= TR on äktisk "öjorupplonar Der program för statligt stöd til + Trädgård snäringen var att båtrakta som att försiktigt första stég och att stödverksam- rat som dåvarande jordbruksministern : 'Nörup lade fram för, och fick antaget av 1955 års riksdag, anknöt till sina huvudprinciper till - de regler, som. sedan slutet av 1940- Sam'B talet gäl rå! onaliserinå. Då det var första "gången. en "dylik verksamhet prövas. hvake att tjäna Ka dan; av” en gårdsstatistiken, kom en viss rest- riktivitet nas ss ler för jordbrukets inre: riksdag, . rädgårdsområdet 0 och då.. fandelsträdgår- . "var. begränsade på grund mycket bristfälliga trä att göra sig gällande be: den'prak mö d kreditpoli ram som språk för de förbehållas de allra minsta och ' svag te. företagen. és I "Vad som: främst kom att: skilja i siödet till så bruksstyrelsen- redovisat; inte I re. kan”. förebärås, Då lanitbr ”ktyrelsen dessutom - "tat Beslut i alla rationalisering järe den föreligger också, ; praktiska "möj ligheter att vid" heten borde bedrivas i "huvudsak lig överensstämmelse I ” Jordbruket gällande” bestärmi ”tillä Genom en gruppmötion. från cen=.å> terpartiet med br Hansson i Skegri .. som första namn i andra. kammaren. kar frågan aktualiserats vid årets Motionärerna = framhåller att något sakligt motiv för att bibe. hålla: en så olika behandling. av två + närbesläktade näringar; " -mot. HR centralt fat: öreslagen” ät alla djur, som. lever och” rad tysk. landsväg hittade" sålunda er Person 'i somras inte" mindre än '90 "döda" igelkottar. Fåglar, harar,- ”kalter"och hundar — alla faller de offer för, det. bländande” ljuset från ”bilarnä; "Det är "endast räven som” . klarar sig! Lastbilschaufförer 'som stradorna. har berättat att de inte sällan "möter eller kör förbi rävho- når; som' har ungarna tassande I 'gåsmarsch efter sig. Men de går stöstradans” gröna stråk Un- +; Det. låter fohtastiskt men har lik- väl n;reell | bakgrund. Det är för- vägarna till veritabla döds-" 'ka' av;75 km av en starkt trafike-. ständi, igt "trafikerar de' tyska: auto= | | för att: leta: rätt på ett. nytt göm. |4 "Många. djur; faller - offer för bilarna 'på våra landsvägar men några synes: klara sig och dit hör räven och hans-ungar; Räv< honorna är -listiga "och - -lär; sina ungar ”trafikvett”. "Men även på andra : håll - jurriket träffar man på en: liknande; omtanke. så lär t ex gemserna i Alperna sina Ungar en fulländad ,”stört= loppsteknik”, "vilken > ;.kommer skred eller givningen,' gger. musen stilla allt, är lågnt; Då ger hon sig iväg tälle- och så snart hon Ffunnit' en 'säkrare plats bi jar ' hon: att flytta över ungarna dit. Under 'de' första av tiskt, betingad; den kredi "ansågs kunna tagas i an=" 4. ödet bor = k ” ditram... 2 trädgårdsnäringens ratio- zu bryket. var, den storleksspärr vid från tsvarand verk= + er a Medan ip kare a ay; jordbruk kan komma i åt-- inande"av statliga lå som: infördes. för 2 dskrdstö ” förhall ack etagen; rinclp alla'ö ägare och brus” . kredi > först, "för oli + av ka! släg” av grundförbättringsåtgär- der, alldeles oavsett bruk storlek, begri isades motsvarande - Ana skrifterna ec årdsområdet ådet till > tä kgaren ”ellér brukarén : : sysselsätter + hög: in" När det: "på helårsanställd ; arbetare gäller, statliga” bid. rag. uttalär: sig för. -bringas : ” tillse, att de mindre företagens :be- rättigade anspråk på förtursrätt till icke trädes 4 ä "I sin "ålparlementsskrivelse bade 4 - också lantbruksstyrelsen. förordat att erinfa "om. den trädgårdsutregs ning som skall komma. Mot. denna vänder . sig :cen> | 72 7 | terpartiet,: = som. fäster - riksdagent "uppmärksamhet på att bifall. till . icke innebär något nytt "och oprövat utan endast. att : till- Öj "på träds N i” överens-) med vad som i lge til: + den Krets