5 T DN ING FO SÖKER NI kontakt med befolkningen -- | KORDAGEN per N FEBRUARI 198 TT och sjöktiarr | - 2 Halland? . - ca då på ortocrganet LAHOLMS TIDNING PDerg Fr LAHOLMS TIDNING äh gen, även den pilsbelönt, är en förtj i SE on : Fagerhults biograf ger söndag kl, ” -vaise"” med årets bästa skådecra lerska "Maria Schnell, Filmen ver - i den va som fick två första cr : en P "Samma dag kl 5 Bör som ma- FÖDELSEDAGAR . Det är en betydelsefull gär. tiné - United-Artists..stora Hven = | ting, Som SU Fal. ver I färg. - Robinson Grus fler i morgon fru Anna tersson utfört här i södra Hals - Persson, Furuvägen 130, Halm-ilend under en för skogen oer- : stad. Hon och hennes make in. | hört betydelsefull: brytningstid. nehade på ' sin tid lantbruk i|När han började sin gärning Ysby. Efter makens död var|här var ljungheden, det förhär — . ' hon sedan. mjölkerska. på Dö-|skande i det sydhalländskaland- ” a mestorpsgården och därpå i ett [skapet — "nu. är ljungheden | 20-tal år tvätterska på sjukstu- | snart ett' rent kuriosum, medan gan och i I ålderdomshommet,. produktiva — gran. och tallmar. Annonsera då i ortsorganet vel 2 framtida Jordi ruksprodak ien' ELR EA Eiga | SA otköatarsikötsena I för: Op FO : ne a framtid var : tillåten. körd Pp Pe emat för den jori rukår. : vå dag, som Hallands läns hus- och söndag LB KN > Hållningssällskap > arrange. men 1 färg La ös I Vinna” med rade: i "Stadsteatern i Fal | Bill Willams, Helly Ryan Jam | Vi : kenberg ” på "fredagen, 'En Mllebults. Uocrat > ; stör publik | hade” infunnit g sig då riksdagsman Anders r Pettersson, Dahl; som vika: or Knäreds- blograt un söndag krigsfilmen nat fack ined Jack Palace och Ed- die> Albert. "En av” årets. bästa filmer, ; hård, : otäckt, stark: En film där man sitter blickstilla, fyscinerad av allt -det bilderna ger." Pilmen har fått filmkriti- - > Hishults. blograt .' ger "söndag ”Terras Btorfilm ”12 timmar: att. leva”, En film. som; blivit prisbelönt och som. hand- har. om, män 1 dödsfara.. -- - vr 2 og - klasser. Det är framförallt vid de za + utgår i 82 proc av fallen. Samman- ierade för sällskapets ord- : rande, landshövding Rei- : + mér Joharisson, vilken på N jagr "lic Jacob Ekman i SMR,” i varade för intressanta för kussion, '” : . ” Riksdagsman Pettersson erinrade - i 'sitt hälsningstal om nötkreaturs- ” skötselns betydelse för det svens- . ka "jordbruket och inte” "minst i. Halland, där de kreaturslösa jord- . bruken hittills inte förekommer i "större mängd. Hr Pettersson hop- padös att 'jordbrukardagen : skulle . ge "jordbrukarna nya impulser med: :ytterligare stegrat intresse för rötkreatursskötseln - - som” resultat, varpå" hah hälsade talare och pub- i Produktion, avsättning och ekonomi - net för "dagens första före- drag,” som hölls av professor. Len- "närt Hjelm; N = Nils Vv. Ohlsson” i drift (brist på "ärbets skraft;: bun- denhet ” och : otrivsel i" arbetet); Lönsamhetsmotivet har också var rit rätt framträdande: vid många gårdar och samma sak gäller bygg- os Sedan förkri har h ubringats med gott och: väl en fjärdedel "eller '550.000”. djur. Pro! "duktionsutvecklingen hår dock -in- te - varit likartad i skilda storleks- -mindre och större brukningsenhe- lerna son” koantalet har minskat. "Produktionen har därför mer .