Re ks Inaerns -: MILL NI. veta ad som händer end - Halland?; Kor RET D SÖKER NI kontakt med, i södra befolkningen a Halland? . - ! Annonsera då i Ortsorganet | LAHOLMS TIDNING x tige". var tillfreds och vänligt i dets skenbara vandring enom '8S Zodiakens tolv rond hus : fr den visare på vårt himlaur, som "4 första hand för ose anger tidens flykt och årstidernas | växlingar, så "' framt dessa fattas astronomiskt och direkt" sammanhängande ” med. 50- -Iens :midd. höjd över sy ” Frånsett lokala öch tillfälliga vä- .' derlekssituationer,' som utgör stör- .. hingar i den, samlade bild av at- Amosfärlska' tillstånd som ”v' kallar "klimet, béror” ju ' tillflödet” av ljus och värme till jordytan på. Solens "höjd över hinimelsekvatorn och den därav följande höjden över. horl- hang nr em gen. - Den punkt på himlavalvet grad- nät, bland stjärnorna,' som. Solen nu vid Vårdagjämningon passerar! är den ena;av de två skärnings-' punkterna mellan ekliptikan = ” So-! lens "årliga : skenbara väg —' och” himlens. ekvator, Denna i sin tur är identisk med den. storcirkel på ; himlavalvet, . som ; motsvarar. for] dens ekvator, I den motsatta ekär- dagjämningen, De : båda ' mellanlä- gena markeras av: solståndspunk- terna,; sommarsolståndet och vin- ”Bonten, när hon vid a iddagstid står | "som högst, 2 rv nl + Under. sin årsvandring samt försiggående men betydan- de f d . Solen fyra kardinalpunkter på vä- gen, de fyra' årstidernas speciella hus, Vädureris om ' våren,' Kräftans om. sommaren, : Vågens på hösten "+ och Stenbockens hus” vid midvin- terstiden. Den -20 eller 21' mars går Solen in. i Vädurens "hus:: Datum växlar inom ” varje skottårsperiod "om. fyra år. Passagen utmärkes bl a "därigenom, .att dag: och natt vid ” detta .tillfällé är lika långa — tolv "timmar; vardera - + över hela jor- den, För tideräkningssysternen; och gärbkilt för den kyrkliga festkalen- 'dern,: har, Vårdagjämningen . alltid spelat. en framträdande roll och . samtidigt därigenom förorsakat myc- O ket bekymmer, svårigheter, oenig- "het och 'strider tiderna igenom än- "då fram till våra dagar. Ett viktigt " barti av sin gamla roll innehar ju (-"Vårdagjämningen "alltfort, den reg- « Jerar vårt kyrkoår. i: samråd med s; påskfullmånen.” os Den urgamla jädiska kalehdérn : ligger, trots sin primitiva karaktär, i inångt och mycket, "till grund för "Vår. egen. Den" rahigérades till en " början? med” hjälp "av direkta; ob- ”bervati Vv ”måriens vandring” i er Djurkretseri” hus vUrspruågligen identiska tolv: "stjärnbilder: om "ligger" på; eller” närmast intill: So- ” Jöns skenbara årliga” väg över hims= > Javalvet" bland: stjärnorna "==" och ”de fasväxlingar. Senare tillgrep, enklare” slag” av 'förutberäk- " ningär”av dessa feriomen, och slut- ligen blev -kalendern helt bunden på förhand: fastlagda regler, som 1 riktning” i rymden; förflystar sig de nämnda! om" himlen under. loppet. av” 26,500" år. Jordaxeln "beskriver. näm! formad kurva med en genomskär ning av i runt tal 47 grader, ett stånd på himmelssfären 'som. är' huvud. I våra dagar är norra. him- melspolen belägen omkring en grad — lika med två gånger. fullmånens skenbara bredd — från den "lju- saste stjärnan i ”Lilla”: ; Björnens stjämbild, Det är denna 's järna vi 200 år står till-:vår: nä- varande. polétjärna Därefter "ökas avståndet mellan polen och stjär- nan beständigt, tills polen efter för- loppet av 12.000 år. från vår tid står i Lyranis nibild,: strax intill dess jus "stjärna; Vega, so en av. vår. st rnhinimels. allra ljusas- te. på de; gamla grekernas tid. stod norra: himmelspolen'; å ett, sken= bart avstånd från vår polstjärna av tio "till: , feniton gråder