. 4 LAHOLNS TIDNING pre U- . 1 i - — LT Dyz JANUARI 1953 Bäddat för nyval TVÅA FRAGOR SKULLE RE- ju bli en framgång för social- MISSDEBATTEN inte handla demokratin även om den svaga om, och ändå blev det dessa bud Egger reger a eller åtminstone den ena av tiet i fatet. - . dem, som ur intressesynpunkt Folkpartiet — däremot kar kom att dominera debatten. nästan allt att förlora på ett Försvars- och pensfonsfrågor- nyval Man vet väl, att man na skulle lämnas utanför re- inte kan gå ut till väljarna . missen, eftersom de var före- med det pensionsförsleg som mål för underhandlingar. Det linje 3 innebar. Det skulle utan gick nu inte. Redan hr Ohlin - tvivel betyda ett bakslag i var tog i sitt inledande aniörande - upp gåväl försvaret som pen- slonen till kritik. sc PENSIONSFRÅGAN frukta- de han att socialdemokraterna såg ur parti-praktisk synvinkel och ville tvinga fram en strid sitt förslag ' måste hålla sig - mycket nära ettan, för att ha någon chans på marginal på väljarna åt vänster, men då löper man å andra sidan risken att förlora många tjänsteman- na- och företagareföster.- let, Man vet också, att man i' . 'Eupn. FUM om Fläsk DH kg 2:12 2:12 2:12 10—194 2:32 2:32 2:32 20-344 232 2:32 23 IS—-AN4 LV 3:02 2:92 2:32 SÖ—S414 vr 3:58 3:23 2:98 SS—S0M LL 4:01 3:56 3:38 3:13 60—6714 +€:06 3:01 3:43 3:18 GS—7244 « 3:58 3:18 3:38 3:13 TI-T9A a NV 3:63 3:58 III 3:08 80-894 . 453 IAS 3:33 3:08 20—0914 + " 3:38 3:33 3:18 3:03 100— 328 3:23 3:08 3:03 . Suggor och svin över 150 kg. (utan Ister) . Ex, pe, . 2:70 Klass I 2:40 . IH 2:30 m 2:20 Xldre ome, flådd 2:20 Hel och hatvgalt, oflådd 1:— un« omkring, för att återvinna sin ' förlorade andra-kammarmajo> ”ritet. STATSMINISTERN tog se-' naro på kvällen tacksamt upp den kastade handsken och an- klagade hr Ohlin för att med sina . ogrundade beskyllningar vara den, som ödelade samför- ståndssträvandena, - or Såväl hrr Hedlund som Ohlin och Hjalmarson ville sedan ha bekräftelse eller d ti på en ETT NYVAL i början av juni förefaller vara- något att på allvar räkna med. Att valet i så fall blir ett ganska renod- lat” pensionsval är tämligen klart ä även om en del folkparti- ti r "mera. av önsk - ande” än av trovisshet säger, "att så får det inte bli. SOCIALDEMOKRATERNA . kommer i valet att kämpa för]! taldemokratisk tidni gift om att regeringen redan nästa vecka ämnade lägga fram propositlon - byggd på linje 1. istern hade uppenbara besvärligheter att bortförklara ' denna uppgift och man fick även av finansminister Strängs avar till Lars Eliasson på sam- ma fråga i första "kammaren ” den absoluta uppfattningen att det fanns en hel del verklighet bakom tidningsuppgiften, , SKALL MAN DÖMA efter stämningarna i och kring re- , missdebatten förefaller möjlig- " heterna till en samförståndslös- ning I penslonsfrågan nära nog mikroskopiska, I inställningen till penslonsfrågan skiljer, vis- sorligen av allt att döma inte = så mycket I- sak mellan social- - demokraterna och - folkpartjet, men såväl stalsministern som hr Ohlin låste i debatten fast sig på ett sätt som troligen gör en kömpromisy omöjlig. - -Statsministegn föreföll. "Inte. ledsen för den saken och det har han kanske ingen anled-. ning heller till, Ett nyval kan na i linje 1, det har man aldrig stuckit under” stol «med, sons - se ” FOLKPARTIET kommer gan- ska säkert att överge linje '3 och presenterar ett alternativ som närmar sig linje 1 på. vär sentliga punkter. : "CENTERPARTIET. har sin linje. 2 som '. man har' alla själ att hålla fast. vid i alla huvud= sakliga delar, HÖGERPARTIET & är i denna fråga det! stora -frågetecknet. Ska man jensam hålla fast vid "linje 3, sedan folkpartiet över- givit den; skall man följa folk- partiet . i, riktning. mot ettan, eller skall man ' hoppa över på linje 2 eller: ;åtminstone närma sig den?