—= LT DEN 20 JaAnvart 1938 LT. = Aktuellt i s:a Halland: | Skolungdomen och skogen I EN INTERVJU på dagens fordbrukssida berättar civiljäg- mästare Bertil Liljequist om en ny intressant giv från den ländska — skogsvårdsstyrelsens . plats på folkskolans schema Vår förhoppning är; att sam- arbetet med tiden, skall vidare- utvecklas. Vi står mycket nä- " ra en genomgripande. reiorm i svenskt skolliv — enhetssko- lan k I enhetsskol sida. Genom papulärt upplagd ”föreläsningar” I länets. folk- skolor söker man väcka ung- domarnas intresse för skog och skogsvård — för natur och na- turvård, Man har vänt sig till eleverna i skolornas avslut ningsklasser — dels för att ge dem en yrkesorientering, just . när de behöver den, och dels i den förhoppningen, att ungdo- marna I sin tur skall påverka föräldrar och andra familje- medlemmar 3 rätt riktning — dvs. uppmärksamma dem på de värden, skogen represente= rar, Då inte enbart för skogs- lgarens privata del — skogen är : nämligen alltjämt landets största — naturtillgång —" dess - betydelse är större än någon- yrkeslinje bör det i en del sydhalländska kommuner = Knäred och Hishult ligger väl närmast till — finnas plats för en skoglig inriktning. : På flera håll i vårt land har man tillämpat en sådan under- visning i många år — i de kogsbetonde - fortsättningssko- lorna. Vi har på nära hål: studerat denna undervisnings form på Ingelstorps lantraan- naskola i Kalmar län. Elever- na I fortsättningsskolorna” in- om de typiska skogsdistrikten hade möjligheter att välja på ett mindre antal fortsättnings- kurseyr -— flertalet av pojkarna valde "skogsskolan” på Ing- elstorp före 'träslöjd och mat- lagning. De fick bo på skolan, sto I ett I trängt ligo som dagens. . Och - det är en viktig passus det här — varenda medborgare som hade god plats för' dem. när ordinarie vinterkursen var slut, och de hade tillgång till 1 ; har en liinnu påtagligare nytta av skogen, varje medborgare kan nämligen utnyttja vad vl : kallar ”allemansrätten” — att "fritt få röra sig ute I skog och mark, Den rätten har många utlänningar förundrat sig över, när de kommit hit = den rät- ten är nämligen ofta 'strängt : begränsad I andra länder, SKOGSVARDSSTYRELSEN £ Halland har säkerligen kom- mit med sin nya glv av den ledningen, att förhåll udigare Into var bra — varken på den ena' eller andra fron. ten. Som skogsland tillhör in- te länet de gamla ”sökra” di- strikten.: Åtminstone här söder ut I Hallond betraktar man sig ao'n gammalt som slättbo — skogsbruket fick fort först mod de stora planteringarna vid' se- kolbskiftet. Södra Halland har emellertld med åren blivit ett skogproducerande distrikt att rlikna med — skogsvårdsstyret + vill tula om detta för de unga. .. -— Sedan tar man riktigt nog undervi: teriel och lärarekrafter, En länssk)g- vaktare hade hand om den di- rekt skogliga undervisningen. "som lades såväl teoretiskt:som praktiskt -— skolan har'stora skogsmarker. Eleverna trivdes utmärkt med livet 'på skolan — deras , första längre ”ut flykt” från hemmet — och de gav sitt hedersord på, att un. dervisningen hade. givit dem god behållning . —. Några av dessa pojkar från skogskom munerna inne I Kalmar lär kom redan året därpå tillbake till lantmannaskolan och desr Nils: Ch. Månsson i :småskriftserien' : SEKRETERAREN i Halland: "äns' hushållningssällskap, direl!:- tör Nils Ch. Månsson är förfat- tare till småskrift 28 i Hushåll: ningssällskapens Förbunds popu- lära serie. Det är köttdjurspro- duktionen och vitala frågor inom denna näringsgren, dir. Månssor