a" 8 : Torsdagen 'den 30 januari. 1958 oa LAHOLMS TIDNING Minnesgod- laholmare upplevde vinter som under det Iegenda- . riska året 1888, alltså för jämt sjuttio år sedan. Det är ett minne, som lever kvar i våra trakter än i dag, och det väd- ret vill vi inte ha åter. Eller vad säger en, som varit med om den svåra snövintern? Det finns en laholmare, som nu Det. är f. lantbrukaren Magnus Pehrsson på 'Allévägen, - som trots sina 81 år har ett ypper- går «hälsade vi på honom och hans lika -pigga 76-åriga maka i deras trevna hem, och vid en NY 2 bort, "1888, - > ' år på den tiden, 'men nog minns jag det året mycket väl, Min far min brorson: Ragnar Persson nu TD äger. Far brukade alltid säga att det: var. så lätt att hitta dit — det var bara att köra så långt ' vägen räckte — och där, var det. Femtio meter längre bort flyter Lagan:. ">. : Visserligen gjorde vägen då som . nu. en mycket skarp krök, men det var så lätt att hitta dit. >. et — Den stora snöstormen bör- jade, någon gång 'i mitten på februari, och sedan. höll den på praktiskt taget i ett sträck i sex veckor, Det snöade och storma- de varenda dag, och all snön kom ' från öster, - Vägarna ' var ma någon vart var att med häst och ' kana'. (släde) : söka ta sig fram över åkrarna, - Drivorna mellan gårdarna var ibland både fyra och fem . meter höga, och jag minns så väl, att vi på lång tid inte kun- de se närmsta granngården, — Far 'hade' åtta, tio kor på den tiden, men: inte var det så särskilt ' mycket mjölk,.vi hade. Den "brukade ' vi köra till det Klinkerska mejeriet. vid Laga- broarna; men under den: tiden som snöstormen varade fick, vi mjölken. hemma. Men det gjor- de ingenting — vi ystade och kärnade själva, Då var det inte så' mycket man köpte i butiker- na — det var rent självhushåll, —- Närmsta butiken låg i La- NN . je instans, tade finna " Man får väl i alla fall hop- ” pas, att det inte blir så svår 2 ÅA har det ovädret i gott minne. ? god kaffetår berättade han onr 4 hade då den gård i Restad, som visserligen mycket dåliga på den | : . tiden, men de blev genast ofar- > bara, och enda chansen att kom- som inte Jåg så värst långt. ' som alla andra bönder behålla|l,-..” [man och föregångsman. Med anledning av att för- svararen i målet mot Snåpp- arpsfiskarna tyckte: sig för- stå, att Lagans mynning blir -bredare och bredare för var- och att han fruk- ena Lagastranden k Sydhallands "vargavinter 1888 . TORDÖN I JANUARI betyder sträng vinter, praktikan, och det är förunderligt så många av för under den stora snöstormen för 14 dagar s de, kan man ju frukta det värsta. ' L. — Jag var bara en påg på uu Magnys Pehrsson i Laholm är 81 år gammal Trots åldern har han ett ena- stående gott minne — och det, han kanske minns allra bäst från sina barndomsår, är den oerhört svåra vinter, | som södra Halland begåvades med 1888, ' JA ma dit under den långa snöstor- men; Man var emellertid van vid att: köpa hem det man behövde för längre tider, och vi led inte brist på någonting så vitt jag kan minnas. Kaffe var på den tiden en' lyxartikel, och det dracks . bara några gånger. om året till de' stora helgerna, -' "SVART BADE FÖR: : "ve BARN OCH GAMLA, : '—' Hur gick det med skolan dårarna '— Ja, inte var det så mycket bevänt med skolgången för sjut- holm men det gick inte att kom- - Ungefär så står det i den gamla bonde- dess spådomar, som slår in, När det där- ' edan var ett hiskeligt åskande och blixtran- Det fanns en liten småskola i Östorp på det ställe, som nu ägs av Anders Larsson. Den före- stods av en lärarinna, som hette Karolina. Hon hade