es 2 — TAROLMS TIDNING — : [1 RR RER Pre Bern ou der "1959 beräknar byråchefen an- Da fickningsfrekvensen, Tecken på en « märkbart stegrad avelsfrekvens och = dn, återhämtning av hästaveln har . emot bekymren hopat sig över den " varmblodiga 'och i all synnerhet . vänta" förorsakat en svår” avsätt- + nångskris., Avelsföreningen för den » råde: omfattning: -beror» främst; på . Om ? exporten - kan! 'hållas Y uppe: . Åkarp i Sv, frötidning; Dock .mås- . råde: är. det utsäde som. kommer . hä och . Erobarheten ligger hos hälften av rna mas om det då och under de därpå följan- se åren att bli vanskligt A .beho- s Goya: = konstnärsgeniet Ien återblick på det gångna årets hästavel konstaterar - byråchefen F . Gustaf: å. landsbruk 1 "priset stiger ”stuteribyrå, att marknaden för ar- betshästar kännetecknats av ökad efterfrågan och jämnt stigande pris- nivå. Om denna gynnsamma utveck- ling fortskrider kommer inom kort slen dag att randas, då uppfödarna ' kan få skälig lön för mödan. ' Den långvariga depression som ! . efter kriget drabbade hästaveln och som ännu inte övervunnits har satt djupa spår. De senaste årens föl- pålögg förslår sålunda blott-att re- kiytera ett bestånd av c:a 100.000 « hästar, medan nuvarande behovet «kan uppskattas" till ungefär "det dubbla. . +" Ännu råder visserligen ingen på- " joglig brist på arbetshästar, ty. de äldre årgångarna har hittills va- rit ftilräckligt. stora för att kom- pensera den dåliga rekryteringen. « Men allteftersom de äldre årgån- » garna fallit för åldersstrecket har det, totala beståndet årligen mins- is med mer än, 20.000, djur. :Un- talet hästar I användbar ålder till under 200.000. : Sannolikt "kommer et av draghästar fyllt, i Detta förhållande - bordé "utgöra "är måning till uppfödarna att i tid &e 'om' sitt! hus. Hästuppfödning är ämligen ett långsiktigt företag på > minst 4 å 5 år. I första hand måste det bli 'en'väsentlig ökning av be- byråchefen tyckt sig kunna skönja under 1957; ” Om sålunda läget för" deh kall- . blodiga hästaveln lättat så har där- över” halvblodsaveln. Beslutet om en mycket stark nedskärning av arméns, årliga remontuppköp, ' som «Du trätt I kraft, har. som var att "åvenska varimblodiga hästen har satt ; dn all gin kraft på att söka begrän- sa. krisens nebrytande ' verkningar. Bl a har man lyckats utvidga re- montexporten till ;' Schweiz .samt |, kveh” fått 1" gång försäljning till tamonter armén skulle ha köpt har' funnit köpare inom, ridfräm- dondetg lokalavdelningar och ' de konstnär hade han säkert levtkvar i folks medvetande när sonen- till en fattig lantarbetare får rykte om sig. att vara en hertiginnas älskare är enbart det tillräckligt för" att) Danmark och Norge. En del av de göra honom till en romantisk figur oskiljbar förening skapar legender. Att' han dessutom var tjurfäktare en tid höjer 'naturligtvis det' även-- I pe finns många : dunkla, punkter , i den 'spanske, målaren Goyas liv som gör honom till ett tacksamt objekt för Hollywoods filmskriben=- ter. Saken har också uppmärksam- mats" där och .så småningom kom- mer en film att spelas in om” den - färgstarka; "personlighet, denne : konstnär -var. Trots att man inte vet så mycket om honom finns det — alla ”borttappade” år till trots — tillräckligt av äventyrligt ro- mantiskt stoff i de biografier som” skrivits om hönom för att han-skall framstå' som ' en: av, sin: tids mest intressanta. konstnärsgestalter. Även om, han inte varit en'stor kring vilken sanning ' och saga i lantliga "ryttarföreningarna. Huru- "vida : Kalvblodsaveln” skall: kunna Upprätthållas i nuvarande: reduce-' Schweiziska armén kanjanses vara "en söker' avnämarej; styrde svenska: remonierna har visat sig bäst mot- svara desa fordriniari-b Mi utsädet är så långt man hittills ” kan bedöma bättre än vad man i höstas kunde befara att det'skulle bli, säger