"LAHOLM s « SÖKER NI kontakt med befolkningen :- "so > I södra Halland? >. "Annonsera då' i. ortsorganet s TIDNING 4 tack: våte ärhund- |: idln "högst" åckurata åtjärnobhås ”ömsesi- kförflyt ihgar "på" himlen”: för "Bie je log. Må ut för våra” ur-är-] ' den 'sä- gas'ha Hlldragit "sig "ett "alldeles |. -" särskilt Intrésse: Det är också nå- CS turligt. btt'åå skall våra fallet, ty den: extrå: :illdelning'- vi få avi So- nergl, åora bl a tår sig påtag- tigt: uttryck praktfulla. norrsken; |' : Maglen; : mmännisk; direkt: ;Inverka på naturen; utvéck- ladeå tydlige; i dligt, 50.000 år sedan. gav . de avlidna; vad som. £' rättslandlingar/ "ända" in ti våra där kallats:t nad: 2 anst som upplysa det omi att vå kalla Alde- lysa. våra "ädla" skuggor. och: vör- "| dade fäder”, grottornas: hjältar ”öch H riddersmän; att. nu' hade 45.000, ja upp: till 60.000 år gått, sedan de levde, strävade," jagade; slogos och älskade, De skulle nog endast, visa oss. ett brett men. generat leende tloch skaka på sina urlurviga huvu- "| den, och "vi skulle" tänka: ”Vilka baran; " sedaf : det.: riktiga namnet - Tack" vare dessa på himlen” na : + skrivna vittnesbörd kunna vi upp- Dionysosteatern i i | Athen i sitt m parende ski Pra re SRK det t ex am, att man kunde skriva kontrakt med en tomte; det. gjor- dea ju också med djävulen. Nissen |- | bonde. Då han inte fick rätt på stuten, gick han till en man, som hade goenisse'i sin tjänst, och frå- "I gade efter stuten. Mannen bad ho- nom komma igen dagen därpå, men bonden gick inte hem utan la sig i en lada på mannens gård. Frampå s| kvällen hörde han, hur den sist- hämnde ropade: :;' fre Grå!" Lille. Grå (Djävu- ”Goenissen” var för många näs- | tan lika farlig att ha att göra med "| som det var att ge sig i kast med "| Skam själv. Från Hishult talas brer Carl iSj ögård, ty även. dere började samla på kistbotten. Folk. i närheten fruktade mycket för denz. ne bagge, ty var och en trodde sig : i.deras lador och visthus. > Efter Carls död försvann baggen, lingar. blev längre ' och fattigare, baggen inte fanns . kvar längre, i (Gällared ber £ 1844) På en av gårdarna i Yttra Fare var alltid drygd och välsignelse i tet över. Grannarna började miss=" FÖRRE ev a tänka, att det f: - ' c någa såm géh ;stormar |sa tänder. lket. hår' 1 skulle börja: Tyst! var det en annan som lghotsfall. medlare där äl” f NN in ora ver, om je så ulle löna | svarade, Han ligger i låan,. . = +. | Bengt-Johans, Men det var ju ingen... Fr 1850 ra de:hädanfarna tide- '— Gack å'vri nacken nt svära- som visste nåt säkert, —.. «ye 4 2 Hur-ofta uppre fronomien : är ex: mycket : gammal 15; histörien. De maktlystna” sant, men när |fade' sig -snart ställning och infly- ör förkunhas, menar.'man' nog, att tande, ty" annars. håde, de 'ej. kun= nat. dera. Och "leva ville. de i högs- + diga. former och fram till våra, da- > litisk konst är väl till' sitt ursprung 7 Som slungäs - fråti Solen: och nå os olalel å 20-55 tittmar,” sedan ”Vårehda dag försöka gö- eller i form av: a hörda I den Jinformekakafoni, föremål. "Att &r arna: (måd tiden) ir 2 H började byggas i i stil: med: de äv- lidnas”hem,' och: att. mari tänkte: äg den: döda: kroppen; genomgå” en "| transformerad tillvaro :i> djurform -”underjördiska ; vas j hä relser' ka vi enklaste under.” Vårt grubbel' skulle säkerligen : avbry- täs av, att: de vördade undrade, 'om det. inte fanns någon köttbit:kvar