behandlar. = > sl "Sedan gammalt har nötkött i första hand kommit från utgall- rade mjölkkor och från kalvar Först under senare år har upp- födning ”av ungdjur direkt för. slakt. blivit aktuell och ' fått nämnvärd -omfattning.: Orsaker- na'-till produktionens ändrade inriktning är. flera, bl. al kar pekas” på - de' under. senare tic betydligt förbättrade köttpriser- na. Med föreliggande skrift läm- nas köttdjuruppfödaren lättfatt- liga upplysningar. Där behandlas sålunda frågor rörande: djur- material för köttproduktion, åt- gärder för att förbättra köttpro- duktionen hos våra mjölkraser utfodring av köttdjur, kalvperio- den, ' bet Inte mins förberedande lant kurs. Inte heller där saknas den skogliga 'detaljen, "CY "En fortsättningskurs av den typ, vi, talat om, bör kunna diskuteras I de sydhalländske kommuner, som har skogen som viktig komponent i sitt nä- » ringsliv. Skogen och därmed kommunen kunde kanske tjä na på den diskussionen, = ' tillfället 1 okt att även peka' på naturvården. Ett hänsyns- fullare kamratskap med natu- ren är ett mycket välvalt ”pre- dikoämne” — inte minst 1 ett välbesökt turlstland... DETTA ÄR ALLTSÅ första steget: Man vill” från skogs- |borga folkskola över vårvdshåll hjälpa till att ge "skogen" en väl motiverad .” .” Ränneslöv Professor E, Louis Backman föreläser fredag kväll 14 Vall- ämnet "Den homöopatiska lä tod Fö- intressant" torde' det avslutande avsnittet" om köttproduktionenr ekonomi o, förutsättningar" vara För god kvali. tet på grödan roläsningen ledsagas av ljusbil- der. Se annons, [C -” tresse för sk äringen? Sk Kampanj bland De unga sprider kunskap SS om vår skog och natur! HAR VI SYDHALLÄNNINGAR rätt respekt 'och in- : na själva har det — men " att vår skogsnäring kommer i Halland. ' . I norra delarna åv länet har skogsvårdsstyrelsen redan börjat en populärt upplagd kampanj inom folkskolorna. Det är ele- verna i avgångsklasserna, som 1enom skogsvårdens tjänstemän 'år en, väl upplagd. orientering am skogen ' som " komponent i :venskt näringsliv och naturen i dess helhet som en ovärderlig tillgång. " c x oa — Det är meningen, att dessa kurser under våren skall nå en större publik, säger civiljäg- mästare Bertil Liljequist vid ett samtal med Laholms Tid- ning, — Knäred och Hishult är ju säkra skogsområden, och där blir kanske också premiä- ren för södra Hallands del där nere och i andra sydhalländ- ska kommuner har samma in- tressen som kamraterna i övriga ”andet. När, folkskolen är slut och det blir.-aktuellt rad yrkes- ig om .efter mekariska: yrken. Jär vill vi gärna möta upp med vårt program, Vi -vet nämligen, vär ungdomarna väl har fått en rödvändig orientering om yrket. för den 'delen. saknas inte” imo- orerna och maskinerna inom !en moderna skogsvården. Me- 'taniseringen - griper. snart. nog iver alla” områden'.:. | BONDESKOGARNA HAR STÖRSTA BETYDELSE — Här .i Halland har Bondei skogarna större betydelse än på nästan något annat avsnitt av vårt land. I Halland äger bön- lerna c:a 75 procent av den to- tala 'skogsarealen, .man brukar annars för landet i dess helhet räkna med femtio ' procent, våra folkskolor går' följdriktigt nånga barn, som genom sina miljer är direkta ägare till den viktiga inkomstkälla, som sko- Zen utgör, (voe Ce Coe "— Dessa barn vill vi nå ge- nom vår kurs- och -upplys- SSV het." Men "inte Halmstads Slakteriförening AVRÄKNINGSNOTERING gällande 27/1—1/2 1958 Prisorna fälla utan avdrag för & d. men inkl. hudar och organ. Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd Oxar Stut tjur större kalv tom. tjur + SSkg . Ex, pr. 4:14 3:02 487 15 7:60 1+ TOS 2:90 1:80 4:05 7:30 1 01-180 [IS c— 6:80 I IN TI TA ISS 6:50 Nn+ IN TR or 6:25 uu 389 40 440 3:85 u- 3J2 «vv tN 5:53 Mr 3 53 LI 3.69 3.05 ut— 339 + N TAS 10 För får och Pr ke, över ovanstående notering. Ex.pr, I an m Fläsk . NM kg 222 RV 12 10-234 2 INR FL 10-314 TY TV NR . TN 33 TT . I 318 390 » HM JU IR 08 - 08 IA I38 IN - 38 3 33 JA . 363 388 30 I0g ID IJ48 IBN 308 IR IB 3128 JG II IB Joes IG frakt, slakt, veterinärbesiktning Mel. Späd= Får L-m Häst U, kalv kalv - prika . 3:55 5:10 4:70 6:10 3:40 3:10 5:35 4:60 5:90 5:20 4:50 4:40 5:65 3:30 ” 3 4 SAS | Föl 4:70 Prima 4:55 4:05 3:75 5:20 3:20 4:45 430 ” 4:15 T— 3:50 340 4:20 355 3:50 2:20 305 lamm, som levereras ulliga betalas för köttet 10 öre Avdrag för: Storboskap, får och lamm B (a mellanfeta) C (= feta) D (m överfeta) Fästar avgilt för: A. Nötkreatur (storbosk.) rör hel kropp vägande 150 kg. s . A ör gäröger 50 18:— uggor och svin övee 130 kg. Indre eo. & (utan Ister) a därsvek OPP ve T5 ke Mindre än 73 — Fx pr 5 Häst, unghäst ken (oav- Ku n 28 Kälv, bel roger KOPS NI : . Fe a Kivi halv kropp 4 Hels och batvealt, ofllid 12— uns |” För hel | der not for resp. viktgrupp och 2 däröver? vie 15 ker klas oo ör halv kropp 2 och däröver "e = ke t- SANNE ” Under en bilresa härom dagen genom en socken öster om Varberg fann vi ovan avbildade skärdema- skin stående under bar himmel ute på fältet. Arbetet med att rädda skörden just på detta fält hade tyd. ligen varit besvärligt och man hade uppgett arbetet sedan man kört om- kring fältet ett par gånger. Däref- ter satte man ifrån sig maskinen där arbetet slutade, Inte beller har man kostat på sig så pass tid att man huznit rensa bort neker och halm ur maskinen, vilket kanske ngn SER SRATIEA TE 17 ES SON 4 man inte ens har ansett det I nar.c att ”bärga” den, trots att den är relativt ny. Folk som inte känner till förhål. landena vid jordbruket får lätt förhållandena är sg Od lena är så goda, att icke har anledning att befatta sig med maskinvård, som annars anses Vara en ytterst viktig fråga vid in- dustrin. Men nu har emellertid jord bruket inte det så ek väl är den =- Jag antar, att ungdomarna |. atbildning, "brukar de” unga sel- att det har goda chanser att slå, NN den sydhalländska skogen har med åren fått sådan lokal- - och nationalekonomisk betydelse, att kunskaperna om den > bör spridas till större folkgrupper. Inte minst viktigt är det, ” på den framskjutna plats,: den är värd, när det gäller att orientera ungdomarna inför deras yrkesval, Hallands läns skogsvårdsstyrelse håller på att föra fram skogsnäringen till en sådan plats även här söder ut n NN enbart de barnen. Vi slår näm- . ligen inte bara på skogen som arbetsplats och realkapital. Ge- . nom "att ge barnen kunskaper om . den .svenska ' skogen , och i dess vård vill vi helt enkelt « öka skogens: popularitet," ” . Vi har allemansrätt här i lan-' det —: det betyder, att varje | medborgare" när som helst har tillgång till skogen — som oer- T 230 ensam. eller komplet teringstraktorl "> Den ', direktinsp . diesel Dn. har en högsta effekt av 30 kk. Trak.- torns standardvikt är 1.850 kg. 2": Det väl avpassade förhållaniet mel- lan "vikt 'och motorstyrka ger till-' saminans med de stora bakhjulen Volvo T 230 en utomordentlig fram- komlighet i skog och mark, : : Bränsle- och smörjoljeförbrukningen är mycket låg. Det betyder en hel. del om man räknar "på traktorns : - totala livslängd. Vol- vo T 230 har Volvo- kvalitet i varje tum, vilket ger låg repå- sationskostnad och högt de- andrahan : värde, ” . Låt oss visa Er Volvo T 2301 Vallberga LANT/AANNAFÖRENING ">> Tel, 52 och 100 ' Efter kontorstid Ysby 62170 fd JÄGMÄSTARE ' BERTIL LILJEQUIST lr en populär ”föreläsare” sättlig ”rekreationsort”. Alle- mansrätten är naturligtvis inte bara rätten .