s + J ot IS TIDNING TISDAGEN DEN 28 JANUARI 1958 I södra —E SÖKER NI : kontakt med befolkningen Halland? . Annonsera då i ortsorganet LAHOLMS TIDNING J - "Hiältekonutgen Carl X Gustaf av- Pam söderifrån; Dans- -'<' Bomholm; 5 Haltand, ;. 4 + älutit. Trots att danskarna på den "+ fick tillbaka Bornholm och Trond- """ svenska adelssläktér. > det ganska" angenämt att blil' :'> glor del av'Danmarks ekonomiska : "det väster om Öresund. redsslu nå ilde 1658 0-årsju bileum + Januari 1858 var en dramatisk tid £ Nordens ”blstoria Då, företog den svenske kungen Carl X " Gustaf- det -berömda 'tågot över Bält, och kort efteråt slöts den svensk-danska freden i Roskilde, ' un den har den kände. historieforskaren dr Alf Åberg skrivit en bok ”När '", skildrat han bäkgrunden' till de historiska hän - . FE KV nano Hd X För den, som end tonallå hist tradi En at, lltat till den tr skri igen + är Abergs > bök nästår chockerande ”slöjas soi en .spelartyp, i krig och fred i.'beredd . att ita . de: grövsta chanser. Hans gode' vän och med- hjälpare Erik Dahlberg, som tidi- gare fått en stor del äv iäran för 'de våghaleiga tågen, över Bält, : spelade enligt Aberg en tämligen 0 1645. I anslutning till : Det var. genom dutta fredsslut, som bl a Skåne och Blekinge införlivades med Sverige ”— Halland - blev Svenskt redan genom freden I Brömset Lildefr 300-årsmi av e- ndelserna. . ”, Vad var naturliga gränser? = Enligt den" sentida" svenska hi- storieskrivningen har - man" ”ofta talat om” ”naturliga "gränser"; då Skåne ' Införlivades med' Sverige. I kulturellt "avseende var detta fel, ty-skåningarna hade' mycket ge- mensamt med folket på de angrän- sande danska öarna. Även i eko- nomiskt avseende hade de skånska jordbruksbygderna ' stor :betydelse ig eh vind. roll.Anledni till . Dahlbergs; tidigare 'hjältegloria var främst den, att han själv i stor ut- Bicäckning;, svarade » för . historie- rivningeni, Lindros : " Efter trettioåriga ' krigets slut ha- de den svenska stäten synnerligen dåliga ' finanser, "”Adeln behärskade "en stor del'av jorden, och adels- "männen Var i: allmänhet befriade " från skatt, Dessutom: hade 'staten 'en hel. ' mängd -gysslolöga officerare och'' soldater " att drå'försorg om, och det färde: hårt på finanserna. . Kungen såg deh bästa lösningen på problemet 1 ett'nytt krig! Hären skulle få'sysselsättning,. och nya 7, Det” svenska: östetbjöväldet var .under uppbyggnad, men landet ha- de "mångar fiender." Av, 'dessa” gick ? Carl, Gustål; till störms möt" polae- kerna, men trots stråtegiska” fram= ar blev 'svenskarnas ställning past bättre, Enligt /den tidens sed fick ekövrarna skaffa sin bärg- ka ning I dé' besatta provinserna, men Polen :var”. redan "utsögdet' efter. ti- digard:7 krigiska" "härjningar. När Danmark kom inbd” sin krigsför- klatipg, skyndade: den svenska” hä Tön 'dit' för att få en: tryggare för- lö Pråd Polen" -tgade " svenskarna gehänt "Nofdtyskland;”och-intåget'i karna" vat" föga” krigsberedda, : och ide fick övdrallt 'slå' till peträtt, Jyl- åaltes, len 'då'svensk för Di ks e i; Samma var förhållandet ' med ' Halland "— ra förnödenheter ' fraktades redan då från de halländska . hamnarna till' landet hinsides Kattegatt.: : Många skäl kan :dock anföras för de, erövrade: landskapens 'an- slutnink till: Sverige — i varje fall då: man ; tänker . på . Halland . och Blekinge.' Stora ' delar, av . södra Småland hade 'sina naturliga han- indel; med by, och de : halländska. köpstädernas --upp- land sträckte sig.långt in i Små- land och: Västergötland. Här - hade naturliga” h Isförbitdelser” på- mängder av: timmer, lax och and: |. Skåne blev svenskt”, och där . historiska "sammanhangen. Boken kan säkert läsas på båda sidor av Öresund — utan att väcka vare sig skadeglädje eller