A i AN i Nera, och när resan hem till Än- -Åy så skulle vi med mycket stor. > resände - och med kyrkoherden > manshustrurna såg i.sina skräck- frniska mer; fjorton månader se- "i ta det försiktigt, om 'man tän- ee framför sig inte bara i Laholm LAHOLMS TIDNING i Fort. dal AT pc Han slog sig ned vid gästgiva” rens bord, "för de kände varan. gelholm . anträddes 'på kvällen, var Margareta med. Ja, Kristi. anstad,; det ' kunde man kalla en” repurterlig ' stad, ett länsre- sidens: där såg en landshövding ut som"en kung, en kyrkoher- de” som en ärkebiskop och: en uppasserska "som en prinsessa.” Gästgivaren . hade kommit ö- verens — med. / i landshövdingen om sina "skyldigheter mot de om att Margaretas levnadsöden inte skulle spridas :ut I onödan, och. därför tog han” tysthetslöfte av baronen; men' det är preski- berat för länge sen, likäväl som ””kjutsförordningarna och 'gästgi- varstadgan," hemligheterna kan röjag nu utan brott mot vare men hon hade: inte vuxit opp där, och av. sina, föräldrar min. des hon. nästan. ingenting. ' Fa-]' dern hade gått över bord i en " störmig” natt it Kinesiska sjön, och när . modern fick ett brev från rederiet med en svart, kant och : hans' innestående.” hyra — det var det slags'brev, som sjö- drömmar under 'novembernät- terna — så. tog hon det så illa vid sig, att hon aldrig blev män- nare : hade .' hon. fått vad som blev , hennes man. förmenat, en grav i utkanten på Sankt Ibbs fick vi”ett brev "från Hans Arne Hansson i Menlösa, där han be- sett och hört ett dussintal lärkor slå sina drillar och han: ifråga- "sätter om detta är ett vårtec- ken. Ja, om det bara vore så väl, glädje. acceptera detta — men samtidigt kom det besked från Våxtorp att det varit 19 grader kallt. — och det är ju inte pre- - cis något vårtecken. Men våren 'kommer — om än det kanske . dröjer ett bra'tag ännu. - LAHOLMSBUKTEN . börjar . i stället att lägga sig och samma är förhållandet -med Lagan ideas nedre ' lopp. : Än är strömfåran förstås fri och det är bäst att - ker pröva på isarnas bärighet. Men : om ' det/stilla -och lugna vädret i. förening. med den star- ka kylan fortsätter några dagar till, kan" man” räkna med-att bukten ' lägger "sig så pass, att -man kan geisigvut. och pilka torsk. Det finns gott om sådan ute. i bukten just nun, och den är av verkligt fin .kvalitet. "-ÄNDERNA i Lagan börjar å- ter att samlas allt mer, och ned- anför ' Stadshotellets under ny- byggnad .-varande ' paviljong rå- der. ett rörligt liv. Fast änderna håller sig förstås mest på Kö- pingesidan, dit ' jaktvårdsområ- dets ' fina ' foderautomat lockar - de vackra fåglarna; Den kommer - til mycket god användning om vintern fortsätter. : SKOLFRAGORNA : har kom- mit 1 förgrunden i allra högsta grad under den senaste tiden i alla : sydhalländska kommuner, Det är den nya skolorganisatio- nen, - &om kastar: sin. skugga utan i alla kommunerna. Här blir". den:' dock mest genomgri- pande tack vare. samrealskolan. Nu har ju denna fråga lösts, och det dröjer'inte så många dagar, förrän det. kommer att infordras anbud :på uppföran et av de provisoriska skolloka ler: na. Själva träbyggnaderna 5 n ju. köpas från Götenehus, men det övriga skall ju göras påp Ben, AUKTIONERNA har börjat i Skåne, där det-redan varlt ett " par verkligt: stora sådana. Hur det blir med dessa här: i södra Halland är väl ovisst ännu. Nå- gra