" karna reste tillbaka ' till Sveri- : först i Skåne,och sedan i Värö- "> Hon "är född i Ysby"och här en " sympatisk: kvinna, : och" hon; är . . yrkesmän och. den nya -:verk- ". samheten . .-stoppmöbler med och satte upp matservering. Då "denna syssla -lämnade hon för : i södra. Sverige. "livet inom den unga köpingen . drag inom ' den' kommunala ' för- : | veta vad som 'händör i södra "Halland? -: Ye Promumerera då på st OLMS -LIPNING] ertsorganiet : ” LÖRDAGEN DEN I FEBRUARI 1935 oe SÖKER NI. "kontakt med befo i södra Halland? Annonsera då i ortsorganet LAHOLMS TIDNING FÖDELSEDAGAR - SM (år > Fn : fyller 1: morgon fru Selma Paulina Jönsson, maka” till f. lantbrukaren och : kréaturshand- laren Georg > Jönsson, Karlsto, " Vallberga. :Fru Jönsson är född 4 Värö- båcka.' "Vid 18 års ålder lockade landet 'i' väster . och "hon reste över för att finna "lyckan: där borta. Det var inte lätt: för. den unga flickan. att klara ' sig i det främmande landet, men hon ar. betade. ihärdigt och blev också med "tiden sin egen i företagare hon vistats" i. Amérika ett fem: tontal år gifte hon sig :och ma- ge « där.. de köpte7ett lantbruk backa föratt. slutligen 'år 1925 flytta till. Vallberga, där maken ägnade - sig åt kreaturshandel, Numera - bor fru Jönsson i en villa : tillsammaris med en son; åt. vilken hon sköter hushållet. Hon är relativt pigg och :rörlig i förhållande. till. sin ålder. 2 "fyller på måndag fröken Ida Svensson; Grenhuset; Skottorp. fåne följd av-år varit städerska folkskolan: i Skottorp, men en”: del år sedan... Hon. är känd som" en mycket : godhjärtad och | Hantverks- j . ning vars Sekreterare ' han "var under” 22-talet "år och ordf: | tilda” "Ändérssön,.: år.” Fornminnesförening gicik med pension. Affärs”; värv. Öringe; Veinge. förones - - . T5 år fyller den 3 febr, I, ta- ”petserarmästaren och. köpman- -.nen:S. H, Svensson, Markaryd. "Jubilaren är född i Skurup, där han efter slutad, skoltid tog "den. första kontakten med det 'yrke han sedan under hela sin produktiva - : tid ägnade sina krafter. Fan 'konditionerade på många olika platser, bl, a. var han bosatt i Halmstad i 5 års « tid. 1910 flyttade han till Mar- karyds-. .framåtgående samhälle, där. han startade en egen firma 1 sin yrkesbransach, , Samhället var, i stort behov" av kunniga " bedrevs . med ' god framgång och hr Svensson kun- de, räkna sin kundkrets från så- väl: Skåne som Halland och . Småland, -:Under 1920--1930-ta- «: let. utökades rörelsen med par- — titillverkning och försäljning av leveranser till ett stort antal möbelaffärer Hr Svensson startade 'även . en affärsrörelse inom pappersbranschen vilken « bedrevs under ett 40-tal år, var- efter densamma överläts i i andra > händer 1948. - . På grund av. isitt intresée för > förenings- "och ange- lägenheter kom jubilaren tidigt i kontakt med det kommunala och innehade under en lång följd av år många olika upp- 'valtningen, Han tillhörde såle- des. köpingsfullmäktige "under ett '20-tal år. Han var även med i beredningsutskottet och kom- munalnämnden och under mån- ga år var han ledamot och ord- förande i -biblioteksstyrelsen. Under ett 10-tal år tillhörde han taxerings- ' öch pensionsnämn- derna, Även inom föreningsli vet deltog hr Svensson med liv :eln av fotbollsplan i "sysslor" som förekommer. :Ion är en rejäl och” sympatisk i "vinna, som har blivit mycket . na: Carolina kött - fö jningen::- "en varit behjälpli dra” uppskattad." arbetaren” DÖDSFALL ön karen C, Herman Ring, der- av' 73 år. - 2 tats pälsvafufabrik, ' där! pälsvarufabriken.; . - Sin” de, " Skånes, > ordförande i tjugo år. och lust. Han var således en av Aatkativiagerna Hl Markoryda Många ':-goda ” initlativ” till hantverkets fromma ; inom or. ten -har tagits av jubilaren.. För detta sitt arbete erhöll han 1947 Sveriges Häntverksorganisations förtjänstmedalj "i. silver. framlade" han inom föreningen förslag "om en hantverks.' och industriutställning (1 : :Markaryd vilket uppslag med tiden resul terade i Markarydsutställningen 1947, vilken blev: en stor fram- gång för ortens affärs- och yr- kesliv: Hr Svensson har: under en följd av år, tillhört: styrelsen för > Sunnerbo: Hembygds- och och: : han var Under en period sekr; i Mär- karyds frisinnade förening. Mar. karyds Arbetsförmedling - kom till stånd 1928 genom ett:av ju bilarens » initiativ: och han ut- sågs” "också "till förmédlingens ” förste « föreståndare, : en: befatt- : ning: som han :innehåde. under ett + 20-tal.: år: varefter. hän” av. och: yrkésvérksamhe "I ten har jubilaren numera över: tillbaka från det offentliga livet.! Han: kan: glädja" sig; åt en god ' eller. hälsa och vigör, 'då han. niuter ; sitt. otium efter ett väl fi tat maka ' till £. . fyller. på måndag fröken Em: - Sjö," Kattarp 2," fdrottsförenings : kiosk, såmt ä med oci David. Wennström, " Skummeslöv ' yr »Skottorp, CC; Herman Ring.: Fv lantbrö- Fagerhult, har. avlidit Å en år ”Han var född i Bnäckebotorg: Tossjö församling. Som ung ut. vandrade. han till Amerika :där- mnda rn han vistades under många” år och hade anställning inom lant bruk "och .gruvdrift. ” Hemlkom- men till Sverige inköpte han e- gendom i Skånes Fagerhult, Han sörjes närmast av syskon. '. Ludvig Nilsson” F. läntbruka- re Ludvig Nilsson, Hästhagen, Tåstarp, har avlidit, 78 år gam. mal. Han var född i Axelstorp, Grevie, och har' haft lantbruk i Grevle. innan han för. ett '30-tal år sedan. flyttade till 'Tåstarp, De. senaste åren har han vis- i. Älderdomshemmet. i Hjärnarp.' Närmast sörjande är en syster fru.:Alma Lindström, Båstad, samt ayskonbarn. ne Arton "Andersson. ”Disponent Anton "Andersson i Malmö har avlidit i en ålder av åttio år... Han var född på Skottorps gård i. Halland och' kom. efter skolgång . till pålsvarufirman J, Goldstein :& Son, Efter några år i denna firma övergick han |: 1895 till AB. Moresco' kapp- & . han. blev föreståndare och disponent för tjänst lämnade han, 1951. Han var 1919 en ”av. stiftarna av Sveriges päls- varuarbetsgivareförening . var ledamot äv styrelsen till 1951, Han har varlt en mycket aktiv - roddare och' var 'i flera år Malmö roddklubbs ordföran- sedermera Malmö civila ryttareförbund, var” han med om att bilda. och var. dess : Ånnonsera i LT jaa i:7 1946 : 40 . Den väldiga tTeserv av och: dre? ar- beiskraft”.« som : finns i värt. land tiäyttjas dåligt och många -arbets- givare :tycks anse; jatt. folk. redan efter, 35 år börjar” bli "överåriga”, Att. denna. uppfattning är" grund- falsk "bevisas med” all. önskvärd tydlighet av. : moderna” medicinska gar, | Vid 1 sionen i arbetet påverkas i relaz tivt liten” utsträckning av. åldran- de: "Däremot ' avtar . förmågan att utföra ett arbete med h re intresse för och en vida stör- re och mera levande kännedom om fenomenen på himlavalvet än våra dagars invånare i Ultima Thule, inom detta 'område voro många och djupt" rotade . i längst förgången tid, då man främst genom runsta- ven kunde: hålla reda på tidens : flykt, årstiderna och - de syrkliga solen och i' månen och överhuvud | taget tecknen i skyn. Först år 1540 | började almanackor utgesivårtland, Först sporadiskt med mellanliggan- de almanackslösa å år,” men från och med : året 1596 ha vi en obruten följd av. årliga; almanackor, . Dessa "| publikationer innehöllo förr i värl den: ett 'omfattande' och utförligt underrättelsematerial, som