i motsva- rande ett avstånd på "himlen av tju-- På grund av en lång.” skärningspunkterna ett varv Hint " Få vandrar i en nåra eirkel-"' randen och halvvägs upp mot him-! lens. högsta. punkt, rakt' över. vårt” ningspunkten står, Solen vid höst-;" £1 BR 1, Lidingö, För eri vänlig « männis- ka 'ser' ut som vilken pråm . som" helst. ' Men :för- två” gamla: män : som står; och" tittar på den betyder det eras eger: ungdom; det. som "de räknade. som sitt "egentliga. liv-re=' av. den; rå gu” -till."trettio' gånger fuljmå skenbara diameter ; "=, ; Grekerna omtalar: inte heller : någon: särskild ”polstjärna » Studiet” av. den nyssnämnda .rö- relsen .hos' jordaxeln hör till. den observerande och "räknande :astro- nomiens 'mest deilkata-och: svårbe= dm trade problem. I. -Europa är det stå” tummet Greenwichobser- vatoriet' i England 'och” det: tryska ” urspr med Vårdasjämningen och den dit- > ; hörande fullmånen; 'Det var offer- ter, och det; främst produk- lobservatoriet i Pulköva; som gjort "de ojämförligt största insat- serna härvidlag. I Pulkova är det dem” svenske. astronomen | Magnus er av märkens gröda” som 'fram- | Nyrén och hans lärjungar, som ge- bare.” . "givet att under denna ”kalenderperiöd ' "faststäl- "landet? av. ; Våtdagjämningens . in- 3räffande. " var: öv stomordentligt stör betydelse. Salomos fempel som byggdes råed "förebild. "från. österländska helge- "domar; var, så orienterat, att Solen d "sin: uppgång vid ”vårdagjäm- + a "ningstiden. lyste Än 'utefter templets -lähedaxel, och genom sinnrikt ord- nomfört de: långvariga och krävan- de arbetena på detta område, Mag-]|' nus” Nyréri" (1837—1921) ' arbetade omväxlande i Upsala och i Pulko- :Iva under åren 1867—71, vilket sé- nare år han överflyttade sitt: hem till Pulkovå” Under, - åren: 1890— 1908 .var .Nyréne vice . direktör för |”P Pulkovaobservatoriet, Pensionerad av ryska 'staten år. 1908 återvände han till Sverige och var ända in- till sin sena ålderdom tidvis verk- khol observ: nade: bländare leddes solljuset in han vid bearbetnin- 5; vad som därinne örtgaidk vid Sa enda tillfälle i året, då över- ”stebrästen där förrättade sin tjänst. Belysningen ifråga var naturligt- > vis Kelt' och hållet beroende av. vä- .-derleken, klar eller mulen "himmel, . ch det, hände ju att. den uteblev. "I sådant fall ansågs enligt tradi- I "tionen, att Jehova var vredgad och misslynt: med sitt folk, I' motsatt fall, - när. " belysningen fungerade, änkte man sig, att den Allsmäk- älld mot de sina. 7 Ett par 'hundra år före vår de -täknings början : upphörde 'emel- lertid denna belysning av Det all- .$a heligaste totalt och återkom ic- ke vidare, Folket fick inte mera se hågot av ceremionlelet därinne, Or- saken till detta tecken på en gud- "em lig vredesperlod var kanske känd "aven del: präster, men folket i "gemen levde i okunnighet” därom. Det. var en förändring av 'den ju- diska kalendern, orsakad av infly- "tande; från -Babylon, som" åstad- kommit, att nyårsfesterna förflyt- tats. i: förhållande till de ifrågava "rande soluppgångarnas läge i det "nya. kalendariet. Genom enkla åt- gärder hade sålunda det förmen- "ta bånnet kunnat hävas! — Lik= " nande tempel, hos andra folk, bygg- des helt enkelt om i dylika fatala sltuäiioner eller vidtog man and-= ra. erforderliga ändringar, för sol- ljusets inledande. H +;Den israelitiska . benämningen på "nyÅrsfesterna, "Pascha; som är äv . gammaltestamentligt ursprung, be- tyder ”förbigång” och syftar: när- "mast på händelserna före och "i samband i med "uttåget ur Egypten. - Vårt namn. på 'den motsvarande kyrkliga -högtiden har vi ärvt från judarna, "Inom" andra - språkområ- "den har man