harm, och utan att störa de nordiska folkens samhörighetskänsla av idag. > — Rikello "Alf Aberg: När Skåne blev svenskt. LT:s förlag, :Pris häft. 13:50, inb. 17:50. : et : från kristna > . fronten: " Kaffebjudning gav' missionen 1,200 kronor. En originell kaffebjudning ning hölls nyligen i Grand Hotels spegelsal i Stockholm. Arrangör av bjudningen var ledningen för Ja- kobs" församlings . cityarbete, som ständigt söker nya vägar i sitt ar- bete för. att nå människor. Man sål-| de biljetter i: förväg, och nära 400 gäster kom, Spegelsalen räckte inte till, utan extra bord måste ställas upp i åhallen. Behållni gått :i långa tider, : och ,.invånarna på båda sidor av, gränsen-hade of- ta privata fredsavtal, som, slöts obe" roende 'av .hefremännen +. Stock- holm och, Köpejshamn.. Upphäva; det äv riksgränsen' mellan de nämn-, då landskapön ;bley-'gndast-:en' 1e- ådande..eki som helt gick till Svenska Kyrkans missions- arbete, inbringade omkring 1.200 kr. Grand Hotel ställde såväl lokal som förtäring till förfogande gratis. £ Mormor går i söndagsskola. En ny form! av ': söndagsskola" praktiserar man, ;i - Bromma :, baptistförsamling fr'o m termi ten. Man har" sön- galiskring ;ay-;redan; nomiska förbindelse: Beträffande, Skån et.något landskapets jordbruksbygder här: delser,; med :Danmår! rika 1 Nordskåne ; , | blivi k dapsskola för hela familjen' med" ele- ver från 4 till.60 år. Inledningen är gemensam, . men ;: sedan . delas -delta- annorlunda. På :de.stora”,godsen, i garna 'upp.i sju. olika' åldersgrup- I per. Bland deltagarna, vid: uppropet fanns en mormor, som hade sällskap méd dotter och barnbarnen på 7 resp Sön n = Angbit' blev hotell I Västerås har den, åttioåriga. Gotlaridsbåten. Aurora i Ishotell i Frälsni méns regi... Sedan man" startade för några veckor sedan, har man i me- deltal. haft ett. 35-tal "gäster per ; | natt, :men man har' plats för ett 50- 7)tal förutom en -' gruppförläggning. Man: har också matservering om- "I börd. Initiativet till ”Aurora-hotellet Det kommer att bli m Stockholm, inte bara k ycket kvinnligt $ trafiken frampå vårsidan i innliga poliser utan även dito bussförare; Två damer har börjat sin utbildning till bussförare i dagarna och chau;försplatsen medan hennes beräknas vara klara med sin kurs och få sätta sig vid ratten i påsk. Här är det fru Margit Claesson som för första gången provar blivande manlige kollega U Isaks- "> son tittar på. Fru Claesson härstammar från Svedmyra och har ti- . digare varit busskonduktör. ' -Framåtgående finska Aero slutes samman med SAS? Finland har två ygbolag av betydelse, det halvstatliga | Aero | - och det helt privatägda ' Kar-Air. Medan det sistnämnda, sånär ' som på en linje till Stockholm från. Helsingfors via Tammerfors, . hud. med sina r turer, huv ka flygtrafiken; är Aero 'ett internationellt bolag: med flygli betjänar den inhems- . jer. . som sträcker sig till Moskva i öster, Paris och London i väs- - ter. Karakteristiskt för Bägge bolagens "verksamhet är att de har skapat ett för nordiska: förhållanden - osedvanligt tält nät av inri kesförbindelser. .', > Under efterkrigsåren har Aero steg för steg, med påtaglig varsam- het och försiktighet, men samtidigt hela tiden i klart progressiv anda, utvecklats .och moderniserats.” År från « år har linjenätet' utvidgats, både i hemlandet och utomlands, och ny ändamålsenlig materiel har togs iav stadens ' som gav d t till Frälsni - Jand'b eaknade kilgsflotta. kunde de inte +, kömiita över "till dé dansk I föl des av. Först geriom ' den 'strångg ' vintern >. mén.: Gästerna utgörs mest av såda- anskaffats. Eftersom bolagets plan inte går i trafik på någon av de in- vant. sig på la rutterna, har det 2 : som rastlös flykt från ort till ort, men även sådana som har tillfälligt