än tidigare koncentrerats till grupper- na 10—30 haj” sade : talaren inled- EG TK + Den nedgång som förelegat tor- e ha orsakats av en lång rad fak- torer: Vid :en undersökning ' inom Lantbrukshögskolans ' driftsekono- "miska "institution; vid vilken cirka 1.000 jordbrukare har intervjuats, "har-ett försök gjorts .att närmare "klarlägga hithörande frågor. Därvid "har framkommit:att arbetskrafts- "motivet varit den viktigaste orsa- ken till övergång till kreaturssvag antalet. familjer som en= ” skilda personer : med = socialhjälp| 7 Bkades från 1955; till 1956 enligt en dogörelse i Sociala. Meddel Ökningen''4 var. resp 1,8 och 4,5 proc, skning av ” koantalet. ' Det är sannolikt. realistiskt att räkna. med tivet (ingen "eller rel dålig På övre bilden fr v. agronom äÄke Håäraldsson, professor Lennart: . Hjelm och agronom Gunnar Smedgård, ' Plönninge. Därunder: da=”- gens mötesledare, riksdagsman Anders: d; Förspelet ”Den röda hallåno & Yramadie. Rarnfärkludon kernas stora pris vid festivalen " ner, som 'kan spara” tid finns inte för närvarande, menade talaren, De mest , arbetskrävande i momenten, utfodring, utgödsling och mjölk. |? kanske kan' bli :av stor” Totydelse då det gäller att klara arbetskra fts- problemen i i framtiden; - Talaren .. utgick ifrån att. - ning kan emellertid rationali åtskilligt, - " Lösdriftssystem för mjöl älkdjus: har "praktiserats allt för litet i - vårt land för att tillförlitliga ' under- sökningsresultat.. kunnat. utvinnas. Ungefär 25 procents arbetsbespa- ring ansåg dock talaren att man kan vinna. Dessutom har deita'sys- tem den fördelen att gamla djur- stallar kan utnyttjas, att djurens hälsotillstånd : blir gott, att' mjölk- hygienen kan höjas och att. det tyngsta ladugårdsarbetet ; elimine- ” ras, Men det finns även nackdelar, underströk talaren: Dessa är bl a större "förbrukning av :strömedel, svårigheten ”att' följa. produktions- djuren individuellt in: m.' För" mig- djur torde systemet däremot. inne- -bära stora fördelar. : : 7 | Agronom Häraldsson, belyste ven ”ackordsprissättningssystemet, "som hån ansåg ha framtiden för. sig. Sär- skin när det gäller, djurskötsel? kan och | Ahlslöv i samspråk. Y vara av stor betydelse. Vidare kan man med olika driftstekniska och arbetsor ofta eliminera vissa risker, - ,; " 1 vissa områden torde det: med hänsyn” till naturliga förutsättnin- . ladugård, — fi ingzsvårigheter vid nybygge): En bedömning av dessa faktorers framtida .utveck- ling torde ge viss. orientering rö- rande driftsformernas , utveckling. I olika undersökningar" har . vi- sats att man kan förvänta en: stark åderlåtning av jordbruksbefolknin- gens - ram : till 1970.- Arbetsfrågan blir därför. viktig även i 'fortsätt- ningen, 'En skärpning kan här -in- träffa genom ev övergång till. 5 dagarsvecka, ." Lö eck- gar, av jölk, riskförhållandena +, etc « vara: nöd- vändigt att upprätthålla, en' ganska stor mjölkproduktion. För att det- fa i dagens Jäge kall. bli” mölligt krävs en y er Ackordssys- temet kan även: bidra till-att-lösa svårbemästrade problem i samband med .arbetstidsförkortningen Tala? ren -slutade med en” uppm: i göra ladugården trivsammare som arbetsplats, Detta kan ske på olika sätt, till "exempel" genom : bättre |" belysning, trevlig målning I m M. kpatruller, ”fabrike "och kanske mest | - av produktionen, På "deta område; finns även mycket att göra-ifråga' intressanta. —> föredrag . hölls av när lic Jacob. Ekman i, SMR. Han bog ämli; upp ett par nyheter om mek billigare bygg der, arbetsförenkling och förbätt- rad utfodring, Det är emellertid angeläget att de åtgärder som pla- lingen är vansklig att bedöma. Det är dock inte säkert att nuvarande relativt Boda prisrelationer." kan hållas. Framför allt bör man räkna med stigande'. arbetslöner, Ifråga |- om .byggnaderna | tycks nu; ram= komma enklare och billigare kon- struktioner, men f'n är finansie- ringsfrågan svårlöst, Många" fakto- rer "talar. således för en' fortsatt att nuvarande” antal' kreaturslösa ÅT gårdar blir bestående och att yi får en ytterligare ökning. 