i sin mån hjälpte: till: att: hålla kunskaperna hög hastighet med: åldern. Inlär- ningsförmågan. är ofta sämre" vid hög ålder, dock ej 'så dålig, som man tidigare ' velat göra- gällande, en ii Amerika. : arbetsgivare i allmänhet är så räd- låtit til” yngre kraft och med : da; för" att' anställa.” Se : på plats- ålderns. rätt. har han dragit: sig ; annonserna i tidningarna! När det in Vara "ålder 25—30 'å | Tan den ' negativ: ett felaktigt "klichétänkande '& i på 'Buréau 7” över 60 : proc fullt. tillfredsställande;” mindre förmåga till vara ”envisa och o inte undersökningen, i varje f liksom "även:av praktiska erfaren- heter såväl i Sverige. som framför fär man. åldring vid 36 är 3 vilket fall:som helst är det många som redan då börjar märka att de ; tillhör den ”äldre arbetskraft”, 'som är fråga om, en' "Ung man” iPYngre kapacitet”. "skall det ? eller möj- ligen. ”ej över 35 än Detta är re- galn och undantagen: är. alltför få. inställningen ” till" de' äldres arbetsförmåga i stor utsträckning mera grundar” sig på - på "fyller. i morgon fru Ana Ma- de faktiska förhållandena; visar: sål väl praktiken söm' "ett flertal ex- pertutrednirigar;” svenska såvälsom lantbrukaren” Janné ; Andersson, utländska; Undersökningar ; utförda of" Business "Manage: I'nient ; vidi universitetet i Illinois oimfattande, kategorierna ; kortors- . och; butiksanställda utvisade; bla att 70 proc av "persona en' över. 60 Skogaby;. Hon "har" i ' många "år år, hade lägre; frånvarofrekvens än i Skogaby' den. under, 60 år, 20'proc ma. och endast. 10 proc högre. Vad arbetets". kvalitet .' hos personalen var den bland "de kon- tarsanställda.. i.'84.proc och. bland : de £ detaljhandeln anställda" [' 86 1 16 proc resp 20 proc' var dén utmärkt, Även - beträffande : arbetskvantite- "ten låg de äldre. väl. framme, sär- "skilt i: gruppen. 60—64" år." Upp- ; fattningen, att. de äldre" skulle” ha marbete samt iga” fick in- ". "> Bet belägg i undersökningen. I frå- cl ga om omdöme var de äldre: sina yngre kollegor överlägsna. En märk- lig iakttagelse .var för övrigt 'att Skånes” de äldre arbetsgivarna: i allmän- het var, mera kritiska mot sina jämnåriga än. de yngre, men nå- gon. förklaring härtill. redovisade je sam- från ett ärbete till ett annat kräves därför i regel nå- got längre. lärotid för. äldre men resultaten vid en. dylik - 'omplace- ring bli starkt förbö trade, om man så mycket som. möjligt :utnyttjar detaljer ur erfarenhetén' i tidigare arbetet, "Det är utan tvivel äv vär- de för det psykiska och fysiska häl- sotillståndet 'såväl.som för" indivi> ech v låga vid Ev. : Under ”seklernas” gång kom man emellertid 'av ena eller andra or- saken att allt mer och mer, vattna ur 'almanackorna, och i frågan om vissa detaljer, där det kunde var si och så med den naturvetenskap. liga "bakgrunden, var väl detta till dels påkallat, ehuru det naturligt- vis till en början väckte förstäm- ning och saknad.” "Ätskilliga" före- skrifter. för. människan dagliga. liv och hälsa, grundade på astrologieng principer, - skräddes :nog bort -un= dan för undan, men al Väs maa Fäder hade ett årigt starka- 4 Orsakerna till deras naturvetande: ? 