valt namn som kom- mer av -benämningen på väder- strecket "öster", engelska Easter, tech,'och i detta sanunan- en ny stjärnkatalog, dv s en om- fattande förteckning av” stjärnor och deras genom direkta observa- tioner fastställda lägen i himlaval- vets gradnät, "ett arbete:”som var nära förbundet med hans'tidigsre arketsområden i Pulkova; 7 Den italienska skådespelerskan Lu- cia Bose har tydligen uppgivit tan- ken på fortsatt kar-iär, Sedan hon gifte sig med Spaniens mest kände tjurfäktare Miguel Dominguin har hon varit bosatt i Spanien. När hon nyligen skänkte sin man en dotter, förärade” han 4 gengäld henne ett slott i Andalusiens berg, där famil- jen skall bo mellan tjurfäktnings- säsongerna i Madrid. Här. ses den forna skådespelerskan med si - nyfödda dotter Lucia" Annonsera. ” t . ord, på 'en' så; men. Och de. måste hit. iblånd för att.se, minnas — och med tyst för. akt.tänka på häutiden. och dess ut- veckling, som: inte Jängre ” "har 'an= vändning för de, kunskaper: som är deras, förvärvade under ' år . på världshaven då många bero på deras. skicklighe : Båtskrovet '— ss Jan något ”annät;: En. försvännen epok," iv "kunde ” Den" sista vetekappseglingen mellan .: fullriggåde . råseglare ägde rum år 1939. Om man un- dartar' enstaka resor med:se-' "gelfartyg där. Pamirs 0- ”lycksöde ! förra " betecknar ' slutet "för. de” vita ”seglens:- - knirkande s på havs- vägarna kan” man." nog 1 säga-att, det var, sista” kapitlet ån segelsjöfartens' ' ;ekonomiska historia: Segrare blev den gån. ;gen den åländska barken Mos- ”huli; nu avmåstad och 'degra- derad'. till : spannmålsmagasin; : liggande i "Ryssviken vid Lis" dingö, get. — är :Moshulu,' en ; gång det största segelfartyget i. världen och manspension,'. men ren k och ti lät- segrare i den sista gen''mellan. Australien :, och! Euro- pal dag ett avmastat skrov: utan någonting 'som tyder på den stor- hetstid: hon haft på. ärldshaven. Och de två gamla männen” som står och ser på hennes förnedring jer en: aning . föraktfullt, när man ber.dem" berätta något om de 'se- gelfartyg där de tillbringat störs- ta delen av :sitt liv, och om den spänning som måste ha känts hos dem 'då de deltog .i' den kappseg- ling som :var den sista och där tolv fartyg stred om äran, : — Berätta; replikerar den. ene. Hur ska jag kunna berätta så att ni. förstår något?. Bara den som själv fostrats i ett sådant här far- tyg.kan förstå hur' livet, var om- bard 'i en råriggåd "seglare; Om jag börjar "tala kommer ni att stå som en åsna. Eller' kan ni kanske. nam> nen på de feinhundra block: och lis många tampar, najader till. nagel: bänken, som man var tvungen. att kålla reda på, och fullständigt "be härska, i en kritisk vändning un= » der en orkan; där det minsta miss> tag "kunde . betyda” undergång” för skeppet, eller fall och död för kam= ; vaterna som .klängde uppe i riggen? Nej, det är det nog inte" "många söm kan och de bägge gamlingar- na, från segelsjöfartens år, tyc- ker: inte det är stor idé” satt spilla tar f leder och muskler då blir än- då längtan ut på-sjövidderna för stor. än så länge orkar de arbeta och varje. sommar går: de' ett par månader på östersjöfart. Utan att de säger något förstår man att de: betraktar det arbetet som förned- rande; men tyvärr nödvändigt för året: troligen ", ” Att vara mästare har sedan urminnes tider. inneburit, att » här är en man som kan sitt "jobb, Hur många gånger går. vi inte in I en affär eller till "en hantverkare, vi tittar förs- : strött på hans eller 2X ' hennes " Mmästarbrev eller — skylt på väggen, i fönstret eller på dis-, ken, Tänker vi då någon gång ' på att vb ”har komm?" till rätt I man”? « Bakom mästarringen - = dinl6- tober. 