ar- bete i staden kommer till det nya hotellet. Mrs fet 7 800, präster vidareutbildas. Svenska kyrkans nya giv är att genom inten- siv vidar si 2 i . lade ; sig'.snabbt; till Blekinge, . Bohuslän, län i Norge samt ön . im; genom ". freden i Brömsebro införlivats med ", Sverige på 30 år, blev nu också des " finitivt svenskt, Slutligen "skulle "danskarna avstå 2.000 hästar med 3" daste,: 'som:: Danmark . någon" gång ”"Hden-, också : behärskade Norge, "och trots att de något år senare hjems, "län, förblev ' deras ; . land : stympat,. Tidigare hade. Skåne och dess. granriprovinser burit upp en och - kulturella ' liv, .men ' nu» var > däånskatnä helt hänvisade till lan- enskningsprocessen.s "> "landskåpeén gick förunderligt lätt. Adelsmännen ,I Skåne. och de öv- var "överförda. från . det "krigshärjade lilla Danmark till det :expande- 11de svenska :storväldet, Präster- " tsapet hade visserligen fått sin ut- ' Wildning vid Köpent iversi LL - Ser + örsvenskningen -av de 'erövrade rövrarfolkets kultur 'och sty- relsesätt. 'Aberg nämner, i 'sin. bok flera 1 befolkni 'b ge en k och praktiskt tillämpbar Nällsori, d + Diakonistyrel- sen har tillsatt en social-etisk dele- gation med 'teol lie Karl Manfred Olsson, . Uppsala, som ledare. Man på,. de" med att denna studie- och ide berörda 1 dast: något årk het i stiften skulle vin- glömma att de, någonsin, tillhört ett annat land än Sverige. :2., inst os. ANM Abergs bok ger en klar bild av. förhållandena ... iSverige ' och Daninark för 300 år sedan. Den, är lärorik och 'vederhäftig, men trots detta är den både rolig och spän- nande. Boken är också rikt. illu- strerad, Mycket av historiens hjäl- teglorier skalas: bort, men i gen- lutning från högst ett par, tra hundra intresserade präster, men i dag råpporterar man, att inte mind- re än 800 präster aktivt gått in för en vidaerutbildning. Utbildningen går ut på att få kyrkans förkunnelse och arbeté över huvud taget att funge- ra genom anpassning till det dagli- ga: livets realiteter. s : "Under Adenbys ledning. Sångerskan Caroline Christensen har nu i lik- het med Snoddas och Ingeborg Ny- berg ställt sig under Torsten Aden- gäld. får man :en god bild av de Teckenspr tet, men 1 allmänhet .hade de föga] SN s anknytning till den danska riks- stalen. 'Stäcerna 'var på den tiden |; ganska :små, och det var väl främst borgarna i. Malmö, som kände nå- gon närmare anknytning till det ti- digare moderlandet. 4". . "> Bönderna i, de erövrade "land: - var dessutom svårt kuvade av her- ” gvenska - bondeklassen . var. be- . trängd, men den danska hade det ekapen'var säkert de, som var mest JNikgiltiga" för det nya nationalsty- ret. 1600-talets bondeklass var till största delen analfabeter,' och de remän.' och- statliga : fogdar. Dén änna sämre. Livegenskapen i Dan- ' märk var nästan lika markant som 3. I . June Allyson och Rossano Brazzi. "Att prata med händerna gör man i Italien, och hur det går till visade Rossano Brazzi för sin: mötspeler- ska June :Allyson, när de spelade in : "Sista — ackordet” sa n: is. Rossano gav villigt språklektioner i mellan "och kont Om åk i N Italien V = cv : wersal hade inte heller förefunnits något be- hov av stora trafikplan med lång räckvidd, utan de små och medel- stora trafikplanen har bäst mot- svarat behovet och varit de eko- nomiskt mest fördelaktiga. Vid års- skiftet 1957—1958 bestod Aeros ma- skinpark av tio Douglas DC-3:or och: sex Convair Metropolitan, allt i allt sexton plan. Detta är ju inte någon stor flotta, men den är ef- fektiv och väl anpassad för sina uppgifter. ' ns Stark expansion . Enligt de förhandsuppgifter som föreligger -transporterade Aero i fjol 382.000 passagerare, vilket in- nebär en 13 procents ökning jäm- fört med 1956. Av dessa passage- rare