jätteauktloner' lär det väl . knappast - bli; då det inte varit några stora” eller 'omfattande:' e- gendomsaffärer, . Många ' gånger säljes för övrigt gårdarna med inventarler "och allt, och då blir det inte nägra sådana ”folknö- jen” som. ;auktiönerna oftast :ut- ov oe -Ide' Flygare; : Historier från Hallah idsåsen | kyrkogård. Enda barnet kom hennes' mosterman, som ha- de" ett gathus i Råå fiskeläge och var änkling, men när han gifte om sig, vandrade Margare- ta vidare till en ännu avlägsna- re släkting, en torpare i Strö- velstorp. När hon var tolv år gammal, gick hon barfota med ett hassel- spö i handen nere vid Vegeåris strandängar och vaktade byns ] gäss. En solig septemberdag stan- nade en vagn mitt på landsvägs- bron, och ur den steg en herre, som förklarade att Margareta tog sig utmärkt bra ut bland de vita gässen mot det gröna gräset; han bjöd " henne på karameller och ville att hon skulle stå modell åt honom. Det höll på en hel vecka, och det. ganska: besvärligt, ty Av” SF redrik Böök 2 herrn' med ' sitt ”staffli och sin stora parasoll yrkade på att Mar- gareta' skulle stå -alldeles' stilla, och när hon lydde honom, pas- .sade gässen på att gå opp i träd- gårdstäpporna på strandbrinken; det blev mångahanda klagomål, och målaren fick punga ut med en . krona om dagen, men den gick till byamännen. Margareta hade bara ' besväret, efter ett par dagar drogs. till och med kara- mellerna in. Det var hennes för- sta bittra erfarenhet av det ovan- liga och uppseendeväckande, som fanns i hennes yttre, som ställde till en massa uppståndelse bland mänskorna' och skaffade henne obehag. Rösten darrade av för-' trytelse,' när hon berättade det- ta barndomsminne för kyrkoher- han. nickade och tröstade henne med, att det ha< de blivit en mycket vacker tav- la,-han.-hade-själv-.sett iden på väggen i ett skånskt slott. NN -- Värre blev det, när Margareta i hunnit. bli ' så gammal -att hon skulle konfirmeras, för bland läs- barnen i 'Strövelstorps kyrka kom. det upp så mycket oord- ningar - och misshälligheter, att pastorn stod alldeles rådlös :— "rig mer ur bruk. Den som hitta | när. han fick reda ' på alla dessa I där”hom satt i köret med” ögonen: mansägarsönerna råkade i i slagg. mål på vägen från och till kyr- kan, men en av de magra tor- parpojkarna låg på Iur och rev örat till hälften av på den star- kaste och drygaste av dem; och vad flickorna beträffar, så mun- höggs de.i koret, klöstes på gången, grät och talade illa om varandra hemma i gårdarna. När det skulle redas ut, visade det sig att lämna henne i fred, fast hon bara hade en enda tanke: att 'inte komma någon i vägen, att vara precis som alla ' andra. Det fanns pojkar, som- ville haj sällskap. med” henne, och : det i fanns, pojkar; som "förföljde hen=i" ne — men det var just de sena- re, som blev. allra. mest hand- > gripliga i sin svartsjuka, de. tog trätofflorna i näven o. gick till. anfall. mot hennes kavaljerer. Det fanns: flickor; som gav hen- ne. . 