1940 får nämligen ästarbrev skall dessutom kunna intyga att hans rykte är utan skavanker, Ford- ringarna på hans 'yrkesskicklighet är mycket stora och han skall inte bara vara en skicklig och. nog- gfann yrkesman, : utan . han "skall Cessutom besitta : :kunskaper i både kalkylation' "och bokföring. industriorganisation — SHSO..Det är 'svenska staten som står bakom mästarbreven och som bemyndi- gar oHSU att dela ut dem till hant- verkare "som ”äga Jsunnighet och att iryga ut — Skulle det gå att få:fotogra- fera dem med Moshulu. som bak? "vi: vill inte förekomrma méd , bilder och namn i en artikel om segelfartyg, skriven av en som inte själv rundat Hornet på ett rik- tigt fartyg. Det kommer att bli'en massa" fel och då tror folk att det 2] n. kort redogörelse, för den sis= ta 'vetekappseglingen går. "dock "att åsfadkomma utan att trassla in sig i'ett virrvarr av: facktermer som |å inte-längre. förekommer" och kriap-'|> past någonsin, kommer att” använ= das mer; Pamirs förlisning, med det stora antalet dödsoffer, har väl satt den definitiva. punkten. för .full- |: riggärnas framfart på haven, Da- |; gens sjömän behöver inte" skolas i segelfartyg för att lära sig det tek- niska maskineri skötseln av ett mo- dernt fartyg innebär. ' Men intres- set « kring: segelfartygen kommer -: väl aldrig att slockna. Den nim Något lossnar det dock ibland ' och ett och annat går det att ”klämma” ur dem och då de nämner att Mos- hulus 7 'stormast i var 58 meter; "hög undrar” iman ' givetvis . om det" inte hände ' mycket: olyckor i' en sådan rigg" då: vädret var dåligt och det gällde att snabbt bärga segel) > =; Nej ' det gjorde det inte, blir svaret, Folket tränades : hårt för sitt farliga arbete, så de kunde ' det, och inte ens'på den tiden då'be- sättningar - shanghajades var. olyc- kor vänliga. Ändå var det som -rO- el h ”avskuin, ' fö och arbetsskygga individer. som så- dana. gånger hamnade .i.:prejarnas fångstnät. Första veckan: ägnades alltid åt en järnhård fysisk träning och inga risker. togs förrän folket verkligen kunde det jobb som skul- le göras. = > ' - I ' de få yttranden. de gamla sjös bussarna gör finns en — inte di- rekt utsagd — underton av för- akt för ”ångbåtsarbetarna”. De har svårt att inse att en ny tids teknik kräver ett annat slag av kunska- "Iper än deras och ”riktigt folk” är t mn sådana som slitit sina hund- i fullriggarna': + Men — de har också måst kom- bus av r ik och äventyr som kringstrålar de män och fartyg som en gång behärskade haven -kom- mer , väl alltid att leva kvar. Och :den' sista vetekappseglingen blir väl "den händelse i segelsjöfartens historia som också kommer att mar- kera 'dess verkliga slut och maski- nernas: definitiva seger i kampen om havsvägarna. : Det var den 11 mars 1939 som Moshulu startade fråri Port Victo- ria. för att med tolv: andra råseg- kieklighet: i sitt. yrke och sitt för retags skötsel”. En. tremannanämnd sätts till som har avgörandet i sin hand. cs cv I första hand bar mästarbreven tillkommit för att allmänheten" — du och jag — skall kunna veta vem vi skall vända oss till med förtroen- de när vi behöver "skicklig hant= met eller — skylten ligger” många års kunnånde och arbete; "Enligt en - Kunglig :kungörelse av den U ok-' endast utdelas till hantverk-re som uppnått en ålder av 25 år och som . arbetat inom yrket i. minst åtta år. Men det räcker inte med det,' Han ' É För att komma i besittning av mästarbrevet skall han" vända sig till Sveriges Hantverks- och Små-' . far utan konkurrens. Skräddarmi verkshjälp, . Den "moderne yrkés- mannen — som är angelägen om att följa med sin tid — skaffar sig