agr-B-E Terning. vid cen- trala frökontrollanstaltens. filial i .te från detta omdöme göras vissa betydelsefulla undantag.. . Enligt -vad som framgått av un- ”"detsökta prov inom anstaltens om- från slätten i söder i allmänhet tillfredsställande, Nordvästra delar- innerbygden i Skåne samt Blekinge drabbades värst av regnen och utsädet 'därifrån är till stor del dlämpligt som utsäde. Vid anstal- ten har analyserats flera prov än normalt. Det är huvudsakligen ut- ”åRdesfirmor: som. hittills låtit un- ”Urrsöka sina utsädesvaror, Proven från jordbrukare, som ämnar så av "+ égen skörd, brukar inte komma in > förrän: längre "fram på säsongen, Antalet partier som ”Provtagits för statsplombering är också betydligt större än normalt, - Kvaliteten på undersökta prov åv 2-radskorn är genomgående bra, "Hos havreproven har kvaliteten vi- sig - variera starkt, det första åkördade är hyggligt medan det söm skördades sent endast duger till foder, Trots sänkta fordringar På grobarhet finns rätt många par- titr som inte håller för” statsplom- bering; Vårvetet är utan tvekan det åldesslag - som"- skadats .-mes! - av höstregnen, . Grobarheten -Varierar "starkt — det har förekommit Prov med siffror ända ned till 10 Proc , och därunder, Hos ärter är kvali- "teten i allmänhet tillfredsställande «och detsamma gäller om gräsfrö ' och rotfrukter, Kvaliteten hos röd- klöver är hos många prov inte . tillfredsställande, Den beräknade Proven vid 75 proc och därunder. Utsädessituationen är alltså som - helhet betraktad inte bra, men dock, "> > nämnts, bättre än hans gestalt. . ja fallet kan; man , nog ' säga att han bildade ;skola för hela. den 1800 -talsepok som kom efter ho- nöms och" i. sitt-motivval -— man behöver bara tänka på van Gogh - —' inmutade” varäden som tidigare ” "Kvaliteten hos det ' sydsvenska lh kitt rykte vågat sie på: kraftiga gestalten 'var ett knippe av energi, djärvhet, hänsynslöshet och "lust att utmärka 'sig. Han var full av infall och 'upptåg. > stränga katolska anda som präglal de staden och tiden drev han gäck med och målade mustascher på' en madonna, ritade en pipa i munnen tiden mest åt att sjunga serenader, spela gitarr, dansa och besöka tjur- fäktningar. Han var den självskriv- ne anföraren i alla' upptåg "och låg ständigt i bråk med andra sko- lors elever. Det slutade :med en nattlig sammaristötning” då' tre” ele- ver dödades och många blev svårt skadade. den,. sjutton år gammal. tyrliga" skimmer” som vävts” kring Och: ondra berömda . Nånliga arbetare, I Goya föddes: år 1746 i en liten by nära Zaragoza dit föräldrarna . flyttade då han var sex år gammal, Där försörjde sig fadern som för- gyllare och han blev tidigt" med- veten om sin sons konstnärliga an- lag och lät honom få studera vid en konstskola istaden. Någon möns- terelev :var . dock inte Goya. . Den tidens 'konstundervisning gick mest ut på att kopiera gamla mästare; en sysselsä:tning som -tråkade: ut Goya "och inte gav' honom något utlopp för det våldsamma tempera- |], ment han ägde. Det berättas att den kortvuxna, Den på den heliga Josef och ägnade Den "natten rymde hän från "sta- Under de tre år som följde finns inga tillförlitliga uppgifter om vad han företog sig. Man tror dock att han då arbetade som tjurfäktare samtidigt som han fortsatte sina konststudier, Från 1766 går det” åter att följa hans liv något så när. Då dök han upp i Madrid och ställde upp i en tävling om "ett konststipendium, men hanc”arbete blev inte ens omnämnt av prisnämnden, Sedan försvinner han återigen för att ef- ter några år göra sig känd i Rom, Me Idär hans konst blir mycket" vpp- ” ”Svaniens kanske mest be- römde ' konstnär måste: i sin "ungdom fly för att undgå straff. för dråp, och han förde länge "ett" mycket " äventyrligt liv. Bland” annat var han tjurfäk- <ctare- innan han lyckades däm- -.Pa sin oro och skapa