aldrig själv fått någon utbildning men ord- ning —' det höll hon allt. Under snöstormsdagarna låg skolan ne- re, Dels fanns det ingen möjlig- het att komma dit, dels var' det som sagt inte så noga med skol-|1' gången. För hela socknen hade - vi en skollärare, som hette Iver- sen, och 'han for omkring till lantbrukarna i de olika orterna och höll skola, kanske sex eller åtta" veckor. Jag kommer ihåg hur jag sedan gick i skola på 'det Wtälle i Köpinge, som jag - sedermera själv brukade i mån- ga år, och sont min son nu har, = Jag kommer ihåg hur ” man på en granngård just un- der den stora snöstormen skul- Je hämta ”fru nödvändig”, allt- 'så barnmorskan. Hon bodde i Laholm och tre karlar gav sig iväg med häst och kana, men «: det dröjde och dröjde och det blev allt' nervösare fi gården, Till sist efter många timmar kom hon i sällskap med en av . karlarna, och de pulsade ge- nom drivorna, Hästen och de " andra karlarna - hade inte kla- rat strapatserna, CC MS : Det var så mycket snö att in- te en aldrig så modern oth ef- fektiv" snöplog skulle ha klarat den. 20 Pear a = Så i slutet av mars kom omslaget, 'och det blev ':töväder och det kom så hastigt att det blev nästan ändå värre ”förvän- ne” än med :snödrivorna. Åkrar stod under vatten, och vägarna var fullkomligt ofarbara. . Det Lahölms i hyresgäster Hyresgästförenin gen i informationsträff oH Laholm hade på dagskvå inbjudit sina medlemmar och andra intresserade ill en träff i Ordenshuset. Tyvärr blev anslutningen inte så god, 2 en som arrangören vågat hoppas, Skomakaremästare O. Karls- son hälsade föreläsare och pub. -|lik välkomna, och därefter höll ombudsman Bauer från Göte. borg ett: orienterande anföran. de om hyresgästernas många och aktuella frågor. Hr Bauers anförande var mycket intres- sant; och åhörarna fick god be- hållning av de timmar de äg- nade hyresgästföreningens träff. drog Gert Svensson (dragspel) och syskonen Ingrid och Karl Grimberg , (sång). — Med god underhållning bi. |" Dyrbara' ur i Trel En postsäck tappades i de trots ivrigt sökande + (Trelleborg i dag. ST leborgs hamn Inte ergarelleborgs hamn, och kun- "ad säcken, som kom : från kontinenten innchålter, vi i NH . ' et - ä liknande säckar brukar Inr.ehålla dyrbara schuelseryr men TT) ” Knäred Ena musikaftan morgon kväll Dot mansförbund med som gästar före!äsningsföreningen och Ever ett trevligt allmopgemus är Hallands spel- tio medverkande avannons, bygdegård i » Fullt hus kan förut- spås, Skottorp Skottorps kooperativa . kvinnogille . har haft ärsmöte med Anna Karlsson, Skottorp, som ordfö- rande, Styrelsen för 1958 fick följande utseende: Anna Karls- son, ordf., Malin Nilsson, v. ordf, Inga Persson, sekr, Linnea Svensson, v. sekr., Elsie Nilsson, kassör, Suppl Klara Helgesson och Irma Olsson. Revisorer blev Margit Hallin och Ingeborg Pet- tersson. Suppl. Agna Svensson. Till- tidningsreferent för avdel- ningen' valdes sekr: Till studie- ledare ”valdes Linnea Svensson. Av ' årsberättelsen framgick bl. a., att gillet hållit 10 protokoll- förda möten samt ett kamrat- möte. Till, canserforskningen har avdelningen poliobekämpningen - 15 kr, samt till ingamli för ”Talb ” 15 kr. En studiecirkel har i- gångsatts. Som ämne har valts ”Frysa, tina och äta”, Nästa möte blir den 22 febr. och hålles hos' Klara Hefligesson. Värdinna blir Agna Svensson, —. Efter mötesförhandlingarna = följde ett. trevligt "sam - MORBROR . MAKKE medi- terar över att Bonnierpresseén, söm an- nars är så väl underrättad ingen- ting känner till om planerna på försäljningen av Dagens Nyheter tio år sedan