'stickord och ' vände; henne ryggen,; ..det fanns flickor; som : skänkte henne hårband och lade armen om livet: på henne, men när” det kom till stycket, var det ; : en av 'de senare, som fick" ett 3 krampanfall "och - hickade . fram, att. hon" funderat på att lägga . råttgift i kaffet åt Vackra Mar- - gareta, Det var första gången det ': rnamret hördes och det kom ald- . de. på det: vär dotter i' den stör sta . gården" i . Strövelstorp, och hon: var "sjuk av förtvivlan. att' gossen i ” gränngården inte längre! följde henne -på' hemvä. gen, utan. gjorde. omvägen... över stugornå' nere :vid bron. Marga retas'skull,. blev hon så utom sig av skam och raseri, att hon intel: längre kunde dölja sitt hat ochi" förrådde "sina sjuka tankar; Pa-T storn',. blev: alldeles ” förtvivlad, dunkla. 'och syndiga. ting, och det I var. nästan med skräck, som han betraktade : Margaretas: ansikte, nedslagna . och": psalmboken: i knät — en solstrimma föll in och lekt med det: bruna burret vid |' hennes" tinningar, : öronsnibben |: tecknade "sig :röd som blod' mot den, vita” halsen. Det fanns: bara en enda sak att. göra, det insåg plötsligt pastorn, och det var att under inget föregående år hade han varit med om maken. Hem" skilja Margareta från de andra läsbarnen: —'' hur "skulle det ” s sh jeg blotter for: Veer hilset i Mö "mot Edens + Så 5 Säg ned i natt fra din » da svinder Ver takket for anden, o, Herre, i i Himlerie sitter den store. Gud 7 Og ser over. Jordens rund. a "Han sender i hatten "så store bud :/ ere fra Himlenes stjernebund. Han sender vel også ett bud till mig > 2 oci denne"velsignede; kveld . fra skyenes guldslåtte melkevei,' '.- -- det £iör han, det gjgr han, vell? å Der faldt det en stjerne — å Gud, for. Zuld, - : " -Det glittrer 'i "Himlens hus. | "og natten er hellig og underfuld . . -" og fyldt med ett dunkelt 'brus'. oe Der faldt det en stjerne — to stjerner till, . fela NA | for hvem kan vel kasté med lys og ild; o Herre, som du, som du? Du griper en stjerne og hilser mig es Na lö nöden "ov din hilsen jeg vell forstår, LEN Jeg hilser igjen mot din melkevej'- . - Og ind gjennem porten ' går, fött "for sjelen min kjender vell vel, og sti, soc : Nu vandrer du atter i natt forbi "Du Icker med kloder oc stjerners id,” : dt 'er du evig stor. "Vellkoimmon ditt rike, vellkommen till ' +: den ventende gamle Jord. + For, Herre: Se her kan vi trenge dig, :,,. " å luttre de golde sind. : : stig ned, stig ned, og stig ind. : Vellkommen, vellkommen i i kveld, du ånd, N mn ++ + som leker med ild og lys; Mos or et Jeg fgler, du leder mig ved din hand, | A Hvem kan vell leke med lys, som du | i nettenes dype brus?. : mitt hode nu, sa i 2 i nattens stund. > vs velsignede lund. melkevei, - hvert mögrkets gys. - du' sendte nu, ert Himlens 'hus; IJ J. Anker-Pauksen. RK Ce St 0 NIA själv till prästgården och erhål- Stör vtåg i ”HÄR ÄR STIGEN TRÄNGRE, HÄR ÄR VILDSKOG, HAR GÅR SAGANS VALLGANG VILD OCH LÖS, HÄR .ÄR STENEN KASTAD AV ETT BERGTROLL MOT EN ERISTMUNK LÅNGT I HEDENHÖS", iktstrofen' av Fröding tar OSS av allfarvägen och le- in oss på stigen, trängd av - vildskog. Visst kan. det vara > besvärligt nu sedan mopedise- ringen gjort även icke bilister - en aning bekväma av sig. Det är ju så enkelt att bara vrida ett tag på gashandtaget'. . I alla fall, 7 . Låt oss lämna den stora bre-. da" bullrande landsvägen, hop- pa över landsvägsdiket och slå in på stigen; som leder dit där "sagans vallgång -går vild och lös, Ibland kan det vara gan«: . ska påkostande för Oss, men Lo gengäld kan det bli oerhört gir ; vande.! : och backe” "ned, genom dolska . : granskogar, på taggiga åskam-. mar: och genom leende lövhult: står vi plötsligt och blickar n ne i. Trolldalen.. iz Trolldalen! Vid "dess norra ände ligger. byn, 'med:gårdarna. : i rad, vaktade av hundraåriga ' . "vars bortersta . "töckenblå' luft” an ser Hallandsåsen. H "Sven Martinson - Här "framför Oss ligger ett stycke orörd natur, ett Fågel E > Fenix land, ett :oddligt: sagor . i; Trolldalen.. är - en.