+ soc LAHOLM ' Ar en Abp . VILL NE veta vad som händer I södra . Halland? "Prenumerera då på erisorganet : s TIDNING ee osm sc LAHOLMS TIDN NG . FREDAGEN DEN uu JANUARI 13 C SÖKER NI kontakt med befolkningan I södra Halland? Annonsera då I ortsorganet LAHOLMS TIDNING j En bil med allt för hög fart, Ett backkrön. En kurva som .. > fas på två hjul Vagnenslår runt. Bråkdelen av en fasansfull se- kund, då ingen vet vad som är upp och ned på bilen, En män- niska kastas ut. I allra bästa ” ' . fall klarar hon sig undan med blotta förskräckelsen — Chocke, :.; '. skadad, Men blir. kanske dö- : dad -eller märkt för livet, Må- - nader och år av sjukhusvistel- ' se, läkarvård och efterbehand-'- c lingar samt en ovisshet som tär : På nerver och krafter. Inte nog : "med att vårdslösa förare sätter sttt. eget och sina medpassage- .äräres liv på spel, det finns and-- ra-trafikanter både' gående och" si på” hjul med "rättighet : till vä- gen: som dagligen riskerar sina'- "på" grund av omdömeslösa > CE Olyckstallsprocente n tateriélfel' är? för ten”, De": vanli I "vilket vält söm är det b digt Vana: oc ikrådiga > bilförare till olyckor . vid bilk ning” är, '1D) - ouppmärksamhet från förarens sis da, 2): dålig" körträning, "speciellt vid landsvägskörning, 3) oförmåga ” att-anpassa farten efter ' vägens "bet "> skaffenhet "samt 4) vanlig oförlåt- lig "tanklöshet, > försäkrar " radiohs trafikpredikant Carl-Gunnar Ham= marlund, tävlingsförare med :18 bil- år. och två kraftiga vurpor bakom sig:med — som bekant — lycklig utgång tack vare ordentligt vidtag- pa försiktighetsåtgärde: :. Trots” bildörrarnas har k t'att ju fortare man kör,. desto kraftigare fungerar cen- trifugalkraften” i kurvorna. Genom att konsekvent spänna” på :sig.-bäl« tet vid. all "körning får kroppen. en given plats i vagnen. När man vri- der på ratten rör sig nämligen ock- så kroppen och i hög fart påverkar en aldrig så liten kroppsrörelse vag- nens rörelser... Säkerhetsbältet' ger alltså en säkrare körställning, vil- ket i sin tur blir'en garanti för fär- re olyckstillbud.=:=>> 1 cn Vad > vintörköthingen” -beträ fal gar + det finns inga 100 proc till- förlitliga lås — och det faktum att de flesta bilar. är försedda med dörrar som är ledade i bakkanten, händer. många olyckor som hade - kunnat undvikas or man använt sig av säkerhetsbälten. Inte mind- fe än 47 proc av dem som av en eller annan anledning kastas ur en bil kunde undgått att skadas el- ler dödas om de varit nog förtänk- amma att skydda, sig på detta s sätt. c Inget larv "Äntalet "bilägare med säkerhets- " bälten för sig själva och sina med- passagerare är försvinnade litet. Det rör sig nämligen om futtiga » 15 proc och av dem är det — hör och :häpna — endast 10 proc 'som > verkligen använder sig av bältet. Varför? Det finns folk som skrat- tar åt brandförsäkringen — sånt händer inte mej — ända tills hu- set brunnit” ned. Inställningen " är "inför .. säkert äl Många anser. att det är larvigt att "var allt för försiktig, En del tycker att selen är besvärlig att ta på. Vil- ket är direkt felaktigt Ändå är sä- kerhetsbältet ingen nymodig uppe finning.' Redan i; flygets barndom visade det sig nämligen. att det var för: 2 . via all flygning. ” socker - 3 Inte bara vid eventuella olycke- -;tillbud. är säkerhetsbältet nödvän- Vet Ni att..: "47 proc av "alla som ramlar ur bilar kunnat undvika ska- dor. om de haft säkerhetsbälte? - vi har € en bil på var T: de in- divid? - 3 : endast is proc av landets bil- are har sele av. något slag? bara" 10 proc ” använder sig +) aviden? - SseN det finns 4 fullt ulförlitliga typer av säkerhetsbälten? sen fabrikant lämnar 100.000 kr i