därför finns det i Frimärkets bok också upptaget ett filatelistiskt lexi- kon över såväl svenska som ut ländska termer. tecknat medlemskap i företaget. " 'Tröskningen pågår ännu för fullt, ty om" möjligt vill man ha tröskat upp före helgen, för att sedan på allvar kunna ägna sig åt skogsar- betet, För några 10-tal år sedan lejde många bönder för tröskning; en tröskverksägare körde omkring i trakten med sitt verk och för att hinna med uppdragen på de många "och spe- måste höjas snabbare än lagen | ami 250.000" teknil talade Nå Han mycket — och lägga en' stor. del av halmen 1 stack t v, och var det då ogynnsam väderlek var det ju allt annat än bra. Detta och mycket annat gjorde, :att man undan för undan enskilt eller, i. bolag skaf- fade egna tröskverk, särskilt sedan man fick el-energi-i bygden" 1941. . En massa julgranar har huggits och per bil transporterats till Var-= berg :och Göteborg. Under'julvec- kan påfylles också vedförrådet och man tar hem den egna. julgranen. hoppades att parlamentet skulle ta fasta på vad.han hade' sagt; Veten- skap "kostar pengar men den. är värd den ansträngningen,” sade hän. [Stig + Larsson mar och Sven P Johånsson,- Norra > ” landskommittén: Wi st Lennart Wallin; Helge | Rune "Degerman, Birger. Kvick och "ständig. ledamot), Einar. I kapitali na" i fa | Ul briker och "andra företag : 10—15 procebt av vinsten. i vetenskaplig forskning. De- skulle inte” get om det inte lönade sig. SN "Nesméejanov' påpekade. att"veten- skapen. ofta - upptäcker ; syntetiska produkter som är mycket billigare än: raturproduktet. Han vädjade slutligen om ”fler och fler veten- ” i ve Under någon av de här d brukade förr församlingens kyrko- värd kläda kyrkan för julottan och julhögtiden” När” ”klädseln” "sedan togs bort efter. trettondehelgen höll kyrkovärden auktion på ljusstum- parna.:' Det 'ålåg. kyrkovärden : att själv bekosta allt material till: kyr- den arbetskraft han ev: lejde till kans' julklädsel och ' även 'betala I. - hjälp. Sista gången Källsjö kyrkal” tenskap och teknologi kommer att betala sig hundrafalt, yttrade han. ". Kömmuhistpärtichefen '” Chrusjt- |” jov och president 'Vorosjilov" var närvarande i i uhionssovjet då denna på fredagen or 1958 "års budget, Lennart. Aspholm, licens geråd: Roy. Gauffin sam budsman: Bertil Sjöberg åd: Ebbe. Sa; du Berlins. 4-dagars,:14—-1 juni: "9 provinser” i Belgien, 8—15 juni: => Route. de Tr 45-12 juli: Öster= g..och - och stad gårdarna måste han leja ett stort t n i antal tröskefolk; På gårdar ' med pryddes på detta sätt var julhelgen - j on p ARE er : rymliga ladugårdar gick ,det bra |1929; efter den stora restaurerin- - to ddss pridappon ö nkt kyr- . att tröska upp på en gång, men an |gen 1930 har man: inskrän | Inta kvar eld a Till hundsaérsminnet av Goyas födelse gav spånjörerna: nars fick man hålla till' på gårds- Ar sin ge bort det, : kans julprydande till ett. par” gra når i koret. OK i 220 ut: ett frimärke med hans tavla ”Den nakna Ma-" . ja”, som skakade moralen i USA, - a planen — om det inte regnade. för VI antar att samtalet ägde rum i början av denna vecka. .. "AA tisdagen for mordbrännaren ner till Göteborg, iroligen ov Häffade han Gill samma kväll. Men Gill vägrade att läm-' r 739: på ifrån sig testamentet, förmodligen fordrade han att den . andre först skulle teckna på någon sorts förbindelse. : . Mordbrännaren 'skulle / tänka "på -saken;; Mordplanerna ' "7. hade redan mognat, och han stämde möte "med Gill utan- . för basaren någon gång mellan en kvart över åtta och halv': nio följande. kväll, : , : Det hela var fint uträknat, och änder onsdagens opp förberedde Jnordbrännaren. sitt dåd, Han' stal de båda trä bodläset med. Slaget träffade i nacken, och Gill fall onie . - kull, Han fick flera slag, och ban dog av demi" fon ot : VI har läst i tidningarna, hur mördaren forslade krop» . a pen på en dragkärra till boden, hur han välte lådan med vo blomjord över den döde, hur, han tände ljuset i den bens .., " sinfyllda staken, När han utfört dådet gick han raka väger : - till en telefonkiosk, ringde upp brandkåren och påstod att han sett ett hus brinna i närheten av Eriksbergs varv. Hag "ac uppgav givetvis falskt namn,: Därefter skyndade han sig - . till den ödsliga plats, där han i Gills namn stämt möte”. "ned sig själv. Edvard Nilsson tystnade och lade ner pappersknlven på - bordsskivan. 