de mäs- sterverk som gjort hans namn tt ymnigt snöfall tilldrar sig vår uppmärksamhet och vårt intres- se i rätt hög grad. Den allra första « snön 'om förvintern,. som faller på torr och frusen mark, brukar -:vi nog se på med:en viss förtjusning: "Den ' första snön”, säger" vi, och » si tittar på flingorna! ”Såna' stora vackra" snöflingor! ”Och. tanken 'är sanska snart på. väg mot: allt .det sackra vintersörndagar. Men får'vi 'n storm med 25—30 sekundme- ers wind med yrande, torra och ”assa små snökorn, så vi ha svårt "att gå mot vädret eller om vi en norgon plötsligt får: göra vår pro- nenad till arbetet i fotsdjup blöt- nö, tycker vi väl, att. det är litet «esvärligt, och ”ett sådant Herrans väder” är ju snart både tänkt och Jagt, Meteorologiskt sett" är, det inte ågon väsentlig skillnad i ursprun- tet mellan ett snöfall, som ger 'oss ett snötäcke av 30 till 40. centi- meter och en rejäl regnskur, som som om sensommaren kommer med lika många millimeter vatlen. Men för vår personliga uppfattning är skillnaden stor. Och det beror : | väl först och främst därpå, att snön ligger kvar och förorsakar så myc- ket i trafiken — nyttigt, nöjsamt, besvärligt och katastrofalt, beroen- de på vad vi har för oss utomhus — medan regnskurens spår ganska snart är utplånade. — 40 centi- meter nyfallen snö är i genomsnitt likvärdig med 40 millimeter vatten. Om anledningen och ursprunget till ett ovanligt kraftigt snöfall el- ler en verklig rotblöta, kan:man i korthet säga, att 'det hela närmast beror på och orsakas av fuktig luft, som av ena eller andra orsaken drives uppåt från jordytan till at- mosfärens högre regioner.' Den av- kyles dels på grund av den avkyl- ning, som är en nödvändig följd märksämmad.' Bland annat erbjöds han: av:-det "ryska: sändebudet ' att bli hovmålare. i Petersburg, men hän, avböjde det smickrande anbu- det"och' återvände i stället till Za- ragoza där hans tidigare vilda fram- fört” nu blivit. glömd och förlåten, i | uppdrag ätt utföra av dess idgning, då den under uppstigandet kommer "till. trakter med allt lägre tryck, aels därför, sentligt kallare än: lägre ned. När avkylningen nått en viss gräns, då luften blivit mättad med den osyn- liga ' vattenångan och -inte längre kan behålla vattnet i form av ån- ga, då. är. det inte långt kvar till av en ny Matodrelr ett "arbete som. han inte: avslutar ' då han blir osams med sina. uppdragsgivare. I alla fall är han nu en berömd konstnär med mycket goda inkomster. och börjar tillvaro än tidigare, Han presenteras vid hovet 'och' blir porträtt- målaren på modet, jäktad. av -be- ställningar från kungligheter och andra berömda personer. Kyrkor- na beställer altartavlor äv/ "honom: och han samlar på ' några: åren stor förmögenhet, 2 NNE Det är vid 'den. tiden han träffar hertiginnan av Alba, som tillhörde en av de förnämsta spanska ätter- na. Han målar flera. porträtt" av den exentriska damen vars tempe= rament är så" våldsamt att hon till och med dödat en man under”ett i ”frettioårsål- dern blivit änka följer Goya med henne till ett gods i" Andalusien där hon tillbringar sin sorgetid till- sammans med honom. Det har spe- kulerats mycket om' deras 'förhål. lande till 'varandra, men med kän- nedom om de bägges temperament utgår de flesta av Goyas levnads- tecknare från att han varit hennes älskare. De stöder sig också på hans efterlämnade skissbok — ofta är det naketstudier. De porträtt som Goya målat med hertiginnan som modell räknas till hans fi- naste arbåten och det tyder uppen- bart på att han. var. förälskad i henne, en: känsla som tvoligen var hesvarad" eftersom hertiginnan an- nars knappast skulle ha vistats till- sammans med konstnären så- lång tid som. hon gjorde, : - - Goya hade länge eftersträvat att bli -.spansk hovmålare, den största utmärkelse en spansk” konstnär kunde få, och 1788 blev