- bred - och lång 'dal;- uppfylld : av skog,» . kantas i mössryggarna och kä; ;- stråken” av: -björk?' och vide- kratt.; Här breder " "vidlyftiga buskar ut sig och alärna följer diken och bäckar, som om tör- « velbarkade '- träden. '' Alltsam= mans ser ut som en tavla, vil- "ken någon målat utan" mening, ' "bara för det ; varit roligt och ' därför. dragit "penseln i långa, '; svenpande rörelser, '.,' > «:! I södra delen av' Trolldalen = ligger Trollhålegölen och bläns=-' ker som ett stort blankt öga, "ständigt : riktat uppåt.” Uppi-" ” från "Trollberget 'ser den lilla " gölen i hotfull, och: ibland '. då - :. himlen är Jnolnbotäsi. mande” ut” i m man en tidig! vårdag | står på Trollberget och tit- "tar ut över 'skogarna, fängslas". > man "av iden storslagna utsik- ten.”De nyss utslagna björkar-: nas Jjusgröna. löv' bildar: ett ' vackert inslag i den mörkare barrskogen,. Så' långt ögat 'ser ” finns det” bara skog och åter skog. Ås på ås böljar åstad i- mjuka ' kurvor och försvinner ' till sist i ett suddigt; soldis" vid ; horisonten. 2 kunna” bli någon ro och andåkt |” "så länge hon fanns med i klun- , Ban, där satt den ene med hu- I vudet surrat in i vita bindlar för hennes skull, och den andre med röda igensvulina ögon. Margare- ta fick lov att vandra för sig la, enskild undervisning, det var det 'enda "sättet för henne att komma till att stå på kyrkgolvet samman med de andra ungdom- ama. På det viset skulle pastorn också få tillfälle att närmare forska' ut vad 'som dolde sig bakom. hennes klara panna och glänsande ögon: vad var. hon för sorts flicka, var hon utan-skuld till all: den förvirring, som hon spridde: kring sig? Det föreföll pastorn, att det var hans sär- skilda plikt som kristen och som själasörjare att ta vård om den själ, som bodde i denna vackra kropp, och han gick till sin upp- gift med "sann ” nitälskan.: Man har hans eget ord på det, han berättade det själv under ett förtroligt samtal, som han hade i detta ämne med kyrkoherde Fjygare många år år senare. Forts sd ” man få se skymten av den lud. i Då plötsligt! Då vi följt den . slingrande” stigen ' backe upp; då ra krökt: av år. och arbete, Men”. ”vårtträd.l Mot » söder. öppnar >, : dalen: sig ; till oäridligheten, "i > tja, vad som helst nästan: M > "ihåligt träd, ett bokträd. Mån. "ga har blivit "lurade av-skogs rået;' lockade. i fördärvet och : klart också råkat ut för henne, .:—+ den. här, ne Hon kom gående. på sam- - rhossar "och ” kärr.” ' Om våren ma stig 'och' Jakob trodde det liga", flickor 'plägar' göra om "sten ständigt plågade de skro-'. Knäreds. bygden II : Och så rakt nedanför: Troll- - » dalen. Förr länge sedan skulle: "det ha funnits troll där nere. Det säger åtminstone folk; Och ibland då man vandrar i dalen,” tycker man sig bestämt se al lehanda mystiska varelser, som. tisslar > och - tasslar, Trollena'' står bakom stenblocl och bus-+- kar. och kikar på människan; "' den vidunderliga och farliga". ' människan; Vänder : man: sig : bara. kvickt nog och överras kar dem i deras tittande, kan; na "svansen, som sist far iv g bakom