4 få fil dr Sten ”Asklöf På kalendariets hö, r Det allra äldsta astronomiska Instrumentet bestod av en' lodrätt NW ned th, är ett stort antal data giv- , längs? na för varje månad, Där är"sclens och månens tecken sammanställda med planeternas — kortfattade upp- gifter om planeternas ställning till sol och måne vid skilda tillfällen, Ursprungligen är dylika framställs ningar om aspekterna sådana som .brukades "under Astrologiens tide- varv, då mar noggrant observera= de .Vandringsstjärnorna med hän« syn därtill, att de i sin gång antogs i högsta grad ingripa i och reglera människans liv och verk. . ” äv För -undervisning I: Astronomi i skolor utgör! Den svenska alma= nackan ett värdefullt. hjälpmedel, nom. ger många av Ästronomlens Jundamenter en levande belysning: - Inte minst är detta fallet med de upprest stav. ” Vid solbelysning "man sk längd och ' dess rörelseförhållanden, varigenom man fick material för härledning av Solans dagliga och årliga skenbara gång över him- Ten. Instrumentet utvecklades un- der. tidernas lopp. Man inriktade staven parallelt med Jordens fo- tationsaxel, och försåg den med ett ; antal ” cirkelformade . band, svarande mot de förnämsta cirk. larna 4 > himlavalvets grad; t, samt inställb gar. ling av tabeller och anvisni: för lösandet av en del Problöm in= - om; den dagliga rörelsens område, de vanligaste fenomenen som direkt sammanhänga' med sordens rotad tion..i. vs - För navigation” till. sjöss "oh fö "geografisk ortsbestämning & över hus vud taget är, denna ' almanacka ett bra hjälpmedel. Kompassens miss. . visning är ägnad en | ingående fram”. ställning i - kart2'; och :kurform. Armillaarsfären i blev . konstrue- rad. Med detta instrument, och med åtskilliga utbrytningar ur det, förnämli den s k murkva- dens .sociala anseende att även' vid väd lerleksförutsägelse. k d hög ålder utföra ett arbete, förut- | ända till och med är 1896, trots att satt 'att. detta -är väl t till Vetensk redan från den individuella” arbetsförmågan; , ; Om det' allmänna hälsotillståndet hos äldre kan ,£ägas; -att sjukfrån- person och år undersökningar: med "åldérn meda - varon : (antalet förlorade . dagar ” Priyå och med år 1749 fått överta .skyl= digheten "och rätten att ensam Läte dranten, har samtliga astrono! ska observationer utförts före karens konstruktion år 1610. Från urtida observationer med' armil larsfären har vi grundvalarna” all. vår: känned om det som, skick: ända fram:t o-m' år” 1900, men då genomfördes en ganska ge-|. de reform, visst inte ”gäl- Tumblauniveriktotet I i-USA, som ge- nomfå ten omfattande ” undersök- lande själva tideräkningen, utan al- manackans ' innehåll "och "allmänna uppställning. Så kom det sig, som de: äldre :av' oss minnas, att alma- näckan för år 1901 utkom i en: skep= nad som i många ävseenden ej alls åminde - oss 'om . dess föregångare, ings- förmågan hos; olika: åldersgrupper och därvid "Kommit till. det upp-= g liknande intellektuell kapacitet: resp minne" för läsning som" 25-åringar, hävdar han; Vuxna personer: är vid hormalbegåvning alltid "överlägsna barnen 'uhder 14 år, vilket. veder- 1 re” veta” något om månens och 'pla- Zodiskens tecken,” de tolv; urgam- la: himlahusen, : som omge”? solens årliga "skenbara "väg över 7 himlen, hade tagits bort. Man fick ej läng- neternas framskridande genom des- sa gamla heliga hus och konstella-. tioner... Namnlängden var till stor del :en annan och oss främmande, Där hade insatts s k moderna namn. Och själva stilen, typerna med -vil- ka k var tryckt, var ock=- lägger" de" utbredd pd bildbart så helt & 1 . Den verkade, mot äldre : människors Professor Thorndike indelade? "sina v. dersökningspersoner " ålders- grupper på: 10—14 år, mellan 14 20 år, samt i vuxna mellan 20 och 29,30 och 39,' 40 och, 49 samt 50 och 69 år. : Undersökningen kon- staterade "att" personer ' mellan 30 och 49 år' står på toppen rörånde eji det här d exempelvis yngre. Dr het Alden och arbetsförmågan : ” Det är bland 'de flesta arbetsgi- vare med erfarenhet av både yng- re och äldre arbetskraft en allmän uppfattning att” man finner mera noggrannhet, omdöme och änsvars- känsla hos de äldre, även