han äntli- gen utnämnd. Några större materiel. la fördelar gav "det inte, men det hade ju ingen betydelse för konst- nären som redan var en rik man och "kunde vraka och välja bland de beställningar han fick. , Når 'Kertiginnan avled år 1802 började Goya föra en mer tillbaka- dragen tillvaro och'ägnade sig åt motiv. som roade honom att måla. I stället för att avporträttera soci- tetsdamer gjorde han några dukar av arbetare, ett motiv som ingen konstnär tidigare vågat sig på. Han - |utförde också en del litögrafier som inte utgavs förrän långt efter hans död.! De. beskrev kriget och dess fasor;. ett motiv som inte uppskat- tades i en tid då det ansågs som den största lycka att få dö på slag- fältet för”sin kung och sitt land. Även hans etsningar med motiv DE FLESTA OCH BASTA ORTSNYHETER från tjurfäktningar blev inte upp- skattade förrän han var död, I en föra en mer -lugn. och . borgerlig |: 'och "nederbörd. Sker luftens” uppstigande i hastigt tem- Po, blir följderna” så mycket mera de 'än under vanli, för- hållanHen,!öch vi få jextrema” ne- derbördssiffror, HA Om -somniaren: a vi på förmid- dagarna "ganska 'ofta ett typiskt ex- empel: på, hur "moln och nederbörd kommer till. En klar molnfri som- marmörgön har, redan länge väntat på 055, innan vi omsider vaknar och får-'se - den." Sol," blått, molntritt, daggfriskt, ';" Framåt :: förmiddagen börjar små bländvita molntappar sin seglats över himmelskupan. Det är ”väckert-våders-molnen”. De ' har bildats av uppåtstigande "varmluft, den luft som". vid jordytan upp- värmts av den intensiva: solstrål- ningen och av återstrålningen från den "uppvärmda marken under. de tidigare morgontimmarna. Småning- om synås molntapparna växa i vo- iym, de bli dessutom allt fler och fler. Efter hand börja de" baka ihop sig” till" mäkti Cumul In, si ämnar företa oss under, soliga. att det däruppe verkligen är vä-|l” Av få dr Stén Asklö - SS om snöflingornas byggnad. Han har ymnigt "snöfall. Då är det Kanske inte så påtågligt varm luft söm sti- ger uppåt, men i: jämförelse med omgivande- huftmassor -är den dock varm. En kall luftström som "drar fram. utefter -jordytan' har. samma inverkan och spelar ' alldeles! sam= ma "roll i: händelseförloppet som den intensiva instrålningen av sol- värme en sommarmorgon. Den dri- ver den varmare luften i höjden, Och det blir molnbildning och:ne- derbörd.” Men. vintertiden. är det oftast iskristallerna som överta vut- tendropparnas roll. Blixt €ch dun- der utebli vanligen, Om de luft- lager, "son,: iskristallerna och deras mångfald av kombinationer, som vi kallar snöflingor, har att falla igen- om under nedfärden, har en. tem- peralur som är över noll grader, kan vi stundom få regn mitt i vin- tern. I annat fall blir det ju snö. Är lufthavet' starkt avkylt i'regio- nerna strax över jordytan, något som i.väåra trakter inträffar några gånger varje vinter, må man inte förvåna sig över rikliga snömäng- der, så snart av ena eller andra an. ledningen. uppåtstigande, luftström= mar förekommer. På vårsidan, i mars månad, kan ett mäktigt snötäcke ganska has- tigt försvinna. ”Vart har snön ta- git vägen?” kan man ofta ha an- ledning att fråga sig. Ja, en del har verkligen smält och vattnet run- nit av, Men det allra mesta äv snön dunstar bort, ”suges upp i luften i form av. vattenånga. Då snön be- står av komplicerade. små byggna- der av iskristaller, så är dess ef- fektiva avdunstningsyta per kva- dratmeter ”mycket större än kva- dratmetern själv Den kan vara fy- ra—fem gånger så stor, stundom väsentligt många ' gånger större, Avdunstningen går därför mycket raskt, Har vi därtill blåsigt väder; underlättas förloppet väsentligt. ' Det är främst den engelske fy- sikern ' John : Tyndall (1820—93), som . grundlagt -detaljforskningen studerat och avbildat ett hundra- Se Ne 7 tördogen. Jen YT februari 1058 Aktion Talboken. ua gav 2. 