- a är frågor som söker och h väl får'svar inom de när- "maste ' månaderna. En' laddad politisk vår. och ett: mycket - Lock UR PRESSEN —— När riksdagens remissdebatt in- d "Bör kommunerna" genom olika former ev subventioner försöka nädja företag eller locka företag 2? Kring denna och - leddes på tisd en med större "intresse än på mycket länge. De två stora dagsfrågoerna. försvaret och pensionsreformen, hölls visserligen tillbaka i själva remiss- debatten, men särskilt den sistnämn- da frågan spökade hela tiden i bak- grunden. Utsikterna till samförstånd i pensionsfrågan har minskat be- tänkligt, och, i samband därmed ställes, frågan, om. vi i vår får nyval till riksdagens andra kammare. Det- ta är några av utgånspunkterna för andra frågor som rtör samban- det mellan företag och kommun, har i januarihäftet av Ekonomisk Rery förre direktörén i Svens- "ka Landskommuners = Riksför- INaturli gtatt kommunerna Lo "subventionerar företagen? När löven vissnar på hösten har” "snigel — ätit sig tjock och fet. Han rullar ned på marken för att gå i ide för vintern. Vid tre års ålder är han fullvuxen och får han leva i fred kan han bli tio år gammal. Snigeln ligger kvar på marken bund numera : : och chef för Kgl Byggnadssty- relsen Sixten Larsson, direktör Hans Grundström i Sveriges "Hi och åindustrior ganisation samt direktör Tage Kuahlin, Industriens Produktions- råd lagt fram några synpunkter. Direktör Sixten Larsson finner det den svenska d; tarer till årets remissdebatt: - — Det var ingen spännande de- batt, främst därför att de två mest brännande, frågorre hölls mer eller mindre utanför: försvarsfrå- gan och pensionsfrågan, säger Ny Tid (s). Vi har nu börjat få en sam- Llingsregering -på bakvägar genom att partiledarna bakom stängda dör- rar förhandlar om stora frågor och därmed kväver riksdagens möjlig- het att göra sig hörd. — Då det politiska högviltet inte var lovligt, fick debatten begränsas till budgeten, skriver Dagens Nyhe- ter (fp). I och för sig gav denna stoff pog: Det fullständiga misslyckande fom kännetecknar finanspolitiken +— med totalbalanseringens förvand- ling i driftbudgetunderskott, och 2ned den mot stri- rätt förklarli att på ningsunderlag tunnas ut, är bered- da att satsa något på att få en ökad N sysselsättning till stånd. Inom Lands- . kommunernas förbund har vi under den pinena OETSPEr TE håft ett "om mö ligheterna Vä "kommunalt sub- ventionera industrier. Men vi har in- te i enskilda fall lagt oss'i om kom- munen handlar olagligt eller enligt vår, mening” oklokt. Vi' ger upplys- ett eller annat sätt stöder företagen: . Minst av allt är det att undra på ' att kommuner, som ser sitt befolk- länge innan den sträcker fram 'fo- ten och kryper: vidare i sakta mak,” 6—7 cm i minuten. Främre delen av foten med munöppningen för han över ett ungt blad och säker- ligen raspar tungan "med 'dess 25.609 tandlikhande : spetsar över. blädeis friska, daggvåta yta. Men snigeln har ingen aptit: Den fort- | sätter sin väg medan de långa hor- nen med de små, små ögonen vän- des åt alla sidor och de små korta "vi Direktör Tage Kahlin: : ”En fördel om kommunala subvens tioner till privata och i fö fö vinbergssnäckan — vår mest ätliga iv ” retag får en mindre "omfattning" ställa sig. tveksam ut om det: kan vara - rimligt att kommunerna iklä- der sig de betydande risker som så- dana. engagemang innebär, ' Däremot kafi det vara fullt i sin ordninz att, Mm; söker tillgodose hant- ning om vad gen kan göra för att ett” eventuellt beslut skall stå sig' vid. besvär eller underställning. Vi måste t o m hjäl- pa kommunerna att. kringgå lagreg- lernå. (Flertalet kommuner lär sig den konsten utan handledning). Och när 'ett nystartat företag trots. en mer eller mindre generös