av företag, 'som" förutom lämpats för Jordbruket, något: somm oda pr öjlighe- på: sautostradan. . Rävarna vet tydligen .mycket väl att-de där all- tid kan finna döda fåglar; grodor, igelkottar. och annat matnyttigt. "På samma gång lär de' sina ungar: hur kall förhålla sig gentemot tra- k got -sådant tycks' tyvärr hundar och "katter inte, gå 1. land med. Vid åtskilliga tillfällen de se- naste somrarna har jag lagt märke -rävar, som mycket lugnt stått igkanten ;-och. följt: trafiken med. ögonen... De vänder huvudet mot. bilen och: följer: den när den passerar. - Säkerligen blir de: blän- | P dade; men .det verkar. inte: att.ge- nera dem, När. vagnen kört 'förbi vet de att faran är över. Det råder - om. att. rävhonorna lär allt om vägens i faror och hete När jag en Batt bedöma h der. för "ra önaliseringss' det". till " frädgårdsnäringen som 7 riksdaget . Dessutom 7: = anser. gång. körde. på en nybyggd. lands- j jag Vända de gårdarna; "rande 16 framhölls också, att, ret ala medelstora ”handelsträd-: Vid reformens” genorefösg" 5 ja 2 i en alltmer öl : inde konkurrens ned . jäglöneländerna ”exportutbud Tsig att 'se sig. för och, den korsar vägen. god tid och "med verläg- Det är möjligt att det är 'de gi- vande: »Jaktutflykterna på. vägarna tomt -bibragt rävarna" denna goda » | trafikkultur.-Men det kan inte för- nekas'att många djur vid -ungarnas uppfostran särskilt lär der att und- gar. ett” "slogs: :startloppstek- i När första snön Bar: fallit upp- Söker | gemserna med ungar en brant sluttning, där: dei full.fart på alla SKATTERNA beräknas betyda en . utgift på "> milj på fyra porsoner, skriver Växt jöblädet > krona, 'om'.dagen och den. utgiften kommer > mindre - " kollegan: " Det är enf > dighet att pengarna tas ut för fi- '" nansiering av en nödvändig mo- .derhisering av försvaret. Men det "är "bek Åfrdn principen om beskattning efter bärkraft och drämmer . till 3å att som äl <> Koall satts föl . "terna, Det är dock obestridligt; sått koalitionen. genomförde skat- . tesänkningar.-Att dessa sedan in- te mäd och! uven för skattedragarna be- " trodde komst. gen ha ”Inkoms' var att > hällsrelormer som då genomför- des. i Nu har bladet vänt sig. Nu "räcker långt nkr. åkärpta läge beslutar de fyra de- mokratiska partierna nya skatter som « blir. särskilt kännbara för folk m & ny QPREssEN sva a faller ty fringats al I -KONSUMTIONS nen fö 300”kr” pr år för en fa- >(cp); "Det blir nära en att kännas värst för de Inkomsttagarna, fortsätter | Holkoartiet, som nu: -18en, på, länge. under ansvar, mot” IDROTT; OCH: POLITUT LIDERAR då och; då, .ock. nu'sker': detta här hemma . på ett unikt" sätt. påpekar Helsingborgs. Dagblad (h):'. "Den 8 juni skulle: vi -eventuellt” KOI en det skadar inte vatt "de blivit sagda,” "ty! alltid. Hågon får väl därigenom upp Pol kens: röalitete sen få. nyval. till "andra kammaren; en ildrarid, au lagligt, att' man nu gått örinnan blir det hårdast drabbar dem, |: nomföra, > r "minst skattekraftiga. tionsregeringen har ut- r kritik för de höga skat- ktes så mycket i kronor på at! medborgarnas. in- r steg, Koalitionsregerin- de också stigande skatte. ter. att räkna med, Detta gott underlag för de sam- « ändra, statens inkomster inte på Men i detta avsevärt ed enå inkomster, Detta är vu Jäxa? för högern och alt" realisera, mycket svår. att åtminstone om den ska gå i. vanlig ordning - med pa. Hledardebatter, och RAD "Vad skall Tegéringen nu g Tidigare» har sagts att" der Inte, går att ha nyvalen'; på saming! som. de ordinarie :& | "dag börjar det sto= ra evenemanget på' fotbollsöm: rådet, VM. Nu har Sveriges R dio framfört till regeringén;” att . det inte går att radiomässigt kla- ” ra dessa båda händelser. sämti digt, "Även : ' valkampanjen dessi E dag” fyra: rutschar. ned "på