också mästarbrev. Mästarbrevet är alltså ett bevis på att inneh | Mästarbrevet ett. kompetensbevis. Stora krav på nutidens Mästare n sig åt samma yrke I minst åtta år, Gesällbrev eller lärlingsbevis skall han också sända mod samt intyg på att han behärskar bokföring och - kan sitt yrke och att han är en ve derhäftig representant för sitt yr- ke och uträttar ett förstklassigt ar= de a "Solare populärast ". kalkylation. A giften till SHSO är femton kronor och själ= va mästarbrevet kostar 75 kronor, Men det finns ingenting ' som hind« rar att den mästare gom Inte skös Jter sitt arbete kan 'bli av med det dyxt förvärvade beviset på 'sin yra tdelade "Under. 1957 24 mäs- tarbrev, som fördelade sig på 38 oli- ka yrken. ' Populärast just nu är frisöryrket för. såväl. manliga som kvinnliga utövare, närmast följt av skicklighet, För en person Bom är kunnig inom flera yrken, finns det också möjlighet att söka mäs= tarbrev inom flera yrken.” »Hanitverksinstitutet anordnar 'mäs« tarl rört: latörer, + radi där :under och målare, Andra yrken på modet är optiker, urmakare och, kondito- rer samt skorstensfejare, dessa yr- kens. popularitet ' beror , antagligen på "att 'de är: välbetalda, fria och självständiga och vad sotare beträf- tarnås skrå tillkom år. 1356. För "närvarande, finns 'i runt tal 85 .stycken' av Kommerskollegium fasställda 'mästaryrken. Kommers- kollegium kan "'fastställa 'ytterliga- re yrken om så behövs. Enligt sär- skilda bestämmelser fordras det för en del av dessa "att särskilda mäs- tarprov - skall visas upp. I. övrigt fordras av den 'som önskar mästar- brev att han skall fylla i ett fast- ställt formulär till:SHSO, med dets ta, formulär skall :han också sända åldersbevis, ett iktyg'. som 'styr- ker. att hans rykte: är utan! fläck, handlingar som bevisar hans yr- kesskicklighet och att han. ägnat en vecka får visa sin duglighet och det vär: mycket ' stränga fordringar Hd st. När väl mästure flort Big förtjänt. av beviset på. sin duglig= het 'brukar han utnämnas till! mäss tare. under., synnerligen. ”tolenna ingarna > på ' respektive. orter söm: verkställer utnämningen. eftertraktade 'a yrkesutövare, di en mästare har” blivit allt mer'skärp- ta. Nästa gång ni vill ha någonting gjort, bör ni alltså £e till att ni kom- mer: till Yrätt :man''' Se efter att mästarskylten finns i butiken eller i" verkstaden, "antingen. det” gäller laghing av pålsen eller skorna, Om klockan' är trasig eller den: gamla antika stolen" behöver en make up, dagens moderna söm angår dess ålder och värdige het." > Cornelia. ”Tre Kronor” i i [malpåse Omläggningen av Sveriges försvar drabbar särskilt hårt flottan, som berövas « en stor del av sina enheter. y der fullföres ej, trefalt « | större . BONN (AEP) . - land, Pon, och Ti Östblocksstyrkorna i i Hiröpa än. 'A-paktens' ligger. LC fultt krigsbes laval, medan V klands, Frankrikes, Bel« i reda” ch H landa styrkor, de i dessa > länder - stationerade ameri= fiera och Holland st trupperna medräknade, ' sammanlagt utgör: 24: divisioner, meddelas officiellt i Bonn, Västtysklands militära expere & med” den - ter hänvisar till dessa fakta i a 18 och Ttö med nisterns förslag till en öv: Enbart i Östtyskland finns det just nu 22 sovjetryska divisioner och yt- terligare 7 östtyska” divisioner tillhö- rande den & k' folkarmén. Två sov- jetryska divisioner ligger kvar i Po- len, där "landets egen "regering för- fogar "över ytterligare 18 välutrusta- rande Bonns uppfattning i fråga om "den r ki Rapacki-planen. förfoga "över På divisioner ' Är det västliga Kontinentaleuropa. =” Vid en eventuell överenskommelse enliet de av östblocket genom Ra= packi-planen » u