kommunal dVande hr Sträng krampaktigt stöd- jande sig på hr Åsbrinks kredit- politik — förtjänade verkligen en behsi Som ett resultat av tre års och ”aktiv” finanspolitik är detta verkligen alltför eländigt. — Huvudintrycket .av remissde- -battens första dag var, skriver Syd- svenska Dagbladet (h) i sin ledare, att' regeringens företrädare, . trots vissa försök på kvällen att anslå mera trovissa tonfall, inte helt för- mådde dölja att de själva inser att utvecklingen försatt dem i en gans- ka "ohållbar position. Om de likväl vill frarnhärda, om de "likväl vill bortse ifrån 'att läget påkallar sam- arbete på bred bas får den närmas- te tiden utvisa. ' Hotet om' en and- rakammarupplösning tar. oppositio- nén under alla omständigheter med lugn. En :regering som : skött sitt rögderi så 'illa som den nuvarande bör i varje fall knappast kunna på- räkna ökat förtroende från väljar- nas sida; . ' i Brist på verklighetssinne vill troligt nyval till andra k "ren har det” svenska folket! att ”emotser: N Halmstads Slakteriförening. . AVRÄKNINGSNOTERING £ Prisornd gälla utan avdrag 9. d. men inkl. hudar och organ, Klass Kor Kviga Ung- Aldre Gö -Oxar Stut tjur större kalv för. 7:90 7:60 7:10 6:80 6:45 6:15 . 5:65 a 5:45 5:15 4:95 4:40 3:45 För får och lamm, pr kg, över ovanstående notering. der not, för resp. viktgrupp och som levereras ulliga betalas för köttet 10 öre ällande 20/1--25/1 1958. frakt,” "slokt; ”Volerinärbesiktning | "Mel, Späd-' Får L-m' Häst Ungh. kalv kalv 200 prima 5:65 5:20. 4:60 6:— 3:40 870 5:55 4:50 5:80 : 5:40. 4:60 4:30 5:55 3: 30 5:20 3: 920 5:35 0 Föl 4:80 "> prima 4:65 4:15 13:65 5:10 3:20 4:45 ' 4:40 es 4:10 3:60 3:30 4:20 - 3:95 öd 3:80 "2:80 3:35 Avdrag för: ; na Storboskap, får och lamm - BR (= foranfeta) "20 öre C (= feta) Xx - JR (=överfeta) - 0 B (= mellanfeta' C (=feta) nn 20 Md D (= överfeta) 0 £nligt Jordbruksnämndens be- stimmelser utgår slaktdjurs. avgift för: - A,. Nötkreatur (storbosk.) rör hel kropp vägande 150 kg, ell. däröver 15:—- 8&— För hol Rrpo vå ' 7:50 Mindre & än 75 kg. 4:— Häst, unghäst o föl (oav- sett vikten) hel kropp — 15:— Kalv, hel kropp a 4— ” Kalv! halv kropp B Öms För hel kro; och däröver PP väg. 15 kg. För halv kro T och d Pp väg. 714 ke. Män u Hök tNOKHdR SANDA TROTTCARERNA! framme sat NN / "till och med lördag oxh sFPännan spännande film, AN illiarn Holden, Lloyd Nolan och Virginia Leith. "För varje filmbiten borde den här filmen vara ögti- id rena högti Scala, Laholm kör lördag och Dagbladet (cp) sätta som ändå ibland går överstyr, har vi försökt hiälpa kommunen att komma undan så lindrigt som möj- ligt. > Naturligtvis har? 'vi för länge sedan kommit underfund 'om att en större kommun har vida bättre möjligheter än en mindre att genom” direkta eller ' dolda subventioner - tävla om de industrier, som bjuder ut sig..:; Det kan ur kommunala; syripunkter inte längre te sig så märkligt, om kommunerna medverkar till inte ba- ra anskaffning av mark och dennas iordningeslällande utan också i före- kommandz2 fall med själva lokal: skaffnin; sfråj nes laktiga... "Anses Iviv Direktör Hans. Grundstr'3 im är .me- ra skeptisk mot att kommunerna: ge- nom: olika former av: subventioner försöker 'dra till sig eller. understöd- ja företagen, :Han: påpekar: bl a: Det har antytts: alt. Kantverkets kontakter med kommuncnh ofta' sköl- le föranledas av förhoppningar -om subventionerade hyror. Ja, naturligt- vis förek "sådana kegåny på sina håll även bland mindre före- tagare, som i "syn på problemen påverkats" a amhällets sätt att subvi b subrik på 1958 års r — Partiledare och riksdagsledamö- ter verkade vara lika okänsliga för ten annalkande politiska stormen som för den hotande inf! Men, den huvudsakliga orsaken till att « kontakt : tagits. med verkets och