Torsdagen: den. 2 Januari: 10585, i LAHOLMS TIDNING. SN Svenska I Finland har 350.000 - människot i svenska språket som modersmål, För deras räkning vi ommep 18 dagstid- ningar och som. känt har Finland en inrte; obetydlig rad skönlitterära . författare som skriver 'på svenska. Naturligtvis. trycks: det också skol- böcker på svenska i Finland, likaväl kom facktidskrifter och 'ga verk och :mängdor av text med officiell .' prägel, såsom riksdagens handlingar, lagar: och ' förordningar och lokala kommunala kungörelser. Av allt detta är självfallet en inte obetydlig; del - översättningar från finskan, .men 'stommen .är dock svenska, skriven av Personer vilka - I värdagslag talar någon av Finlands måpga svenska dialekter '—- från det med finland: ” klang - vilket ljuder på Svenska Teaterns = seen i Helsingfors till.de för den täck svårför: munarter som är samtalsspråk i de S avsidesbelägna "skärgårdssocknarna i Nyland, Aboland, - "Österbotten ” och "På Åland. Om alla "dessa varianter äv "det svenska språket. kan Sägas, att 'de- har -en ålderdomlig : prägel, som skiljer. dem. från flertalet dia- ” lekter i Sverige, och att en viss på- [| verkan: från finskån gör, sig, märk. bar "både" i ”ordbestånd, uttal 'och tatsbildning. " Det sistnämnda blir gärna påfallande bland de finlands- svenskar, - vilka. i sitt dagliga värv "talar, : läser. :och ' skriver : finska. e gemensamma "dragen i de finiand: landssvenskar i Sve erige och för riks | Finland, men att mligen betydelselösa jen art, att refori knäppast är "av nöden. Litet allvar- ligare ställer det Sig, när man kom- mer in på sådana åldi j epeäkar erdomliga drag färgar "av sig i skriftli i : g framställ- ning. Finlandssyensken säger till olik empel gärna > ttelcton: NN kan' träffas? ,Är. det flickan i en stockholmsk el. förstår den frå; antagligen, svenska turister de ändå är täl och närmast av — i Månne säkert att a pitlefonväx- gan? Det gör hon i men hon läser i irritation en tidningsartikel era bok, där dylika antika utirycksfor- mer finnas inblandade i texten, Det besvärliga är, 'att' den : sortens pro- vinsialismer, om man kan kalla dem så "är mycket. vanliga - i finlands- [svenskan och mycket svåra att upp- täcka för den som har ti som endast: alltför lätt] ten ga öka ånvända ora som ingenting annat velsetrogen da oetning från fins- 'eh uttryck; är än en sta- en Ett jenda exem) lfälle utnyttjas flit; ligt. t beteckna ana slag a "riktighetsnärnnden vå Finland för en envis, men; inte stl tid resultatrik kamp, v Självfallet på verkas finlandssvens: kan inte bara från. finskt håll, uw. också: av. det : språk" som :talas' och ' skrivs i Sverige. Ambiti jäsa finlatids- ka som modersmål, När rena sakord används olika i Sverige och hemma lär hononi erfarenheten ganska. snart att. göra de svenska 'j sig, med begärlighet: över. st "etonade' ord. och uttryck på modei i:Sverigé och försöker Jätta upp :silt eget” litet na i sina ”språkvanor,” men de ålder- domliga dragen i finlandssvenskan är han vanligtvis rätt omedveten om, Kanske är inte heller detta något att uteslutande 'beklaga. Genuina antik- viteter har sitt värde, -- » Riktigt bekymmersamt blir d man kommer. in på de säregna drag i. finlandssvenskan, som. har sin .di- rekta orsak '- i "närheten :till det CR svenska: dialekterna gör att en inte alltför ' uppmärksam lyssnare kan cka at! de allesamman är varandra ” mycket lika; "medan den mer upp- ” märksamma '. observerar .. distinkta olikheter och: utan svårighet” hör skillnaden ', mellan : till - exempel ”ös- terbottniska