ade = linjerna - skulle ryssarnas. atomvapen | ligga kvar i Ungern resp 1 Sovjetunionens H Hi; .delar, Västerns närmaste de di 1 Tj un- derhåller ryssarna inga arméer. Den tjeckiska armén omfattar: 15 divisio- ner, Således står i de områden som skulle ”avatomiseras” i öster, d vs i vore då i bri Transportvägarna från väster skulle stå under de ryska och ungerska 2v= skjutningsbanornas atomeld. De Östtyskland, "Polen och Tjech : gt - 64 kien, divisioner soldater, av vilka den många enheter as och an- dra upplägges i reserv. Bland de fartyg. som nu nödgas. lämna sitt rätta t för att fortsätta till- lare” den sista seglingen till Europa. De flesta av de tolv tillhörde sjöfartsrådet Erie- son i Mariehamn på Åland, den siste av de stora redare som bara hade segelfartyg. - om li är en berättelse om enformighet,. stor- mar, stiltje och skicligt sjömans- skap, som. efter 91' dygns segling gav. Moshulu segern. En berättel- se som i stort överensstämmer 'med alla andra gamla berättelser, mer 'eler mindre skickliga författare berikat sjölitteraturen med. +; Av de tolv skeppen har alla gått skilda öden till mötes. Parcir vilar på havsbotten efter sin tragiska resa förra året. Viking ligger som skolskepp . i Göteborg. ” Moshulu, | Ipromissa. De berättar att de -har segråren; är degraderad "Hill pråm varon i ”malpåse” är den stora kryssaren ”Tre Kronor”, som här går till kaj. ryska armén svarar för 24 divisio- ner. I grannlandet Ungern förfogar Sovjet över" ytterligare 6” fältutrus- tade ryska divisioner, oa "Däremot är Atlantpaktens styrkor följande: I Västtyskland finns, för till. fället 5 och 4 brittiska och ” de" andra bar gått liknande öden till mötes. Dieselmott och har gjort resorna snabbare och säk- rare — utvecklingen har förvisat seglarna . till historien och "de som sörjer över att de är borta är bara gamla ' "sjömän, som inte kunna anpassa sig till den nya tidens krav. Och så de obotliga romantiker som vägrar att se nödvändigheten i de vita seglens flykt från haven, som en logisk följd av människans krav på större > hastighet, och ökad stan- : på divisioner, vartill kommer tyskarnas 1 egna divisioner, sammanlagt 16 stridsdugliga — avdelningar... Frans- männen har numera inte en enda di- vision kvar i Tyskland, I det franska moderlandet befinner sig bara;3 di- visioner, allt annat, varöver Frank- rikes regering förfogar, har förlagts till Nordafrika. Belgien äger 2, Hol- land 1 division. I de tre liga räcka till resp I USA skulle aldrig ska kon- att försvara den västeuropels! tinenten eller att gå till anfall fo de ryska atombaserna med sovjet Västeuropa hade belagts med ryska 2t0mprojektiler. : Maratonbridge | arrangerades bäromdagen I ung am uthållighet vid brid- gespel. De deltagande lagen place- rades i.var sitt skyltfönster i ett stort varuhus, där de spelade bridge dag och natt tills de stupade på falt. Tävlingen vanns av ett radentlag som utan avbrott höll ut AskAd. en tävlinj lä finns . bara 6 divisioner. Således utgör A' ik tens samlade; styrkor på den väst | europeiska kontinenten 22 divisio= ner, som under sommaren och "tyska kommer att utökas med 2 nya tyd dard. oc te lan 3 73 timmar och 12 minuter. Då svimmade en av lagets lemmar och föll sanslös under Ibridgebordet, / Tidigare rekord I ma-- ratonbridge hölls av fyra tekniker i . . Bill Andeisson”” 4 av den Sheffield. 1 fjol spelade. då, ner star Åuisträktkemena sex ot oeile der des ati 73 tinnar och I rinuter, "e , ” - som "sedan". betygssättes” efter för« + former: Som regel & är det hantverks=, ” Mästarbreven blir 'mer :och mer r alt kraven på 4 NN a =. —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.