tycker hr Pehrsson. var en otäck tid att minnas... Me TO Cel, till Hitler 'under kriget. >: ; : USA”, som lockat. honom Att! Sveriges förste konsul i USA var hallänning 'och därtill knäredsbo har nog en del av hans..hembygds folk glömt bort. Det är förlåtligt — ty tiden, vi "|lever i, ger så många andra ting att tänka på, Många och : stora problem. .: «ove fom Vv Alltnog... Mannens " namn ' var Andrew Chilberg, och han föd- des i'Knäred den 29'mars 1845. Vid sin bortgång .1934 var han bosatt i staten Washingtons hu- vudlstad Seattle. — Bland hans många nyttiga och bestående livsverk vill jag för att fatta mig | kort blott nämna detta; '— Det | var Chilberg, som drev, fram be- Islutet om-'och grundade det svenska sjukhuset i Seattle. Du, som läser detta, och någön gång | besöker den stora staden i Wash- ington. — gå upp till sjukhuset S | och hälsa på. Och tänk gärna ett slag ' på knäredsbon . Chilberg, som var en man av gamla stam- men men samtidigt en framstegs- KÄND PRÄSTMAN : . - "; I NYA VÄRLDEN | Så till den andre knäredsso- nen i denna -: lilla epistel. Han hette Johannes Telleen, han bar doktorstitel ' och - var en av Augustanasynodens äldsta präst- ' "Johannes Tellen var' född i Knäred 1846 och köm vid 6 års ålder. med : sina | föräldrar till Amerika. Han blev en studie- intresserad "ung man, och re- blev han prästvigd i + På Jylland så I LAGAN BLIR allt bredare - Mynningen allt'snedare = --t- snart väl juten sina tår — " i Lagans böljor. tvätta får. .' : MEN VI stackars metare blir minsann ej fetare --' " Galesburg so: Telleen tjänstgjorde sedan som församlingspräst i Iowa, Denver, JUtah och" San Francisko åren 1882—89 'och i Lindsborg 1890— 92. .I 12 år arbetade han för missionsstyrelsens '-räkning, "och åren 1903—05. var han.i engel- : ; Vad är å och vad är sjö? ; Var får i fred vi slita spö? .. . =>, N ska missionens: tjänst. Efter att .en tid: haft-prästtjänster i THinois | - > . : Mr 2 H oh Sedan vi för några veckor sedan berättade om storbygg imponerande 'universitetsbyggnad i' North Dakota, har en rad tips om liknande ringts in till tidningen. Signaturen ”J, P.” berättade i en LT-artikel den-17 januari om August Svensson — pojken från Torsakulla i Knäred, som blev Nebraskas store köpman. . 1 Isöden i dan 1862 — vid 16 års ålder — . staden Tre knäredsbörs levnads Nordamerikas”s DET KAN TYDLIGEN bli en vens el öljetong om knäredsbors öden i ”nya världen”; öden. skbygder I dag. kommer ”J, P.” igen — den här gången är det ”tre att gripa pennan, >. ; och Minnesota var han slutligen kaplan vid: ålderdomshemmen i Duluth och St. Paul — Telleen avled ärad och vördad år 1934, :; FATTIGE BONDENS 1. ”». ARV TILL SONEN. : Den' tredje : knäredsbo,' som kommit med i denna trio, skall jag: ägna en något längre pre- sentation, "Sven Kronberg föd- des'i Kyrkhult i Knäreds socken 1845. Redan i ynglingaåren emi- grerade han till USA... si. Kronberg var son till en fattig bonde, som- jag: sannerligen inte känner något annat namn på än ”Talmannen”.. Detta namn hade han troligen' fått därför, att han i socknens norra delar. allmänt anlitades till att hålla:tal vid bröllop, barndop och 'begrav- ningar." of see to tr .Bonden. hade" nämligen talets gåva som få och kunde alltefter- som stunden” krävde det fram- locka både leenden och tårar hos ”Isina åhörare, — Sonen Sven ville "lemelertid något ' annat än. att med ett par kor framför. årdret slingra sig fram mellan de' jord- fasta . stenarna ' på farsgården. Stenarna :: låg "förresten så tätt morgon | I Sander Joh och hans prestationer .... 