800 blinda: ul so talböcker. i — Om man. vill leka a med nit ror kan man säga att ”Aktion Tal=.; , boken” hittills givit landets blinda ; . inte mindre än 2.800 talböcker. In- f it är i dag nä 14 ov tal olika konstruktioner! Man har länge sökt efter de naturlagar som kunde, tänkas ligga bakom dessa fenomen. Man kom dem. på spåren först i samband med utforskandet av ' kristallisation. i allmänhet, ettlj område som” "bildar en "hel veten- skap för sig; ! " Grundritni : gill snöfli fyra månader ' sedän inte ' vågade talbok miljoner kronor "och varje kostar i genomsnitt 500 kronor att framsti . De blindas förening, direktör Char= 0. älla, berättar ordföranden i es Hedkvist. för Det är ett, resultat som" vi för” - om. Hur' tacksamma” vi: Ihund t uttryckas. I oråd. byggnad tycks vara den r nä sexhörningen.' Naturen synes föradra' denna byggnadsform även i andra sammanhang:, Bin och ge- tingar känner. till" den; och 'ho- nungsflugan' använder "den i kom- bination med regelbundna -fyrsidi- ga:.ytor "med sneda 'hörnvinklar. Betraktar man genom ett försto- ringsglag isblommorna på ett föns- ter, finner man | otaliga ' exempel, där sexhör ningen gårigen. Snöfallen. i .våra trakter består vanligen" av" ”snöflingor”.. Men nå- gon gång förekommer trindsnö, små mjölkvita isartade korn, Av deras struktur framgår, att de är upp- byggda av iskristaller, ' som hopfo- gats. av underkylda vattendroppar. Hagel skiljer sig från trindsnön i strukturen.' Ett hagel består av koncentriska skal av is omkring en kärna av trindsnö. Dessa skal.är var. för, sig enskilda .isceller, som uppkommit genom underkylning av vattendroppar. De :'stundom' före- kommande : mycket stora haglen, med 'en vikt av : hundratals gram och 'mera,' har uppkommit genom att flytande vatten,” regndroppar, frusit fast på hagelkä Sådana är kan k es Vi skulle gärna vilja göra ett för- I sök att till. var och en som stött; '- aktionen sända en hälsning, men , vi måste avstå, ty enbart. porto= kostnaden skulle - överstiga 20.000 kronor! = detsamma” som. 40 tal” böcker. : SN några 2.800 talböcker. Vi måste an vända en del av. pengarna: till" att ligen kan få glädje av ”talboksbib-' ”Aktion Talboken” är. en upple= ' velse — jag säger "är. 'därför att =" organisationer, företag och enskilda -- landet runt ständigt tar nya'ini-- tiativ för att ge oss större resurser. Vi kan i dag inte se slutet på ak= ; tionen! > Detta är. vi "också "mycket tack". sm samma över eftersom den” dryga. miljonen. i verkligheten. inte. gel rusta upp den tekniska utrustnin= gen och en del till att lämna sub ventioner” så att alla blinda verk=" lioteket. : Detta innehåller jäst nu 250 bok: titlar — "egentligen en kusligt liten siffra om man betänker att vi un= der 1957 hade. 22.000 boklån. Det är en .omsättning' som- ett vanligt ovanligt stora hagel förekommer vid synnerligen häftig avkylning av luften genom dess mycket hastiga uppåtstigande, och. de har huvud- sakligen bildats i atmosfärens hö- ga och mycket kalla regioner. Of- ta. förekommer " hagelskurar vid åskväder, vilken situation i atmos- fören 'alltid karakteriseras av häf- tiga rörelser hos luften, huvudsak- ligen nedifrån och uppåt. i Ä Växtskyddsaktuellt: Växtföljdens betydelse förs S jukdomsang greppen i: Med "den fria växtföljd,” som 'nu- mera i stor utsträckning till- lämpas — särskilt i samband med kreaturslös jordbruksdrif. — är det ofta fara värt, att en del' viktiga växtskyddssynpunkter bli bortglömda... Det” ligger nämligen en hel del i det gamla talesättet om ”jordtrötthet” för vissa kultur- växter, om de alltför envist och tätt får återkomma i 'växtföljden. En 'deY sådana symptom har kom- mit under kontroll och försvunnit genom förnuftig gödsling. Eftersom olika grödor har olika ”näringsbe- hov, är det ju naturligt att en ut- armning' lätt 'kan