. ee NN >N , MBK . - , | SÖKER NI s rann | 4 södra Halland? Nn Na OLMS TIDNING : SRA | TÄRDAGEN DIN. 4 JANUARI; 1958 et Annonsera 'då i ortsorganet c . . er LAHOLMS TIDNING i 2 w + ” Enligt: det arderikanska federala i i ick anta= ; . et fordinvånare vid årsskiftet till : 1407 -- miljoner, vilket”, innebär att 5 Ki 1 Symaskin eller. mangel ” an mfattande" befolkningspolitis= ge . . a. motåtgärder kan inledas kom- Ej | + mer, | människosläktet stt omfatta - | Strykmaskin eller. kallmanget är välja "mellan "maskiner med "pedal LF människosläktet att omfatta I en aktuell fråga för dem som sköter| och hand- eller knäspak. Den sena- ; SN a a ardér ånd ju tvätten hemma. Men innan man av-| re anses mest lättmanövrerad, men ER förklarat? ofessör King SÅ gör vilket man skill föredra måste | det är bara handelns dyraste maskin . a Ulgäneliea Fyhr Då man ta hänsyn både till trvättgodsets ' som har det systemet. En fördel med . omtdat NE ds sammansättning och vilka krav pålpedalmaskinerna är att de lämnar > fordbefölkningen ER 1 M car Ha släthet mån. har; anser Konsum händerna fria, men nackdelen är att Pr ljöner analfabeter, instifutet.' Strykmaskinen kan ersät-| de i längden blir tröttsamma för 2 procent Vid sidan | ta 'kallmangeln utom - när det. "gäller personer med svaga ryggar och ben. : 3 analfabeter finns, iver gare een dling av kar och. För den som her mycket varieron- ser ns, ov Ta a i xi jent "som kan. änsös som ervetter,. för kallmangeln ger. lin- | de tvättgods är det en fördel om 4 a förhållande: till .totalbe- ändar På maskiner där valson inte | ältande ill dotalbe: -Jändar. På maskiner där valsen inte folkatng sn ärvanalt z snodde al är fri måste t ex skjortor och blu- + omkring” 85 'procent;: mer än 100)”, St . sar dubbelvikas € ryggen, och Klä- . Hilljonér ha nänniskör En Se ockholms övergång ll ca, Jå året visade ik ovänligt, Tugnt « n gången. Små kravallungar förberedas a på samma "sätt som vid | derna får alltså veck. På en maskin | . | dryd= tredbjdel sv ånslfsboterna. om röken från då rige a pd agatan och a anför alsgården Br bort lika Tugnt och stilla mängling; men kläderna bör vara med fri vals kan man däremot stry- omkring ' 270 miljoner, lever 4 del '<: den tändande gnista till upplopp och Pnyärsglädje” som nedbringaren honnats på. Enda 2 frige fuktigare. a sgredänstryka | ka nästan lika Dra som med stryk: | "åre folkrika sländerna Kina, Indien >> lisen behövde i nvimg med Mråhåndskarna var efter denna bomb. En ridande polis gör chock mot. vittvätten är, mer tidsödande" än att järn, Men det fordras förstås en hel och donésien. ot nu fin och driver dem med" lätta läderpiskklatschar ned mot Stureplan. mangla den med el- kallmangel, men Idel rutin. Och rynkade och veckade | N i gen äld- är strykningen 'skonsam- i MU ”vabur AN kären och Roms höga »societet, fick "ägna" resten av . HEN; id omkring. henne för, att" få' én för- > lite fördet: stör ra bordet och har därför st staplat upp klaring.: Ni hör: ju, att: jag. knappt kan"ta några telefonkataloger: den Red ir eh Ta bästa och !4 ” skickligaste kräfter, tillträdde '1'mit- ten av december sin 'hya post. Det; skedde iver "mycket kritisk: stund.! >= Den” ypriotiska < EOKA-rörelsen hade genom "en: rad. nya våldsdåd. visat, att den ånyo förlörat tålamo- det. Det alltsedan i våras inofficiellt rådande. :vapenstilleståndet mellan EOKA och de brittiska "militärstyr- korna på ön var i högsta fara” att : "äventyras. Cyprioterna krävde först j "och främst, att ärkebiskop Makarios 3 sjatt' leda; USAVE n komprömisslö