om de ”.arbetar - långsammare -när det gäller rent fysiska presta- tioner och har svårt att hävda. sig i -ackordsarbete tillsammans med läsbegåvningen. De äger den snab- baste uppfattningsförmågan och de- ras bildbarhet är effektivast. En- bart : när ..det gätler språkstudier var de' yngre årsgrupperna under 29 år överlägsna de' äldre; Perso-, ner i åldersgruppen '20—29 år vi- sade 60 'proc större effektivitet ock- så vid studiet av språk än ungdo- marna under 20 år. Barn under 10 år lär fortare främmande. språk än barn mellan" 10 och 14 år; Proc fessor - Thorndikes undersökningar ' klargör att den "intellektuella upp= är minst effek- be f '.De praktiska erfar kräftas av ett flertal vetenskapli- ga undersökningar, En sådan; ut- förd av ett antal läkare vid olika företag under medverkan av Sven- tiv-i åldern från” 10—14'år: saint mellan "15 och 20 år, En- grupp av 65-åringar har" i alla hänseenden presterat samma resultat som nor- d mellan .15 ska 'Arbetsgi under rubriken: » och ati-extremt bin. slörre erfarerhet”, yst. alt noggrannheten och. pre statis- tiska byrå, redovisades i Nordisk Hygienisk Tidskrift av professorn, med dr Sven Forssman, Stockholm, I ; "De högre ' åld- rarnas arbetskraft och dess tillva- ratagande”,, Om . den fysiska och prykiska "arbetsförmågan ' samt det allmänna hälsotillståndet heter det ågan, som har sitt maximum. omkring 20—35 &r, avtar 23 småningom över 35 års "ålder. ' Den lysiska arbetsförmågan uppvisar " emellertid stora indivi- duella variationer, som kunna va- ra större än åldersvariationerna. Det kan således förekomma att den fysiska arbetsförmågan” hos ensta- ka" äldre personer kan ligga över medelvärdet "för en yngre årsklass. Det. torde emellertid vara klart, utgående från praktisk erfarenhet, tunga arbeten ' äro mgiiga i högre åldrar. När det gäller: fysiskt. tungt: arbete är det tessutom viktigt att arbetet ej sker] Xentlinuerligt utan med pauser med pliga intervaller. Den minska- e fysiska arbetsförmågan hos äld- re ärbeiare kompensera dessa emel- non lertid ofta $& stor utsträckning med äffande den 'p.y ykiska' arbets- gen hår utförda swdier ut- och 20 år och 40 proc mera än barn under 14 års sö :'Ja så påstår i varje jan profes- sor Thorndike, Och även om det kanske inte är berättigat att ta allt för kontant, så torde det dock stå klart att den äldre arbetskraften ger och eländig! Men det allra värs- ta var dock, att. Zodiaken, den för- medlaride länken «mellan oss. och vandringsstjärnorna på "himlen, v var och förblev borta! "4. Efter några års för pp kom mel. lertid en gedigen. ersättning för' det lorade, - V 1 kademi ” boktryckare och almanacksprivile- giets arrendator, Almqvist & Wik- sell i Upsala, utgav för "år, 1906 som förövrigt hela boken; klen, ma-| :: rör tid och tidsbestämningar, tia I kalend. har man stjärntider! - angiven för varje midnatt i året, : och i berörda avseende fullständi= . gas hjälpredan med en förteckni över de ljusaste fundamentalstjär! nornas lägen på himmelssfären, SÅ "För: uppställning," orientering oc) avläsning av, solur återfinnas c . fodi data, tionen för var dag i året samt ett antal ;orters latitud och tidsskillnad från. Svensk borgerlig tid och fån äkning. och kale di ti Julius Cesa 5 syätem,” som oss tillämpade intill år 1735, och nedgångstida hjälp: av. tidsskillnadstabellen re: cera dessa -uppgifter till den mé dian där: man befinner sig. Sami na Venus; Mars, Jupit nus-för fyra olika till lakroppar och följa; deras gång, 5 olika länder”, 2 I- fråga : om” "solen - och månens data har man förutom. .»deras upp- ni tiden” för deras ” passage . genom”: Stockholms meridian, och man kan ju lätt med data: äro också Bivna' för” planet re och Satur- Hén'i varje månad. Med stöd härav" är det lätt ått på himlen ,såterfinna dessa him” "En ' "geografisk översiki över” or dens' 'kulturländer ,är | given I form! av "en :tabell över. "Normaltid $ ” Årets, Fredikotexter samlade I en följd på tre sidor, och. man få: ju härigenom en klar och a al lig bild av vårt kyrkoår med alla dess. olika :bemärkelsedata. . Dn Sveriska almanackan ävslu- - tas med de officiella post= och tele= grafunderrästelserna i: detalj, 'ut< drag ur. 