småindustrins behov av + i varje gren eller-kvist foten rör vid. Snigeln letar efter. en lämplig plats att: sova på”' under” vintern. När - snigeln -hittat platsen för vinterdvalan gräver den ned sig i den lösa jorden med foten; Det är mycken kraft som den lilla mj: a foten' utvecklar." Snigeln kan en liten" vagn, som väger 200 & ger snigelsns kroppsvikt. Det. som om en. femkilosbaby skulle” dra 'en vanlig personbil. När sni- geln grävt ned sig vänder han all- tid - skalets - eller ' husets 'öppni arbetslokaler. Det kan visas på åt- skilliga exempel där kommunerna i sin optimism satsat på företag,' som haft 'en' för; svag ekonomisk. bak« |'Saiglar. är ”näringsrikare, än något a annat slags. kött. 'Snigeltarmer "De ätliga sniglarna är. märk- liga djur, som: intresserar inte enbart gastronomerna utan också vetenskapen. . Redan forntidens folk förstod att:ta vara på sniglarna och på sena=: att äta sniglar, sedan JR börjat göda djuren på särs i da farmer. Deras kött är Jn bara välsmakande utan och RR näringsrikare vanligt köl g n. där man sörjer för att: gelfarmen. där man och fuktighet; i lämpliga proportioner växer de snabbare och utvecklar sig. bättre än ute i det fria. För sin utveck- ling är snigeln i hög grad beroende kryper fram över; daggvått ' grä suger den med "foten upp stora” mängder vatten, Men i torrt väder -. måste den 'spara på kroppens vat- terförråd .och sluter sig då inne. : "tt skal och stänger för öppningen: d en tunn hinna av slem för att tindra avdunstning. Den vaknar ” tiil liv först sédan den torra vi den upphört. och naturligtvis; har. . den inte ökat i. vikt under, vilo 1. grund ” eller saknat en tillräckligt uppåt. Därpå - avsöndrar den en kunnig ledning 'och därför efter en mängd ' slem,” som” bildar en :stor I. ten. ". ” kar: småningom och, bollen plattas - För min del skulle; jag därför: set till. och till. slut” är lt tid tvingats Jägga ned a över öppningen. Slemmet tor- den. I na d'"remöt, där fuktigh — hålls ;.konstant, :: kan det som en fördel att kommunala "stängt med en tätslutände, solid li- subventioner till. privata och offent- | ten kalkplatta, ” liga företag och institutioner fick én På detta sätt överlever sniglarna mindre: omfattning, och att kommu. I vinterns kula, även :om 'de' sällan nerna i första hand inriktade sin ak. ligger frostfritt, Och i sitt tillslut- tivitet på att skapa så. gynnsamma na tillstånd -har: snigeln . blivit: ett allmänna -' förutsättningar för -nä-' mycket intressant djur -— " både för ringslivets utveekling som möjligt. 7 k och gåstr Bio- — — "loger och medicinare, vilka nu för tiden ' i. -allt "större: utsträckning använder ” sig av avkylning - och Aedfrysning, frågar sig hur'sniglar- iv slår ej: ut radion. Dub elprogrammen: ÖRON a roöpir Lon lor ale oe rd Radio” och” TV. är vår media, riodér, då de helt enkelt fryser till som kompletterar. och berikar vära, 'isklumpa » Vilka I hernlighetsfulla anda” Det kommer alltid att fin! ämnen: möjliggör detta? . Är . det nas ”en "utomordentlig viktig plats! samma. ämnen : som; gör, sniglarna för ” radion, "" framhåller". direktör Så- "uppskattade. av, "gastronomerna. N--O Fraiizén,. Sveriges radio, i en! De : sistnämnda "är väl "näppeligen artikel i radio- och TV-branschens "särskilt intresserade" av den kemis- tidning; Rateko. Under. de. närmas-! ka samrniansättningen; de nöjer sig te åren: har : vi : absolut : inte - att. ' med en praktiska erfarenheten 'att emotse någon "slags "stagnation för sniglar :smakar' allra: bäst, när. de radions del utan ' snarare tvärt-! På vintern stängt. in sig i sina hus. om: vi' bygger .ut- och expanderar Stenålderns folk stora snigelätare bottnar: som regel-i-en "förklarlig oro över att hantverkets. lokalintressen År RA - Ingen ville tydligen på