och nyländska, : ansa Den : finlandssvenska ' språkprovin- sens relativt isolerade läge” skapar risker för att finlandssvenskan med tiden skall komma att 'skilja sig allt- VY mera från talad och, skriven svenska I Sverige och den utveckligen är na- lurligtvis inte önskvärd, redan av det skälet, att den finlandssvenska folkstammen är för liten att ha råd med "något slags” språklig exklusivi- . fet. Det görs därför 'stora ansträng- hingar i Finland i-avsikt att bekäm- Da provinialismerna och både förfat- tare och. ; tidningsmän : vårdar. sig om att skriva ”riktig svenska”, De finlandssvenska" bokförlagen har an- - ställda : I spräkgranskare ”, vilkas: "upp- | gift- är att; rådgöra: med- författarna I språklighetsfrågor « och. en”: ärskild epråki ger finska Det fans mån- dda' skriftspråk med dom, Re- sultatet' kan bli förödande: : Nyligen skrev” till esempel en rescensent i Finland en mycket uppskattande ari- mälan av "en revypremiär och åv- slutade :deri med att säga, att publi-. ken både synbarligen och hörbarli- gen mådde tjuvtjockt! Vilket man väl får beteckua ” som en ganska över- en esterubli I Helsingfors sälen a Skånska Cement j skall bygga = Stadshuset --- ” Byggnadskonmittén för stadsa huset i Falkenberg har vid sam- menträde på onsdagen till entre- : prenör för byggnads- och måls . ningsarbetena vid nya stadshuset antagit 'AB Skånska Cementgju-= » teriet, Malmö. Arbetena kom- mer omedelbart att påbörjas. De .skall vara slutförda nästa år. Som HN redan tidigare med- "delat hade fem anbud avlämnats. "Skånska Cement har som bekant "varit: ansvariga "för grundlägg- ningsarbetena. . es icke ”Remissdebatten . - | "(Forts fr sid Mee . 7-samt pris- och lönejusteringat. i ' "' Lansen' ech. draken har blivit - - "oerhört dyra jämfört med, tidi- 1 gare typer, X ” Min kritik av flygförvaltnin- i ”gen är ett mellanhavande mel- ; Jan regeringen och myndighe-= M> näste ta för givet "att v vi in- STA te kan undgå en viss uppdel- ning i studigämnena mellan yngre och äldre och mellan kvinnor och män. Jag var med vid en studie- konferens" före jul och där gällde det särskilt "att komma. 'fråm till studieplaner; som yrkesmän i me- delåldern kan acceptera. ==" "Då visade 'det 'sig att.mah både i ungdomscirklarna och i de cirk- lar " som:. uteslutande bestod. av kvinnliga "medlemmar hade ganska stor "variation i ämnesvalet; Man ten upplysning i som gäller" vården” av Dess- kun skap, «litteratur, och därmed sam- : utom” "hart. många . av. tidningarna öppnat sina spalter för de språksak? kunniga" -.och..den ström av; frågör dessa får att besvara visar, att, in- tresset” för. modersmålets - ans och rykt är stort. : Trots allt detta Jever. och frodas de na och annat är naturligtvis inte heller att / vänta. En: människas " Språkvanor är ett med henne själv och för fertalet känns ingenting så onaturligt, . så krystat och tillgjort,] som ätt SA från ord, och uttrycks- Sc sätt som 'inte bara hon själv, utan ” hela" henres ' omgivning, dagligen använder och som aldrig -inom den . intima miljön vållar missförstånd av ngt. slag. Varför skulle till exempel Igubben kallas för julgubb såsora .ahn alltid, har gjort i. Fin- land, där. let jultomte för tankar- - na till den” lilla "vänliga ”gårdstomi- ten, men inte till den vitskäggige ut- »delarerr av julklappar? Varför skulle man avslå från' att kalla småkakor småbröd, -ett visst slags bakelser tår- tor och det som i Sverige benämnes tårtor, för, kakor, när det endast skulle vålla förvirring om man '”för- sökte" ändra på den vedertagna