Å i typ förefaller: ju. tämligen: genbm- förbar; åtminstohe sor | provisorjum, men den här: stött” på" en mycket allvarligt hindér.i den brittiska in- rikespolitiken. Det. förhåller sig näm- ligen; så, att” det; engelska. labour- partiet vid. si sista årskonpress' i Brighton" beslöt, "att? Cypern skall erhålla”. full självtestämmanderätt (dvs rätt att ansluta sig till Grek- land om så önskas) så snart en la? måtte" få återvända till. sin ö från bourregering' kommer till - makten Jlandsförvisningen," vidare att brit- i London, Detta” innebär,” att cy- ternå'.skulle: upphäva "alla undan- jwrioterna i bästa fall bara behöver tagslagar och. sätta på fri fot de tirka 800 cypriotiska greker, som hålles internerade 'utan:dom' och rannsakan: Alla dessa krav skulle utgöra ett inledande” stadium till de förhandlingar, vilka enligt cy- "priotisk ' mening "inom få år måste :Jeda b till; Cyp ns anslutning” till : : Engelsmännen i inner" sig i "ett kinkigt läge: Det gäller. för dem i första hand att inte reta upp turkar- ..na,: vilka" absolut motsätter sig Cy- berns anslutning till Grekland. Tur- -kiet. vill med hänsyn till den tur- "kiska minoriteten på Cypern” (20 pro) "och dessutom av 'strategiska . skäl behålla .statusquo eller på sin kh id gå med: på en uppdelning av ön, "Engelsmännen; ' som' måste ' ta hänsyn till sin försvagade ställning "1 Medelhavet och till sina stora ol- "jeintressen . i. Mellan-Östern, har "ingen" möjlighet" att öva påtryck- ningar på Turkiet i Cypernfrågan. / ..Det. skulle '' endast amerikanarna , kunna kosta på sig att göra, efter- ' som Turkiet är" helt beroende av "den 'ekonomiska hjälpen från USA. Men. någon amerikansk interven- "Hon i den riktningen har åtmin- Stone. tills. dato icke ägt rum, ” Självständighet under Nor NATO-j garanti? ” Eftersom Cypern icke längre är " gäte» för, NATO:s "högkvarter för + Mellan-Östern utan blott och bart en 'strategisk flygbas (och viktig stödjepunkt för radio och civil luft. fart) skulle emellertid England kun- "na" överväga, vissa förslag till lös- ' ningar, som redan sedan länge dis- kuterats,. inom: NATO:s ram, Det orör Sig "härvid om möjligheten att lr tll Turkiet, an skapar, säkerhet för den turkiska a minoriteten på ön. ha tålamod med det brittiska mili- tärväldet i fem år till, och ser käk de förena sig med Gr hinder: Nu påstå serligen. en del 12 bourpolitiker, att kongr ssbeålutet i" Brighton: alls inle är/bind för en, kommande 'Jaböurregåring. Det ahser däremot eyprioterna att det är, och de menar nu som så, att det är alldeles onödigt och me- ningslöst att ingå en komprpmiss med. den nuvarande toryregeringen i London, då man kanske kan få allt >, vad man vill om labourpar- tiet kommer till makten 1959) eller - " EOKA Ökäbver ett avet ande” : Uppblossandet av oron. och” da ökande : våldsdåden på Cypern ger emeller "1 vid. hånden, att hetspor- rarna inom EOKA-rörelsen inte är villiga att lugna 'sig i fyra—fem år till. Det börjar åter" brinna I knu- tarna på den vackra ön, och brit- terna står inför ett svårt dilemma. Den omständigheten, att de kallat hem: den hårde: fältmarskalken sir John. Harding och ' ersatt "honom med den "liberale och ;smidige : sir Hugh Foot visar emellertid, att en- gelsmännen än en gång bestämt sig för att pröva” hela problemet utan förutfattade. meningar., Den vänli- ge - och ' diplomatiskt'+ välprövade Foot skulle säkerligen icke. ha ut- nämts till generalguvernör: 'på Cy- pern om engelsmännen menat ”att fortsätta: en .den "pansrade'. nävens politik där. Men hans uppgift blir inte lätt; och den' har icke'. blivit lättare under de åtta: veckor, söm förflöt mellan hans utnämning och hans tillträde till posten" + . ” Nu beror det emellertid. 