-— den, som utnytt- | jar rätten, tar också på sig en "4 del skyldigheter... — Det gäller för alla männi- skör, som någon gång vistats utel.- i. naturen,. att uppträda: hyfsat därute, att vänja: sig -vid. att ta hänsyn, att upptäcka och lära. I vårt: program "ingår", med: ändra ord som en viktig detalj att lära människorria uppfylla de'skyl< digheter, som allemansrätten för med sig, > Mn eta > Vi vänder oss 'till skol- barnen - med '. den -undervis- ningen, Vårt århundrande är barnens, säger man, och det är . i varje fall min tro, att barnen » I sin tur skall påverka föräld- rarna, så att vi.så 'småningom fir fram" ett. folk, som med ' rätta ' inser skogarnas och mar- kernas "värden — inte enbart "de reella, ere Te te — Vi vågar naturligtvis inte hoppas på omedelbara resultat i våra strävanden. Vi har ställt in den ' aktuella ' kampanjen : och kursverksamheten på lång sikt. . Hallands många turister skall inte heller lämnas utanför årets aktion,'' som går i en särskild kommittés - regi ' — ”Hallands> kommittén mot nedskräpning i|ä naturen”. Vid badstränder : och campingplatser och på' vägarnas rastplatser skall man möta den propagandan. : Resultatet. "blir bättre ordning 'och -större :triv- sel, får vi hoppas... =. " ÄÅss. ” ; i de hallän dska skolorna. Getinge Frös |. årgång 1958 ". ÅA ” AKTIEBOLAGET ..: Hallands Frököntor « har ' nyligen < utgivit sin nya frökatalog, ”Getinge Frö 1958”, Säkerligen kommer många som studerar katalogen, att.lilk- som - anmälaren , först. fångas av det utsökt komponerade omsla- ' get. Man " skall" emellertid inte ' stanna vid, det — innanför pär- . N marna finns; förutom uppställ- . ningen ' av'' raden”. frösortiment mycket annat läsvärt och' kun skapsberikande, . Frökontoret :i Getinge: fyllde 60' år i fjol, och under jubileumsvinjetten skriver direktör'" Gösta ”Grätiströn?s'öm ”: år "1957 och" 'utsikterna, infö 1958 som skördeår, ”Med'anled= ning av” omfattade skador,'som uppstått å växande grödor och de "stora "arealer, som” förblivit osådda. under. hösten 1957, måste man räkna med ett stort utsä- ' desbehöv våren 1958”; säger -han blant assist er : Katalogen har fått en trivsam utformning med rikligt bildma- terial: från bolagets organisation av fältkontroll, dess frökontroll- laboratorium” samt nya moderna tork-"'o. renseriavdelningar, Det " agronom ' Sven Tiberg 'som står för denna redogörelse, Agr. lie. Birger Granström, Statens jordbruksförsök, skriver om" be- kämpning -av . ogräs : och «icke önskvärd vegetation i vallfröods lingar och agronom Lars Malm- kvist, Getinge, redogör för Växt-' "Pjoteinet i- hönsens toder' Nr pi : Av docent Siure Eriksson no s ningar ofta mängden protein, com ingår per energienhet i fodret. Det- ta uttryckssätt är naturligtvis mest korrekt, . men för praktiskt ' bruk är det fullt tillräckligt om protein- behovet uttryckes på ovan angi- vet sätt, ' : - Ett stort antal . Det börjar ' bli alltmera vanligt, Kd hönsen proteinbehov anges som vingden totalprotein i procent av "erblandningen (lufttorrt: foder =d e:a 20 proc torrsubstans), som . fordras för ett gott resultat, för- satt att proteinet är av god kva- "t: Startfodret för kycklingar från Aaro las, Mången antmöält prolcin bör ups gå till minst 20 & 