kon- ditoriterminologin?.. Och hur skulle en finlandssvensk "kunna :Jåta bli att dra på munnen, när han .upptäc- ker att ett diskussionsprogram i. Sve- riges TV. fått rubriken ”Lilla kam- maren"? Så har ju fin- nde ämnen, 'psykologi och yrkesaktuella saker: Men" när det gällde ätt findera ut I ämpliga äm- im! män kunde 'studera kun- te komma med "litteratur ran; sjukvård: eller” I nande utan det måste” ibteslutande i bli kärvå yrkesinässiga saker,' Men är detta inte fel? Behöver inte mannen av i dag en sjukvårdskurs och en. kurs iv matlagningslära Uikaväl som” e empelvis. Jantbrukarhustrurf behö- ver, och också - har, -kurser i trak- torsskötsel och" mask'nlära? Är det inte en katastrof i ett hem om hus- modern blir sjuk och ingen. vikarie kan uppbringas? Alla i familjen kan få mat. och vård så länge hon är kry, men när hon själv blir sjuk får hon varken" det ena eller det andra. ech ingen förstår att, god vård påskyndar ;tillfrisknandet, "I ätskilliga hem är det bara män som för hushållet därför att det inte går att uppbringa kvinnor som .vågar ta risken att bli. humödrar under sådana förhållanden. Skolkökskur- serna är ivrigt besökta av pojkar. Jag känner till en kommun där man haft kurser i matlagning för poj- kar i fortsäilningsskolan. Så fick det lilla rum, i vilket de flesta av oss föredrar att få "vara ensamma! För mig är orden rådd, rådda.och ” råddig alldeles /- oumbärliga, skriver märket ”Fågas billigt”. Hill Jakob- L fäder för sig:att de skulle hitta på en kurs som bättre passade för karlar än matlagnin- gen. Men pojkarna bojkottade den kursen och anmälde sig till mat- heningen som" "förut. De ' förstod hur nödvändig denna kurs var för stad&' Tidnings ' språkril och undrar hur man i Sverige reder sig uran, ett så utomordenfligt an- vändbart ord. Och' språkspaltens r daktör svarar, att man mycket väl i stället för att säga ”rådda inte bort "mig nu” kan säga ”blanda inte bort . mig ”och i etället för ”usch, då råd- digt! här är” kan säga ”vilken rö- Ja -det är här”. Men ”Frågas bil- ”ligt”: tycker ”nog "ändå att rådda är ett bra' ord sarntidigt som hon' (han?) stillsamt "undrar - om -. umintrollets många vänner i Sverige alls förstår vad det lilla. Rådd-djuret egentligen är för en figur. Man kan väl säga, att "detta slags olikheter i språket visserligen vållar vissa, praktiska Svårigheter för fin- — Brottning DIVI : , Slutstälfainger, Ka Kinna +... 6.3 21,52 MA 3 ” Trollhättan . 6231 5lYA—-44Y, T . Falkenberg '; "6 231 50/.-—45Y T Bkene 602438 —58 2 Poolmatch utgår - STOCKHOLM (TT) +: mn j Enligt meddelande som iper tjänst fått från London har, me el nr'22, Port Wale— Brentfori ma på lördagens pooltips blivit upps på ten: Den utgår alltså från tips u- bongen, dem, men deras fäder förstod det inte. . . - Man kan ju inka sig kurser. för män i jordbrukslära, husdjurssköt- sel, skogsvård, bokföring och der klaration. Men kan det inte kom- ma en dag då den äkta: makan också behöver. insikt i dessa äm- nen? Jo, säkerligen. Och varför skulle fäder inte intressera sig för va bra tillsamman i en familj och ta hand om: de. uppväxande unga med förståelse? I städerna offrar. mångtaliga föräldrar nu sina fri- stunder för att gå på, scoutkurser och ägna sig åt ungdomsledarskap. Hur många fäder på den'svenska landsbygden har fattat sitt ansvar i den vägen? I hur' många familjer, "| där mödrarna med intresse följer allé som rör sig på barnuppfost- rans område, värdigas fäderna ned- låta sig till att befatta sig med så- dant? Och ändå är det fadern som så mycket beror på just i familjen. Man har. inte kunnat komma ur eller växa ifrån den gamla presti- gesjukan. Somligt är mindre vik= tigt; Det kan fruntimmer göra, And- 'ra saker är mer viktiga, dem ska kaärlar pyssla med. Men vad är det som är viktigt eller mindre vik tigt? Man ser 'med verklig glädje att ungdomen utan åtskillnad är med i studiearbetet, Det finns både pol”. 