1. knä blev efter genomgångna kurser prästvigd samt fick enligt egen önskan sitt verksamhetsfält för- lagt ;till Minnesota, där han hade sina landsmän i de sven- "ska "nybyggarna; Någon har sagt:: — Det är svenskarna, USA har att tacka för att Min- nisota är uppodlat... Sven Kronbergs församling var i storlek som halva Halland. Men det gjorde inte mycket, Prästen skaffade sig en häst och en gam- mal skranglig fjädervagn, och så ”kuska” han omkring i sitt stora men fåttiga. pastorat och förrät- tade sjukbesök, husförhör, barh- dop, vigslar och jordfästnirigar." Fattigdomen var allmän bland nybyggarna,' och 'det . var: inte mycket, - de kunde betala sin präst för hans tjänster. I början hyrde han ett rum hos en far- mare, och denne farmares gård fick äran att heta ”prästgården”. Hans :hyresrum fick tjänstgöra som expeditionsrum, privatrum och sovrum :.—. maten ordnade farmarehustrun för honom. I en;bok, som Sven Kronberg skrivit; ”Bänbrytaren” heter den skildrar han'- sina upplevelser som präst i USA, Sin prästsyssla hade han ända till sin död som om de 'i spapel blivit utsådda där. | N Äpplet "faller. emellertid inte var möjligt i det främmande lan- det Amerika, sökte han förvärva sig kunskaper: Detta fick ske under en del av nattens tysta timmar: — om dagarna måste han... förtjäna till sitt uppehälle med kröppsarbete. Ett var emel- lertid klart. Sven Kronbergs mål var att bli präst och att få tala till människorna liksom hans far — fast olärd-— gjort därhemma Te - HAN BLEV EN | ”BANBRYTARE”, | Omsider kom Sven Kronberg in -- på >- prästseminarium > och långt från” trädet. Så långt det|- 1927. Han var då 82 år gammal. NÄGRA SMÄÅPLOCK UR ”BANBRYTAREN” Så småningom ordnade det sig till det bättre med både inkom- ster och bekvämligheter, men det var i huvudsak inte förrän han stod färdig att lämna sitt pastorat i andra händer. — I sin bok berättar han, att han en gång måste övernatta hos en nybyggare, som hade fått endast ett rum färdigt, och i detta enda rum fanns det endast en säng. Saken i ordnades så, att prästen fick ligga innerst, sedan farma- ren och sist farmarens hustru med sitt dibarn. En annan gäng övernattade , sapvö skänkt 25 kr, timl. födsel lastas ut dagligen — bl, "FÖRENADE SUPERFOSFATFABRIKERNA i Landskrona har bråd. , som å att hållas i Knäreds God åtgång på :håndelsgödsel på gårdarna i södra Halland Så a till gårdarna | Å södra, Halland. a dagar KANSKE HAR MAN d alltjämt Hall 1 pp: nplira bäst lagt märke till Detta a lagrar,handelsgödseln ute i-Vall- berga fför att sedan vid behov portionera ut den till de många kundepna, Lantbrukarnas orga- nisationer känner väl till värdet av enj rationellt "upplagd distri- bution, £4i fee + Därför har man i Vallberga ..ordnat det 'så, berättar dispo- nent; Ringblom, att de olika gödselmedlen genom” lantman- ""naföreningens försorg antingen hämtas direkt från fabrikerna i Landskrona eller från Halm- stadg hamn och sedan på last- bil körs ut till gårdarna, , = Den 1 februari höjer man gödsel, och denna prisstegring för ' naturligtvis " med . sig, att lantbrukarna försöker få hem tillräckligt "lager : före månads- skiftet, - SN , vara ute i god tid, och det är vi tacksamma för, säger dispo- nenten. Dröjer , man med sin ” slutet av januari kan det be- "tyda en ogynnsam arbetstopp för oss. Slutligen kan jag säga, att efterfrågan på handelsgöd- "selmedel i år varit minst lika god som tidigare. : visserligen .hade ett vindsrum för honom, till vilket man klev upp genom en lucka i taket, men rummet var så lågt, att man måste lägga sig på knä, när man skulle