5. Te ' En dylik utveckling lättar på - ävsättningsbekymren för "smö=. "ret: men medför en del andra : konsekvenser, som är ange- . -lägna att. uppmärksamma, 1 "första ' hand . kan ' svårigheter uppstå" beträffande! .konsum-= - tionsmjölksförsörjningen - till > > proc av folkmängden på och 4,81 och : tätorter, Det är möjligt ati en - prisdif 8 ” uppgången från '1955 &r helt kon- ' centrerad till städerna. Den vanli- ” gaste formen är hemunderstöd, som - lagt utbetalades år 1956 h a - stöd med 85,2 milj kr, vilket är 11 proc. mer än året dessförinnan, Me- per familj ick wu kr i månad "mellan vinter och sommar kan a åstadkomma en jämnare. pro-"t "duktion. Men det är sannolikt ” "nödvändigt att samtidigt "söka" ” sänka kostnaderna för. vinter-. "fodret. Ensileringsfrågor : bör - "därvid, Ägnas ökad Nppmäker”: -samheb. ” : . : » Genom utslagning av. korna För -beloppet 171 kr. och för Tandsbyg- "den 111 kr. är Inalles "fick 187. 249 fömiljer. och 215 personer ”gocialhjälp under fjolåret. ' "Understödsfrekvensen är "mycket varierande inom olika de- "lar av. riket. Den" är lägst i södra "delarna och högst i Norrland, För - mälarlänen' redovisas : 3,3 -under- 2 stödstagare per 100 inv, medan mot- --svarande siffra är, för östra Göta- . land. 2,8, för Skåne, Blekinge och Halland 43, och" för ”Norrlaud ; Se Stockholm” "har siffran 6,1, Gö- teborg och Malmö båda 4,8. För öv- "riga städer över 30.000 inv noteras "siffran 4,1 och för mindre städer 3,8, "För Norrland koristateras en'an- märkningsvärd ' nedgång i antalet ; understödsfall under det att städer= - ha i riket visar en ökning. på inte . mindre än 5 proc, G är inskar. det viktigaste. under- laget för köttförsörjningen. Här ;' - finns redan nu ett betydande > underskott. En ökad 'köttpro= , : duktion kan därför rekommen-' - deras : vid - gårdar : med + goda :. ” förutsättningar bärför, si |. Vid övergång , till kreaturslös drift är det risk att. driftsinriktnin- leca i i växtodlingen blir mycket”en- sidig på många håll, Vid de inter- vjuade gårdarna var detta inte fal- let i Skåne men däremot i méällers- och norra Sverige, där spanin- måls- resp vallodlingarna fålt myc- ket stort utrymme vid de kreaturs- lösa gårdarna: I den mån jordar- nas produktionsförmåga härigenom blir svåy att upprätthålla på läng- re sikt måste klarläggas vilka and” ra produktionsalternativ' som "finns eller vilka särskilda åtgärder som "ökningen koncentrerad till farnilje- typerna makar med? barn och'en= + gamstående män, medan antalet en- samstående kvinnor med soclålhjälp "minskats. i + För 45 städer, redovisas en ök- . ning med 15 proc eller däröver.' I . Varberg ökades sålunda ', antalet tnderstödda : personer från 401 år + 9955 till 510 år 1956, eller med 2 kan '. vidtagi för att. eli ninera jordförstöringen.! " $ös En annan konsekvens äv, kobe- sättningarnas reduceirng är ökade riskförhållanden, ? vB större: år= neras nog prövas ur ekono-| misk synpunkt och att stor hä tages till förutsättnilgarna” enskilda fallet. : Nu I Arbetskraftsproblemet.. är permanent - inom - "det "svenska jordbruket och detta ämne behand- lades av "agronom. Ake