snön för att därefter i iett plötsligt tvärkast brom>- sa "upp. :och ';snabbt ; : springa". tvärs över:ssluttningen.; Det ''är. samina vat igenom, de lär sig att und- d sju d. är så små att näbbmusen kan: bära” dem,” en ef- ter ' en till det nya. boet, Men där- efter blir. en' sådan transport. för besvärlig och nu inträffar « det märk=- liga. "Musen tar” en "unge i skinnet och får den. ;slutligen'. efter. ideliga knuffar” att. bita sig" fast i hennes | päls i-närheten-av. svansen, Till. en början " reagerar, ; ungen inte: men till slut biter "der. sig fast, Första gången flyttar ' modern ' en unge i taget. Men blir det en'ny'flyttning bildas" det. en. "liten -karavan med alla. i' mod päls. : Sedan drygt” dött år har 4:Sverige gjorts försöle? och". "prov: angående bleinet räddnin från a k ubåt, Dessa” prov har. nu resulterat i en första utbildningskurs i Karls- kronas övningstank. Denna uppstig- På: dr / Zippelius" film ser man tydligt hur. hårt modern 'måste 'ar« beta för att kunna släpa alla un- . Sedan mycket länge "har? man sjändigt hört, att gasverkens tid är förbi då världens koltillgångar snart är'slut. Det har emellertid visat sig, het med både galten Särimner och den utbyggbara vattenkraften i i Sve. rige, ju mer. man":tar' desta mera gas>. och mö lapparate ning sker. redan nu av; alla störg gasapparater, som saluförés och in att kolreserverna har en viss lik-'. stalleras -hos.: ; allmänheten. Under : des naste åren hår .emöllertid. Kom= + mit i marknadén en del nya gasol=. har man! kvar. "Detta" 'påpek har gjorts: inför Sv gasverksför- eningen' av . eringertjör Kjell Å- berg, Malmö, söm samtidigt erinrar, att gasverkensråvaruförsörjning in- te behöver: baseras just på koks- tion använda. vilket bränsle” som helst, kol, koks, ved; torv' och prak- tiskt taget vilka oljor « och oliepror 4 |som "råvara sår stället « för stenkol, tad. "alltsedan” dustriens start för drygt 100 år se- dar; Detta är en märklig händel- av mars kommer representanter för landets stadsgasverk attiStockholm dryfta förutsättningarna att använ< da petroleumprodukter tionen av stadsgas. , " Gasverkets framtid: anser övering Åberg ligga inom industriområdet och husuppvärmningen.” De' verk som inte tar hänsyn härtill är en- Viet, hans mening dömda "till. un- Princi ifråga om taxe- ning från sjunken. ubåt . bär att man med ,utnyttjande av den egna kroppens 'resurser och utan andra garna ' med 'sig, Ibland händer det också att. hanarna: försöker otdna en liknande karavan. Men de tap- sättningen" för industrigaskunder be höver omprövas på en del håll. Vad husuppvärmningn . angår ' påpekar, hjälpmedel" än en flytväst" plus ev en utstigningsdräkt, som skydd mot vattenkylan, stiger upp till ytan från den sjunkna ubåten. Först fylls ut! stigningsrummet med vatten (längst ned på bilden), varigenom trycket i rummet blir lika med det omgi: vande: vattentrycket, varpå : utstig- par i regel ungarna på vägen. Det ser ut som om de. inte förstår. att hålla -det rätta, långsamma. tempot. han att gaseldning ej blir dyrare än kokseldning öm man tar hänsyn till : verk Erfarent och gaskol.. Man kan för gasproduk- . se på gasverksområdet och i medio |: | och gasol i rit ä konstruerad Föreningeh har därför. gjort stora. , ansträngni för att få prod ter och försäljare av gasol att en- kända; apparater, ” ibland av. pressen. = att försöka skapa sensation oberoende" av om ser. På” ee är:man Er medveten om att” stadsgas i dagligt " ' tal kallas” gas ' men" också- att den ' därmed får klä: skott för: alla: gaser 18 stället" för dart få "STOCKHOLM månde PRIO”: ” ; Klotformiga hus är: ingen nyhet — eskimåernas. igloos ser. ju ut som halvklot .