allvar tro att: meningsmotsättningarna ' kan övergå i en förödande strid, — Det gick ju till slut infe att alldeles hålla den borgfred som skulle ' markera att viljan alltjämt var god; säger Morgontidningen (s), som citerar statsministerns replik till folkpartiledaren: — hr' Ohlin talar om 'samförstånd med sådan hetta.i rösten som om han vore fär- dig att bli oasms med alla av pur 'samförståndsvilja. Och = tillägger: i den lingen av tåra samhällen. Man: vill helt enkelt fästa myndigheternas uppmärksamhet på' den' egna nä- ringsgruppens existenskrav och att vederbörlig hänsyn. tas härtill i. de beslutande instanserna. Att .kom- munens medverkan ifrågasatts t ex vid byggande av hantverkshus beror bl a på svårigheten att på annat sätt ordna saken. Hantverkshus har upp- förts även = ivederbörande 'hant- verksförenings egen regi. Sådana hus har emellertid de senaste" åren för- äyrats av — den nu borttagna — in- från vilken som Man vågade en stund I an- das inför det överhängande hotet ett just frågan om samförstånd skul- le utlösa en vild batalj. På den lil- la stunden blev det verkligen liv i debatten, Men strid eller inte i vår, därom består ovissheten. — Efter statsministerns deklara- |- tion på tisdagen är det ingen tve- kan om att pensionsförhandlingar- na kommer att misslyckas, skriver Göteborgs-Posten (fp). Statsmini- stern har nog från början varit in- ställd därpå. Folkomröstningen var de för socialdemokrater- na. Årets budget och det stats- finansiella "läget är deprimerande. I en sådan situation vill man upp- lösa andra kammaren och få nyval. Svenska folket kan alltså räkna med att det blir nya val i maj. '— Det mycket stora upplånings- behovet är ett dystert faktum, som finansministern inte lär kunna bort. förklara heller. Han har, heter det i Dagen (opol), inte dragit sig för bekant hus i kommunal regi varit befriade, Detta har på sina ' håll bidragit till önskemål om att kom- munen svarar för uppförandet. Nej, kommunala subventioner: till småfö- retagen är — dessbättre — , av .myc- ket blygsam omfattning. . De 'större gynnas” på de mindres- Pn bekostnad - => > 5 Det finns nog mera anledning att rikta kritiken mot de många gånger rätt ogenerade krav som stora före- tag anser sig kunna ställa i sam- band med överflyttning eller etab- mer än vi nå har gjort de, Senaste: åren. !: Vi. har. fått "möjliga! ja Men' sniglar - kan” ätas året runt j7 heter:satt' ge: en förbättrad service "och "de här faktiskt I tidérnäs mör: på minga” olika 'sätt,. tiskt fått höjd. licens. för: att göra skans matsedel, Fransmannen Jean det. + won Cadart, .som en » människoålder Detta skall. inte « uppfattas” som, studerat och uppfött sniglar, anser något" självberöm, fortsätter direk att många stenåldersmänniskor fick tör Franzén, utän " jag : vill ; bara! så 'gott som hela sin köttdiet genom visa att vi inom”. Sveriges "radio de ätliga sniglarna." =; den lilla Vi-har faks! gon spelat en stor roll på männi-] 7? verkligen lägger: ner all kraft -på att radion skall hävda sig. Just nu när TV' verkligen väckt folks in- tresse "är - licensökningen ' på ”ra- diosidan större än. den någonsin varlt..- MER DUBBELPROGRAM , Vi är inte öjda med 'den kvan- titet vi hussänder. Vi anser att vi bör. bjuda 'dubbelprogram" under flera timmar: "om +. dagen: och framför allt under lördagar . och söndagar. Och nästa" etapp för pro- gram 2 blir just att vi lägger på några "timmar: om ' dagen "framför allt om lördagar och söndagar. Så länge "P 2- inte -är distributions- mässigt utbyggt så att det hörs av alla, kan vi i princip inte förändra rikspr karaktär. I det! lering, Det bör också betrak att inte blott fördelar utan. även bety- dande risker fö ögonblick då alla kan höra båda pri då kan vi tänka oss ner som vill dra till sig få