ersättning om skada upp- står när ni använder” deras bäl- ten? ett e"kerhetsbälte Kostar någ- ra tio Är inte ert liv värt -I gärna till lågklackat när ni åker tt: ständig "vid varje ny en "ställa in sig på var man skall. landa vid 'en eventuell vurpa; Det är t ex betydligt smärt- friare att landa i.en snödriva eller på en grässlänt. än i ett annat for- don, då man dessutom riskerar ett eller flera människoltv.: Vid halka gäller dét i synnerhet att placera hjulen på: det minst hala stället, nämligen vid vägkanten i stället för att a kvar i det uppfilade spå” ret, råder C-G H; a i > kåren, dir: Raymond. Sjöqvist, Carl-G mar. Hammarlund, - Sveriges . Bil dio och, Ling. Per Olof Wem : Och vid.:al bilkörning 3; De hade Korat sig om de haft. sökerhe bälten! rs : . 2 Inget ma använda: säkerhetsbälte = Utan — - kan färden bli Din: sista! | R ddning id. "Vättenfallsstyrelsen. i. högsta grad 'och' vederbörande das/att ögonblickligen lämna bilen, Ansvaret för håns- dyrbara" livi:vi- lar dock till 100 proc på. förareri. , "= Här på Räddningskåren har vi väl som skriftliga — från människor som tackar oss för att de är i livet tack vare att de vid olyckshändelser," av olika" slag haft på, sig säkel hetsbältet.'. =S För några dagar sedan ”släpp= e vi ut:vårt 100.000 bälta, det: blir sträckan” Stockholm--Malmö.. om man placerar. dem i; rad.; :Propagan- ät ga olyckor sker”, "på grund av non- bälten för sig själv och passagerar- nä. c landet! är den begagnade bilen och antalet bilar ökar:för varje år, i och med det minskar avståndet mel- lan bilarna på våra vägar och ris- kerna för olyckstillbud blir givet-. . vis större, 70 av 100 dödas. iken visar att de som kla-. : Är det t tjat Mången skicklig: bilförare har 5 sä- kert lust att opponera .sig' mot, all denna propaganda för sökerhets- anordningar. Han. tycker själv — kanske med rätta — att han ' kör försiktigt och hänsynsfullt. Det finns många i vårt land som har både 10 och 40 års prickfri körning och som aldrig varit utsatta för det' allra minsta lilla olyckstillbud. Men han bör också tänka på, att vägarna kryllar av ansvarslösa förare som varje stund sätter sina medmännis- kors liv på spel, Och — en olycka kan hända vem "som helst, i 5... För passagerare gäller det -— med eller utan bälte — att sitta med be- nen framåt och inte i sidled. Våra damer med”sinaå Höga klackar syn- dar nog mest på den punkten. Byt bil! Vid eneventuell häftig inbroms- ning är. riskerna att 'slå huvudet i vindrutan större om man inte har ord ntligt: stöd för fötterna. i Endast det bästa: ” Det finns” "skrupelfria ” "försäljare av säkerhetsbälten. Dem skall man akta sig för. Ett bälte bör hålla för påfrestningen från ett vanligt litet gupp! Det finns fyra godkända ty- per , av. säkerhetsbälten, nämligen den .s k H-selen, Räddningskårens, 4, Vattenfalls och MHF:s, I” ”— Vad säkerhetsbälten beträffar |Y kan man gott säga ait Sverige är föregångsland och vi säljer mycket selar på utlandet, berättar chefen för Räddningskåren, direktör Ray mond Sjöqvist, -. + Det finns en kategori männi- skor som nekar ta på sig säkerhets- bälte — de tycker att det är larv dei??? — även om fordonet i fråga är för- rar sig bäst vid bilolyckorna är bar-' nen. De små brukar som regel fal" la ner på bilgolvet och de faller mjukt och avspänt. Ett gott råd är att inte sitta och spänna sig när män är ute och åker. Trots att un« garna. ofta slipper lindrigt undan är det inget som säger 'att de skall vara utan sele. Barnstolarna som fästes högt upp på sätets ryggstöd nag om så att den passar indivi- ' duellt för varje passagerare. Och, varje passagerare, skall ha säker- hetsbälte på sig annars