25 proc av'forlere hl. Äni CNE EV AR totala proleini "Under senare tid bar kycklin= i garnas och hönsens behov'av olika- aminosyror börjat. undersökas "1. ökad .utsträckning,' likkom foder=- medlens halt av de olika sytorna, s För den skull erhålles undan” för undan allt. bättre grund för att be döma huru foderblandningarna bör ' - 8 veckors ålder bör hålla 20 pro- : nt protein, medan itillväxtfodret, nr användes från 818 veckors ler bör ingå 16 procent protein, Arp- och avelshönsens foder bör t en proteinhalt. på 15 procent, € anförda halterna hänför sig till ”talfodret. Utfodras hönsen med 2jölfoder och säd, måste mjölfod- is proteinhalt vara högre. Kon- umera de ungefär "lika mängder 4 och mjölfoder bör detsistnämn- a hålla 20 procent protein, efter- OM spannmålen i allmänhet hål- er 10 procent protein Petta System att ange hönsens roteinbehov är enkelt och i all- Ränhet fullt tillfredsställande. Vid uppfödning av slaktkycklingar har & särskilt i USA börjat 'gå in — foderblandningar " med högt nom slinnehåll, vilket erhålles ge- f att använda växttrådfattiga plermedel och genora att inblan- da stabilj. dlandningar 15 fett. Dessa foder- har utförts för att belysa den lämp- ligaste proteinhalten i kycklingar- nas och värphönsens foder. Dessa visar att man uppnår mycket gott resultat med de :ovan lämnade not- merna, Man kan visserligen erhålla något snabbare tillväxt genom att höja proteinhalten i kycklingarnas foder med 1 å 2 procentenheter, När det gäller slaktkycklingar är en. dylik höjning befogad. För öv- riga kycklingar och värphöns är det av ringa betydelse om normen överskrides något men överutfod- ringen får ej bli för stor, enär den kan vara till skada, Vid hönsens ut- fodring är det emellertid lika vik- tigt, att proteinet är av god kvalitet, som att hönsen får tillräcklig mängd protein. . oo Proteinets värde i hönsens foder häl med dess ami H g. Fodi 1 gar i vilka proteinet: huvudsakli- gast härrör. från spannmål och kvarnavfall ger mycket dåligt re- landnir beställt at maskinvården är en ovidkommande fråga. Den är I stäl. ket utomordentligt viktig för ala inte är så mycket au bordtrukare, sultat, medan 'protein från animala fodermedel, såsom köttmjöl, fisk- mjöl och mejeriavfall har högt vär- de. Sojamjölets protein har relstivt högt värde, men man måste alltid ha en viss mängd animalt protein vara högt värde som möjligt. Det finna ' givna proteinnormerna kommer. att Av det anförda framgår att det ning, Har man både mjöl- och sä-. desfoder måste mjölfodrets pro- teinhalt anpassas efter den utfod«= rade mängden säd. Sädesfodret upp= tages ofta med större begärlighet ; ligast att djuren har fri tillgång , da sig av, ett enda mjölfoder vid hönsens utfodring, ' «= : Jän” - "NEW YORK: Under nyårshelgen : krävde trafiken 'på- de nera " ska vägarna 157 dödsoffer, en ny rekordsiffra, meddelar rådet "för ' trafiksäkerhetens främjande. motsvarande I hönsfodret. för" ett. gott resultat. Inoterades 1948, ingen anledning förmoda att dean= » än mjölfodret varför det är lämp= Föregående » rekordsiffra ' för - , var 110 och för att det ide, - ingående proteinet skall erhålla så.” stiga till följd härav utan förhål..- :. landet. blir fnarast det motsatta, ' inte finns någon anledning att ut=' >" fodra hönsen med protein utöver . de uppställda normerna vilket bör: beaktas vid utfodringens planlägg- - till” mjölfoder och erhåller en be= - gränsad' mängd 'säd dagligen. Man «+ ". kan även med gott resultat använ= .,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.