klä av sig. På fråga var- för rummet var så lågt svarade den :humoristiske nybyggaren, att det var för att göra högfär- diga präster ödmjuka och få dem ned på knä. ” "Vid ett tillfälle skulle Kron- berg ut och förrätta ett barndop. Vägen gick fram över en liten å, där det inte fanns någon bro utan man fick köra på åns bot- ten. Till all olycka gick den ena tömsträngen av, när Kronberg var mitt i den stridaste ström- men. Ått tygla med en töm,gav till resultat, att hästen med vagn bara gick runt, runt. Det var ingenting annat att göra för prästen än att Kliva ur vagnen och ned i ån... Det första han fick göra då han kom fram till gården, där ' dopförrättningen skulle ske, var att låna ett par pämligen i dessa dagar från prod betyder inte, att man, som bekant priserna på handels- | +, VU. Våra lantbrukare brukar beställning » långt fram . mot|- litet för bråttom, om man börjar prata om våren, medan södra en riktigt hygglig vinter. Hur s om - helst med den saken — Tantbrukarna i våra trakter har redan börjat det direkta förarbetet till en bråd vårsä- song, Disponent Knut Ringblom 'på lantmannaföreningen i Vallberga är & n av dem, som ” lantbrukarnas aktivitet, Stora il delsgödselmedel går till I via lantmannaföreni on 20 ' 2.000 TON OM DAGEN (av lantmannåföreningens lastbi- . - FRÅN LANDSKRONA brikernas anläggningar i Lands- krona j lastar man varje dag ut c:a 2.000 ton handelsgödsel Från Förenade Superfosfatfa-. En | på I lar. - + - — Särskilt de senasto tre vec- korna har.man haft mycket att stå i vid utlestningsavdelningen krona 'superfosfatfoabrik betydande del av denna kvanti- tet går naturligtvis till närboent nödvändiga lager med egna for- don — Jastbilarna och'traktor- södra Halland hämtas handels- de "förbrukare, som ' hämtar sitt tågen har. blivit fler och 'fler t jordbrukets transportkedja,” Till gödseln som vi tidigare nämnde Man har måst arbeta I två skift —"från' klockan 6 på morgonen till tio på kvällen, Anläggningen har emellertid förnämliga säck« nings» och lastningsstationer som rent automatiskt ordnar de an- nars arbetskrävande procedurer« : Ass, hela raden snöfästningar, där de lekte snöbollskrig så det 'stod härliga till - ne NN SR b - Forts. fr. föreg. sida. rättade '' kyrkoherde > Sjöholm jordföstningen, Begravningsmäs- san med antifonier inramades av ps, 588:2—4 och 545:8 När kistan utbars spelade kantor Pålsson ”Nu Jämna vi stoftet åt graver” av Runbäck. Vid gra- ven sjöngs ps. 396:5. Lantbru- kare Carl Johanson, Vallberga, talade till den bortgångnas min- ne och han framförde även de sörjandes tack för hedersbevis- ninget. Vackra blommor prydde båren, Harry: S lerna. Filmen I|VÄXTORP — Hilmer Svänsson, tel. 144. En kines berättar om Kina. : En riktig kines kommer I mor- gon -till föreläsningsföreningen och berättar om Kina. Tau-Yt Hwang är hans namn och han är född t Honan i Kina &r 1912. Hwang har varit docent vid u- niversitctet I Kalfeng och grudu- erat vid Londons universitet. Han uppehöll efg 1 Europa när andra världskriget bröt ut och hindiä- des att återvända till sitt hem- land. I Sverige har han vistats sedan år 1939 och är nu svensk medborgare. I sin föreläsning talar ' Hwang först om Kina i allmänhet och ger sedan cn när- bild av hem och familjeliv. - I korthet berör han Kinas rellsgion och slutar med att förklara någ- . ra Intressanta skrivtecken. Den- na del av föreläsningen brukar . särskilt roa skolungdomen, oh j ger långt mer LP. präster hos.en nybyggare, som torra byxor... = ' närbild av koreakriget,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.