har den ingenting i en bil att göra. . i Minns: att "just den färden Kan bli den sista! - rån början en intern fråga YFrån/ början gjorde Vatten- fallsstyrelsen säkerhetsbälten för att vagnpark på omkring 2.000 fordon= berättar ingenjör Per Olof Weman. ; | Test med dockor och nog så realis- tiska prov har gjorts innan vår. se- le kunnat godkännas. >” — Vissa bilar säljes numera med fastsättningsaggregat för sele, men eftersom ingen sele sättes fast exakt lika är frågan den om det verkli- gen kan löna sig. Att förse varje bil med säkerhetssele är inte nå- gon idé. Köparen vill inte ha några onödiga(?) detaljer som kostar pen- gar. Kan överhuvudtaget en säker- hetssele räknas till de onödiga « de- taljerna? ”Det behövs olyckor, blod och död il för att människor skall inse att den ökade trafiken kräver ökade försiktighetsåtgärder. - . Och ett säkerhetstälte får väl ä än« & beiraktas sora den bill: gast fänk- bara livförsäkring! 2v ) sett med sådant, Dei är anvärsköst! > +; > | Cornelia - kan" på” olika slag av 'infektions- skulle vänligt' men bestämt anmö- : fått många bevis' — muntliga''så= . chalans med .att skaff: hets= s Aa säker ts "mal cellvävnad ” och på” kancer- Den. mest "sålda" bilen i det här 7” för att finna sådana föreningar med + |. wid Freiburgs kirurgiska universi: "förenings läkande effekt (giftver- "re den' terapeutiska bredden: är är däremot mer till nöje än till nyt= > ta.'En perfekt sele skall kunna spän= skydda sina egna anställda med en :' Kan farlig stridsgas bli bot mot kancer: kaded;i försäkeda Vi bek av aan. vänder man numera gifter, som "såvitt möjligt endast verkar på det speciella djur man vill komma åt Det finns således råttgift, som är ofarligt för småbarn och husdjur, men som snabbt och :säkert dödar både råttor och möss, Man söker efter insek del, som är effekti gentemot skalbaggar och larver men oskadiiga för honungssamlande bin. Principen är att nå fram till medel, som är giftiga för en djur- art men inte för en annan. Samma Princip spelar en avgö- rande roll när det gäller de moder- na antibioliska läkemedlens inver- sjukdomär. Dessa medel rubbar de siukdomsalstrande bakteriernas äm- , nesomsättning.: De dör eller hindras föröka "sig, Cellerna i patientens kropp är däremot av ett helt an- nat slag, därför att de tillhör en annan organism. Deras ämnesom- sättning avviker från bakteriecel- lernas och påverkas därför inte av "det antihiotisva mediet. Dess giftverkan blir effektiv oabart på bakterierna. Forskarna har länge sökt' efter liknande medel, vilka skulle kunna användas mot kancersvulster. Mån- Ea sådana svulster kan inte opere- ras- därför att de t ex' är för vitt utgrenade. De kan också ligga illa till för "bestrålning, Ett kemiskt medel," som med blodet förs runt I hela kroppen och förr eller sena- re når fram till alla celler, skulle 1 sådana fall erbjuda stora förde- lar. . Men den princip, på vilken användningen, av, de antibiotiska medleh. bygget, kan inte tillämpas "vid kemisk. behandling av kancer- svulster. .Cellerna' i. svulsterna; och cellerna'i den. friska vävnaden.stam- mär ju från samma organism och påverkas. därför .på enahanda: sätt. Ett" medel, som .skadar , kancercel- lerna är skadligt även för” de fris- ka cellern 3 "Trots detta har -man.