1 kar och fickor 1 elrklarna. Och sä" | kert ' vinnes" studiearbetet - mycket på att granskas från olika utgångs-: punkter. Men säg mig den, cirkel där fäder och -mödrar studerar till-' samman; Berätta för. mig varen” husmor: får- tillträde till: deklara> tionscirkeln i en grupp av män el- -| ler 'var:en man vågar sig in i en cirkel där det. studeras något så: oviktigt” och betydelselöst" som bar- navård och ungdomsuppfostran, om '. han. får kvinnliga kamrater, Inte ens: med manliga kamrater är: det att få "ihop. en sådan cirkel; Mannén studerar svinskötsel och. skogsskötsel. Sådant är för. honom det” betydelsefulla. Det passar en vå&rklig karl... v Måste” vi inte i ”ötiliarbetet söka. tänka” igenom” problinen än- da. till grunden? "När bönder och' hantverkare börjar sitt studiearbez + te skall det inte 'ske i'skräck för den "kvinnliga kompanjohen i hem-. met.: Det får inte bli så att ”Öst. är öst ock väst-är. väst.och: aldrig. möts de två”... Det. skulle berika cirklar. na av. vilket salg de än är orm; de utan hänsyn till. kön” stod" öppni . ten, ök 3 tat. An- : dersson, Vi har självfallet tagit 7 " itu med saken och får ställa ' flygförvaltningen under annan kontroll än andra förvaltnin- . " gar. ” | Det ånmärkningsvärda ligger, | ansåg hr Hjalmarson (hj, i att | "finansministern inte? > på van" : "ligt sätt. red nä ' - Sladdade föraren skadades därvid så svårt . som' lån. Räkningen är i verk= : Jigheten - förfallen "till. betal-': ning, och även om vi kan få läns gäller. det " dock: ett + Saken har: redovisats i försvars- huvudtiteln och ' på : tilläggsstat 2, 'erinrade” finansministern,- Det ' är allmänt vedertaget att när förvalt- : ningen, skall disponera pengar som ” vationsänslag : får ma: 7 sönder "anslagen. I 7 annat fall” blir det . omöjligt att. hålla 'ihop' budges- ; För övriga 'förvaltningsområ- den i inom, försvaret har det gått bra att hålla sig inom ramen, men” det i har. kapitalt misslyckats för" Aygr förvaltningen, ML När. situationen redovisades i i det mber hade; K Maj:t redan ; att räkna: med :en underbalansering. på driftsbudgeten” och; "stod ' inför att öka. denna underbalansering,' som skulle. klaras. av: genom: ny, upp- låning av. riksgälden: i affärsban- kerna.>. Regeringen fann det -lämp- igast” att: Jela skuldet'på' två" bud? getår,' och ". istern skullé "lig, Lastbil Även lastbilsföraren, ' en. 40-årig man' från Glommen och : tillfälligt anställd "vid" ett industriföretag i Fjärås, . fick ”revbensskador, - brott på näsbenet och sår i" hpvudet, men kunde . lämna sjukstugan : i Kungsbacka sedan han plåstrats om, - "Polisman stig Cederberg. i Fjär- ås uppger att-vägbanen i:olycks- diset på onsdagseftermiddagen. Den ganska kraftiga blåsten sopade snart undan den sand som lagts på tidi- gare - under-': dagen." Lästbilsföra- ren uppgav vid förhöret att: han uppskattade sin. egen hastighet till bilens till ..70 km i timman, När lastbilen passerat en tredjedel. av den långa högerkurvan strax öder |” om: Torpa skola, upptäckte -föra- ren den: mötande; personbilen, vil= ken : 10—15 . meter ' framför "honom gick-i sladdning' och kanade snett över vägen ut mot lastbilens väg- då' få en; chans alt