— men” klotformiga som=' eller tillfällighetsbostäder från 'gaseldade villor visar att 1-hl koks motsvarar 65 kbm gas, vilket innebär; :å d: dagens” kokspris öppnas gen står med överdelen” äv "kroppen" i luft, förste nan tar”ett djupt. ande- tag; dyker under kanten på utstig-” ningsträumman och "stiger till ytan (i mitten och överst på bilden).:iDe övriga följer efter' i snabb följd. Den fria uppstigningen är. inte förenad med några obehagskänslor, det .gäl- | ler. bara 'att hela tiden komma ihåg att släppa den expanderande hing- | huften så att"ett lungövertryck: icke . uppkonimer, NE inds av slavsikten att sprida ökad kännedom + Inom Sv .gasverksförei inger 'har diskuterats "igångsättandet: av. gas- propaganda och föreningen harock=- ingsv lyser: föreningens direktör Cläes Lindgren; Stockholm. I första hand ämnar man" informera allmänheten om tekniska nyheter inom stadsgas- och z gasolinindustrien;". Vidare « är av aluminium "är: något "som man först: på. sistone" börjat experimefte- rå medi Tyskland, och'de ariseg-ha många - fördelar - ur” ekonomisk" och byggnadstekriisk synpunkt, be rätar den ' tyska "tidskriften: ”Aluminiya, . vars beskrivning - återges -i.-senaste numret: av : Svenska > Mel kr som har. den minsta ytan I förhål lande till volymen, och. när det gär ler hus' är det av, intresse ytan så litén som: möjligt. för” att: få låga värrmeförluster ” genom: utstirål. ning. Detta är. en'av. fördelarnäå med . de klötformiga husen: -En (annan. är” att” en 'klotf skriver Köpmannen. Han”. var [ te främmande "för ett”, förbud "”i 4 den”, men han erinrade' om att han- deln" redan. Tagit "en: del initiativ; Det är alldeles: riktigt. Den orga- d "och. sporthan- teknik, som skidlöpare de skall fly undan ett snöskred eller en lavin. Har de endast tillräckligt hög. fart kan skidlöparen och gem-= $en;: hålla'!sig framför de: neddra- "| sande 'snömässorna- och ta sig ut ur z. lavinens riktning: Tekniken & är svår deh'- kräver"mycket mod.”Av spå- fen i snön kan man se-att de unga gemserna faller och" rullar runt li- ka ofta som en nybörjare I ien ski - vacke.. Men" gemserna får sina un- gar attlideligen' försöka 7 på nytt till dess ' deräs "tekniska ” färdighet, är folländad, Det är: "anmärkningsvärt jägare 'uppger att. de fakttagittdenna träning i störlopps- eknik :enbart: vid. vinterns början, då Rysnör är särskilt besvärlig för de” unga” gemserna, De äldre gem- serna . har säkerligen erfarenheter från flera jvintfars laviner och snö- skred>öck! det är ”niöjligt att mini net:därav väcks: Bär den första snön | fåller om höste; iDet ändarnålsen] liga i djurens 'Pe- teende måste förefalla oss männi len i höst, tredje söndagen i sep tember. Varför " inte: låta nyvalet - anordnas t .ex andra söndagen ; "Valtröttheten behö. ver säkert inte Mi överväldigan= de för två val så tätt inpå, värst Förslaget är syrgpatiskt, Kal det rv; ; föras skulle inte allt ståb jet behöva dubbleras. i radio och. ute på -valfältet, Dessutom. kunde” ket om, men "som föråfaller så svår nr åher - ärt även ,om : vi l- aldrig får veta' om en medveten'tan. ke eller föreställning ligger bakom djurens . handlande, Detta bestäm- mes. väl. till största delen. av.mer eller. ;aktioner - och-tman-- kan gå från att, djuren ”för- i den mening vi em ansats till.vissa före- ställningar eller begrepp. "Avg Man har: gjört "mycket "märkliga k ägels r "när det gäller näbb< är en fara hotar boet. Dju- .beteende ”är..så komplicerat nan nästan frestas tro att" der -underutvecklade musbjärnan tyinmer er del begrepp om faror och säkerhet, Faktiskt är mössens' sätt att. gå till väga så förbluffan- "de logiskt 'att man- länge tvivlat” på uppgifterna "därom. Men nu har en tysk zoolog, 'dr Hanria Maria Zippe- lus skaffat fram nödiga "bevis ge- nam att filma hela proceduren, ” ", Näbbmössen brukar ; : bygga sina under stenar eller. tuvor och föder : honan efter .30' dagars dräktighetstid 4-6. ungar. De vä- ser ra "något gram vid födelsen. Om: någon fara synes hota boet el- ee något störande uppträder i om- ut var en' av mina tyska” kusiner hemma” : Sverige och . hälsade på: Hon hade prövat vad de tyska hus- mödrarna fick bära redan före kri- get: När vi fått mjölklikviden hem- ma' i byn brukade :vi åka upp till samhället 'med mjölkbilen någon av de ' närmaste ' "dagarna! Mjölkbilen hade: ett litet: utryrhme för. resan- ilde, ett par :bänkar, som alltid var överbefolkade,' därför att just den |” bilen passade alla som .skulle göra affärer i samhället, .Min kusin följ- de med mig för att få :se hur jag bår mig 'åt att fördärvä "månadens mjölklikvid, Vi brukade köpa mjöl, gryny' socker och saker. som. kunde förvaras hemma hela månaden, för ätt spara tid. Sen kunde barnen i händerna på :minderåriga hjälper cykla med småärenden. : KEN spärren vid disken inte så mycket. När jag kvitterat ut mina pengar Stiletterna kan man säkert totalför- |i banken gick vi till. Claessons bu- bjuda — men det. ställer sig :annor- | tik, Jag tog fram min nota ach bör: lunda "med en 'hel' del ' andra före>- jade köpa in som jag brukade. Va- mål; ' som: kan ” vara : farliga I bar- ruhögen: växte framför” mig utan egt täoingsbehor, fy! Ner ett fullt att jag tyckte det var märkvärdigt, « Jag betalade ju kontant med mjölk- pengarna. Men för min kusin var det inte alls så: enkelt. Hon stod :i den väckra och ' välskötta butiken, där hyllorna var fullsatta. äv alle handa varor, och "såg sig omkring, Sådan härlighet häde inte hennes öga skådat på bra länge, Hon kom fram till mig och viskade: - .— Hur mycket får du köpa? å mycket jag kan betala, ocker och kaffe också? +, Javisst. Hela butiken kan jag köpa, bara jag har pengar. : > "Hon drog en djup suck, och titta- ilde' på vad: jag köpt. . Det var rätt 4 | mycket, vi var många, och. så hade vi "främmande, När hon tittat färs digt och paketen” + var ”herpackade i den'stora papplådan sa hon: : = |. — I Tyskland ska ' det 'inte vara bröd. Det ska bli kanoner... ' . ] - Det dröjde bara till nästa år:så ; dundrade de tyska kanonerna sin skräckmusik över världen. Vad mil- | joner tyska husmödrar tvingats. ätt försaka eller överbetala blev vid= underliga krigsvapen och död och sorg. åt, många, inte minst åt hus: mor. själv. Min kusin och hennes familj' tillhörde motståndsrörelsen och fick -sitt straff, Men all värl- dens husmödrar tvingades till ran- sonering och försakelser.- - Ibländ undrar. jag på att kvinnor del it Aret innan sista världsk. riget nja 'har sedan många. år: varit m; estriktiv ifråga' om försälj av eh 'del fårliga ”leksaker”, av ty: pen pilbågar: och luftbössor: till min” deråriga,. färghandeln likaså när det gäller klorex : och” dylika - preparat som kan ge äventyrliga Sprängladd= ningar. lar ; Men ' man” bor en : tanke" åt. | ” pldrarnas- järnh dläare, som. i: sådana .: bär FA "är, ytterst Noggranny,' berättade” om ' hur ; han nekade en parvel på kanske ätta år att köpa ett Juftvapen ">" varpå en uppretad fader infann sig med bister undran vad detta var för några obe- höriga inblandningar i fö elsepresen- ters avskaffande! . -: Så länge det finns en hel del obe- tänksamma äldre som sätter sådant Cockerspaniervalpen ser mäkta be- låten ut medan den slickar i sig 'av glesstruteris innehåll. Men” det gör äremot inte hundens unge husse, som "gråter hjärtslitande ver det fräcka tilltaget. ' För: glass är det bästa han vet och den vill han helst Vara ensam om, . Le lering har ett hus av den. typ. som de: gör: Det: skulle :bestämt vara bättre om de 'var lite 'mindre un- derdåniga” ibland. ; Det : tyska fol- "ket och alla folk hade mått bättre av bröd än av kanoner, Just nu kommer: 'de svenska. husmödrarna