Haraldsson i Sveriges Lantarbetsgivareförening, Talaren :; "skisserade. "inledningsvis hur 45-timmarsveckan införes även vid jordbruket «under åren” 1958, 1959 : och + 1960 genom minskning av 'arbetstiden. med en timma” per vecka och år. Den maximala ar- betstiden- fören. "lantarbetare blir 10 tim'per dygn: "Enda undantagen blir - för 'ackordsarbetet. ” Däremot säger "inte den' nya lantarbetar- tidslagen. hågot: om femdagarsyec- ka, men om; industrin går. in. för sådan; vilket den säkert i stort. sett gör, måste nog lantbruket ' följa med för att kunna konkurr arbetskraften. Därvid uppstår. stora ärskilt.. när. "det gäller IT for sättningen tog talaren spe Teielit .upp problemet med arbets- tidsförkortningen ' för djurskötare. Undersökningar har gett till resul- "| tat.”ått antalet arbetstimmar' per kreatursenhet sjunker , upp till 25 | enheter, Sedan blir tidsvinsten in ga... En tablå visade att. man ge- nom arbetstidsstudier "fått fram att' så mjölkproduktionens område, som "— skafteorättvisa : som bör. ävskaffas 3 + STOCKHOLM (Press) "Ett förslag om sådan ändring av skattel att' ogift skattskyldig varmed 'jämställes : änka, . änkling . eller frånskild — med 'hemmava= rande : barn: och " förvärvsarbete utanför ': hemmet jämställes med gift skattskyldig främläggs : i. en motion i andra kammaren av, hr Gustafsson i Göteborg med flera. folkpartister. ;. -- I vårt land finns. ett ganska stort” antal så kallade ofullständiga 'fa- miljer, d v s familjer där en av för-, - äldrarna "saknas, heter det bl a i motionen. Dessa familjer är ogynifi- samt ' ställda i beskatbaingshänse- ende i. det att familjeförsörjaren dels : har lägre" ortsavdrag än -fa- miljeförsörjaren . i 'en fullständig familj, dels får betala statlig in- komstskatt efter den högre skatte- skala, som gäller för ogifta. -+ ; « Om det i en sådan familj finns husföreståndarinna + anställd, lik= "ställes .dock familjen med övriga "familjer. . Husföreståndarinnor är ”emellertid för närvarande inte. så " ofta förekommande. Om t ex mar = nen rycks bort genom döden och familjens huvudsakliga inkomst varje kr ltal krä- ver 15,7 'minuter per dag. Utfod- ringen tar 3,5 min, mjölkningen 52 utgödslingen' 3,4, rykten en minut och övrigt arbete 2,6 min. Dessa studier har . gjorts ' vintértid med uppbundna djur. = ec » Vilka "möjligheter finns det till rationalisering: av, dessa arbetsmo- ment? Utfodringsarbetet kan lämps=, däri » försvinner, ' måste den efterlevande änkan ofta ta arbeie utom hemmet för att lösa frågari om familjens forisatta försörjning. Hon har emellertid sällan möjlighet att " anställa husföreståndarinna. Barnen får ofta tas .om hand i daghem, för= skolor eller dylikt. Städhjälp och måltidsinackorderingar . får delvis ersätta den hjälp som. en husföre- ligen rationeliseras vid ny eller ombyggnadsärbeten. Det finns mycket att vinna, på det -.området, bl a genom anläggandet av arbets- | besparande silos, elevatorer m m. Man' bör heller inte laborera med allt : för” många ' kraftfoderbland- ningar, ansåg talaren, vy sådant tar mycken tid. : Beträffande mjölkningen kan ef- termjölkningen . för, hand slopas ntan produktionsförlust." Men detta bör ske successivt med de nykal- vade': kvigorna. Mekaniserad ut- ödsling kan också spara arbete, liga L oci priser, För $ngre hårt 'skuldsatta jordbrukare kan detta lätt leda till likviditetskriser. Det är därför än-= geläget att 1 fortsätiningen , "ägna riskfrågorna : stort . intresse, En " .svacanh