ske ifråga om det eller de näringsämnen,' som det oftast ' återkommande råkar ” Stack-moln, som växa i höjden och anta de mest fantastiska former. De börja se litet grå ut och lik- som mörkna allt mer. Det beror na- turligtvis på, att de är mycket vid- sträckta' även i höjdleden, de hind- ra till' dels solljuset. att tränga igenom, Litet längre fram, om någ- ra timmar eller så, ha dessa moln- bildningars övre regioner "nått en halv mil upp eller mer." Och — plötsligt. skjuter en" blixt genom skyn! Då har det redan för länge sedan börjat regna uppe i molnre- gionerna. Blixt och dunder är ju följderna av vattenångans hastiga kondensation till'dröppar, men de- ras nedfärd tar tid. Vi får 10, 20, 30,' millimeter regn i ett par tre häftiga skurar med korta" uppe- håll emellan, Några timmar senare är" skådespelet över, himlen klar, och den tillfälliga stö hag k Lika naturligt är det också, att den ogynnsamma ver- kan kan: förebyggas genom att gödslingsplanen anpassas” härefter. Detta gäller inte blott för huvud- : näringsämnenas utan även för mik- roelementens bristsjukdomar, exem- pelvis vid manganbrist hos . havre (gråfläcksjuka), ' kopparbrist. hos korn (ulspetssjuka), borbrist' hos betor (hjärtröta). nar Men ensidig växtodling kan även leäa tl an en del parasder an- rikås i jorden. Som exempel härpå kan nämnas stråbassjukdomarna hos vete och korn, bollnässjukan på havre och vallgräs, nematoder hos potatis, klumprotsjuka hos 'kålröt- ter och andra korsblommiga växt- slag. Inom flera av "våra slättb-gder har vete- och kornodlingen fått en sådan ' omfattning, att rotdödare- inte väsentligt förändrat den i' öv- rigt rådande våderlekstypen. enes Förloppet är: liknande före ett tid då en I konstuär räknades som stor när han målade helgonbilder och kungligheter var bloddrypande realism -Ångenting som ' skänkte konstnären ära och pengar. När Goya år 1828 dog av ett slaganfall var han redan legenda- risk för sin samtid och i dag är hans konstverk värda summor av fantastiska 'mått -— om det någon sällsynt gång förekommer att något av hans verk utbjuds till försälj- ning. Det mesta av vad han gjort finns på muséer' världen runt, "de flesta kanske i Madrid trots att mycket förstördes under” spanska inbördeskriget, . "Bill Andersson ' och stråk starkt förökats, och verkan härav i en del fall kommit tillsynes i sänkta skördar ' och 'svåra liggsädesbild- ningar, Om tendenser åt det hållet märks, är det bäst att omedelbart söka vidga avståndet "mellan 'de ömtåliga växtslagens återkommande på samma fält genom att. stoppa in "”neutrala” grödor. - De mångåriga, klöverfattiga val- larna i södra Norrland och i Berg- slagen samt den myckna havreod- lingen där har i vissa bygder lett till " massförökningar " av . diverse småkryp (bl ä' kvalster, fritflugor och stritar: Sugskadorna yttrar sig i tynande växt, försenad ax-:och vippgång " och "riklig förekomst av vitax. Om vallarnas omloppstid för- kortas,. klöverinslaget ökas, havren bytes mot korn, och neutrala grö- dor som | exempelvis potatis inskju- Mekay? ch NA FINNER NL I-LAHOLMS T växtslaget |" tes, brukar denna s k -bollnässjuka ge med sig. Potatisen besväras av flera sjuk- domar, som på olika sätt kan kvar- stanna i jorden, tills : växtslaget kommer igen. Flera av dessa finns dock endast i kvarliggande sjuka knölar och är alltså borta. efter några år. Andra däremot visar ty- pisk s k jordsmitta. I de mest po- tatisodlande landsändarna är pota- tisålen det värsta gisslet av dessa. Där den 'nästlat "sig in ordentligt, kan det. dröja 5—6 år utan potatis eller mera, innan den: omkommit av.svält. Om man räknar med två års' mellanrum mellan potatisgrö- dor på 'samma fält, kan man ' nätt och jämnt hindra potatisålen ett yt- Murz ma har ännu ont om : . jobh, : Arbe:slö. heten bland | byggnads- arbetarna fortfar "att stiga. Enligt rapporter från de: 76 större orter, som lämnar regelbundna uppgifter till. arbetsmarknadsstyrelsen,. .var den 14 jan 11.863 byggnadsarbeta- r: utan sysselsättning mot. 11.824 vid årsskiftet. Det motsvarar 10.8 resp 10,8 proc av antalet 'mede mar: i arbetslöshetskassan,. 