ärmed basera sin-försörjning på ett enda företag, Ett mera differentierat för- sörjningsunderlag torde av flera skäl, bl a konjunkturpolitiska, vara ätt föredraga. Men kommunerans svag- het för stora objekt frestar tyvärr ibland till en ik, där ha program 1 som ett relativt! allmänt program och program 2 som ett ”lättare” program. Under 1958 kommer en lång rad FM-stationer att byggas. Under första: halvåret kommer Boden) Hal d, ' Hörby, . Nässjö, Skövdel subventionsvälviljan mot det stora företaget står i stark kontrast mot att deklarera, att han är bek inför den de mindre, framtid Det förek som bekant i be- tydande omfattning att k Sträng återhållsamhet blir nödvä dig, ” Också från riksdagens sida krävs god vilja — även om det i nu- varande läge kan vara ytterligt ger speciella förmåner till industri- företag även i'andra former för att industrianläggningen skall förkig- gas inom kommunens gränser. Sub- de att ipolitisk Slå mynt av det inträffade. = Oppositionens kritik var stark I tonen, skriver Växjöbladet. Att särskilt hr Ohlin önskar ett samar- bete är bart. K blir i dessa fall mer fr: ädande även om förmå formerna kan visa stora i och Västervik samt under. andral halvåret Bäckefors och Uppsala, idigt utbyggs trådradi . | köttiga foten, som. utgör den bästa Helix aspersa och vinbergssnäckan Helix pomatia. Vid många stenål- dersboplatser i Syd- och Central- europa har 'man funnit ' snigelskal i samma mängd som mussel- och ostronskal i .Nordens kökkenmöd- dingar. För övrigt är det inte den delen på den kokta snigeln,' utan den del av djuret, som: sitter inne i husets spiral. och" huvudsakligen består av snigelns överdimensione- rade lever. Vid kokningen skrump- nar foten ihop till en liten obetyd- lig köttslamsa. Den fina smaken och näringen sitter i levern, som per gram innehåller mycket mera kon- centrerade « 'och = lättsmälta - fett-, protein- och. mineralämnen samt kolhydrater. än oxkött och ' fisk, På många platser i sydligare länz der har den fattiga bondbefolknin- gen" bibehållit urfädernas förkär- lek för de ätliga sniglarnå.' Ännu i dag kan man' i Grekland och Spanien "och även på Azorerna se bondhustrur strax före d. gå längs vingårdsmuren med en gryta i handen för att hämta middagens kötträtt, en stor portion sniglar, som kokas och anrättas med olja och vitlök, Märkligt nog har de breda lagren i ekonomiskt bättre Det innebär. att inom två år kan! praktiskt .taget alla människor i Sverige höra program 2. : RADION I TV-ÅLDERN ; Hur går det. med radion i:TV- åldern? Om vi. håller oss till det| För mig personligen verkar det auk- tionerande som bedrivs av kommu- nerna om industrifö; företagen inte sär- så är det klart] att TV kommer att väcka allt större intresse hos. allmänheten. pet med högern: börjar tydligen kännas besvärande. Inte ens hö- zern torde i själva verket vilja sä- ga nej till en samverkan. Det är in- te uteslutet att hr Hedlund och bondeförbundet kan få komma att spela en viktig medlande roll. Det framgick av det försonliga sätt på vilket hr Sträng togYfasta på ett ut- talande av hr Hedlund om en be- sparingskommission. Hur som helst, avgörandet om strid elter borgfred synes nu ligga mest hos socialde- mokralerna, skilt varken ur k nernas eller industrins synvinkel Det kan också innebära en orätt- visa gentemot andra företag på or- ten — kanske inom samma bransch — som inte får motsvarande favö- Ter. . - - - Lokalbjälp "korrekt, stora lån riskabelt Kommunerna söker också "genom RA och borgen eller andra speciel- av nya företag. Även om de därigenom kan ge ökade Symsclsätrmingsmöjlig- heter för befolkningen, kan Det är i som vi på radio-' sidan har anledning klaga på —L Tvärtom. Det blir fråga om att lå- tå varje medium utvecklas efter! sina möjligheter och det