av” riksdagen |7 för: allå som har intresse för dem; +), Finansministern. -har- inte . gett I.. Ungdomen visar: med-. gott. resul; en iringaste förklaring till varför tat vägen och :de äldre bör lära av; "skulden inte redovisats för riksda= familjeproblem, för”koristen att'le-[” detta, ' Man invänder kanske att, det inte finns tjänare i jordbrukarhem men, så att om eri går-bort måste den andre, vara hemma, Men är det något.så betydelsefullt som ett fam tioårskalas i byn. så är de med bå- da två, hur de nu bär sig åts v.7 3, - Där den goda: viljan finns: kan I medlemmarna 'i olika cirklar myc- I ket väl vara -barnvakt åt varandra” så att man och hustru. får följas: åt. Jag tycker att med tanke ' på deras föräldrarskap "är det:mycket ivik- + tigt att båda får vara med i samma cirkel och samma debatt." När det h äll : så gärna ut och lämnar all upplys- ning som behövs, Men hur man ska sköta sig i en familj och samarbeta bra' där och hur man i olika livets . förhållanden skall ställa sig till de stora , samhällsproblemen, det kan ”linte - hushållningssällskapet lämna besked om, Den kunskapen får man skaffa sig ja på arnat sätt ZIGENARNA. SKALL a NjÄnpAS || Till. ; BÄTREFÖRSÖRNING Den egyptiska :gränsbevakningen - gjorde häromdagen sitt hittills störs- ta kap av haschisch, Man påträffade tre ton nedgrävda i sanden söder om Rafah på Sinai-halvöns nordkust näs ra gränsen till Israel. Partiet, ' som enligt: polisen torde. ha smugglats med båt från Israel, beräknas ha ett värde av 3 miljoner pund ca 45 mil» joner kr) (TT-Reuter) DV , gäller yrkesangelägenhetef kommer sen utan talar om något' helt annat, Använde hr Hjalmarsson; Han fann det £ ö obehagligt när regeringen "begagnar "en . offentlig debatt till alt kritisera en underlydande för- Itning som inte kan försvara sig, Hr. Ståhl tillfogade "att. han : inte frågat för att få veta vad; ”Mygl förvaltningen ;: gjort. utan ” ta. varför regerin= 'geninteredövisade arrangemaän= get inför riksdagen i fjol «+ 5" "Inte heller jag tycker att det: > är särskilt behagligt att disku="' "ter ' den här saken "offentligt, ” försäkrade: ;'. finansministern. "men när ni "med era. inviter ” mu” prompt ville att tvätten ' . skulle bykas offentligt. så: må: - den i himmelens namn :bykas, Men det är inte jag som har-: inbjudit till det." > Remissdebatten” avslutades med ett "replikskifte på partiledarplanet, Hr Ohlin" tog, åter; upp frågan om pår Det måste väl, sade han” innebära” att majoriteten i andra kammaren till- mäts en särskild betydelse som in- te tillskrives. majoriteten 'i första kammaren, en. betydelse. som sär- skilt framträder ,vid .regeringskri- ser. "eller för att. bedöma frågan när, en ”regeringskris skall anses ha uppkommit. Hr Ohlin efterlyste ing i saken. 4. andr ”Andrakammarparlamentarismens krav löstes redan i i höstas. rade hr Ohlin: Först 'r när det sker gång på gång kan man tala om re- geringskris, säger han. Det är en parlamentarisk soppa i allra. tun= naste laget. . "; > Jag. gjorde mig skyldig till en i fel sägning, återkom '' statsministern. Jag menade att även . småfrågor kan fälla en regering om den möter motstånd gång på gång. "Gäller det en stor fråga så räcker det' givet-. vis att endast denna ' förkastas. Hr Erlander tyckte att folkpartiledaren rörde sig med”ett rent teoretiskt re- ' Till Hr Ohlin sade statsministern att. det -är » en intrikat' fråga och att man t.v får: anknyta till den aktuella situationen och handla från fall till fall, Varje" regering som grundar .sig på majoritet i' endast en kammare