2 = Mördaren häde garderat sig på två olika sätt. för det. 2 Md > första hade han ärtangerat mordet så, att det'skulle se ut” : «4 som om Gill själv anlagt brandsa och råkat få jordlådan" > Vver sig. Hade Gill följt med fn i boden, fanns det stotd ” : förutsättningar för ått planen skulle ha lyckats. Då hade = co » , inte mördaren behövt använda dragkärra, då hade ban ” . ' haft större förutsättningar att hantera sitt tillhygge med. N .falsarier hämtade han styrka av den beundrade chefen, Som hade blivit något av'en vän, Vännen var borta nu, "-det kunde han kanske bära, men att styrkan han tytt sig . Hill var borta, det kunde han inte' bära. Han skulle nu ; utkämpa en kamp, ensam, med en hård och hänsynslös . mani, Hans vapen var testamentet, "den andres var vetska- pen om hans falsarier, Den kampen skulle i a verket pågå livet ut, De skulle ständigt I dra, 25 kige på varandras ord och åtbörder, försöka läsa vare . andras tankar. Orkade han utkämpa” en sådan kamp? Gill = =... trodde" det Inte... : | : Han. började väl också alltmer plågas av samvetslöre . = ljusstakarna utanför slöjdaffären på' Norra Hamngatan, s bråelser,' han hade ju svikit sin välgörare och kanske, - hän skaffade sig en! flaska bensin. Efter begravningen gick vållat hans död. Han var rädd för polisen. Han sov säkert > han in I en telefo; iosk och ringde hem till dé tre arving- » illa och söp säkert mycket, Han träde sig förstå att mord- ' arna och uppgav sig vara Gill. Han visste att ingen av de... brandeit' på Mariedal var anlagd av dén utelämnade ar« : fre asvingarna hade hunnit hem, och det var därför han. . vingen; och att.denne' avsett att bränna hans vän och väl " ringde just då, Alla tre kände. Bernhard Gill mycket väl , förare inne, I den storm'av fruktan och självförebråelser " . , ; det var risk att de skulle höra att det var en annan person. vå spm. "rasade kring honom, förmådde han inte hålla sig ot o8Om talade. Den risken fanns inte med fru Orten — hon "+": ppräft. Han. orkade inte längre, Han beslöt att gå . hade blott träkfat Gill nägra gånger, H Han bad dem komma” - 2 STIEG TRENTER - Mtcktbrbnnieens sta fäpuls måste ha vartt att genas ; Mara ner till Göteborg och se till att testamentet förstör. des. Han gjorde det emellertid inte/ty polisen hade börjat ; . intressera sig för hans förehavanden under brandkvällen, ” och han förstod att den satte den mystiska branden i sam ” band med överfallet på Karolinska. Det gjorde: talla, Han” ”. vågade därför tills vidare inte företa sig någonting utan”; förhöll sig stilla. Han uppmanade Gill att göra detsamma; - Naturligtvis måste det ha varit frestande för honom att a totalt ull olik Med Er ; ss ursprungliga | n Isen, I desperationen ringde han upp. . vid samma tidp "ull olika je mer sans och urskillning, Säkert var han os "je Gill förstöra testamentet med en gång, men han vågade d till pol sen JT rena, de det för honom: Det var: "> Efter midd. klädde" den blivande mörd, om sig åvsikt att ge Gill ett enda bedövande slag, placerå honor - på bodgolvet och sedan tippa lådan över honom, så att IA ta risken att bli lurad, Nej, han måste per: fvervaka att det förstördes, Det skulle inte dröja många " fagar förrän han skulle resa till Göteborg i'ett ärende, dad, . Sn 'och ick ut strax efter sju, Han for ut till Hisingen och "+ . därför. a blev gta " E dsförsöket i ladan, Så återvände han = - Gills vägs Carl Edenberg hade tagit upp en näsduk, han torkade kanten tog i nacken, där slaget träffat, Genom. Sam händerag uade fagit upp in till stan och infann sig i god tid vid basarlängan, Han ” ran! förrycktes planen, han var tvungeå att slå blint och Md 7 hållanden kunde väcka misstankar, — "Ng om händerna. za n am under Inga fö vid David Ortens begravning, Trots 1 a "Jag begriper inte' varför ni berättar allt det här för bröt sig in i boden och förberedd den. När tidpunk-= lagt för att ö blickli tysta sitt offer, Det blev fmligen & rfen och mig? Rösten var nära att glida upp I falsett, "> Y ten nalkädes gick han ut bland drgkäntoona på kajen. flera slag, ' a Gill kom som avtalat men lät sig inte luras in i boden. =; . Mördaréns andra gard var att han Jurat ut årvingarof > > och fru Orten till ödsliga platser i närheten av basarlängar ” vid den kritiska tidpunkten, Blev den ena garden genoxk > a bruten, hoppades han att den andra: skulle hålla. : ve "> Edvard Nilsson visste att den hade hållit; ' N dty var han tämligen lugn, ty han visste att det var nästan - åka livsviktigt för Gill som för honom själv. att tesiaråen- ” tet inte kom på avvägar. , . Edvard Nilsson reste sig upp, de magra Angra tkte . den spetslga papperskalven.' ; kn med Betnhard Gili var den lille mannen som "håde fått ara position I ett jätteföretag genom sin personliga kon« Mt jun den den starke Jedalsn 8 Du I alls bug. Oudt ala Det får nå veta om en stund, brummade Wallander. . luras ox "; Han ville göra upp'affären i det fria. När mördaren över- Zdvard Nilsson återgick till sin papperskniv, I + Mordbrännaren lugnade honom, han befann sig fort: . tygat sig om att Gill verkligen hade testamentet med sig ”faranidé I Stockholm.: Och Gill. lyssnade antagligen, han ++, + kred han till verket. I ett obevakat ögonblick — — kanske var en vankel ig man, Men mordbrä litade inte" ,. när Gill tog emot »f del 'och k ide namn» 3 spå honpm längre, "och han började fundera på att gör sig. 0 teckningen — måttade han ett fruktansvärt slag mot sitt | Md oa mdr han ål fåt stam | olfer, sannolikt med samma tillhyces- som ban brutit. ua . : SN nn ee Ö CT .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.