ei men för att detta skall löna sig bör koantalet vara 100—120 vid helautomatisk och ungefär halva antalet 'vid halvautomatisk utgöds- Imångaldig växtodlips synca LS ling. Enkla: och. bill ga. -zvktmaskie 'g oss ståndarinna skulle ge. Kostnader- na kan" emellertid bli lika. sivra som för en husföreståndarinna, Det ad, wiket att -vi får överskott. P; på produkterna är d r knappast tänkbara -i någon större utsträck- . ning. Det finns även människor som resonerar som så, att med nuva- rande höga skatter är ökad, fritid .. att föredra framför ökad inkömst. Kruxet för mjölkproduktionen är : just arbetstidsproblemet, Här kan . emellertid .ett' ökat samarbete mel- lan "jordbrukarna lösa, ufritidspro- blemet även för dem; som är' sys-" selsatta' i: mjölkproduktionen. Man ' kan" tänka sig att gemensam :ar- betskraft anställes för: att lösa åv- 'bytarproblemet för 'arbetskraften i:ladugårdarna, antingen denna ut- : i "I många 'år innehaft. ett lantbruk eget folk, I södra, Sverige finns un-.. göres, av. anställda eller, gårdens” der "vintern lantarbetare,.som sak. nar sysselsättning. En kunnig djur-" skötare 'skulle' säkert 'kunna få ar- bete somm "avbytare och bli en.'vär-.. defull; kräft< just. med : tanke. på Sad. Iedighet,, menade : Lic Ekman kom refter z på Udefs”k: mjölkpatrullerha,;, som” han studerat under" en re-' > sa i Tysklånd, En sådan patcull ” - bestående «! av: tvår man, > en: -mjölkmästare med biträde, för. mmåskiner, i regel sex stycken; « kylanordning '. samt övrig rustning för mjölkens oiml .dertagande., och skötsel - från " » kojuvret " fram "till ' mejeriet. - Priset för denna utrustning. är ' 25--40,000 kr'i Tyskland för - närvarande, men kommer tro- ' "ligen". ätt : kunna: nedbringas, ” Cirka" 100 kor:är lagom för ? . patrull. Kobesättningarna . om "de patruller : talaren istu=' derade, varierade från 5—6 till "18—20 kor. Patrullen' började arbetet tidigt på morgonen, ut- förde : mjölkningsarbetet, frak- tade mjölken till mejeriet) där : den 'tög hand om återbärings- " skummjölken, 'som distribuera= gens andra mjölk "Resultaten av denna metod, blev bl: ä en mycket hög mjölkkvalitet. Diskning och övrig skötsel av'.åt- ” rustningen 'sköttes:' perfekt. Kvali- tetsbedömningen utfördes på så sätt att fatthaltsproven togs vid. gården, varpå kontrollassistenten ; utförde sitt :arbete vid mejeriets -laborato- rium. På det”sättet' hann - denne med. samtliga gårdar inom batrull- området på en daj K den för mjö ul lens, arbete låg emellertid ganska högt, ; berättade. lic Ekman, Man räknade med 10-11" öre per liter, mot 6—7. öre i större. ladugårdar med fast anställd: personal. . Unge fär-en fjädedel av kostnaden föll på utrustningen och tre, fjärdedelar på arbetslönerna, Om systemet. skall tillämpas i vårt land måste -arbetse : kostnadssidan nedbringas; :'menade talaren. Detta bör kunna ske t ex genom att en man sköter . arbetet Vv stället för två. +? vc - Har - detta system framtiden för. sig i vårt land? sporde talaren. Han var. inte beredd att ge- något ka- tegoriskt. svar, men det utgör: en framkomlig väg att lösa fritidspro- blemet i.en tid då 'arbetstidsi kortningen utgör ett svårbemäst- rat problem. Vissa gårdar, vars krea- tursbesättning inte medger -heltids- anställd ladugårdsskötare, kan bli. väl betjänta av mjölkpatruller även om kostnaden blir relativt hög. I skogsbygder där den' manliga ar- betskraften ligger ute på skogsar- bete kan systemet också tänkas få betydelsefull uppgift. likt