i ;stekgropen;i , närheten.” Hungrig avkommor; att slutat! offra till ja, de: dagar. Gud. mn eder. gå rhelsteligen. fråm; eV Det sen; rt välj ösa en Merbliök till- [även telerskanile Mycket "tidigt " båka på våd vår TE ”Dagens Strå- | blev" detta, som "förs Na ;hemmet för an :menade fasta vetenskap. Detta ä b sexiusen år är en pekattning | av den tid: dér vilken. det här fun en féin= elle] a;..så långt "tillbaka Så I den” "egyptisk m "byloniska idet. gemensämria ; inam- ga. net. för en rad; av kulturer), den | till" indiska, den kinesiska, den iranska? Mångå har: helt förståeligt "tänkt | den?' De” fingo" nog gänska sig "att det just; vari” dessa kultu= för sig själva ver! et är den. -melska” vetenskapen- vida, vida, 'vi-. cfonnn "då "ädre. Man? får "anslå nästan v hundratusen år: till den' tid, under] | från ytterst primitiva och enkelmo- storå. åkerbrukskultuterna spår bakom. någon . bimmelsk i djurfäll, --vilken den utvecklat :sig, självklart dem i Ik a en , fläkt av Er vilja styr? Skal & förnöj? de läto q ve, "inte £. någon? obefintlig "byxficka, utan melska', hierarkin ut- i , Och. människorna : nere..på jo: len I genom. molnen av: jordens (Runeberg: Kung Fjalar) | v . stjärnr ligionen född. tergatornås enorma värld. + finnag, och de ha, liksom alla be- Vi. "känhér ju till den i många > hänseenden; uriderbara grottkons- ten. När. den franske arkeologen, "TA Maudit, ger ett sitt arbete tl- teln! ”40.009-årig moderti konst", så - ä detta 'alldeles' berättigat. Paleo- ändå äldre än så. Det:är emeller- ” tid ej längre något tvivel om, att - himlakroppar åvbildats för mer än 50.000 år tillbaka. Detta gäller. bå- u'forskaride.-av -solarnas” och vin-lvecklas,” och det tidigare; än man -I förut: har kunnat tänka Big. s «wF Hur kan ni veta det? kan frågas + och har frågats. Det finns väl inga ningar härom. Vår moderna, tack +. historiska dokument,. som kan: beé- vare ” Flyga, ett 'sådant' påstående? : Jo, 'de högst ackurata kunskap; om 'stjär= |” | kalla -tillbaka ; i. tillvaron” gröttor-- Stjärnhimlen: själv ger" 'upplys- århundradens ; «strävanden, nornas ömsesidiga förflyttningar "på "präster, g i observer ; följande. ed ett, igenkännande brett: leende .funriit islg väl $ vårt Tjutuniversum; ;; som "skulle : minz na, dein om deras fagra "grotfung=" dom,” men;' visat "sig , både : rädda, uppskakade. och skrämda ivårt Tra- fikkaos-univefsum,' så, härsv. fört : långt: bort. Det sök 50 Solen "blev den” högste. av, gudar- na ”däruppe.' Om dessa kunde” von Heidenstams ord tillämpas: NN ej; e Y Nog var r det också | : litet "svårt att veta, hur: dessa him- milska makter egentligen ville, ha- blev: 'man, och skulle ' ej himlens| Å gudomligheter . ha ' sitt? "Så tokiga | var. vi: väl ändå inte, vi konstifika] k tjärnörna tindrade" blekt över Greklands namnkunnigaste stad = Athen, Solen hade ännu ej gått |: upp., Men ändå var det liv och rö- relse . vid foten "av: stedens berg, Akropolis. I dygnets första timmar kunde man höra bullret från stora Wägen "från ' hamnstaden Pirasus, Mellan" ägens' höga murar; färda- des gläda och festklädda människor, vilka alla hade samma mål: Athen! - Vad stod då egentligen på? ” " Väntade" man "en fältherre hem från ett lyckosamt krig? st Nej, det var den årligt komman- | var; fjäskig "ock. krypande, om: det i | behövdes. Men "ändå var. det inte] därför" alltid bra; Alt kunde krång- la.. Villebrådet "kunde" bli" bortloi kat; :Sområrna kunde bli allt kal: n |lare,. vintrarna: allt längre, allt strän- terna” "grönskade. ej" mer; djuren syntes : våndra "någonstans långt, ej annat än att ; följa" des: flyende” bjordar, j. t,; man måste. ändå levä; På hi len:-rådde. tydligen - också 'motsi ningar : och ' oenighet. . Den högste. Guden, dundrade; rasade, det. fasta vålvet spräcktes ibland, -en flod av eld gick" ut från. Honom” N dig, du lilla människa, äro starkare ä än du!” N plind dessa i reninla ”grottmål- ningar :ser man stundom: solbilder (d Altamiragrotten"t: ex), 'som äro nästan identiskt' lika dem på barn= teckningarz.a i vissa av våra. stör- lart |re tidningars lördagsnurimer. Men stiliseringen, symboliken, gller: vad man vill. kalla det, & snart gare; skogarna föllo samman; ör- |? tack "för" def” rika "vinskörd han skänkt landet.” Och :riu "strö d som uppföres, . Ne ".En' äldre "åskådare viskar till sin granne, att han tydligt minns hur han som ung satt här i "teatern och såg den! vördnadsvärde gamla. 'So- fekles själv, då denna, kringbrusad av bifallsropen, trädde in i teatern för att åhöra sitt härliga ! drama. athenaren .vidare, hur han engång, då” man . gav. komedien : ”Molnen” av "Aristofanes, hade' sett den be römde' filosofen Sokrates, :: "som i bedövande. skratt bli stående, fi att alla FRA kunna 'se honom och män till ståderi och mot teatern; som låg- på "Akropolis" slu '€l plats.” "Föreställningen skulle börja" kort" efter' soluppgån- gen: Alla "hade bråttom för” att vi ra framme i god tid. Utanför "teaterns murar "stod "I dan” "hela ::Athens befolkning och gav; sin: otålighet” tillkänna genom tillrop” av: alleharida :slag : mot de obevekliga dörrvakterna, " . kd Där inne låg teatern i majestätiskt Il jugh. Åskådarplatsen med sina sten- bänkår hade rum: för 20.000 perso- .. -| ner. Teatern var. byggd på Akro- polissluttningern i en halveirkél, Vid foten av sluttningen var scenen med altaret och. litet längre 'bort 'fanns ett lågt hus där skådespelarna gjor- de sig i ordning. ' "Äntligen öppnades teaterns portar och de brokiga skarorna strömma= de in och slogs om de bästa plat= sernå.. Tidigare hade:tillträdet till in: Det "blir? cirklar, solhjul, pil- skjutande konungar, yxbärande gu- dar, eller andra symboler, som. nu får representera Solen. Snart är en fullständig identifikation nådd mel: Jan, Solen och ett sto t rike hä i Solens betydelse blev ej nnidre, för, livets 'uppehållande, Nej, det var. Solen själv, som gav livet, Vis- serligen fick .odlären gräva ned i mörka ' mullen ' livets "sådd, "men Solen var det ändå, som alstrade livet; tände, dess gnistor, satte. det skulle finnas” kvar ändå längre, och son ej var. okristlig. : Naturligtvis vär. . Gud ; även Solens herre : och Gud, men ändå hade Solen en oer- makt, hade övertaget, så att säga, var en ' fortsättning; av skaå- pelseverket. Hon var "en levande värelse! och "av; : perfekt gudomlig lag, en uppfattning, s som skulle spe-' la”en stor roll under det.astrono- miska” 'reformationstidevarvets : in= .varit' fritt och de sk korregerna stadens rika män — hade haft det ärofulla men kost- samma uppdraget att anordna före, ställningarna, "Detta ansågs som ett privilegium, men samtidigt, en om man var förmögen, ev " Men: sedan, övertogs teatern! äv Entreprenörer och. då fick folket |. tid genomdrivit en lag som stadga? de, att de två obgeler — c:a 20 