1: viss mån . också" på ' cyprioterna ' själva, på den turkiska minoriteten, och på regeringarna i Athén "och ”An- vig verket an. nv ä gningarna på ön” : ; | ytterligare. 482 dagar. 4 kara, hur Foot” skall kunna, (gripa. "årsskiftet inte är lika orsfattande: h 2 uppger närali; att han" vid "årsskiftet. 1957—58 . varit USA:s ledäre 'i sammanlagt 1,785 dagar, av vilka han” under 727 da- gar inte värit” i Washington och in- te direkt. .deltagit i statens affärer. Visserligen vär president Eisenho- wer. borta '136 dagar från Vita hu- set officiella" affärer, vilket alltså ligen skulle "dras från den omi- jnösa ailfran & på "727 bortadagar. Men ; 3 sJogkså då åt står 591 dagar, dv s mer än en djedel av hela äm- betstiden, ' mer än 19 månader, un> der . vilka presidentån 'var hindrad var under 'sam>- malagt. 109 dagar sjuk och på" se- | mester resp, på rekreation” under mriande: -president är inte", enbart statsöverhuvud utan samtidigt ock- så : regeringschef, .. försvarets "över- ra "erfarenhelier med sta" arbete. Fevublikanerna segra- de år 1932 under Eisenhowers led- ning 'med' parollen ”Bort: med' by- råkratin från Vita huset”. De de- mokratis'a presidenterna Roosevelt upprättat byråkratins herravälde över: staten och "regeringen, Ingen av' de utskällda 'demokr atiska' pre- sidenterna 'hade dock 'en så. om- fattande byråkrati omkring sig som republikanen Eisenhower; a porsonliga rådgivare! utanför" s regeringen Horry Truman hade åtta ”Berson- liga" rådgivare som. icke tillhörde regerinr en. Under kriget hade Roo- sevelt 14 sådana” assistentör- -rådgi- vare och' personliga ombud. Presi- dent Eisenhower: däremot. "regerar med. 33. assistenter och , personliga rådgivare. Av dem "är 4 speciella experter , på regeringsgöremål,. 2 personliga sekreterare, 2 B k stabs- sekreterare, 3 "speciella assiötenter, 4ad tiva 5 fack- resident Eisenhowers popularitet är orubblig fastän dn vid, an för första gången valdes för det höga ämbetet o Jika grundmnurad som den var i navember 1936. då .h Statistiken, om; presidentens: äm.; och Truman beskylldes för att 'ha|” som den var för: a, ' konfunderat ech' rå Si klockorna, ringde in det ny åröt riteten: äv" regeringen och senaten. Mister" Dulles” ihötarbetar presiden- tens avsägelse då han vet att Nixep skulle: avskeda honom, En rad sto- . systeni? :Valsen plagg kan inte strykas i maskin... sOm "man ofta använder maskinen tull mindre plagg bör man se till att nödvändigt, varvid; -väven fi skinens'. valsbrec ör | ena sidan," då klädseln kan dra: sig frestelsen art köra plaggen längre. än "skarpa Ni kan. man baka sockerka- aka i kartong, Den är ett 'spe- ialbehandlat papper," sqm. gör ätt den tål värmen under grädd- ningen, od - peret. gör också” alt' man! var: M ken behöver-smörja eller . bröa - | den.en del av si Hlan. medan den är > varm. När. pa- Behandlingen av: pap- kartongen.: Kvaraen' Tre. Kro- tr inte bara å ack - "vid" strykning av större plegg blir resultatet inte längre så ba... Ät: "vals? och! stryksula . verkligen ligger en mot varandra bör man | strykmaskin. Det är, "också "viktigt en sköts, . ordentligt. å'småni hårt den tvättats återfår mjukhet... I Se "Om"! mån ' Ustrykningen s fått stärkelse på stryksulan får man inte skrapa med stålnll eller smärgeldulk. Lite kett vatten brukar räcka, men man” kan också linda in lite "paraffin i ett tygstycke och