måste bli en svag re- gering, Min' strävan har: varit att undvika en sådan 'situation som kan leda till maktkamp mellan de två formellt Hikaberättigade kamrarna. | En regering måste själv. bedöma när : motståndet 'i "der eha eller andra kammaren blir så stort att regeringens inte längre kan .ar- -beta. Om den gång på gång miss- lyckas med att få sina förslag god- Så ' länge vi” har. två kamrar. kan inte frågan renodlas. En annan sak vore det om vi ha- de enkammarssysten» men den frå- på glashal | Halkan blev strax före klä på onsdagen orsak till en döds. be på rikstvåan strax söder om "Torpa. skola Å Fjärås. Dis. - | . ponent, Simon Haber, från Stockholm, som: var ”på , väg ' norrut - . i en personbil kom i sladdning i en svag kurva. Han törnade emot ' en mötande lastbil som tryckte in personbilen vid förarplatsen och trängde sedan personbilen över i högra” vägdiket, där det välte på 'sidan. Den omkomne föll till hälften ut genom Mi dörren och klämdes fast i denna. : kurvan var :glashal till följd -av | - 40-km och den. mötande person-|; Bilen én Ford Consul blev filtändiar hopknycklad, - Dödskrock vid Torpa mot: lastbil. ä Rikstvåa i att döden torde varit ögonblick- : I od = I halva: Lastbilstöråren + hade på den korta vägsträckan och änder rådan- de” , förhållanden singen ” ” möjlighet att stanna sitt fordon utan träffade personbilen. på dess vänstra sida ungefär mitt för främre dörren. Av spåren att döma har fastbilen hela tiden hållit” sin; vänstersida, Personbilen ; anses, som” totalha- Ett och. : ” Besviken på svenskorna, I danska Berlingske Tidende beklagar sig en". skribent över att han under en re= = ' sa i Sverige tittat förgäves efter de +: blonda, långbenta svenska skönhe" terna, som gör sig så bra på film, - .-— Alla flickor gick” "omkring i gräsligt fula långbyxor, som tycke, ha en kaminrörsfabrikant till form-' zz givare, klagar: dansken. — om ock med en smula överdrift — och be- ' rättar att han till slut frågat en "ins föding”. var. man -gjort av:alla' de vackra flickorna med svaj i kjolen och. slanka ben, +... j — Nog finns de, varade sven= . sken — det är bara det: att de inte. hår börjat skolan än. > -N "Inte Elisabéih!” Mitt under MM sina besvärliga regeringsbestyr Kal Frankrikes unge regeringschef Fe lix Gaillard blivit pappa till ett vi skapat .” flickebarn,..; > Vars. ankomst” han väntade på i tre timmar på BB och under den tiden hann röka" 27 cigarretter, : Den' unga". damen, som fört har en bror med narhnet Phi- min fru och jag är "alltid överens, rr , regeringschefens vänkrets 'bé+ ttas nämligen”att Kerrskapet Gail, och ett barn. : ; endast; linje” "ett. ”Partiledarna om. penisionsfonden ++ Centerpartiets ” ledare, "gene-" | roldirektör Hedlund, förklarade, »ien kommentar till förslaget att han änsåg att förhandlingarna - ; inte nämnvärt 'torde "komma . ; att. påverkas: av utredningens + förslag som' var uppbyggt en»: : dast "med tanke' på alternativ . "ett. För denna linje är utved- ', ningsförslaget säkert en bättre lösning än den med den:rent - + statliga fonden, förklarade kan. , > I pensionsförhandlingarna finns » det emellertid frågor som är "mer brännande än denna; te a redning... "., » Statsminister, Erlander: ”hade' på onsdagskvällen ännu intå hunnit läsa: utredningen och" kunde : för den "skull inte uttala sig, Samma var förhållandet med högerledaren Hjalmarson, som” dessutom förkla- rade att det vore principiellt. orik- tigt av honom. att uttala sig innan utredningen kommit med i de på” gående förhandlingarna.” - Folkpartiledaren' professor” Ohlin