öre — som biljetten kostade, skulle be talas ut till stadens borgare, ERE : Biljetterna var små metallskivor stora som Vår ettöring.. På ena sir dan såg man ofta gudinnan Athene uppdelad i tre avdelningar och des- sa skildes åt genom breda gångar, Denna .indelning berodde på, att teåtern” även "användes som: lokal jämföra ” skåd Och i sin iver berättar den gamle |. de mannen. -— Kan "inte, svarade Lie Grå, han läste en bön i innan han låe seg. På morronen. fick - bonden reda på, var stuten fanns. (A bild) . Djävulen säges ofta ha visat sig från Skällinge? hade en tomte visat sig där i samma skepnad un- der höbärgningen. Och från Vall- da” omtalas i en uppteckning = återgiven i en föregående artikel — om hur tomten dansade" med pigan, ett vanligt motiv i sägnerna om djävulen. . Ger: rikedom : Den vänligaste, anledningen till var att ett sådant kunde göra äga- om Laholms prosteri, 1796: sitter i spänd. förväntan på vad som kommer- att : ske. nere på» scenen: Tragedien' utspelas . i staden, Tebe framför .konung Kreons. borg. inga kulisser, ingen scenanord sju. portarna; ; Publiken känner hand- lingen och hår fantasi nog na.sig försatt till Tebe, Då flöjt- spelarens' spröda toner : till spelets: början: -—' för: tummats, er "Antigone . långsamt i in.-Borta vid altaret. mitt på scenen "stannar hon, stöder: sig mot detta och för- sjunker i' tankar. Antigones roll spe- las av en rniycket ung 'man, tyvi Grekland. var. det sed, att alla' rol- ler innehades av män. Skådespel antyder tebanernas stad. med 'de ar till visst (Hök « Tuntabesen. skulle: hå litet st; lja. Bonden räknade" upp: några -köp- parslantar åt” honont "ock? begärde 50 riksdaler ör » Var styver, och det 'skullé" tuptabesei nöm. (Fjärås): . Han kunde föda 13 kreatur, grisar gäss i "massa, hade häst m'm > dåli, de likväl aldrig någonting” utan pa ra låg i landsvägen”.-Den andre (Steninge) . En 'snickare var, och byggde. på I. Han "låt i häbaret. Där stod en kistal 'Om 'natten hörde han, hur det klingade i kistan, "På |" slet: och strävade. ett: ställe. ren bär en stor kvinnomask:; Mellan maskens mun och skådespelarens är en kort tratt fäst, så: att hans röst. blir förstärkt och varie ord kan höras i hela teatern. Efter den= na första scen följer ett kort mel. Jangpel, In på scenen drar én fan- 15 unga 'stenare, vilka utför en ryt- I; "I misk "dans, medan de sjunger eri redan ”' från ande" roll sång." Kören" spelade äldsta tider 'en framträ repliker med de uppträdande, Han och ; kören: varnade, "hjälten. eller hjältinnan,- gav dem goda råd eller tolkade. gudarnas visa förmahingar. Kören: motsvarade sålunda resonö ren: i det nutida" skådespelet: Då' kören: sjungit sin sång rycks grekiska publiken lever - till den grad 'med i händelserna på scenen, att ingen av'den stora åskådarska- rån” förmår. dämpa sin rörelse över it öde; Köran avslutar till |". för. folkfi li riksdag. Men idag skulle tea t rn använ- dåd för skådespel! .” Bland? dem, som sökte skaffa sig en plats i god tid 'såg man framför allt', Athens'.enkla medborgare. De . ath set tragedien.: Och publiken ”ut- brister i "höga" ”bifallsrop, rörd och Istarkt' gripen, Frampå eftermiddar- Igen är: föreställningen omsider. slut och skådespelarna blir hyllade. Och långsamt utrymmes den väldiga tea- tastiskt: smyckad kör bestående av |: ft från Skärshult. Han gick "dit en gång gone dän efier. Goenisse hade sett det. Det