att tvingas ' till hemransoneringar | - och skatter som går: ut över dem och familjen på många sätt, Vi mås- te ha 'pengar . till försvaret. Varje vettig bonde vet att har grannen ”ovana”.. kreatur -måste han göra sina gärdesgårdar högre så att de inte kan hoppa över dem. Men nog vore: det. roligare, att. öra något annat: 1 ' > Lanthusm derh, "som : :hade faturahushåll, fick visserligen ar- beta . hårdare än - andra,” men hons kunde ;bättre disponera sitt hushåll än. stadshusmor som är "beroende av Priserna i butiker. och saluhal- lar. Nu är lanthusmor 1 mycket i samma fördömelse som man : är: i samhällena." Hon har inte. tillgång till kvinnlig ”hjälp' och 'måste utom sitt arbete även hjälpa manner med djurvård. och traktorarbete; Därför måste 'också hon: köpa' bröd : och kött som: alla andra,” och naturligt- lek "kan :göras liten. Då vikten därigenom : blir. låg På. samina : gång sora: konstruktionen är -stark sbehö= sen i'en-gröp i marken. Före möba Aluminium beskriver én vikt av- 800 kg. Diamtetern är 4,5 meter och tak-.: höjden 2,5 meter; Genom listig plans lösning finns det. faktiskt plats. för både kokvrå >”och- badrum samt hytter. för två persöner,: Geno speciell. påbyggnad. kan vinden” uts nyttjas "som. liggplats för två barn, : Det tycks inte finnas några gränser för vad: lättmetallerna, kan användas, till i-by Fö (34 av korrugerad aluminiumplåt har vi litet varstans här i landet; och Svens- ka Metallverken. har” ju också expe. rimenterat ut -en'ladugård :av sam- ma med mi lullisöl 4 Den förekommer redan på ett och annat håll ute på landsbygden. Dén färdiga "delen ' av nya Folkets Hus , i Stockholm har en .ytbeklädnad 'åv: silverglänsande aluminium, och ide norr. om Si ,. som sparbanksstiftelsen ; '. Ekkronan > plac nerat, skall ;beklädas: av' specialb handlad ; aluminium, Det "kan" ocks ' så erinras 'om' att'lätinetallen säkert ' kommer " att: bli : dominerande ' "bygg- nadsmaterial i. framtidens, .Sporth lar och ishockeylador.”'' Kanske de "erfarenheter: som : ide” klotformade "sommarstugorna av alu avsedda: för mer - övalitier Sö - bruk; Alt som kan bidra till att för- vis även andra -k de "höjda: priserna alla "Män skulle inte "klaga så mycket, för "ändå har vi det ju bra, ännu så länge, även om vi und- or; rar'vem som skall försörja alla de ”Jarbetslösa som "staten nu 'skall ra=+ tionalisera . bort vid post, telegraf, : Järnvägar 0, andra statliga företag, Staten "måste också spara. Vi kan inte tänka oss att människor för- svinner ur världen för att de ra- tionaliseras bort; de. finns kvar och får vandra sin tunga väg, Vi and- ra får”ta 'hand om dem så gott vi kany' direkt. eller ' skattevägen, Det är en farlig karusell finansmini- stern, nu sitter och spärrar i Men - |det är märkvärdigt att världens mån- ga husmödrar. och mödrar inte, Ska kunna bli så tilltagsna att de! pas "in på är det hushållspengar- na det främst går ut' över, Vi har inte' pengar. Pengärna.har männen. De har råd att åka på ' dyra kon: Eresser ideligen, Det vore på tid att världens kvinnor' skapade sitt eget FN och där började en debatt om var det verkligen. kan: sparas, både i fråga om pengar, och män- ör . något åt det, När något ska" knap- enkla är ju i bo- stadsköernas tid äghat. att väcka. Dn. tresse och förhoppningar; len ÅR på ta "vägen och tog dem för hår har: de Ju "inte, "oc dem in” på : samarbetels och" försona | väg, så att nerna. Det är inte sådant. vi bén niskoliv. Det äv skada att-statsmän finner sig i nästan allting, så som ÅN. länning ka an inte e gär na: "vara 4 ska vara 'så gamla, De borde ha” höver utan bröd, rällvisa, vänskap och frid på jorden, , To. apparater, som, tyvärr. ej. alltid va=,.. dast. saluföra av föreningen god- om
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.