ansåg. att utredningen av regerin- gen fått direktiv att utgå från att tilläggspensionen ordnas enligt lin- je ett och avge en rapport om fond- medlens förvaltning” under denna förutsä v gån -'skall förf vå behandla. .. ” sa er "Andrat nar] »..Rapiorten ' "innebär åtliså inte att utredni: tagit. "ställning men är en ,sköld "bakom ' vilken social- demokraterna gömmer sig för. att slippa debatt om den orättvisa 'so- cialdemokratiska överrepresenta- tionen i första kammaren, fortsatte hr Ohlin. Vad är det i den sköl- den? ” tea fer "A krav! uppfylldes när r rögeringskri- den har varit bunden av regerin- gens överraskande snäva direktiv. Därigenom har. tyvärr en "allsidig utredning av de aktuella fondpro- blemen . varit utesluten från bör- jan, sade hr Ohlin. ' Regeringen har ordnat - det så därför att den tydligen siktat på att få fram” just det material , som sen "löstes: i höstas, i atats- kan behö för att en pre "men inte det material kända måste, det bli.r i: ris. Om 'man tar: hänsyn till nuvaran- de förhållanden lär man inte kom- ma till någon annän praktisk kon= klusion än den som jag drog vid höstens regeringskris, Hr Erlander tycks fästa mycket nga vikt vid om regeringens för- andra visade på samma lösning som styrkeförhållandena i första, | Hr "Erlander bekänner sig tl ande rakammarparlamentarismen . men menar inte något med det; "repliker rade hr Ohlin. Och därmed var det slut på re- » |ställningstagande till förslaget blir . |de granskning av den ”utan tvivel som skulle kunna hjälpa oppositio- nen 'i dess arbete. Ett närmare naturligtvis beroende av en vars all- männa inställning i pensionsfrågan och kan ske först efter en ingåen- fördt oa Nor” : . ”Sputnik-vodka” Jard”, först "tänkt på namnet Elisa-" d skulle "bli eh flicka'— > ten a mycket] posulde dryck i USALNu, meddelar en av de stör-, sta "amerikanska spritfismorna att den ämnar lansera en ny och något starkare 'sort, som får benämningen ' — ty”"den är in-":" te' av ” denn: världen”, förklarade . firmans försäljningschef med ett Y Sj nod” vå demokra . kretsar i New York berättas ätt en ryss och en amerikan kom i sam- språk på FN: 5 bar, Ryssen Hägade då: : — Hur mycket kän. eentligeh en amerikansk. arbetare tjäna pr må- nad? -— Så där omkring en 200 dollar skullé jag tro: cv ro s vad kostar. det hotiom ati Jeva då - Ungefär 130 dollar. - FRETGERE oo Men vad gör. han då med. res, —"Ja, se det är en sak; som "inte", angår någon annan. Vi lever ju i.en ; demokrati, och där gör en karl” vad ' han: behagar med sina pengar, Nå, säg mig nu: Hur mycket. tjä- nar en rysk arbetare ” 2>— Cirka 400 rubel i månaden.” : Och vad kostar det honom/att levå? vn? PAA CE | Ar ; = Det går nog löst på en 600 > rubel, - — Men hur, bär han sig då åt? Var får han tag i de felande” 200? lever nämligen i en demokrati, vi också, ska jag säga, För två. Bland de många visor; som lanserats av Carl Brisson, är också ”Cocktaila for two”. Natur-. : ligtvis tycker Calle att det är roligt ” när folk gnolar eller visslar "hans” melodier. . > — I varje fall, berättar han, känd, de jag inte låta bli att småle när jag en gång i New York" kom ned i tunnelbanan och steg in på tåget ung negermamma och ammade sina tvillingar medan hon sjöng 7Cock- taile for. two”. deb ten. , N PEN slag nedröstas i riksd Fiposte- MN intressanta rapporten, framhöll hr .fOhlin 7 : a svarade Gaillard på en fråga härom; 3. — "Ja, se det är hans ensak. Vi ;. ' — ty i båset bredvid satt en glad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.