flög 271.000 på inrikeslinjer- na och 111.000 på utrikesrutterna. Passagerarökningen - jämfört . med föregående år var 17 respeklive 9 procent och antalet flygkilometer; som nådde siffran 9.354.000, ökade med 25 procent. Bläddrar man bak- åt i statistiken, kan man konstate- ra att den nu redovisade ökningen tal och flygkil ter är något mindre än” om man "jämför åren 1955 och 1956, vilket dock säkerligen inte bör tas som ”Tett tecken på att utvecklingen nu skulle hålla på att stagnera. Medan såväl landsvägs- som järnvägstra- fiken 4 Finland, till följd av den rådande ekonomiska krisen, har vi- sat .sjunkande tendens, är flyget bys ledning. Hon kommer att sjun- ga in sånger. på plattor — bl a en sång av Sven Lidman — samt även medverka vid inspelning av en film. -|Liksom' tidigare kommer hon att uppträda i kyrkor och liknande lo- ”Beskan” 90 år. Blasieholmskyrkan i Stockholm har firat 9Q-årsjubile- um. Skapare av kyrkan — vilken i folkets mun korn att kallas ”Beskan — var pastor Gustaf Peskow.' Vid invigningen för 90 är sedan flax- ade en duva omkring under valvet ensamt om att kunna visa en fort- gående positiv utveckling. > +. - Medan, Aeros utveckling hittills gått i lugn" och /sensationsfri. takt, har nu i dagarna ett stort steg ta- gits in i trafikflygets reaålder, Den 18 januari undertecknades nämligen i Paris, ett köpekontrakt, enligt vil- ket Aero för leverans i " örjan av år. 1960 beställt tre stycken Cara- velle-plan,: samma reaflygets' me- deldistansare, av vilka SAS: har beställt sex och har option på sex- ton. plan." Beställningen "har satt igång rykten om en eventuellt fö- restående "sammanslutning ' av Ae- ro med SAS och den 22 januari Iblicerade Helsingi en intervju med Aeros ' verkställande direktör, ' generalmajor " Leonard Grandell, i- vilken denné 'medger, att .vissa "underhandlingar har be- drivits, «+. IN Lifet bolag med stora erfarenheter "Aero är ett relativt gammalt flygbolag, som, trots" att det hör till de mindre bland världens in- ternationella luftfartsföretag, än- då har en rik erfarenhet, och ett gott namn att falla tillbaka på. Den första ,flyglinjen öppnades redan 1924 mellan Helsingfors och Reval, den "andra samma år mellan Hel= singfors och Stockholm” Början var inte särskilt framgångsrik, men år 1926 inträffade det, att isförhållan- dena på Finska viken och Ålands hav blev så svåra, att båttrafiken helt eller delvis måste inställas. Aero grep sin chans att visa vad flyget förmådde och under sex vec- kor skötte flyget praktiskt taget hela passagerartrafiken - från Hel- singfors söder- och västerut. På Reval flög man under, denna tid ända Upp till 13 gånger om dagen. Efter denprestationen började stats- makterna intressera sig för det un- "I Gera, 2 mån längelse, pastor Förs. pe BERLIN i januarl, (Kyrkans Presstjänst) Skall en präst som botas av arrestering stanna och kämpa vida. re på sin past I det kommunistiska Östtyskland eller skall han fly västerut för att undgå att fängslas och dämas efter de nya kaut- ”Stanna och kämpa” parollen . för de kristna i Östtyskland =: motden ' + som alltyska kyrkan? : Den kommunistiska presren går till storms mot ett 60-tal namngiv- na personer. Av dessa har foljan- de häktats eller rannsakats och dömts: krist. d. rarinnan Bartsch, ter, Gera 2 mån; pastor Giersch, Witrar, häktad, konsistoriepresidont Gränbaum, ” Magdeburg, häktad, pastor Herche, Kunersdorf, 6 mån fängelse, katolske. patern Hermann Oppach, 3 mån fängelse, teol stud Jentsch, Leipzig, 1 år 6 mån tukt- hus, överkonsistoricrådet dr Kle- witz, Magdeburg, häktad, pasior Kohl, Nossen, häktad, prosten Ma- ercker, Pampow-Schwerin, 2 år 6€ mån tukthus, och teol stud Wohl- lebe, Leipzig, 2 års tukthus, ”Utmaning' mot trosfrihet” Detaljer från rättegångarna