synes orättvist för en änka att i en situation, då familjens skattekraft uppenbarligen försvagats, såväl statliga som kommunala myrdiga heter tar ut skatt efter avsevärt hårdare "principer än nä! fögniljen "Var fullständig, ör + Rom "av "bestämmelserna - huvudsakli= gen änklingens fall 1 tankarna, heter det vidare i motionen. I dag är emellertid situationen 'den att det övervägande antalet fall inom ifrågavarande grupp utgöres av en= | samstående, kvinnot .De nuvarande liga och vrättvisa och . bör- därför ändras, 1954" års. dam eutredning! påpekat hade man vid införandet!” en bety er vi att få en sådan rmjölk-- patrullverksamhet ä även i vårt land i framtiden; ansåg lie Ekman, och till sommaren 'skall" försöksverk- samhet startas, för att närmaré ut- - en . svenska Jordbruksprotiuktionen är > "| han sedan försålde för att Ayla - byggrnadssnickare och har även ”Iduktig yrkesman "och en : snäll . och hygglig människa. 75 år . : Uv fyller på måndag fru” Emma : Andersson, maka till framlidne lantbrukaren Gustav Ander: son, Torp, Hallandsås. Fru 'A. inne- hade 'tillsammåns med sin ma- ke 1 många år ett lantbruk: i a Torp, som övertogs av 'en 'son vid makens bortgång. Hon bor dock: fortfarande kvar på: går- den där hon får god skötsel av Jen dotter och son: Hon var i sin . " kraftsYdagar . en” arbetsam och . duktig kvinna, ” som: kelt gick. upp sin husmoderliga : fyller” på : måndag ”hemmans. ägare"; Peter. "Arvid . « Karlsson, Krogshult, - Våxtorp." Han: har i Våxtorp, .som' han sköter" på ett : föredömligt. sätt. 'Skötsam och.” arbetsam : har han drivit upp jordbruket till hög kultur. EK, har'också tills för ett. par' år och en trevli ygermästare” År fordbruksarbete men. blev sedan byggrnadssnick: re. Som ' nygift bosatte han sig Nyby och upp- förde där en villabyggnad, vilken sedan i varit" "ledamot ' rav' val]. ker” milsvida - marker. Hur många träd, som J. A, Pettersson varit med om att plantera, visste han inte själv — men nog måste de räknas i många miljoner. . : Den bortgångne var.en stilla och. mycket försynt man. Hans stora”, intresse sammanföll med hans arbete och ”skogen var hans arvedel”; Den ägnade han sina krafter. och sitt intresse. och som ett synligt bevis på sin stora arbetsamhet hade han fått : medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, något som han - satte. . mycket . stort värde på. . Han var en verklig: hedersman och : efterlämnar ett | vackert minne. J. A. "Pettersson var aldrig gift och ' efterlämnar som när- | löv samt, sju syskonbarn. Mån.', ga gamla vänner i Laholm och södra Halland deltar också i Sorgen, . : ..« Elof 'Carlsson,. .F.. köpmannen , Elof Carlsson, Grevie; har av- lidit: 72" år. gammal, . Vena Han var född i V. Sönnarslöv och började. sin. handelsbana b Brunnby, : och 'konditionerade bl. a. hos" firma Carl Wingren under. några år affärsrörelse i sistnämnda samhälle, Till Öllöv, Grevie, . kom han 1920 och in: nehade lantaffär där tills' han 1955 ' överlämnade densamma i andra händer. : Under: flera år -tillhörde .. han Ängelholm—Bå N till Krogshult, där. han var lant-. brukare i sju års tid. N. flyttade emellertid tillbaka. till: Laholm; där han: byggde sig en. villa på Månstorpsvägen, : Han ', återgick därvid till sitt gamla yrke som gjort ett omfattande arbete som égen byggmästare, . Han är en D NAPAL L F. länsskogvaktare. : Ar PETTERSSON, N 7 Laholm | Vr . m I välkänd "gammal Ishölma- re f. .länsskogvaktare; J, A Pettersson: gick i går ur ti- den. Han skulle om några må” nader” —' närmare bestämt den 8 maj — ha fyllt 85 år. . Länsskogvaktare = Pettersson var född i Härlöv, Krotiobergs län, och" ägnade sig i ungdo- mens dagar under några år åt den' militära banan. Därefter ö- vergick han till skogen och ge- nomgick . först ” skogsskolan i Kolleberga, innan han 1897 kem till Halland som plantör hor dåvarande '" Hallands hushåll. ningssällskaps ' skogskomrritté. 