-inte. givit upp sökandet efter kemiska.:medel för kancerbekämpning:' Då det rör sig om ' sjuka celler, 'som" förökar sig på. annat sätt än' den - friska cellvävnaden; nämligen med'. stor hastighet "och i” konkurrens med de! normala: cellerna, "måste det'med nödvändighet finnas en. viss skill- nad mellan kancerceller 'och friska celler... Efter mångåriga undersök- ningar har man funnit sådana olik- heter; t ex ifråga om ämnesomsätt- ringen, Denna biokemiska skillnad gör att' de' båda slagen av. celler påve rkas olika av gifter.” TT äv ”Terapeutisk. bredd” - ”" Man "har. undersökt otaliga kemis- ka föreningars verkningar på nor- svulster och man har till slut lycé kan är större på kancerceller än kan är större på' cancerceller är på frisk 'cellväv. Inte minst tyska biokemister har arbetat ihärdigt stor "terapeutisk" bredd”, en. term som lanserats av dr D Schmähl tetsklinik. Med ”terapeutisk bredd” menas skillnaden mellan en kemisk kan på kancerceller) och dess toxis- ka effekt (giftverkan på friska cel- ler). Skillnaden måste naturligtvis vara "så stor som möjligt, så att kancersvulsten dödas utan att den "friska vävnaden tar skada. Ju stör- desto ofarligare är det att använda medlet.” Efterhand har man också funnit ämnen med en rätt stor terapeutisk bredd. En särskild roll spelar här- vidlag föreningar, ”som bildats med giftgasen” ”Lost” - som bas.” Denna giftgas är känd sedan första världs- kriget. Man har framställt sju såda- na, föreningar, varav en, som fått namnet ”N-oxid-Lost” visat sig ha en mycket tillfredsställande tera- peutisk bredd ifråga om vissa can- cerceller. Vid försök på laboratorier med råttor, på vilka kancersvulster inplanterats, har" det visat sig att detta medels läkande förmåga är 2,5 gånger större än dess skadever- kan. Det innebar att råttornas svuls- "ter kunde behandlas effektivt utan att deras liv eller deras friska or- gan råkade i i fara. - | Försöksbehanältng med goda. resultat "Det är emellertid en stor sxill- : människt nad mellan råttor och or pv het Men behandlingen på- börjades inte förrän de inplantera-> de svulsterna fått utveckla sig till en viss grad. I det dagliga livet kommer kancer oftast inte under tehandling i begynnelsestadiet utan först relativt sent. Vid försöken i Freiburg väntade man därför till dess svulsterna nått en storlek av cirka 10 proc av råttornas kropps- vikt. Därefter delade man upp för- söksdjuren i två grupper. Djuren i den ena gruppen fick ingen be- handling alls, Svulsterna växte allt- timer och djuren dog oftast inom loppet av'en månad. De andra dju- ren fick injektioner med N-oxid- Lost Behandlingen upprepades med jämna mellanrum och varade i fyra dagar. Redan efter en vecka hade svulsterna minskats tydligt, Efter elva dagar hade de skrumpnat ihop . till ungefär hälften av storleken ' från början och efter 30 dagar var de' helt försvunna. Det:växte hån på ärrena efter svulstinplanteringen och "djuren var åter friska och liv- - liga. De levde ett normalt liv och fick inte några recidiv. sni v- Inte minst den sistnämnda intet. tagelsen är av stor betydelse. Vid kanceroperationer kan: det inträffa att enstaka kancerceller' blir kvar och att de senare medför ett åter- fall. I detta hänseende innebar allt= så Lost-behandlingen en stor fram- ging. Det framgår ytterligare om man . jämför resultaten med. vad som "uppnåddes vid operativa" in- grepp. ' I' laboratoriet ' opererades också en grupp råttor med kraf= proc av råttorna .kunde botas på detta sätt. De övriga 70 procenten dog senare, därför att? svulsterna kom tillbaka. eller för'att det ui stod svulster: på- andra: håll: Lög- slitna kanterceller” hade ab blodet förts till" andra organ. + ==: Försöken upprepades därför .mea råttor. som -före operationen be-, handlats med N-oxid-Lost. Den ke- miiska behandlingen ledde till att al- la' lösrivna celler . dödades.” Alla opererade djur botades och. intet av. dem fick recidiv. > ke >: Trots' att' det 'är stor: Skillnad) på försök med råttor och behand- ling av människor, har 'denna be- handlingsmetods