var' han som lade dit” peng: na; (A bild)” . Musen var” tomte . . : En tomte hade flyttat från Fare i Fagered:till Skärshult i Ulla- red, Så blev det” så; kan tro, att i Skärshulf där blev de'allt 'mäk- tigare och. rikare "för vart år, men "Men nu:ska. han få höra nåt konstigt, som, jag' fick veta av en person, söm var hemman inte långt och bad att få låna en tia på ett som en svart hund. Enligt en sägen att någon ”skrev kontrakt mä skam” ren förmögen. Även tillgången till ag 'häde så när. glömt ock | en osynlig, I som -bönderna tro föra kod honom likställde; torpare: Johannes hade med nöd två kor; sBengt gjor- "tittade .han i den, Därl låg en massa! pengar, Han tog en peng 'på skoj: Ägaren :sa till honom Se, det var på den tiden, när jag | bodde ; 4" Fare, berättade , en av ' där. "en tid i mina .uhga dar. Så skulle jag gå till Klitten på slåt- terhjälp en dag. Och på den tiden skulle en börja ett sådant dags- verke vid tre-fyratiden på morgo- ' nen;: och jag hade en bra bit 'att” gå, så jag var då uppe och ute, långt : innan skotter (djävulen): fått. toff-' ” lörna på sig. 4. 5 a + Jag ' måste ju” gå över Beng Johans, gärde, när jag skulle till klitten, och där gick stigen alldeles ” utmed: en havreåker.. Havren'. var, ju knappt alnalång vid den tiden. på året. Då 'fick:Jjag se. en diten ” figur,' som, gick och . vasade fram, och "tillbaka i säden..Ibland syntes han, ibland i inte, Han var inte länge” hgen ni tror det eller inte — att' denne Bengt-Johan, som förut stått sig: så-bra började få: otur; allting misslyckades för. honom, sedan en ”klok' gubbe”: lovat 'att göra slut "| på tomten. Ingenting fanns där sen . i 'gården,: och ingenting räckte till, - och :till sist Blev han alldeles .ut=. fattig. Men ' 'om det, kunde bero på och därav kunde man förstå, att .; att goenissen kom; ifcån” honom, - Den första sändningen. instru=" ment; "apparater och sängar till det skandinaviska sjukhuset i i Seoul har > nu anlänt. Sjukhuset upprättas av arbete. med Förenta:nationernas or- :' gan för hjälpverksamhet och åter-" uppbyggnad i Korea, UNKRA, som utrustning och, arbetskraft för. en summä som. motsvarar. 2 miljonér dollar; Efter att sjukhuset har öpp- nats: i vilket bör kunna ske I juni, de; sh iska länder- par. dagar, Men' gubben i Skärst — så riker han var — hade inga na att ytterligare bidraga med ap- paratur och arbetskraft under' fem. ; — Vänta, sa då skörshultagub- ben, kanske det kan bli! =. "Så gick han till västen och kände i lommerna, och i den ena hitta han mycket riktigt en tia. Så blev gård- n ”hulpen. Men : musen, det 1! var goenissen, det (Ullared N Bengt i Silvagärde, som levde i början av 1800-talet, blev med åren allt rikare och rikare. Folk påstod, att han hade en bagge som gera både som. sjukhus och som ut- bildningsanstalt för läkare, ”sjuk- sköterskor och annan sjukvårds= personal, «= Sjukhuset sättes upp i anslutning ' till "det gamla' centralsjukhuset i Seoul, som genomgår. .en grundlig . ggnad och mod var« . jämte. en ny sjuvåningsflygel uPp- förs. I den sändning utrustning som nu har anlänt ingår bl a 563 sne Sverige, Norge och Danmark I sam=. vo 4 gars. de- och < dji pgåer d Stjärndyrkan blev införd och om- när åkerbruket kom till, Ännu kla- | pstala inträde: Den store. beömde i-det nn kika dramat, Körledaren i Fare där där blev det längre och givit ett anslag på 24 miljoner an amen oc triska och astrof