'Jaktstådgan, - värnplikts= . förhållanden och :en::sammanställ« ning. av'årets marknader, — Kä- lendariet är interfolierat bl a med tanke på anteckningar om" den, rå dande”, väderleken. Sn "Når Erik Hj: Lindet säger "sitt ord i aktuella allvarsfrågor . till. "Han gör det alltid redigt "ver på”. Visst är han vidsynt och tolererant, men han har be- . " stämda meningar och hans sätt att : säga, dem "präglas av en en speciell ) av al innehållande ett stort urval av ast- ronomiska data, vilka utarbetats :i Vetenskapsakademiens 'regi.' Denna nya publikation fick namnet"”Den svenska almanackan”, . "Publikationen har under sin nå- got mera än 50-åriga tillvaro allt- > Erik Hj. Linder är. till börd ” och hemvist frikyrklig; en kris- "ten "humanist med kålturekuv- > menisk bredd . och : evangelisk. "anda, - Hitteraturhistoriker - och » kritiker, Hjalmar Bergman-bio-" "graf och sedan ett år tillbakå -- stark” persorlighets känsla och . under debatt, då lystrar vi alla ' och: klart, lägger : vettiga syn- punkter på väsentliga ting, ofta . ' bilder, som man minns och ”Ie- ; inte, I vart fal inte alls på koi sikt.. Vi har en djup förankring" i reformatorisk "tradition. Och : Rom léver för sin del i motreformatio- nens: panik, i krampen från: 1500-1 talet. ''Att. de; västerländska folk, 4 som utvecklat sin demokrati i re= formationens hägn; ' skulle” åter- vända till Rom, det är ju: rent : vi kan'ju - om re Me markabla '' omvändelser ! också' på protestantiskt håll; men dem skri. ver man inte mycket om, : — För att övergå till en långt . aktuellare 'fråga: den om stat och kyrka, som nu ska utredas! Trots allt. har. folkkyrkan. större. good- will nu än. på 1220-talet, kritiken är mindre: frän och mer saklig. mera utvidgats och fi Den” utgör ' numera . en : ypperlig | > Astronomisk årsbok där den intres- serade finner allt vad han kan öns- ka om de periodiska fenomen som liga data om himlakropparnas gång. Det stora '"siffermaterial som möter oss på de 24 sidor, där själva ka- lendariet är givet, kan måhända i förstone synas litet avskräckande, men 'den ,som redan förut genom sitt intresse något vant sig vid siff- ror och: astronomiska detaljer och fenomen, sådana ' som tideräkning hittills varit avsevärt und Der saken framgår ju av alla ve- tenskapliga dersökningar och av och kal de, solens, "må- nens och planeternas ställning bland på himlen 'o s v, hälsar alla praktiska rön, såvitt de kom- mit till allmän känndedom. För att nu inte tala om Historiens s k vitt- nesbörd, Många av världens störs= ta statsmän har sova bekant varit "åldringar", j AN De äldre gynnas 5 alltmer i USA” "Inom 'stat och kommun: sätter ju fastslagna , befordringsregler . hin- der i vägen för allt för unga män på chefsposterna, Så är 'det inte inom den privata företagsamheten, där dock dess bättre tendenser bör- jat visa sig att frivilligt lansera en mera ”ålderdomsvänlig anställnings- och befordringspolitik”; Här i Sve- rige har utvecklingen haft litet svårt att. komma igäng, men i Amerika har man redan sedan flera år till- baka i allt större utsträckning åter- gått till medelålders och äldre. vid