är absolut inte tal om att TV skulle berövaj radion någon av dess resurser. "Jag vill också påpeka, slutar dj-' rektör Franzén, att det vore ett mycket stort misstag att tro ätt ra— "Hon skulle komma i en krissitua-l tion på grund av TV:s framryck- ning. Det blev så i Amerika en tid men nu är radion tydligen på defi- an | nitiv Uppgång där igen, - situerade länder nästan helt glömt bort sniglarna, som i stället blivit en tämligen dyr specialitet på bätt- re restauranger. Först under andra världskrigets livsmedelsbrist började det åter gå upp för folk att sniglar kan ätas även under enklare och billigare former. Särskilt i Frankrike upp- täckte man på nytt vilken förträff. ligt födoämne man hade i vinbergs- snäckan. Många familjer hade sni- gel som kötträtt flera gånger i veckan. Bortsett från de sniglar folk själv plockar, omsättes det i handeln i Frankrike i dag över 600 milj sniglar om året, dvso 9.000 ton snigelkött. kring Snigelfarmare lönande yrke Det har blivit ett lönande yrke att uppföda eller rättare sagt göda jniglar i Snigelfarmer, Djuren sam- las in på våren, då Tyska fjärrobotarna" Egendomligt nog . trots de idealiska förhållanden 'som ; råder där. Ute i det fria inträffar iden' på fö ren, Där. går de och letar efter någori:de kan känna sympati för, vilket faller sig. ganska lätt, då varje: snigel 'sarnti= sätt. än'man skulle trö: tiska 'men' romantisk; två gånger. reser. de andra, fot mot fot. De andra" rena och gnider 's fullt, intill 'varandrä. Till? de för. tredje gången står terha pressade mot varandra, skj ja ter:.de: från en liten: muskelklädd 2 hudficka- ut små” fina: .kalkspetsar mot varandras könsöppningar: Pi- larna": : tränger” in”: Ö hbryts' där 'mén "spetsen: sitter” kvar riktig liten amorpil.; gel lägger, omkring 30 mycket, små ägg i ett litet. hål, som ' grävs' jorden och därpå täcks över försik tigt. Men varför de inte förökar sig i snigelfarmerna är ett olöst! pro- blem. Kanske är det trängseln''då som hindrar dem att ge mttryck = sina ömma känslor, "7; " Ett annat ” problem för. snigel. uppfödarna är hur man skall 'kun- na få djuren att” stänga sitt hus och gå i dvala även på andra tidér än under vintern. Detta skulle betyda mycket; för kvalité,” lagring : och transport. Men ännu har man. "inte lyckats lura sniglarna ; ifråga - -om årstiderna, Enbart köld och mörker - hjälper inte; Det 'går inte: att få sniglarna att gå iide' på konstlad väg. Det är ett intfessant spörsmål för forskningen att finna de fakto. kroppens livsfunktioner. till ett ab- solut minimum inför . den väntade vintern., - i be Exportsvindlace "börjar mji juknar. . "GÖTEBORG (TT) " Väsentliga medgivanden" har gjorts av den stockholmsdirek - tör,. som. anhållits såsom miss tänkt för grov olovlig varuut: försel, Vari” dessa .medgivan. den bestått vill dock inte u: redarna uttala sig om.. tängsframställning > mot direki ören lämnades på onsd. ill Göteborgs rådhusrätt, sen til. . Huvudmannen årige skeppsredar rån : Göteborg, - fortfarande till allt brottsligt. Häkt- ningsförhandling med honom skall ållas på fredag. Genom sin ad- en och direktören ial som k pekar Ma framhåller " dok att. han ä är oskyldi, —T - MOSKVA: Cenöral Pokrovs r i en tidskriftsartikel a tt de "leds på sin väg er vil- upptäckas i det låga Eräset, I snis söndag Filmens huvud- roller spelas av Claire Trevor, Spencer Tracy och Robert W, rUnde av hög klass”, skrev DN, plan har s störtat”, Eu flyg- N En sydhallänning I kan inte gärna vara åra utan Laholms: de lätt kan dc Ting re tid har det blivit vanligare ' N av tillgången på "vatten, När' den" rer, som” får sniglarna att minska .. vv Häkt-' i affären, den 41. : re sniglarna mycket dåligt i farmerna " nekar - emellertid '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.