resultat gjort ett stort intryck på forskarna, Den, har visat att kemisk behandling av kan. cer är möjlig när de rätta ämnena och det riktiga användningssättet finns. >. na : Et 50-årsjubileam Mot bakgrunden av våra dagars högt uppdrivna flygteknik, då luft- jättarna driftsäkert och tidtabells- enligt dundrar fram över kontinen- ter och världshav, är det egendom- ligt att tänka sig, att det i dagar- na bara är 50 år sedan den beröm- de . engelsk-franske flygpionjären Henry Farman. utförde den första europeiska flygningen i cirkel; Det var den gången en oerhörd sensa- tion att man kunde flyga 1.600 me- ter i sluten krets.” Farman, som även var konstruktör, ses här ett av sina arbeten. ' Fredrik Dahlbom: DEN SAK- ; RA GRUNDEN. Evangeliepostilla. Detta är en samling predikningar över kyrkoårets evangelier. Dahlbom har under de sista årtiondena varit .koherde i Heliga Ti dish kyrkan i Uppsala och även på an- nat sätt gjort en betydande insats genom att vara ledare för den prak tiska kurs, som avslutar den teolo- giska prästutbildningen vid univer- och is kan er na från djurförsök av detta slag inte utan vidare prövas på mänsk- liga patienter. riet i Freiburg har man gjort stora ansträngningar att så mycket som möjligt anpassa försöken efter de förhållanden, som vanligen råder när det gäller mänskliga patienter. Man överförde celler från en viss Men i laborato-|i kancersvulst, Yoshida-sarkom, som ti tigt utvecklade svulster. Endast 30 . "| Hishults socken, och var till att Harry ... . Forts. fr. sid. 3, Karlsson, Vessinge, som ledare. Sparklubbsledare: Lars Gösta Nilsson, Ådala, Beslöts anslå 20 öre pr medlem till SLU:s sti- d Tävli ämnd: Gun Iohansson, Skogaby, Ann Mari Larsson, Ekogaby, Lars Gösta Nilsson, Åcala, Lars Erik Lars- CM Kapplet, Till representant i kretsstyre!sen föreslogs Sune Nilsson, Brostorp, suppk Sune Karlsson, Vessinge. Till repre- sentant i bygdegårdsstyrelsen vd John Hjalmarsson, Skogs- g Tävlingsnämnden beviljades 50 kr i anslag och Vi unga fick likaledes 50 kr, Kvällen avsluta- des med en trevlig tävling i nus tidsorientering. Inspirerat... Forts. fr, sid.5. SSM och Natt-SM jämte mån- ga andra tävlingar är hedran- .de för föreningen. ' Under året har föreningens fotbollsspelare med styrelsens medgivande övergått till La- holms Fotbollsklubb' för att vi här I staden skall kunna ordna det bättre för de fotbollspelan=- de ungdomarna, Med anledning av detta kan” föreningen alltså ej bedriva någon fotbollsidrott, men hoppas styrelsen på att, den övriga idrottsverksamheten inom föreningen genom detta kan om- huldas och intensifieras än -me- Kamratlest ne ” aniordnas I Våxtorps Lygdegård på ll lördag kväll. ”Radioorkestern” The Boys- spelar, "Alla SLU-aro, hälsas SL SLU Mestocka SLU häller årsmöte på rd sdegården. Se annons st dyg Skytte Lahobns stytteförening, Söndagen den "2,2 träning i fältskjutning vid jKöunasvallen mel början KL 09.00. , Sydhallzads skyttekrets ar caligt annons Årsmöte på tisdag kväll å Svea Svenssons cafå Ffor förhandlingarna blir det märkes. och prisutdelning, Sk. Fagerhult Strandpaviljongen Sk. Fagerhult bjudar I margon på en ny topp- orkoster nämligen Stig Wikan- derg ork. Bussarna avgår I van- lig omfattning och på ordinario Meg: Se annons i dagena tid- — TÄGTIDER vid Laholms station from 1 1 sept. 1957 t.o.m, 31 maj 19: Ankommande ur från station | Halmstad 6.48 Hälsningborg : 717 Varberg (Hässleholm) ' ad Malmö (Hälsingborg) St - 9.2 Mabmnö (Hälsingborg) ' Göteborg (Stockholm) St — 10.18 Hälsingborg H 2 Halmstad (Hässteholm) 11,53 Falristad oinaR otg sloh.) 1 Nr 24 15.05 Valmö Hälsinj Hälsingborg , 16.04 Söteborg (Hässieholm) 16.06 Göteborg (Hässleholm) 17,53 Malmö Hälsinborg 18.10 Göteborg (Stockholm) st. 18.31 valmö Hälsingborg St, 10.28 Jöteborg (Hässleholm) . 