5 har. utvecklingen varit för mur na, bland vilka 17 proc är utan ars bete och för. målarna;' för vilka motsvarande siffra är 13 prece. De högsta arbetslöshetssiffrorna visar: Stockhalm med 2,263 mot 2,198 vid årsrkiftet och Göteborg med 1.177 mot 1.133 vid årsskitfet, > - I - I Halmstad" fanns dén 14 jan i arbetslösa byggnadsarbetare" mot 78 vid årsskiftet, För Varberg” är motsvarande siffror 67 och SL i insättningsöverskott redovisas i en av 'statistiska cen- tralbyrån nu framlagd preliminär sparbanksstatistik "för 1956. Över. skottet; som" för: fem år :gedan var uppe i nära 400 milj men därefter varit på ständig" nedgång, har för redogörelseåret ökat något. Vid fjolårets ingång fanns 6,2 milj kon- ton på sparbanksräkning med en insättarbehållning av c:a 11,5 mil. jarder. Medelbehållningen prkon- to har uträknats till 1.857 kr, I. Hallands års ingång 18 bankerna me 373,4 milj kr. tag uppgick 987 milj och län fanns" vid 1 4,006 konton i spar: d en behållning av Insättningar och ut- till 108,7 milj. resp ränts insätt an mna till gottgörelsen åt bibliotek endast kan drömma om.” - Den höga låntagarsiffran är ock- så ett resultat av ”Aktion' Talbo="-' ken”. Det 'stora intresse som bl a, 7 tidningarna och radion visat aktio=' . nen fick nämligen till följd att De blindas förening kom i kontakt med ett stort antal blinda som vi inte visste existerade. änn na - För att i någon mån kunna hålla : vo. takt med efterfrågan måste biblio- / so teket .under 1958 få 2 böcker; . Vi tror att vi går iland... med det eftersom "aktionen också givit oss en lång rad goda inläsare, spännande än så, fortsätter Charles : Hedkvist. På min "bandspelare lig- ger just nu det första” exemplaret" - av en intalad månadstidning, -Med : en snabb teknisk "upprustning" skall -- vi kunna få fram tillräckliga upp=- ' lagor äv både denna och-andra pub- i dicitet. likationer med. kortare pe terligare föröka sig; strängt taget måste man ha minst 'tre potatisfria : år emellan för att den skall I mins--" ka i antal. i Klumprotsjukan gå i) ” rötter, rovor, kål, raps och .rybs, Svampens sporer kan hålla sig vid liv många år, och man måste där « för vid svårare angrepp räkna med - minst 6-7 år mellan mottagliga grödor på samma fält. Flera kors- blommiga ogräs. (ex åkerkål och åkersenap) kan också: hålla kvar sjukdomsalstraren. - (JN) Låstbilsåkarna . körde under november in frakter om drygt 69,5 milj kr, konstate- rar biltrafiknämnden : efter”; verk: ställd bearbetning av körrapporter- na, Resultatet är nära 5,5 milj kr sämre 'än under oktober men dock 3/4 milj bättre än- under novern: ber 1956.: Medel ärigheten " hos bl larna i yrkesmässiga lastbilstrafi ken har nu ökat till 5 ton; «I Hallands" lä uppgick de av lastbilsåkarna-. inkörda 'frakterna i november till 546,000 kr vid körs ning enligt. timtaxa. och .930,000" kr vid körni ngar enligt s k kombine= ' : rad tariff./ Månadens .medelinkomst Pr bil blev 3.155 kr mot 3250 kr i medeital för riket. ns I XIvsbörgs län. var motsvarande" siffror - 1329 000, 17700 en 3.053. ” et & "Hästlotteriet. - Halländska > ; Håstavelsföreningen har av länsstyrelsen meddelats till- 'stånd att jämväl under år. 1958 an< ordna ett s k hästlotteri om 6.000 lotter å 2:10 med bl ah tar som högsta vinster," =. LULEA, (PT). Norrbottens järn verk permitterar under den när- maste tiden 170 av sina arbetare. : Ett förslag om korttidsdrift har inte.. jceepterats av fackföreningen." 2, Även Da. kan gå med I X.. u: 4176.000, kr. ; UNGDOMENS LÖNSPARANDE! | Ma
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.