skrymslena. : ;' nn : Detta påstår med bestämdhet!” Jakob 'i lyckan: Men han: ser” » han tror: på trollena, :. > t"t "i Och 'skogsrået.' Jakob be: tar. alltid historier om: den 3 på Så framsidan sköna kvinnan, men vars. baksida ser: ut som mest ser baksidan: ut. som” et BLAND DE MANGA. sagofigure förförda,. Och', Jakob "har så elsens oi äNens > karlens Han mötte henne :en sommar natt, då han kom genom Troll. dalen, Ja; han. hade varit u i'friareärenden och tagit ge vägen över Trollberget, ; —Och.där hade han sett hen= och tittar en 'smula misstänk-= ” ed sin tro, och varför skulle : var en vanlig flicka. han mötte. ; Hon ' sjöng : och 'trallade ' och : hoppade' till ibland och sväng- . de med kjolen som unga lyck '; Då hon fick syn på Jakob smet hon'in i skogen skrattande och kunde, "se. många "kyrktorn lockande. fl TYS At ie sticka upp. här och var ovan. "Men jag visste 'nog att det skögarna, Och - kyrkor tyckte var rackarstyg' med -i spelet? -.x inte: om. Han hade gjort säger Jakob och plirar. med ö-. upp -'en plan, "att .han skulle ' .gonen; Jag; vände ut och in .' förstöra. dem.en efter en, Han" på både kavajen och mössan. >; började, längst 'bort . I öster, och då jag' gick" förbi platsen :>och : kyrktornet ' där ' tillhörde där jag:sett henné springa in ' Knäreds. kyrka: Jätten tog:ett:' i skogen, såg jag bara ett fult": väldigt stenblock 'och slungade ,- miss. Blocket hamnade, alldeles : för. långt. norr" ut. Men jätten Jakob betonar det "sista "med inte "haft vett på att göra nå- got har råkat illa ut. Men vet man: -bara knepena.. 1 Ännu" går” "hon kanske kvar. arm som- rA och Iota och sjun-''” gonblick' slant. han med ena för ' er.: Meh friarna går inte gen-': ten, och kastet blev svagare, vägar genom skogarna, nume- därför att" "han" då miste en del "ra, Nu tar man. bilen- och kör "ifrån både skogsrån och alle- "> handa mystiska ting. Men nog slungade han iväg och till slut ; hade han fått in: riktningen på '/ och: kaståde.' Men i samma ö- i Trolldalen,' -, . ””Jag skall säg: ver huset här. Min far har ta- möta henne någon gång alltid.-- I Jakob har" hört - myringen också. Myringen är. en mördad rpänniska, som inte "fått kom>=: > mna i vigd jord. Därför får han : inte någon To utan går omkring: » raka vägen allra längst ut på | under mörka nätter och kla- ”- Hallandsås där den stupar i: gar och tjuter. ' => tsohavet Där satte han sig och. : ”Jag hörde honom en natt”, : "började. krossa sten med hän”: "säger Jakob. ”Det var om hö derna. Stenén rullade nej Då = ten. och molnen gick lågt och "' för åsen” och ut i havet. Där det blåste och såg ut till regn” ligger skärven än i dag”. 1 Han: kom gåendes längs med” ;' Och i Trolldalen ligger bloc-" -Trolldalen, rakt hit emot. Gos ket också än i dag. Ligger där. se, jag skall säga dig, det var helt omotiverat, ditlagt av: a ruskigt. För akte sig. den so tekraft. Visserligen inte från. råkar i vägen för: myringe; en jätte, men från en” annan. Han är som besatt och tar kål ikraftkälla. Jakob blir arg om nå vem det vara' månde. Men ., .man börjar prata om inlandsis ” jag låste dörren och sköt igen. - : och slika ting, Så därför är det spjällét i skorstenen, Och sen » bäst att tro, att get var jätten var jag. skyddad. Men jag hör- "som. kastade dit den. , ” : de” honom gä 'varv efter varv ' -Nu.har, fävarna gryt under runt stugan och yla: Nån sömn det «stora «. stenblocket, därav den natten blev det inte”. ; .namnet.