fattad. Stjär tydni: började ut= |£27e: blev: dess betydelse, ej: blott statsmannen Perikles hade emeller- var själv skådesp ig sämre, längre och fattigare. ” ollar; De; länderna ' bidrar. ' tillsammans” med ” N märka, att det tömdes alltför ofta >. bodde en bonde, som hette Bengt- a Jokan, Han bärgade. sig gott. Där . det huset, allting fanns och allting. ” | räckte till, och det blev gärna li= Kaléns gubbar. För. jag var bonde is : a Sol och ibland även vissa dem till eri. avskild plats och bju- d t diskuterande och ” fullständi, tgenu de en öden Å dit på extra fin korv; åller hellre tensiva "strider, något som 'vi' skola hade med dig korgar med vin och tern av den ivrig! drog medel till huset. Efter Bengts tändig rön SR p ent fr grupper a av stjärnor. Pi se glimtvi i en kommande artikel, "död ' gick baggen i arv till: hans kosapparater - - för Men varför? Var ej denna ”paleo- på eld stekt nötkött, medan vi väns . Knut Lundmark; mat och de hade även kuddar att . mt utrustning fö ”Utiska konst ren nyttokonst? Jo- tade till dess våra” och deras ögon lägga på de kalla 'stenbänkarna. en tandklinik och en om å sätt och vis! Men förkla. |ackimoderat "sig för, mörkret, att Några kom i' blänkande vita; luftiga gisk avdelning. En del me er . visst, på till dess uppkomst st ligger yt- |de: med: ett ”överraskat och ”förvå-)' kläder, ; andra . i, saffransgula eller” och förb denn erortal har också mot. ' Fingen pp: nat leendé, tillika med' utstötande purpurröda mantlar, men alla hade'; tagits. -- Hela- sändningen omfattar terst. nära till' hands, så. snart vi erinrar oss, att denna konst också var äv religiös art. — av vissa guturrala ljud, förstått att) : > i det störa hela, var - «det 'sammal' " len krans av det mörkgröna vinlövet : "på huvudet. Tiden” för föreställnin "gens början närmade sig. Den väl- ; 20 ton enska hjälpen till övers blivit. bortglömt, "detta" "onda öga - bin 400.000.. stjäftor gör det |e s glömt, g tog ibland själv kontakt med ”a h t han tog vär : gen. (märiske) kraftel jälpa kor ») hade flyttat sig påtagligt, sedan” de<l” ot ol ge Pr SIS dn Ca kom bre ; rhöjutat könstruera fram hur : stjärn- Gudamakterna.; på. himlen: måste | räs tid här: på. jorden... ] ON dur höge fn nd uppteckning: gen. Såväl Bengts som Carls avkoma al SN n detta / stycke :. blev" 'bespottad och NV lut; I till II | po Man offrade tllbad, ”vördade, da de som skulle fias! kKarrikerad, till allas förvåning Tesa. en tomte kunde ge samma resultat. re, än at han stundom rent sky! Idea] SA lut; på. denna: tills 1"? ; ct I Och dett sig upp och under åskådarnas ö öron Redan "Osbeck 'skrev i' sitt" arbete : : : å a FFS a på fi h d- åskådarna ur den lyriska stämnin-! engar inne just då, och så måste dande .dokunient' böra " bevaräs, himlen” för :mer . än. 100.000 stjär eller någon herosfigur, och på an pengar. i d - of ovaräte väl, ty de ha fram till vå- | nior” gör!” det :möjligt könstruera Solens gudomlighet levat kvar, jäm- I ,a' var det bokstäver, söm angav. i| gen och förs mitt in i tragedien: | han" näka, fast han annars gärna år Hj till Syärde motsvarande 75 ns i) + y yxa dagar legat skyddade: i. stenål- | fram, hur "stjärnbilderna: togo” sig sides med den kristna: tron På: en |yilken kerkis man fick 'söka sig en | En, rysning ' går. genom åskådarna, skulle velat hjälpa sin gårdbo. Me- ”S joner i Siodl kommer att bli ss "dersgrottornas' dolda? djup, samt ä högsta Gud När Shakespeare låter plats, Platserna var inte numrerade när: de ser Antigone föras ut På | dan de bägge gubt a 2 v de modernaste och bäst ut- > i In å fall även varit skrivna ield" Hamlet säga; ”När nu Solen, som, som vi.