stryka mot su- packad, men ai raffinen torkas b t avlägsnas € even- tuella fläckar. , - Ett paroffi lager på siryksulan är | också ett utmärkt skydd, om man måste . förvara : strykmaskinen i 'en ”Sportpälsen Nu är det säsong för sportklä= derna, ' och beträffande pälsarna . syns här en trevlig variant just för ' sportbruk, Den är, 3/4-lång. och tillverkad i naturell ”rinigsäl garne= råd "med ,persiankrage, "Samman«= ställningen är ny, vid första ögon= > kastet förbluffande, "men "när ögat vant sig vid kontrasten. mellan 'sä= tens strikta och persianens mjukt kvinnliga struktur accepterar mån förbehållsamt, "=: ” : "> Spaghetti. Nu kan. det "vara dags att.byta ut skinka' öch lutfisk och-all den andra maten med något annat. Så varför inte försöka” med. ”Spaghetti å la barca d'oro”, kokande, lätt saltat vatten låt den ; fuktig lokal, . där, det finns risk att den rostar. : Nästa . gång maskinen skall :- användas ; , bör: natirligtvis stryksulan. torkas av: så" snart den dlir varm. Nr och k som "visserligen icke vill. gör 'righeter' för: Eisenhower önskar”li kaså”att har "avgår innan han 'stut- ligen : och "oväntat bryter. samman, kanske "vid en tidpunkt då person? howers:. efterträdare. . Eisenhower själv. drivs av'sin pliktkänsla. Pre- sig för, sitt länd och för ”den fria - Nixon tvekar -— vill ej bli I fördetting vid 51 års ålder! : Vicepresident Nixon är "ovillig att redan nu tillträda som. president, | vilket endast skulle kunna ske om ” Eisenhower ville förklara att han inte längre var i stånd att utöva sitt: ämbete, Den. 44-årige vicepre- sidenten : skulle: helst - vilja : vänta till -år 1959 innan han blir ”för äm- betet icke vald president” efter Ei- senhower; Bakom Nixons betänk- ligheter ligger varken personlig obe- slutsamhet eller lojalitet mot pre- sidént:. Eisenhower utan bara en enkel beräkning. Om Nixon redan under år. 1958 och före den 20 ja- nuari 1959 måste hoppa in som pre- sident så kan han visserligen ställa upp” som republikansk president- assistenter och 13 speciella och per- sonliga , rådgivare. De/' tillhör "inte kabinettet o. är inga departements- chefer, men har större, makt och större inflytande än ministrarna. I Washington. brukar man ' säga att Eisenhower får sextio gånger fler expertråd och 120 gånger fler per- sonliga råd än; hans föregångare: Vilket inte: precis, ökar: effektivi- teten, i synnerhet inte, då maktens utövare är en snäll och av böjelse och vana på utjämning mellan mot- strävlga åsikter inriktad person. ::Sedan Eisenhower i januari 1953 kom till Vita huset har: han ökat antalet tjänstebefattningar där med 230 procent, I Vita huset och inom presl "ns kansli hade Truman bara. 430 personer. Nu sitter mer än: 1.200. tjänstemän i. Vita huset och i de byggnader som måste hy- ras för att ge plats åt denna väx- ande förvaltning. Av de 1.200 cen-/ tralbyråkraterna 'tillhör 220 perso- 'ner' presidentens personliga . stab. Det är denna armé på 200 perso- ner som får tilliräde till presidena- didat” är 1960. Men då får han år 1984 inte kandidera för en and- re resp tredje period. Enligt gällan- dé lag som instiftades av Truman får" ingen utöva presidentämbetet längre än högst 10 år, d v s två | hela perioder och -en halv period] rörde måste ha' fått i regångaren. Den relativt u'ge och kraftige Nixon :med. sina ad år. ser inget lockande i' att år 1984, då han bara blir. 51 år gam- mål, avgå med pension som fördet- ting. Han stärker Eisenhowzer i tron att han måste sitta kvar under 1958. Nixon kommer antagligen att änd- rat uppfattning