anställningar. Man har' både' ge till; höj öre eltsktlvitet: och Jönsam- nom expertstudier för att nå fram säkerligen alla dessa vägvisare och deras :klara. språk med glädje. - I "anslutning till det nya årets ordningstal, 1958 i räkningen efter Kristi födelse, anges årets nummer i de viktigaste andra tideräknings- system, och där finner man andra av årets regalier, såsom gyllenta- let, . söndagsbokstaven,' påsktermi- nens datum och 'kalendariets för- hållande till Den gamla stilen eller bero av jordens rotation och utför- |: i: ”Morgon-Bla- | det”. Han. presenterar här syns , punkter på några drag i dags-" - läget," .s : ie Om tiden är r religiös eller inte? Ja, en tid är varken det ena eller det andra, det finns ingen, gemen- sam nämnare för" de . motstridiga krafter, som bryter sig under dess yta. Men det kan klart 'sägas ut; det går en stark religiös längtan genom vår samtid, fast den inte all. tid kan' lotsas in genom kyrkopor-' tarna. Den moderna människan har kommit på kant med sina kyrkor, hon är -osams med dem, Ändå går hon och: bär på. en olycklig kär- lek till dem.' Du nämnde katolska kyrkan. Man undrar, varför en eller annan fu och då går över till den, Ja, det beror nog främst på dess utbildad för själavård, b idigt har staten "utvecklats : därhän, att den med våra dyrt för ', värvade "skattepengar stöder snart i snart sagt all. kulturell och annan för folket. Att under sådana för» ” själavård. Den katolske prästen är: jä ke hållanden frigöra. staten. från alla förpliktelser "mot" organiserad och verksam. religion, "Get vore absurt, Så bör i'vart fall inte den ofta diskuterade. : skilsmässan 'stat-kyrka ” ske efter en. ' månghundraårig - föds båda. parterna så betydelsefull och fruktbar gemenskap. Å andra si- dan kan det inte vara principiellt riktigt, att staten ska vara förbun- den med en särskild, kyrka, att staten ska kunna sägas ha en tros- bekännel Staten ska stödja res ligionen, att majoriteten av folket nöl fa det inie i kraft av tion. Ty I senare fallet 2 fara att bli en så, sin kyrkas kasuistik, har svet följ sina grunddrag varierar ju heller människan just där hon är, nickar het och genom praktisk; erfaren- het kommit underfund om att kul- ten av. den ungdomliga 'arbets- kraften gått något till överdrift; « Man har funnit att pålitligheten ofta blir större och att kontinuite- |" ten i arbetet vinner på en ej allt- för : ungdomlig stab av anställda. De äldre ger sig inte iväg just när tående, visar personligt intres- se, ställer inga krav, absolut ingen- om folkkyrka och frikyrka... ” Alorgånrg till Rom 'otänkbert man lärt upp dem.” digt för varje: tänkbar fråga — He — En del undrar, om det finns Pariäster wan avvisa en så rätt cn katolsk fara här i landet, pisk [dig reform, . - XR Carlson . för massflykt till Rom; Det Aror ing Voss: AN [SR stöd åt ålla kyrkor och inte själavårdsfallen så ofantligt det |sami-nd, I den mån de bärs upp ena från det andra. Prästen möter av en betydande befolkningsgrupp. Sen är det en annan sak, om t ex de frikyrkliga vil ta emot ett Bå- dant stöd: Men att börja med kan ting kan heller chockera honom. I ju staien, som hushåller med en så - — På protestantiskt håll kanske|stor del av våra pengar, bevilja det finns merå skygghet inför sjä- | avéragsrätt för de belopp, som ena- Havårdsfrågorna. Men visst är, att|skilda ger för att underhålla fria n förbättring inträtt här, bide in-|eller frikyrkliga församlingars och samfunds verksamhet och mission, precis som i USA. I Nog tycker man det vara underligt, avt även fot Arvid Svärd ” verksamhet, som kan anses. nyttir - 2) RA SÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.