1902 blev ' P. föreståndare för skogsplantskolorna i" Laholm och Knäred, och 1905, då Hal- lands läns skogsvårdsstyrelse bildad blev han ordinarie reda sy för sven- ska förhållanden... . .. 'Talaren kom även in på andels- ladugårdarna och ”mjölkfabriker"” i större skala. Även. denna drifis- form kan bli aktuell i framtiden, menade" han. Vi har många - små djurbesättningar , och " trycket på produktionskostnaderna kan bli så härt att radikala åtgärder för att länsskogvaktare. Denna : befatt- ning innehade Pettersson till år 1938, då. han avgick med pen- sion.” Under hela tiden har han Carl" Olsson i Ryssgatan så när söm på: de sista åren; då han 3 först " vårdades . på. Ränneslövs och”, nu under förbilliga ”arbetsk måste tillgripas. Även lösdriftsmetoden för mjölkdjur”” diskuterades,” TX. av makan Ida Hillerdal, f. An- ' erén, fem barn: Brita gift med lektor.” Valter. Elgeskog, Linkö- ping, Olle, med. dr och docent i Uppsala, . Margareta, leg. läka- re och gift med provinsialläkare "' Gösta - Andrén-Sandberg, Viska. fors, ingenjör och Gunnar, tt och ver! varit bosatt hos frisörmästare En ksam i Lund men Minneapolis stads. köpmannaförenings sty? relse och han har dessutom var - rit, huvudman och revisor i Gre- vie sparbank." Närmast sörjande är' maka, : dottern Ingegerd, gift med, folkskollärare Tage Sten. ter. av ut I Oskar Hillerdal, - Utan be till .. torsdagen - doktor . Oskar ” Hillerdal, . Halmstad, ..: Dödsorsa- ken''var. hjärnblödning. - Ännu : på .dispensärmottagningen.” ' Med ' doktor Hillerdal, som vid sin död var 72 år gammal, . bortgick en av västra Sveriges mest kända läkare som gjorde berkulosvården men under se- nare år även blivit en eftersökt och värderad privatläkare. Han var född i Villstad i en'lant- brukarfamilj "och" den sunda och. okonstlade' uppväxtmiljön kom att” "rätt". mycket prägla hans livsstil som var lugn,' jovialisk Är och förtroendeingivande. 1916 ..blev han bitr. läkare vid Orups 1917 till 1950 var han överläka- re "vid. Spenshults' sanatorium. Där kom han att med sin läkar. . skicklighet" och sitt stora 'män- niskoihtresse göra stora insat. ser, icke endast för botande av de enskilda fallen utan också i- fråga om tuberkulosens tillba. . katrängande på det hela taget. . Efter 'avgången 1950 från sa- natorietjänsten öppnade dr Hil- lerdal. privatpraktik i Halmstad till vilken många patienter sökt sig. Efter dr Nielsens bortgång - förra året har han också uppe- - sanatorium och från hålijs ' dispensärläkaretjänsten, Närmast . sörjes dr Hillerdal Ingegärd gift med civil- Erik Fredman, Borås, "teol, dr docent, n. på föfeläsningsuppdrag i i USA, barnbarn amt : syskonen bankkamrer Karl Nilsson och folkskoll, In. a månad på Pi sker den” i geborg Nilsson, båda i Små.. Laholm. = oc Nea tv rt : sträcker sin grönska över ä mast sörjande en. syster i Här-" ' 1 i Skottorp.. Han innehade också - berg, Knislinge, samt dotterdot- gående. -sjukdom . avled natten" dagen innan var han;i arbete .. sina främsta insalser inom" tur - fee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.