vid nästa årsskiftet. Då skulle 10 presidentår vinka för. honom, / . Hensy Markert, Väntrum för band i kyrka 3 Bengtsfors - missionsförsamling hål- ler på att bygga ny missionskyrka. Bland nyheterna i, kyrkan märks ett barnväntrum, där: mödrarna kan lämna in sina telningar: medan guds- växlingen skulle medföra stor :ska- | sidenten: tror; att han måste" offra” det gäller lädervaror ihop äre; handskar i en annan för-att tillverka dessä varor i.sam- ar eller: 'Karmonierande” färg” och skinn, varför man har chans att så större enhet. Här syns ett exempel på ett sådant läderset: Skolett med örning och mockasineffekt shåler koka i högst 18 min. Spola den ett ögonblick med -hett vatten, så att all klibbighet försvinner, Skär 3/4 "I kkp .rotselleri,”1 gul lök "och :en ' morot i fina tärningar och fräs det= ta i 2.5 msk smör ungéfär 12 min, -| Blanda 1 hg malet kött. och 1 hg 7 finskuren enr isrökt skinka. Fräs yt= terligare. några "min; tillsätt sedan 13/4—1 kkp tomatpuré och så myc- ket vatten att det hela blir som en sås. Smaka av noga "med mycket riven ost, salt, vitpeppar och en ' spaghettin eller häll den över. : .; Till ; trettondagskaffet kan: det vara a gott med” : "Banantåria - : "Vispa 3 ägg och 3 dl socker 10 min, Blanda sedan i 3 dl vetemjöl och 1 tsk bakpulver, Sätt så till 1-dl.kokande vatten under starke vispning och slå smeten 'i väl smord : och bröad” medelstor, långpanna. Grädda kakan. i. medelvarm ugn (200 grader) omkring. 35 -min, lossa den försiktigt och stjälp upp den. ' Skär den, sedan den, kallnat, i två bottnar; i Vispa 4 al tjock grädde till hårt skum; Blanda 3 msk av denna med 2 mosade bananer och 2 skalade syrliga 'rårivna äpplen. -Bred: vin= bersgelé (rött) på ena 'botten och med garneringsstickningar samt ted- dyfoder. Materialet är krympgar- vat skinn i ostronfärg. Skärpet är ett idealiskt vardagsdito med trev- ligt spänne och är i samma färg lik- som handsken. . lägg på fruktblandni och pla- ' cera den andra bottnen” övanpå.' Spritsa resten av grädden i vackert mönster över tårtan och garnera med 2 'skivade" bananer. Strö fin- skuren oskållad sötmandel ellér kros= sad nougat över bananskivorna. . >. TCO har i dagarna förvärvat den vackert belägna Gällöfsta egendom, som ligger vid Mälaren ca 4 mil utanför Nyförvärvet tjänsten pågår. Kyrkans tens arbetsrum och som dagligen Her pint ett par gånger pr vecka änd: TCO: solnh skall 1. tur. och erdning tjä som barn 7 (veckan vilken under senare år Ryds socken och har. 18! km strand. Närmaste järnvägsstation är Kungs- ängen på 10 km avstånd och närmas- te bussförbindelse ligger 1,5 km från Gällöfsta. - Huvudbyggnaden, : som i sin ) kärna är uppförd - under 1090-talet, är av sten och i två våningar. Den består 2v 29 rum sant kök, hallar, toalett-. ” "Loch duschrum, Huvudbyggnaden är , expanderat så kraftigt att TCO-sko- lan Bergendal inte längre förslår. - Gällöfsta egendom; som är känd]. i sdan 1330-talet, har av TCO köpts av direktör Matts Carlgren. Egendo- men bgger/'invid Mälaren i Västri omgiven av en vacker trädgårdsan- läggning och vidare finnes 'idess 2t en nyanlagd tennisbana. Ut- över buvudbyggnaden finns en mo- -| derniserad arrendatorbostad, en är- betarbostad på fyra lägenheter och ' ett flertal olika ekonomibyggnader. Den till egendomen hörande mar-' ken är till omfånget 120,50 hektar, Därav är ca 35 hektar åker" och 80 hektar skogsmark. som . Lägg 2 hg spashett! I i riktligt SE ememtered aning timjan. Servera såsen. till... oe RA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.