sak= nas utom i fallet prosten Macrcker. Mot honom anförde statsåklagaren i sin plädering (efter 'stöd av mån- ga vittnen, sägs det I regeringsor- ganet Neues Deutschland) att Ma- erckers uppträdande som själnsör- jare varit en utmaning mot den nya författningen om trosfrihet, ja som ett återfall- till. medeltidens tvång och vidskepelse. Den ankla=- gades gärningar var ett eklatant brott mot nämnda författning. :1 utslaget gjordes också gällande att den anklagades åtgärder skapat ett motsatsförhållande mellan stat och kyrka, vovvar ot - >. Underjordisk kontakt « Bland de 60 som utsätts för kom- munistprescens stormangrepp är bi- skop Dibelius, som väntas till Sve- rige i början av februari, Han be- finner sig. emellertid i Väst-Ber- lin, 'utan. möjlighet att besöka den östtyska delen av sitt stift, sedan det kommunistiska ”kyrkliga”stats- sekretarlatet stängt -gränserna' för tillämpar I k - Frågan har ställts på sin spets efter skärpningen av striden mel an stat och kyrka, Denna har tagit sig uttryck I en rad häktninse gar och pressangrepp mol kyrkans ämbetsmän och anhängare. mel gör de kyrkan den största tjänsten. De firsvarar ett bålverk, men som förhållanden är nu så brinner inte bålverket utan endast dess försvarare. Om ordets förkuns nare ger upp blir situationen all= varlig. Vi kräver obrottslig solida= rictet från dem gentemot kyrkan, De kräver utt de östtyska präster. na stannar där de har sina kall och gör de tonga uppoffringar, som omständigheterna kan ålägga dem. Stanna och kämpa! "Die Zelt", en västtysk tidning som ägnar kyrkliga frågor betyse dande uppmärksamhet, har gått tll den teologiska sakkunskapen för att få svar på frågan "Får en präst By?" N : Teologiprofessorn Helmuth Thles licke, som är director för fokulto= ten för systematisk teologi och so= cialtetik vid Hamburgs unlversttot, svarar "ytterst tveksamt öch förs siktigt. Han menar att varje onä- digt yttrande'i debatten ger kom= munisterna 1 öster stoff, som de kan förvränga i sin propaganda. Han önskar därför att frågan om flyktade präster från Östtyskland behandlas internt. Han är angelti= gen framhålla att det ter sig nöd«= vändigt att bedöma flyende priis- ters ansökningar om" beställningar från fall till fall, I princip anslu= ter han sig till tesen "stanna och kämpa", För att bringa ordning I förhållandena föreslår han dock att tvingats fly västerut genom flrnris dån »skall kunna: åberopa rckom= mendation från den alltyska kyr« 4 idigheten I Östtyskland för de 'alltyska, kyrkoledarna:: Därmed är inte sagt att den .alltyska:kyr- kofronten' brutit samman, Förbin- delserna fungerar alltjämt. — all- mänkyrkligt sett. genom , radiout- sändningar av" gudstjänster o' 8 v organisatoriskt. delvis på underjor- disk väg, delvis per korrespondens, som inte synes ha stoppats. .- > - Vägran att dagtinga Betecknande för: kommunistre- and, N RATE RE Vv Blsjutmätet är niclsre” lickes - förslag ger en lösning av problemet och gör slut på .debat= ten.: Men den tyska. kyrkostriden ske mest brännande frågan lir hur ter skall. ersättas på sina "poster, gimens taktik hittills är nämli "Det Ah istiska — "kyrkliga" t k visar inget Jntres= att inte sätta in stöt mot den centrala alltyska 'kyrkoledningen utan mot folk i periferien. Man vet att ett sådant steg som det först- nämnda" skulle skapa ett folkmot- stånd, som måste vålla regimen be- 'svärligheter, betydligt större än nu- varande punktaktioner. Det bör också många präster kunna föra sin gärning vidare hell- re söker kompromiss med staten än strid, så länge inte den kommu- nistiska kyrkoledningen börjar en total" förintelsekampanj. ' Flertalet präster tar emellertid fasta på att regimens mål är' avkristning och många av dem har vägrat dagtinga. En allmänkyrklig fråga "Några har sålunda tvingats fly över gränsen till Västtyskland. de senaste månaderna. De har sökt nya beställningar och just detta har vål- lat en debatt, som djupare sett in- te bara är en tysk angelägenhet ga bolaget och det: fick” äntlig det stöd det behövde. = > - 2 Fredstidens jämna utveckling av Aeros verksamhet avbröts egent- ligen inte av kriget, men det är klart att den hade gålt snabbare, om kriget inte kommit emellan, och att den tog ny fart när freden ha- de återställts. Vid krigets slut för- fogade " bolaget över sju plan, av vilka" två var gamla veteraner av typen Junkers JU-52, medan de! modernaste planen var under kri- : Viktiga etapper i efterkrigstidens get anskaffade Douglas DC-3:or. | en inter- syskan Francoise Rosay. nationell rollista.' Förutom ameri- kanskan June Allyson och ameri- kanen Keith Andes' medverkade d tyskan Marianne Koch och fran- Och så Brazzi förstås, som är Italiens främ- sta namn på filmhjältefronten, men sig på en list på pre- dikoläktaren ovanför pastor Gustaf utveckling har varit fardigställan- det av det siora internationella flycfältet Sjöskog intill Helsingfors, Ek Ht av de för deldi delsen gjorde ett djupt intryck på tanslinjerna väl lämpade Convair- gen av den nya kyrkan bådade gott Personskifte i Hedlunds tzam. Under planen — som Åero var först med i Europa — och den parallella ut- byggnaden av utrikesiinj På de inbermsk våren blir det p iktiga sång- och mötesledareposten J Jund: å, Pas- ruiterna har priserna kunnat hål- både inrikes- och ; se att fylla vakanserna; De får stå öppna, antingen det gäller; univer= sitet, kristendom 1 skolorna ' eller lärare breder atelsmen' ut sig." Det förefaller vara slutmålet, fast vä- gen dit kamoulleras sörgfälligt med kyrkodepartement 0 a v. Man för« står den alltyska kyrkoledningens bryderi. me ts — a utan i högsta/grad en allmänkyrk- lig fråga, vilken kan.bli aktuell på andra håll i världen. en En låt vara begränsad kyrklig . | opinion säger? De östtyska präs- - . 4 terna skall stanna på sina poster, (dd KET 30. hur svåra förhållandena än är. Där- | . Det är sista gången du. koov iscipli ff 4 Västtyskland för mer med ut på en restaurang. : : p tl TA / ed , y all få ny präsibefaltning I Västtysk= väst-öst går vidare, Och den kan . fängslade präster och flyende prlis- ' församlingstjänst. Utan. präst 'och , präster som kämpat vil men ängå ' «Det är möjligt att professor Thle= ' vm . "längre ned - på. rna me : - = ra i John las på en relativt låg nivå Det nr "Skånes överförande till det svens-|June hann lära sig tillräckligt, sålnu är ”ny av ar "Artur Eriksson lämnar teamet | rel I ; scn ” tionella biltävlin- — "ka / väldet. kunde , medföra: någon | hon kan klara sig som turist i Rom I filmen. Rossano Brazi spelar 'en Så att bli församlingspastor i Skara, Br börs att priserna för Ryssarna har annonserat sitt deltagande & internal 1917. Den här bättring för . folkets stora” flertal, |i sommar. ” ' TT "ve fdirigent, som har en obetvinglig|,, i hans ställe inträder ungdoms- yER ti passagerarbefor- gar, de första sedan kommunister räkna med att få se, en 2300 så räknade 'de nog freden i Ros-| . Det . var för "övrigt en" väldig makt över kvinnohjärtan, en roll sekr. Filip Wallin, Stockholm, som sir bre ions stigit mindre . bilden visar en av de vagnar. a fers motor. 'På en cirka 10 km lång kilde: mera som' en Guds. skickel | språkförbistring - under "inspelnin-|som han också har alla förutsätt-|bl a är kärd för sin än pel järnvägar ua ce Kuarkov Sir Tacerbräua en edelhastighet ex 119 kn i BR | än som én olydka > r>.v soc Ågensom äsde run i Mänchen Uni-Jninsar för i verklisheten, ” SÅNA - s fer > Ar ocbana B ör ; ; ev | Aes - 2 a > on : . i -4$ :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.