är, vana vid, utan här gäll- Kreons befallning 'för att -bli'le-lyid om saken, fick de se-en mus de Institutt ch rr ki ter - i > lär en gud, kan kyssa liv i ett as +|lde det att komma först. för att få |Vande inspärrad i en klippgrav, där hoppå ner ur, en garäi val väst, som | rusta le "institutionerna i sitt slag i . nå skrift på him Pe ” i sentliga”. ändringar skett..Kunde :vi uttalar han eh uralstringstro som en plats nära scenen. Teatern var |en pinsam «död. väntar henne; Den hängde på väggen. ; hela Fjärran Östern. Det skall fun- r n stjärnhimmel, "som ' nu ' välvde. sig i | aktra: himlen, så Snart an Hö rade över dem, äm när de :sleto ont i "KÖPENHANN. (TT--RB) i "+ |diga teatern var fullsatt och genlj a Pen, veg : män - id sd i mn miljon pesetas el ara ”det dagliga | grottorna men;även fyllde" sitt" vä "Folketinget antog "på ilav samtal'och st vämnindra en | fan åd orlunda pe Ja om! sens mått i detta. sitt hem på jor- tredje ' och sista. läsningen lagför- "Ännu: stod de främsta” platserna Cökeing 155.000 kronor. En sto or de : N Prödel gorlunda « Ja, den. : FV wi slaget om” tronföljaren prinsessan tomma, Det var reserverade heders- har lats land detta uttryck skall tas bokstavligt, så var, brödet "ännu ej uppfunnet, 2 Utan det voré korrektare säga: ”det . dagliga; köttet", Men. även sedan +" mån, hådd- en någorlunda hygglig Yadlemmarna av den men (TT-AFP ) platser, vilka: var, uthuggna i mar=- mor och försedda med stöd, I mit-+ ten på främsta bänkraden. fanns en särskilt konstnärligt» «utsmyckad och 3 förnäm plats, Det var dionysospräs- Margarethes apanage. Alla partier röstade för förslaget utom kommu- nisterna som . nedlade sina röster. Prinsessan får ett årligt apanage på 75.000 kronor när hon i april fyller 4 a gjörde vio oss - någ ska, och lärde vi oss deräs ej allt för invecklade språk, så" skulle | snart först, alt våra urbur-urfä- der, som tydligen” hade ett oväntat yskon i i åldern 15 år—18 må- Ske binebrändes på tisdagen vid en rasande eldsvåda som ödelade - tillgång Ull nödiga köttmängder i grottornias eller abriernas folkhem, så Hhehövdes tog ändå hjälp vid "köttariskåffnihaklotteriet, så att: ej gott grepp" um, stjärnhimlens ut- seende, "lade märke till, hur ågra av de gudomliga stjärngrupperna i8 år. och därmed når myndig ål- der: När hon fyller 21 höjs apana- get till 130.000 kronor om året. . [nom kom efter rang de andra präs- gades han till denna, "och efter ho- terna och arkonterna — stadens råd- tens. Under ihållande bifall ledsa- " deras hem i, en enslig by i provin« uebec. Fa öräldrarna lyckades rädda tro andra barn och undkom själva o= den utbröt då ett av bar« antför mångå nitar skille' dras ändock hade ändrat utseende. Karo FER Otern 7”. ” Smän. Nu hördes flöjtspel.' Larmet skada. ennia hjälj var möjlig fås genom |lavagnen syntes ej 'se ut som fört, i d : tända ett f ÅA Den Jap, öilié Turkuvudet med: den. himmelska H PRENUMERERA från åskådarplatserna tystnar med ent. (IT-Reuter), moden men. ytterst. erhölls der tcan dudasnäkteras på hlnlen.. vaden on röda aniste skådespelet börjar, Det är 5o= ÄN Ag
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.