- Dit smyger den blac- t Jakob tror på det han berät- kiga. rävhonan under tidiga tar. Det hjälper inte att man -: morgontlmmar m gon kommer" med försiktiga antyd- nia, som hon knipsat i byn vi nihgar att det kunde vara nå— > dalens norrända. Sedan gianer "got"ånhat, ett djur exempelvis: hor upp'på stenen och lägger tal "sig där, medan ungarna nedan-. om så väl vga fr jag talar' : py goda mark; var det som 'en jordbäv-- han blev så arg, att han gick 7 amt mot en. Jakob. är lycklig : : äl "bodde" på. Hallandsås och" där? wäppe ifrån hade han:en: fin? "Ute ER "sikt! över" södra Hallafid. Han” iväg. det'” Det : blev : en" väldig '! eftertryck. ”Men andra som : gav sig inte; "block. efter block v 2» oc kasten ganska bra. Då tog han N ett ännu större block; måttade "av kraften. Blocket" hamnade, - dig, säger : " för: det skulle vara roligt att > Jakob”; att blocket for rakt ö- : lat om'det. Och då blocket tog ' ning hade utbrutit. Och jätten -- r, som förr 1 världen sysselsatte -folkfantasicn;' var näcken en'av de mest gåtfu'la. Jakob i Knäred son — har lyssnat tin ströms» biga," . oo . fån Rävshell kan man om "la. porlet ' från 'Prinsabäcken. ” Det är ingen stor bäck; torkar ästan ut i torktider, Men näc- n har hållit till vid bäcken, tidig sommarmorgon : i' Jakobs ; ungdom, Jakob var på väg till en granne, för att hjälpa ho- 'nöm, med slåttern....Man slog med lie, ock'nt'skulle man slå . mador och” sankmarker, Jacob ' vädret är lungt höra det stil - 4 säger Jakob. En "gång har han , | w' hört honom” spela, Det var en .. tog söm .vanligt stigen genom , "”: dalen och över Trollberget. Då han "närmade sig Prinsabäcken fiol" och spelade." » förvånad, över att någon, var ute vid denna tidiga timme och örde' han något egendomligt. ' .det lät som om någor, satt med ” Jacob ' blev . spelade, Och till råga på allt mitt ute I skogen. Han stanna- . de och lyssnade noga. Musiken t'kom från något ställe längre uppefter bäcken, Just som Ja- kob stod där gick det upp för !; honom att det måste vara. näc- ken. Jakob stod stilla en lång > ”Det är obeskrivligt vackert”, i ” säger Jakob. ”Jag kom mig inte : för' att :göra något. ” Plötsligt i, blev det tyst; och, då. förstod jag. att näcken hade hört eller sett mig. Jag gick fram dit jag > hade hört musiken, men ingen- ' ting syntes där. Bara sommar- : morgonens ' fridfullhet . rådde över" bäcken” och déss omgiv- "Kanske. kan det låta skrock= fullt och. dumt. att, tro på så- dant som Jåcob tror på. Men hans tro är fullt förklarlig, Den är berättigad och vacker, Han är uppvuxen, med. denna tro och dessa föreställningar. I vår tid med allt tekniskt och mo- » dernt gives det så liten plats åt fantasiflykt och därmed en be- hövlig avkoppling. . Varför inte stund och bara lyssnade,. -: > låta en liten gnutta av mystik ” "och saga ännu vara kvar i de susande skogarna, . runt de blanka skogssjöarna och mörka . tjärnarna, i vårgröna lövhulten och hagarna, «och under de "mörka höstkvällarnas molnhimlar, + > - Om vi. strövar i vår Hera= bygds marker kan vi då möta denna saga och denna mystik. Men det beror helt på oss. själ-. va, på vår egen fantasi; på vår egen känsla för den bygd, som är oss bäst i världen. Vår hem- "bygd. 2 AA LA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.