20.34 Malmö (Hälsingborg) . 22.08 Halmstad (Gbg) Häössleh.) ) 9 23.41 3 Vardagar före S ocH, co oc )y Endast: onsd., dag före s o H a o. H, "vv Avgående tåg, till statton | 4 . alltid nyheter i: KLÄNNINGAR Lön ans välkomna, Se annons! Mölmö . (Hälsingborg) , 6,50. 7 IT ”Söteborg (Sthlm) 17.19 M MValmö Hälsingb 8.40 -3öteb rg (Sthlm) St, 4 ' "92 -Talmstad (Hässloholm, Oslo) 9.45 Malmö Hälsingborg St,' 10.2 jöteborg (Sthlm, Hässleh. g ; Ådälstingborg - hb) 12 ra md Hälsingborg (Malmö) Då 220 Kd . Göteborg” (Hissieholm) | 15.07 Halmstad ' (Oslo) 16.08 vlalmö Hälsingborg 16.10 Valmö (Iälsingborg) 17.55 ör äöteborg (Kristianstad) 18.12 Aälsingborg Malmö St. 18.33 ' Göteborg (Stockholm) St.' 19.28 Hälsingborg (Malmö 8 o H) 20.30 Halmstad (Varberg) ') 22.10 Halmstad (Göteborg) ") 23.50 PÖDELBEDAGAR :' : 20 år: fyllde 1 går £, lantbrukaren och ”reseköraren” Carl Fredrik Bengtsson, Hallandsvägen,. Ör- kelljunga. Han är född i Boalt, börja med sin fader behjälplig på dennes egendom, I unga år emigrerade där 'han stannade i tio års tid och hade anställning vid olika fabriksföretag. Vid olika tillfäl len ”krossade” han Atlanten för att komma hem och hälsa på Efter: sin definitiva åter- komst till Sverige, övertog han sin faders egendom i Boalt samt inköpte sedermera ytterligare ett intillgränsande lantbruk, Bengtsson dokumenterade sig som en mycket energisk, sköt sam' och målmedveten lantbru- kare. Han företog ärda ny- han till Amerika, |och jar han sig emellertid inte här. med. Han satte igång ven med korgtillverkning 1 stor skala samt inköpte dessutom korg- och träslöjd i orten och före- tog , regelbundna turer nedåt S'vånes .slättbygder som ”rese- körare”. Arlg och rättskaffens i handel och vandel, språksam ” h , gladlyrt, gjorde han sig känd och omtyckt bland befolk ningén inom avsevärda delar av provinsen. De långa affärs- resorna företogs med häst och vagn, men Bengtsson skaffade sig sedermera lastbil Han var en bland de allra första 1 dessa bygder som inköpte lastbil. Den- na togs så I användning för för- son körde den inte själv utan hade som chaufför äldste sonen. för ett tiotal år sedan överlät odlingar och förbättrade jord bruket på allt sätt. Som den arbetsamme man han var nöj- behandlas effektivt ned det välkända ana tomiskt ratt formade HERNIAPLAST-bas- d samt lät uppföra ' ett boningshus i Örkelljunga och här är han och hans maka sedan dess bosatta. Jubilaren kan glädja sig åt en ovanligt god hälsa, är pigg. och duktig och har fortfarande kvar sitt gladlynta humör och sitt gpråk- samma och trevliga sätt. bk tlldaget Utan dynor och fjädrar bålles bråcket på ett behagligt sått I sitt rätta lage som med hjälp av bänder 02 - Rekommenderas av täkare Lider Ni av bråck kan Ni få kostnadsfri Kom sultation av erfaren specialist från INSTITUTET FÖR BRÅCKSKADOR Falling 38, Stockholm Tel 106160 43 , LAHOLM: månd. 3/2 kl 9 —H Stadshotellet. månd. 32 kl. f när ' 70 år : fyller i morgon fröken Berta Aug. Nilsson, Solhem, Östra Kar Fröken Nilsson var i ga år sina föräldrar behjälp- lig Då deras lantbruk och bor nu tillsammans med en sygter ie en villa, i Östra Karup. Hon är en stilla och försynt kvinna, som helt ägnar sig åt de dagli- ga sysslorna i hemmet. 90 år år i iborgon fru Kristina Gustafsson, maka till pensio- Hem... HALMSTAD: 13—17 Nya Måleri A/B Bro- gat. 19 tel 18080. , meslövsstrand, Båstad. sl säljningsrörelsen, fast Bengts-' ” — é 4 Lp ,r få $ i i A 4) | [9 »N | rann ena enär, x
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.